Kunskap om motstånd, som metod mot motstånd?

Transkript

1 Kunskap om motstånd, som metod mot motstånd? En kunskapsöversikt om motstånd mot jämställdhetsarbete Knowledge about resistance, as method against resistance? An overview of current knowledge concerning resistance to gender equality Elin Lööf Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Genusvetenskap III Grundnivå 15 hp Handledare: Ulrika Jansson Examinator: Ulf Mellström Datum: VT

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att sammanställa och analysera utvalda delar av den svenska forskningen om motstånd mot jämställdhetsarbete inom arbetsorganisationer. Detta görs i form av en kunskapsöversikt för att skapa en mer övergripande bild av forskningsområdet. Med en teoretisk utgångspunkt i kritisk diskursanalys har jag tillsammans med analysmetoden What s the problem represented to be? undersökt mitt insamlade material. Fokus i analysen har varit hur motstånd beskrivs i tidigare forskning, hur problemet framställs, vad som lämnas oproblematiserat, samt vilka konsekvenser en viss problemrepresentation medför. Av resultatet framgår att motstånd i den tidigare forskningen framställs på flera olika sätt. Exempelvis beskrivs kunskapsbrist, resursbrist och otydlighet vara anledningar till varför en organisation inte kan arbeta med jämställdhet. Samtidigt framställs jämställdhet som någon alla vill ha, men som ingen egentligen vet innebörden av. Jämställdhetsarbete framställs som otydligt, rörigt och komplext, vilket leder till att jämställdhetsarbete förväntas vara detsamma. Att konstruera och framställa jämställdhetsarbetet som för svårt för att arbetas med, kan förstås som ett motstånd mot jämställdhetsarbete. Att jämställdhetsarbete kommer möta motstånd framställs som vedertagen kunskap och något som är viktigt att vara medveten om. Trots den utbredda kunskapen om motstånd är avsaknaden av strategier och metoder för att hantera motstånd stort. Min tolkning är att det övergripande problemet med de olika framställningarna av motstånd mot jämställdhetsarbete, är att varken problemen, förändringarna eller lösningarna problematiserar relationen mellan könen. Snarare reproducerar och upprätthåller problemrepresentationerna en asymmetrisk maktrelation mellan könen. I den tidigare forskningen framställs motståndet mot jämställdhetsarbete som förklaring till varför mål om jämställdhet inte nås i organisationer och samhället. Jag menar däremot att det inte är motståndet i sig som bör ses som förklaringen till ouppnådda mål. Istället bör själva avsaknaden av metoder och strategier för att bemöta och hantera motståndet, förstås som den främsta förklaringen till varför målen om jämställdhet inte uppnås. Ska mål om jämställdhet nås i organisationer och samhället, räcker uppenbarligen inte kunskap om motstånd för att möta motstånd. Nyckelord: jämställdhet, motstånd, jämställdhetsarbete, hinder, strategi, organisation, metod

3 Förord Jag vill tacka dig Ulrika, för att du varit en sån härlig och glad handledare under hela uppsatsskrivandet. Du har hejat på, stöttat och varit sträng när det behövts, och till på köpet är du en rekordsnabb mailsvarare. Men framförallt har du trott på mig, och det är jag tacksam för.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Uppsatsens disposition 2 2. Bakgrund Svensk jämställdhetspolitik Jämställdhetsarbete i praktiken Motstånd mot jämställdhetsarbete 5 3. Vetenskapsteoretisk positionering och referensram Socialkonstruktionism Diskursanalys Foucault - Makt och Kunskap Kritisk diskursanalys 9 4. Metod och tillvägagångssätt Kunskapsöversikt Tillvägagångssätt vid insamling av material What s The Problem Represented To Be? Etiska överväganden Metodreflektion Resultat och Analys Kunskapsparadoxen - problemet och lösningen Bristen på kunskap Ökad kunskap och utbildning Jämställdhet - självklart men oklart Någon annans ansvar Mycket snack, lite verkstad Ett organiseringsproblem Medvetenhet om motstånd, som metod mot motstånd? Slutdiskussion...43 Referenser.51

5 1. Inledning Sverige brukar beskrivas som ett land som kommit långt när det gäller jämställdhet. Män såväl som kvinnor har tillgång till både skola, utbildning och förvärvsarbete. Kvinnor och män tillåts båda delta i politiken, och enligt SCB (Statistiska centralbyrån 2010) var t.ex. könsfördelningen år 2008 bland riksdagsledamöterna 48% kvinnor och 52% män. Trots detta, är det fortfarande många områden där skillnader i villkor finns, däribland arbetslivet. Män har fortfarande högre genomsnittslön i de flesta yrken jämfört med kvinnor, mansdominerade arbetsplatser värderas högre än kvinnodominerade, det är övervägande män som innehar de högsta positionerna i näringslivet och kvinnor utför fortfarande största delen av det obetalda hemarbetet (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag 2011). Män som grupp har med andra ord fortfarande större ekonomisk makt än kvinnor i Sverige. Inom forskningen kallas detta mönster för könsordningen, vilket betecknar maktrelationen mellan kvinnor och män. För att skapa lika villkor, rättigheter och möjligheter för både kvinnor och män har Sverige lagstiftat om ett antal jämställdhetspolitiska mål som samhället i stort, så väl som landets arbetsplatser och organisationer, ska arbeta utifrån. De jämställdhetspolitiska målen syftar till att främja kvinnors och mäns lika rättigheter, villkor och möjligheter på arbetsplatser, och arbetsgivare är enligt lag skyldiga att främja jämställdheten på arbetsplatsen genom ett aktivt arbete (Mark 2007; Wahl et al. 2011). Trots att aktiva jämställdhetsarbeten sker på arbetsplatser blir förändringar inte alltid lyckade eller bestående och effekterna inte alltid de förväntade (Wahl et al. 2011). Det har visat sig att motstånd mot jämställdhetsarbete är en viktig förklaring till varför målen om jämställdhet inte alltid uppnås på arbetsplatser och i samhället. Eftersom motstånd verkar vara en viktig aspekt till varför mål om jämställdhet inte uppnås vill jag i min studie undersöka hur tidigare forskning beskriver motstånd mot jämställdhetsarbete. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med min uppsats är dels att sammanställa utvalda delar av den svenska forskningen avseende motstånd mot jämställdhetsarbete inom arbetsorganisationer, och dels analysera och undersöka de eventuella mönster som kan tänkas finnas i utsagorna och vilka konsekvenser olika beskrivningar av motståndet kan komma att få. För att skapa en mer övergripande bild av detta område utformas arbetet i form av en kunskapsöversikt. Det är således dokument från svensk forskning som kommer!1

6 vara informationskällan. De frågeställningar jag har valt att arbeta med och ställa till mitt material är hämtade från Carol Lee Bacchis (2009) analysmetod What s the problem represented to be?. Frågorna är kopplade till min studie och mitt syfte, och är följande: Hur framställs motstånd i den tidigare forskningen? Vilka antaganden ligger till grund för representationen av motstånd? Vad lämnas oproblematiserat i problemrepresentationen om motstånd? Vilka blir konsekvenserna genom denna representation av motstånd? 1.2 Uppsatsens disposition Uppsatsen är indelad i sex avsnitt. Det första avsnittet omfattar ett inledande avsnitt, problemformulering, uppsatsens syfte och frågeställningar, uppsatsens disposition och avslutningsvis några ord om begreppet intersektionalitet. I avsnitt två ges en bakgrund till den svenska jämställdhetspolitiken, där beskrivs även jämställdhetsarbete i praktiken och motstånd mot jämställdhetsarbete. I avsnitt tre redogör jag för min vetenskapsteoretiska positionering och referensram. I avsnitt fyra redogör jag för hur mitt arbete gått till, och där beskrivs även kunskapsöversikt, etiska överväganden, tillvägagångssätt vid insamling av material, min metodologiska utgångspunkt, samt en reflektion kring min metod. I det femte avsnittet följer min resultatredovisning inordnad i sex teman där även tolkning och reflektion av den samma ingår. Arbetet avslutas med avsnitt sex där min slutdiskussion äger rum. Jag vill här även förtydliga att min avsikt är att fokusera på könsmaktsordningen mellan kvinnor och män, och har därför aktivt valt att bortse från andra maktordningar, som t.ex. etnicitet, klass, ålder, funktionsvariation. Det faktum att maktordningar är inflätade och samverkar med varandra, i vad som brukar kallas för intersektionalitet, betvivlar jag inte för ett ögonblick, inte heller att det kan vara svårt, om inte omöjligt, att få en hel bild eller förståelse av något genom att enbart ta hänsyn till enstaka maktordningar (de los Reyes & Mulinari 2005). Samtidigt kan det finnas en viktig poäng att vid tillfällen avgränsa fokuset, för att även försöka förstå och undersöka hur en viss maktordnings strukturer verkar.!2

7 2. Bakgrund 2.1 Svensk jämställdhetspolitik Jämställdhet är ett politiskt begrepp som infördes i slutet av 1960-talet för urskilja kön från begreppet jämlikhet (Hirdman 1990). Medan jämlikhet handlar om alla människors lika värde, innebär begreppet jämställdhet ett fokus på förhållandet mellan kvinnor och män. Gertrud Åström (1998) beskriver att jämställdhet, liksom demokrati, inte är något naturligt tillstånd utan något vi beslutat att ha. Jämställdhet kan med andra ord ses som ett slags rättesnöre som har formulerats för att samhället ska ge kvinnor och män lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom väsentliga områden i livet (Åström 1998). På en samhällsnivå kommer detta till uttryck genom bland annat lagstiftning och politik, framförallt genom jämställdhetslagen (nu mera diskrimineringslagen) och jämställdhetspolitiken. Enligt Eva Mark (2007) beskrivs jämställdhetspolitiken syfta till att omvandla strukturerna i samhället så att makten mellan kvinnor och män omfördelas. Det innebär även att möjligheter, skyldigheter och rättigheter ska omfördelas till förmån för det underrepresenterade könet. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (SOU 2005:66). Till det övergripande jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål som regeringen arbetar utifrån: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. För att uppnå de jämställdhetspolitiska målen är den huvudsakliga strategin som används i Sverige jämställdhetsintegrering. Strategin har tagits fram för att motverka att jämställdhetsfrågorna sidoordnas eller hamnar i skymundan för andra verksamheter eller politiska frågor ( Då jämställdhet skapas i det ordinarie arbetet där beslut fattas, normer skapas och resurser fördelas, måste jämställdhetsperspektivet finnas med inom alla områden i det!3

8 vardagliga arbetet. Det innebär att jämställdhetsarbetet ska integreras i en organisations alla delar så att det utgör en del av det ordinarie arbetet, i både arbetssätt och metoder som till vardags används. Därför förutsätts det att alla i en organisation, både medarbetare och ledning, har kunskap om arbetssättet så att alla ska kunna utgå från ett genus- och jämställdhetsperspektiv i alla delar av sitt vardagliga arbete (Mark 2007). Jämställdhetspolitiken påverkar givetvis vardagslivet, men även arbetslivet påverkas genom t.ex. återverkningar i lagstiftning som fungerar som ett ramverk för organisationer att agera inom (Wahl et al. 2011). Diskrimineringslagen kom, som tidigare nämnts, att ersätta jämställdhetslagen, samt sex andra lagar gällande förbud mot diskriminering i arbetslivet. Lagen är till för att motverka diskriminering och se till att människor har lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen innefattar inte endast förbud mot diskriminering, utan även proaktiva inslag. Det innebär att en arbetsgivare måste genomföra aktiva åtgärder för att lika möjligheter och rättigheter ska uppnås, och framförallt motverka diskriminering utifrån de tre diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Enligt lag måste även arbetsgivare med minst 25 anställda vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan och en handlingsplan för jämställda löner ( 2.2 Jämställdhetsarbete i praktiken När man talar om det praktiska jämställdhetsarbetet görs många gånger en skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. När man arbetar med jämställdhet utifrån ett kvantitativt perspektiv innebär det att man arbetar med antal och andelar av grupper av människor. Det kan t.ex. innebära att man arbetar för att nå ett jämnt antal kvinnor respektive män inom olika maktpositioner, yrken eller utbildningar. Det är med andra ord en strävan efter jämn könsfördelning som försöker uppnås (Wahl et al. 2011). Jämn könsfördelning anses råda när representationen mellan könen i en grupp är 40% till 60% eller jämnare. Kvalitativt jämställdhetsarbete handlar istället t.ex. om en organisations kultur och arbetsklimat. Detta perspektiv utgår från att kvinnor och mäns erfarenheter, kunskaper och livsvillkor är normskapande vilket påverkar olika områden i samhället, som då t.ex. kulturen inom en organisation. Kritiska analyser av organisationer utifrån olika genus- och jämställdhetsperspektiv ingår i det kvalitativa jämställdhetsarbetet (Mark 2007).!4

9 Mark (2007) beskriver även hur praktiskt jämställdhetsarbete går att särskilja åt i ytterligare två typer av arbeten; ett systembevarande och ett systemförändrande jämställdhetsarbete. Det systembevarande jämställdhetsarbetet innebär att förändringen sker inom organisationens befintliga normer och kulturer. Utgångspunkten för förändringen är att det är det/de som redan finns i organisationen som ska ändras. Det innebär många gånger en kvantitativ förändring, att t.ex. i en befintlig organisationssituation öka andelen av det underrepresenterade könet. Till skillnad från ett systembevarande, förutsätter ett systemförändrande jämställdhetsarbete ett kritiskt perspektiv som ifrågasätter rådande värderingar, vanor och normer för att synliggöra och ersätta dem med andra alternativ. Det djupgående förändringsarbetet syftar till att skapa nya normer och handlingsmönster för båda könen, utformade från både kvinnors och mäns erfarenheter och livsvillkor, samt åstadkomma ett kritiskt förhållningssätt till stereotypa föreställningar om kön på kulturell nivå (ibid s. 22). 2.3 Motstånd mot jämställdhetsarbete Mark (2007) beskriver hur dessa typer av systembevarande och systemförändrande jämställdhetsarbeten ofta väcker motstånd där förändringen ska genomföras. Systemförändrande arbete beskrivs väcka större motstånd då det många gånger innebär att människor måste ifrågasätta förgivettagna föreställningar om sig själva som kvinnor och män. Motstånd mot jämställdhetsarbete förekommer både bland kvinnor och män, även om det beskrivs som mer vanligt förekommande bland män. Att motstånd är vanligare bland män förklaras bl.a. med att det ur ett maktperspektiv skulle vara logiskt eftersom män som grupp har mest att förlora på en upplösning av könsordningen, då det bl.a. skulle innebära mindre makt, status och ekonomisk tillgång i samhället (Wahl et al. 2011). Ingrid Pincus (1997) beskriver hur motstånd förekommer i både passiv och aktiv form i genomförandeprocessen av jämställdhetsarbeten. Pincus beskriver tre stadier i genomförandeprocessen där motstånd kommer till uttryck: det första handlar om motstånd till att frågan över huvud taget tillåts komma upp på dagordningen. Det andra stadiet innebär motstånd i form av försök till att urholka/oskadliggöra olika typer av åtgärder när frågan väl kommit in på dagordningen, och det tredje stadiet handlar om det motstånd som utövas när ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivs.!5

10 Pincus beskriver det passiva motståndet som det vanligaste sättet att förhindra jämställdhetsutveckling i organisationer. Tystnad beskrivs som en form av passivt motstånd, att inte tala om det innebär att det inte finns. Skenmanöver är också en form av passivt motstånd. Att ta in jämställdhetsfrågan på dagordningen är inte detsamma som att det finns ett aktivt uppföljande arbete kring den. Istället kan införandet av frågan ses som ett alibi för att någonting görs när organisationen i själva verket ägnar sig åt andra viktigare ändamål och intressen. Exempel på det passiva motståndet i stadie ett är hur svenska kommuner långt in på 1990-talet ignorerade att ta upp jämställdhetsfrågan trots att Jämställdhetslagen infördes 1980 med krav på aktivt jämställdhetsarbete. Passivt motstånd kan i det andra stadiet t.ex. vara att när jämställdhetsfrågan väl kommit upp på dagordningen så tystas den ned. Trots att frågan tagits upp på dagordningen finns det ingen i ledningen som förväntar sig några verkliga förändringar eller resultat. I tredje stadiet drabbar det passiva motståndet själva personerna som anställts eller som har ansvaret för att driva jämställdhetsarbetet genom att de glöms bort eller möts av tystnad. Först när jämställdhetsfrågan infinner sig på dagordningen och när arbetet har påbörjats brukar det aktiva motståndet utspela sig, d.v.s. i det andra och tredje stadiet i genomförandeprocessen. Det aktiva motståndet innebär framförallt att hålla de förpliktelser kring jämställdhetsåtgärderna som finns, på en så låg nivå som möjligt. En typ av aktivt motstånd innebär att personer på ledande positioner, av olika anledningar, argumenterar emot de jämställdhetsåtgärder som organisationen står inför. Ett annat sätt är att begränsa möjligheterna för jämställdhetsåtgärder i organisationen, detta kan ske genom att personer tömmer eller urholkar åtgärdernas legitimitet och ser till att dessa varken får genomslag eller påverkar organisationen. Det personinriktade motståndet är ett tredje sätt att göra aktivt motstånd. Det innebär att personer i ledande positioner har för avsikt att t.ex. förminska och underminera jämställdhetsarbetarens trovärdighet och inflytande (Pincus 1997).!6

11 3. Vetenskapsteoretisk positionering och referensram Jag har i min uppsats låtit mig inspireras av Michel Foucaults teorier om diskurser, med avseende makt och kunskap, samt kritisk diskursanalys. Dessa ligger tillsammans som grund för min teoretiska referensram. Med dessa som utgångspunkt kan jag närma mig mitt material genom att nyttja diskursanalysen som vore den ett par glasögon som kan användas för att undersöka den insamlade datan. Denna referensram har betydelse för min metodologiska utgångspunkt, WPR (se s. 14), som har kopplingar till både Foucault och kritisk diskursanalys. Diskursanalysen ligger även som grund för min ontologiska och epistemologiska utgångspunkt, då jag anser verkligheten vara socialt konstruerad. Nedan följer en kortare redogörelse för ett socialkonstruktionistiskt sätt att se på verkligheten, därefter följer en mindre beskrivning av diskursanalys. Efter det nämns Foucault och hans begreppspar makt och kunskap, och avslutningsvis en kortare redogörelse för kritisk diskursanalys. 3.1 Socialkonstruktionism Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver i sin bok, Diskursanalys som teori och metod, socialkonstruktionism som en gemensam beteckning för flera nya teorier som rör såväl samhälle som kultur. Winther Jørgensen och Phillips tar utgångspunkt i Vivien Burrs karakteristik av socialkonstruktionismen när de beskriver fyra premisser som kan ses som grundstenarna som angreppssätten inom fältet har gemensamt. Den första premissen handlar om en kritisk inställning till det som vi ser som självklar kunskap. Det innebär en uppfattning om att verkligheten inte är någonting som kan betraktas objektivt, eller som objektivt existerar därute, utan vår förståelse av världen bör ses som en produkt av vårt sätt att tala om och kategorisera världen. När vi med hjälp av språket kategoriserar, kan verkligheten därute bli tillgänglig för oss, men då inte som en objektiv avspegling, utan som olika representationer av verkligheten. Det betyder inte att verkligheten därute inte existerar, men den kan endast få betydelse genom språket och diskurser. Vi får med andra ord tillträde till verkligheten genom språket, och med språket kan vi skapa representationer av verkligheten (Winther Jørgensen & Phillips 2000; Bergström & Boréus 2012). Den andra premissen handlar om att vår syn på kunskap alltid är historiskt och kulturellt kontextpräglad. Det innebär att våra världsuppfattningar och identiteter kan förändras över tid, och se olika ut beroende på vilka vi är och var vi befinner oss. Eftersom världen antas vara socialt och!7

12 diskursivt skapad, betyder det att inget objektivt eller förutbestämt yttre förhållande finns givet på förhand (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Den tredje premissen handlar om samband mellan kunskap och sociala processer, såtillvida att våra uppfattningar om verkligheten skapas och upprätthålls genom social interaktion. Den avslutande fjärde premissen handlar om samband mellan kunskap och social handling, där olika former av handlingar görs naturliga eller otänkbara inom olika världsuppfattningar. Detta innebär att olika sociala världsbilder medför olika sociala handlingar, vilket leder till att olika handlingar får olika sociala konsekvenser beroende på sammanhang. Som Winther Jørgensen och Phillips (2000) nämner finns det flera olika socialkonstruktionistiska angreppssätt, varav diskursanalys är ett, och alltså det perspektiv jag valt att använda mig av i denna uppsats. 3.2 Diskursanalys Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv anser jag att språket är en viktig komponent som bidrar till att forma verkligheten genom olika diskurser. Winther Jørgensen och Phillips (2000 s. 7) beskriver diskurser som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen). Begreppet diskurs rymmer idén om att språket bygger på strukturer som följer vissa mönster, som våra handlingar och utsagor sedan följer när vi agerar inom olika sociala områden. Då diskurs är ett begrepp med många olika definitioner är det viktigt att det finns en tydlighet med vad som avses i den specifika kontexten eller vid användandet av begreppet. Olika diskurser har olika strukturer som följer olika mönster, och det är analysen av dessa språkliga strukturer och mönster som kallas diskursanalys. Diskursanalys kan således förklaras som studium av ett samhällsfenomen där språket får stå i fokus (Bergström & Boréus 2012). Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver att det finns olika förhållningssätt till diskursanalys, men att det som förhållningssätten har gemensamt är uppfattningen om att språket inte är ett verktyg som på ett neutralt sätt endast beskriver en verklighet därute. Istället är utgångspunkten, inom de olika förhållningssätten, att språket i allra högsta grad är med och formar och skapar vår omvärld, våra identiteter och våra sociala relationer.!8

13 3.2.1 Foucault - Makt och Kunskap Bergström och Boréus (2012) beskriver Michel Foucault som den person som troligtvis är starkast förknippad med just diskursanalys. Enligt Foucault (1993; 2011) kan en diskurs beskrivas som ett regelsystem där vissa kunskaper pekas ut och legitimeras framför andra, och där vissa pekas ut och ges mandat att uttala sig med auktoritet. Foucault menar att diskursanalys inte enbart inbegriper analys av text, utan det inkluderar även analysen av t.ex. sociala praktiker. Två begrepp som är centrala i Foucaults teorier om diskurser är makt och kunskap. Eftersom diskurser innehåller vissa 'sanningsförhållanden' om hur vi ser på verkligheten, innebär det att det i diskursbegreppet i sig ryms ett maktperspektiv. När diskurser skapas, resulterar det i att människor på olika sätt kontrolleras, vilket sker genom olika procedurer. Foucault placerar makten i fokus istället för att se strukturer eller agenter som de primära kategorierna, och menar att makten (precis som diskursen i sig) inte är något som tillhör bestämda agenter eller grupper. Makten är spridd bland olika sociala praktiker, och utvecklas i relation mellan människor, vilket innebär möjligheter för vissa och begränsningar för andra. Det är genom makten vår sociala värld skapas, och det är även makten som gör att vi omtalar världen på vissa sätt medan andra sätt utesluts. Men makt är också nära kopplat till kunskap, då kunskaper inom, och om, vissa diskurser talar om vad som bekräftas som rätt och fel. Kunskapen styr och reglerar med andra ord vad som blir tänkbart att yttra och hur. Men diskurser bidrar även i hög grad till att skapa de subjekt vi är, utifrån att olika diskurser erbjuder olika subjektspositioner som är möjliga att anta, men att dessa skiljer sig åt beroende på vilken diskurs man befinner sig i (Foucault 1993; 2011). Med andra ord säger diskurser således något om vad som kan sägas, vem som får säga det och varifrån, dvs. från vilka olika positioner något sägs och hur det sägs (Bergström & Boréus 2012 s. 362). 3.3 Kritisk diskursanalys Winther Jørgensen och Phillips (2000) presenterar tre sätt att förhålla sig till diskursanalys på; diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Trots likheterna mellan inriktningarna råder oenighet mellan de olika angreppssätten. Bland annat skiljer sig angreppssätten åt vad gäller deras uppfattning om diskursernas 'räckvidd'. Bestämmer diskurserna helt hur det sociala fungerar, eller blir diskurserna själva till och påverkade av olika aspekter i det sociala? Ytterligare en skiljelinje mellan angreppssätten är deras olika fokus vid själva analysmomentet, där några analyserar människors diskurser som sker i vardaglig social interaktion, medan andra har mer fokus på en abstrakt kartläggning av diskurser som finns i samhället.!9

14 Bergström och Boréus (2012) beskriver att man inom kritisk diskursanalys, med Norman Fairclough (2010) som inspiratör, vidgar betydelsen av begreppet diskurs, till att även omfatta sociala praktiker. Det innebär att begreppet diskurs bör förstås som en social praktik, som inbegriper både hur vi talar och skriver, men även andra sätt vi kommunicerar på, som t.ex. genom bilder. Diskurser både bör här förstås som en social praktik som i sig är konstituerande av den sociala världen, men som även själv är konstituerad av andra sociala praktiker. Diskurser påverkar med andra ord de processer och sociala praktiker som den ingår i, men påverkas samtidigt själv av andra sociala dimensioner, d.v.s. diskurser står i ett dialektiskt förhållande till andra diskurser. Syftet med kritisk diskursanalys beskrivs bland annat vara att undersöka hur relationerna mellan sociala strukturer och diskurser ser ut. Men analysen beskrivs även syfta till att kartlägga dels vad som i texter uttrycks explicit men även det som påstås underförstått (Winther Jørgensen & Phillips 2000; Bergström & Boréus 2012). Användandet av kritisk diskursanalys som teoretisk referensram i min kunskapsöversikt syftar inte till att på något sätt komma in 'bakom' diskurserna eller försöka lista ut vad texterna egentligen betyder, eller hur verkligheten i diskursen egentligen ser ut (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Eftersom utgångspunkten inom diskursanalys är att man aldrig kan ställa sig utanför diskurserna för att avslöja någon slags objektiv sanning, är det just därför diskursen som sådan som är föremål för analysen. Min uppgift blir att dels studera det som faktiskt skrivits eller sagts för att kunna undersöka vilka eventuella mönster som kan tänkas finnas i utsagorna, dels vilka konsekvenser olika typer av diskursiva beskrivningar av verkligheten kan komma att få (ibid). Jag kommer alltså fokusera på hur det i tidigare studier skrivs om motstånd mot jämställdhetsarbete, vad texten uttrycker explicit, men även det som kan utläsas av det som påstås mellan raderna.!10

15 4. Metod och tillvägagångssätt Nedan följer en redogörelse för mina metodval och tillvägagångssätt vid insamlandet av material, samt mina reflektioner kring detta. Jag vill dock tydliggöra att det med tidigare forskning/studier i den här uppsatsen avses både s.k. vetenskapliga produktioner, samt rapporter, undersökningar och utvärderingar av olika jämställdhetsarbeten. Här skulle nu kunna följa en lång utläggning om vad som anses vetenskapligt, och vad vetenskaplig kunskap är, och om den är mer sann än någon annan kunskap o.s.v. Jag avser dock inte att utveckla den frågan i den här uppsatsen då ämnet i sig är såpass stort att det skulle kunna leda till en ny uppsats. Min avsikt är endast här att förtydliga mitt användande av begreppen, och att jag betraktar det som ett gemensamt material i den här uppsatsen. Jag vill även förtydliga att när jag beskriver den tidigare forskningen i avsnitt fem och sex, är det inte uteslutande den specifika källan som uttrycker det sagda. Mina hänvisningar bör istället betraktas som exempel på var denna typ av problemframställning kan återfinnas, då källan likaväl skulle kunna ersättas med någon av de andra. I de flesta fall har jag alltså endast låtit en källa stå som referens, detta har även gjorts för att underlätta läsbarheten i texten. Vidare kommer jag för omväxlings skull använda mig av varierade ändelser avseende begreppen: jämställdhetsarbete och organisation, endast för omväxlingsskull. Begreppen avser ändå jämställdhetsarbete och organisation på en generell nivå. 4.1 Kunskapsöversikt För att kunna besvara uppsatsens syfte har jag i denna studie valt att göra en selektiv kunskapsöversikt. Kunskapsöversikter är en vanligt förekommande metod vid examensuppsatser enligt Olsson och Sörensen (2011). Den ständigt ökande kunskapsmassan är en orsak till ett ökat behov av just kunskapsöversikter menar Backman (2008) och beskriver några av de vanligaste indikationerna för behovet av en forskningsöversikt. Dessa är bland annat: när överblick över ett område saknas, eller när motsägande kunskap existerar inom fältet, eller för att upptäcka och påvisa eventuella kunskapsluckor, eller om nya perspektiv behöver kompletteras till forskningsfältet. Vidare beskriver Backman en kunskapsöversikt som selektiv då det på något vis gjorts en begränsning vid insamlandet av material. Det kan till exempel vara en begränsning vad gäller studier som gjorts före eller efter en viss tidpunkt, eller inom en viss tidsrymd (Backman 2008).!11

16 Jag har i denna översikt begränsat mitt urval till att välja material som är publicerat mellan åren Det var 1997 som Ingrid Pincus som är en av de mest tongivande inom jämställdhets/ motståndsforskning, publicerade sin studie om aktivt och passivt motstånd. Jag ser därför ett intresse i att avgränsa sökningen till forskning gjord efter Pincus studie fram till nutid för att se vad hänt sedan dess. Sökandet har även fokuserats till att endast avse svensk forskning, samt att jag enbart har använt mig av svenska ord i sökprocessen. Jag har också avgränsat mig genom att fokusera på motstånd inom just arbetsorganisationer, vidare har även andras uppsatser valts bort i mitt insamlade material. Backman (2008) beskriver även kunskapsöversikter som särskilt lämpade i utbildningssammanhang där undersökningen kan tjäna den dubbla funktionen att dels fungera som redogörelse för ett samlat vetenskapligt kunskapsområde, dels fylla ett kunskaps- och lärandesyfte. En sådan här typ av uppsatsarbete rekommenderas i stor utsträckning att integreras i just påbörjade eller redan pågående forskningsprojekt, eftersom detta kan öka känslan av att översikten är meningsfull. Min översikt görs som en del i ett redan pågående forskningsprojekt som undersöker olika former av motstånd som arbetet med jämställdhet möter (projektet 3M, Metoder Mot Motstånd, utvecklar metoder för att identifiera och hantera motståndsstrategier). Syftet med en kunskapsöversikt är alltså bland annat att sammanställa och skapa en överblick över ett rådande kunskapsläge inom ett visst område. Denna uppsats är avsedd som en kunskapsöversikt över den litteratur och forskning inom området som rör motstånd mot jämställdhetsarbete. Min avsikt är att sammanställa och analysera utvalda delar av den svenska forskningen mellan åren Eftersom forskningen som finns är relativt omfattande, finns därför ingen möjlighet att vara heltäckande i min översikt. Min avsikt har istället varit att försöka lyfta fram representativ och tongivande forskning inom området, samt en eventuell kritik som förekommer mot dessa. 4.2 Tillvägagångssätt vid insamling av material För att samla in relevant empiri inledde jag med ett antal förutsättningslösa sökningar i olika databaser. Detta gjorde jag dels för att lära känna de olika sökbaserna något, dels för att få en uppfattning om det aktuella kunskapsläget. De sökdatabaser jag använt mig av är Libris, Libris- Kvinnsam, Kau OneSearch, Google scholar, och Jämda. För att få så stor sökträff som möjligt har jag i de olika databaserna använt asterisk (*) i slutet på sökorden, alternativt låtit orden stå helt fritt. Syftet med asterisken är att sökträffen utökas om symbolen placeras i slutet på ett ord som skulle!12

17 kunna ha en fortsättning, sökningen inkluderar då alla ord som börjar på det som står före asterisken samt de olika böjningarna av ordet som kommer efter symbolen. Jag nyttjade detta då jag bl.a. använde mig av sökordet jämställ*, detta innebar att jag fick sökträffar som innehåller alltifrån jämställd, jämställdhet, jämställda, jämställdhetsarbetet o.s.v. Jag har en även använt mig av frassökning genom att placera citationstecken ( ) runt sökordet/frasen för att styra och fixera sökningen till det exakta ordet eller den exakta frasen som är förlagd innanför citattecknen. Inledningsvis använde jag mig av ord som: motstånd, jämställ, jämställdhetsarbete, organisation, hinder, jämställdhetsprojekt, förändring m.fl. Dessa varierade jag i olika kombinationer, och ibland sökte jag på orden var för sig. Som jag nämnt tidigare har jag avgränsat min sökning till att omfatta endast årsspannet , svensk forskning och sökord endast på svenska. Jag har även valt bort att använda mig av andras uppsatser i mitt eget arbete. Då mitt fokus i uppsatsen är motstånd mot jämställdhetsarbeten inom arbetsorganisationer, har den tidigare forskning som rör förändringsarbeten eller liknande inom akademins värld även valts bort. Mina avgränsningar i datasökningen kan ha lett till att min studie blivit begränsad, då relevanta aspekter och perspektiv på mitt ämnesområde kan ha missats (för vidare metodreflektion se s. 19). Utifrån de sökträffar jag fick gjorde jag en grov förstasortering, så till vida att jag granskade sammanfattningar och abstracts för att därefter bedöma vilka som jag ansåg mest relevanta för min studies syften och frågeställningar. Efter mitt urval av relevanta artiklar gjorde jag därefter en mer djupgående läsning och undersökning av texterna. Vid användning av databasen Jämda har jag dels gått tillväga på det sätt jag tidigare beskrivit, men jag har även utnyttjat deras nyckelordsregister. Där finns forskning samlad under ett gemensamt nyckelord, och jag fann t.ex. relevant empiri under jämställdhetsintegrering, utvärderingar, strategier och jämställdhetsprojekt. Exempelvis fanns under nyckelordet jämställdhetsprojekt 41 st sökträffar den 17/4-15. Ytterligare exempel på hur mitt tillvägagångssätt i praktiken sett ut kan illustreras av en sökning i databasen Libris-Kvinnsam den 16/4-15. Då använde jag sökorden motstånd* jämställ*, vilket gav 55 antal träffar totalt, vara 35 st av träffarna var av typen artikel/kapitel och 20 st av typen bok. Utöver dessa 55 träffar fanns ytterligare 1 st e-resurs samt 4 st avhandlingar tillgängliga under samma sökord. Förutom att jag använt mig av sökdatabaser har jag även gjort manuella sökningar!13

18 utifrån artiklar eller litteratur jag funnit relevant och intressant för studiens syfte. Utifrån dessa har jag därefter letat i referenslistan för att eventuellt hitta andra källor av intresse. 4.3 What s The Problem Represented To Be? Som metodologisk utgångspunkt för denna uppsats har jag valt att använda mig av Carol Lee Bacchis (2009) diskursanalytiska ansats; What s the problem represented to be? (hädanefter förkortat WPR). Bacchi har sin grund i poststrukturalistiska teorier och kritisk diskursanalys, och hon lutar sig även mot Foucaults teorier om diskurser (Boréus 2011). WPR-ansatsen vilar på grundtesen att; hur vi beskriver vad problemet är, kommer att påverka vilka lösningar vi anser lämpliga. Eller med andra ord, vad vi säger att vi vill göra åt någonting, pekar på vad vi anser bör förändras, och följaktligen även vad vi anser att problemet är (Bacchi 2009). Bacchis huvudområde är policystudier, och WPR-metoden utvecklades för att kunna analysera olika former av offentliga policydokument, samt offentlig politik inom diverse områden (Boréus 2011). Ett traditionellt sätt att förstå policyns roll är att det är med och genom den som staten hanterar och löser olika samhällsproblem (Bacchi 2009). Regeringar eller de styrande anses reagera mot redan befintliga och identifierade problem, problem som antas existera och uppstå utanför skapandet av policydokumenten i sig. När fokus endast är riktat mot att hitta olika lösningar till antagna problem, menar Bacchi att policyanalysen begränsas, eftersom hur problemet förstås lämnas helt outforskat och oproblematiserat. I motsats till den mer traditionella policyanalysen erbjuder WPR ett helt annat perspektiv och tillvägagångssätt. Bacchi beskriver hur man utifrån WPR kan studera ett visst policydokument och se att den förstår problemet som ett specifikt problem. Policydokumenten i sig utgör därför en del av problemet, då olika strategier som ingår i syfte att lösa problemet är med och skapa och formar det. Staten/regeringen är alltså själva med och konstruerar samhällsproblemen genom utformandet av olika policydokument, snarare än att enbart reagera mot redan existerande problem (ibid). Då problem inte existerar av sig självt, innebär det att problemen är socialt konstruerade och att det således inte finns en rätt orsak till vad som är problemet (Bacchi 2009). Det som uttrycks vara problemet eller orsaken till problemet, är enligt Bacchi endast olika representationer av vad som uppfattas vara problemet. Varje beskrivning av ett problem är i sin tur en tolkning av problemet, vilket innebär att problemrepresentationer varken kan ses som neutrala eller objektiva källor då tolkningar inte görs frikopplat från underliggande värderingar. Bacchi menar att all policy, all!14

19 politik gör anspråk på och ger förslag på förändringar, och därför finns det underförstått en inbyggd problemrepresentation. Därför bör det centrala vara att studera framställningarna och konstruktionerna av problemen, snarare än själva problemen. För vad man anser att problemet är, påverkar hur problemet framställs/representeras, vilket i sin tur får konsekvenser för vilken lösning som anses möjlig. Och kanske än viktigare, hur problemrepresentationen ser ut får konsekvenser för hur de inblandade människorna blir behandlade och hur de uppmanas och förväntas att tänka om, och se på sig själva (ibid). Genom att använda sig av WPR som metod tillåts forskaren att komma åt idéer och antaganden som ligger till grund för representationen, när problemet utläses genom det som beskrivs vara lösningen. Bacchi menar även att WPR som kritiskt analysverktyg inte enbart fungerar till renodlade policydokument eller politiska områden. Istället menar hon att man kan använda WPR som ett sätt att tänka, när man närmar sig och analyserar olika typer av texter, som t.ex. akademiska teorier eller texter. Bacchi presenterar sex frågeställningar som bör ställas till texten och den egna problemrepresentationen (mina översättningar); 1) Hur framställs problemet/en? 2) Vilka förutsättningar eller antaganden ligger till grund för representation av problemet? 3) Hur har denna representation av problemet kommit till? 4) Vad lämnas oproblematiserat i denna problemrepresentation? 5) Vilka blir konsekvenserna genom denna representation av problemet? 6) Hur/var har representationen av problemet tagits fram, spridits och försvarats? Hur kan den ifrågasättas, avbrytas och ersättas? Det är med Bacchis problemrepresentationer jag tar utgångspunkt i mitt fortsatta arbete. Mitt huvudfokus i denna studie kommer därför vara problemrepresentationerna av motstånd mot jämställdhetsarbete och min analys kommer att grunda sig i fyra av Bacchis frågeställningar. Min avsikt är inte att försöka besvara de frågeställningar jag valt, istället kommer WPR fungera som ett slags sorteringsverktyg, som en vägledning i min analys. Jag använder mig av WPR som ett sätt att tänka och närma mig texten på, och som ett sätt att ställa frågor till mitt insamlade material. Mina valda frågeställningar är nummer 1, 2, 4 och 5, och innebörden av varje enskild fråga utvecklas nedan.!15

20 1) Hur framställs problemet/en? Som tidigare beskrivits utgår WPR-metoden ifrån att policyskapandet i sig är en del i konstruerandet av problemen och att dessa policys innehåller implicita problemrepresentationer (Bacchi 2009). Genom att undersöka innehållet i en specifik policy går det med hjälp av WPR som metod att utläsa vilket problem det är som policyn avser åtgärda. Arbetet sker med andra ord baklänges: för att hitta det problem som representeras i policydokumentet utgår man ifrån vilka åtgärder som policyn innehåller. Om riksdagen exempelvis beslutar om att samtliga skolor och förskolor i Sverige endast ska servera mat från ekologiska gårdar, går det att baklänges räkna ut att problemrepresentationen är att mat som tillverkas på konventionella gårdar inte är tillräckligt bra/ näringsrik/hälsosam. Syftet med fråga 1 är alltså att identifiera underliggande problemrepresentationer i ett visst politiskt område eller policyförslag. I mitt arbete kommer denna fråga syfta till att försöka identifiera underliggande problemrepresentationer i den tidigare forskningen om motstånd mot jämställdhetsarbete. 2) Vilka förutsättningar eller antaganden ligger till grund för representation av problemet? När den underförstådda eller dominerande problemrepresentationen identifierats, är nästa steg att börja tänka på vilka antaganden, värderingar och förgivettagna uppfattningar som ligger till grund för just den specifika problemrepresentationen. Bacchi (2009) förtydligar att det är problemrepresentationen som är i fokus, inte uppfattningar och värderingar hos den enskilda upphovspersonen bakom policyn, utan målet är att identifiera de självklara antaganden som finns inkapslad i problemrepresentationen. Det intressanta är inte varför något händer, utan hur det är möjligt för någonting att hända, d.v.s. vilka betydelserna och förståelserna är som måste existera och vara på plats för att något ska kunna hända. Eller med andra ord, intresset ligger i vad som skulle kunna tänkas, vad som är möjligt att tänka. Bacchi menar att en sådan här typ av analys innebär ett sökande efter djupt rotade kulturella värderingar, som undermedvetet ligger till grund för en problemrepresentation. En utgångspunkt är enligt Bacchi att inse att alla texter, all policy och politik är utvecklad och skapad inom och genom diskurser. Som jag tidigare beskrivit rymmer begreppet diskurs idén om att språket bygger på strukturer som följer vissa mönster, som våra handlingar och utsagor sedan följer när vi agerar inom olika sociala områden. Bacchi, i likhet med Foucault, anser att även våra värderingar och uppfattningar blir till och formas i diskurser, varigenom de kommer till uttryck med hjälp av språket, som i sin tur formar och skapar våra föreställningar om verkligheten. Därför är det viktigt att titta närmare på vilken betydelse en viss typ av språkanvändning får och hur denna skapas med hjälp av underliggande antaganden.!16

21 Med hjälp av diskursanalys föreslår Bacchi att man identifierar och lyfter fram de dikotomier (motsatspar) som finns i texten eller policyn. En stor del av de offentliga diskussionerna grundar sig på olika typer av motsatspar, som till exempel natur/kultur, offentlig/privat, man/kvinna, lagligt/ olagligt etc. Förståelsen av dikotomierna är att det den ena sidan är - är inte den andra. Men begreppsparen är inte enbart varandras motsatser, det finns också en underförstådd hierarkisk åtskillnad i begreppen, där ena sidan privilegieras, anses viktigare och högre värderad än den andra. Genom att analysera texten utifrån vilka dikotomier den innehåller kan man synliggöra vilken sida som i texten uppfattas och antas som självklar. En annan viktig del i analyserandet är att identifiera nyckelbegrepp i problemrepresentationen för att kunna undersöka vilken mening de olika begreppen är fyllda med. Begrepp har inget bestämt innehåll, utan kan förstås som abstrakta etiketter som fylls med mening av människor. Beroende på hur det används, vem som använder det och i vilket sammanhang det används, fylls begreppet med olika mening. Därför är det viktigt att identifiera de centrala begrepp som förekommer i problemrepresentationen för att söka förstå vilken innebörd de har. Även kategorier och kategoriseringar, som t.ex. ålder, kön, yrke etc, i texter/policydokument har en central plats i analyserandet för att kunna utläsa hur de fungerar för att ge särskilda betydelser till problemrepresentationen. Syftet med fråga 2 är alltså att identifiera och analysera vilka antaganden och självklara uppfattningar som ligger till grund för den specifika problemrepresentationen (Bacchi 2009). 4) Vad lämnas oproblematiserat i denna problemrepresentation? Fråga 4 syftar till att söka identifiera problemrepresentationernas begränsningar och det som lämnas oproblematiskt i framställningen av problemet. Vilka perspektiv får tolkningsföreträde, och vilka perspektiv utelämnas i problemrepresentationen? Vad är det som inte problematiseras? Om det t.ex. i en policy föreslås att trängselskatt ska införas kring centrum i en storstad, går det att baklänges räkna ut att man anser att problemet är för mycket trafik i de centrala delarna av staden. Det som dock lämnas oproblematiserat i policyn är orsakerna till varför människor tar bilen till centrum - nämligen kanske den bristfälliga kommunala kollektivtrafiken till och från centrum. Målet är alltså att lyfta fram det som lämnas oproblematiserat, de perspektiv som utelämnas i problemrepresentationerna. Genom att t.ex. jämföra hur problem framställs inom olika kulturer kan det bli synligt att det handlar om just framställningar av problem som skapas inom en viss kulturell kontext, vilket kan underlätta en kritisk granskning och diskussion (Bacchi 2009).!17

22 5) Vilka blir konsekvenserna genom denna representation av problemet? En utgångspunkt inom WPR är att alla problemrepresentationer i texter, policys och politik medför olika typer av effekter för olika individer och grupper av människor (Bacchi 2009). För en del blir konsekvenserna stora, för andra mindre, en del gynnas respektive drabbas. Syftet med fråga 5 är med andra ord att identifiera vilka verkliga effekter en problemframställning leder till. Vilka grupper är det som gynnas och vilka drabbas? På vilket sätt? Vad kan göras åt det? Bacchi presenterar tre, med varandra sammankopplade och överlappande, typer av effekter som bör fokuseras; diskursiva effekter, subjektifieringseffekter och levda effekter. Diskursiva effekter innebär de gränser för vad som tillåts uttryckas i såväl skrift som i tal, men även vad som tillåts tänkas. Subjektifieringseffekter handlar om att det är i diskurser som vissa subjektspositioner görs tillgängliga för individer att anta. Eller med andra ord att vi blir till i och genom diskurser, och tillåts bli en viss typ av subjekt inom en viss typ av diskurs. Det är sedan utifrån den antagna subjektspositionen som vår förståelse och syn på oss själva, och omvärlden vi sedermera utgår från. Subjektifieringseffekter kan också urskiljas genom att undersöka hur olika grupper av människor ställs mot varandra i problemrepresentationen i texter och policys. Det är heller inte ovanligt att det i problemframställningarna på ett implicit sätt finns inbyggt vem som även bär ansvar för problemet. Många gånger läggs ansvaret på den utsatta gruppen för att själva orsaka problemet. På så vis tas fokus bort från de kanske begränsande strukturer som i själva verket formar den utsatta gruppens möjligheter och livsvillkor. Det är därför viktigt att reflektera över hur en viss problemrepresentation påverkar de människor som policyn riktar sig till. Levnadseffekterna handlar om att hur problem framställs får direkta konsekvenser, främst ur ett materiellt perspektiv, i människors samhällsliv (ibid). Jag har ovan redogjort för huvuddragen i Bacchis analysmetod WPR. Som jag klargjorde tidigare är inte min avsikt att i detalj besvara dessa frågor utan jag kommer använda detta som en vägledning i mitt analysarbete. WPR kommer för mig fungera som ett sätt att tänka, för att närma mig mitt insamlade material.!18

23 4.4 Etiska överväganden När forskning görs, som på ett eller annat sätt, direkt eller indirekt, kan ha påverkan på andra människors liv, måste särskilda forskningsetiska principer och riktlinjer beaktas (Hermerén 2011). Det svenska Vetenskapsrådet har utarbetat ett antal vetenskapsetiska regler och principer för att skydda samhällets medlemmar från t.ex. otillbörlig insyn i deras livssituationer. Detta kallas individskyddskravet och utgörs av fyra allmänna huvudkrav som ställs på forskningen; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa riktlinjer handlar i korta drag om att på olika sätt skydda individen från bli utnyttjad eller ta skada under forskningsprocessen (ibid). Då jag har valt att göra en kunskapsöversikt om motstånd mot jämställdhetsarbete består mitt datamaterial av tidigare gjorda rapporter och redan publicerad forskning. Jag har inte därför inte haft tillgång till den tidigare forskningens insamlade råmaterial, eller kontaktat de personer som varit inblandade i gjorda studier. Därmed kan jag inte avslöja respondenternas identiteter eller på något annat vis påverka individerna som medverkat i studierna. Då etiska riktlinjer och principer ska följas vid all forskning som berör människor, har jag endast min tilltro att sätta till dessa tidigare forskningsprocesser, såtillvida att de tagit hänsyn till individskyddskravet och värnat individernas integritet under hela arbetets gång. Jag har själv tagit dessa etiska principer i beaktande under arbetets gång. 4.5 Metodreflektion Jag har försökt beskriva och motivera mina val och tillvägagångssätt för att arbetet ska vara så transparent som möjligt för att tillåta andra att kunna granska de arbetsmetoder som tillämpats, och som föranlett resultatet som presenteras i avsnitt fem. Eftersom jag är intresserad av hur det skrivs om motstånd, vad som framställs som problemet och inte, anser jag kritisk diskursanalys och WPR som lämplig vägledning. Med språket i centrum blir det möjligt att analysera texten och det som skrivs utifrån tanken om att vi med språket skapar vår verklighet, i detta fall genom hur problem konstrueras och framställs. Min teoretiska och metodologiska utgångspunkt är därför en hjälp i att få syn på det som inte skrivs ut, det som sägs mellan raderna, det som en viss problemrepresentation implicit påstår är problemet.!19