prognos arbetsmarknad värmland

Transkript

1 prognos arbetsmarknad värmland 2010

2

3 Innehållsförteckning Ekonomisk översikt... 2 Fakta om prognosen... 2 Syfte och Historik... 2 Urvalet... 2 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Ökad arbetslöshet väntar...4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen... 4 Jobben färre i nästan samtliga branscher... 4 Tillgång på arbetssökande... 5 Sjunkande sysselsättning...6 Industrikonjunkturens utveckling... 7 Näringsgrenarna... 8 Privat varuproduktion... 9 Industriell tillverkning... 9 Bygg- och anläggningsverksamhet... 9 Jordbruk, skogsbruk och fiske Privat tjänstesektor Finansiell verksamhet och företagstjänster Personliga och kulturella tjänster Handel och kommunikationer/transporter Offentlig administration Utbildning Vård och omsorg Utbudet av arbetskraft Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften Antalet arbetssökande stiger på Arbetsförmedlingen Både brist och överskott Arbetslöshet och programinsatser Stigande arbetslöshet Regional utveckling Utmaningar på Värmlands läns arbetsmarknad Regionala skillnader Arbetsmarknadsområde Karlskoga Arbetsmarknadsområde Säffle Arbetsmarknadsområde Karlstad Arbetsmarknadsområde Arvika Arbetsmarknadsområde Hagfors Arbetsmarknadsområde Torsby Välkommen till Arbetsförmedlingen!... 18

4 Ekonomisk översikt Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunktur raset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Fakta om prognosen Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom verket. Urvalet Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställets storlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Vårens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårundersökningen I vårens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 72 procent. I Värmlands län var näringslivsurvalet 506 arbetsställen och svarsfrekvensen blev här 89 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att 2

5 undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För kommentarer kring prognosen kontakta arbetsmarknadsområdeschef Lena Herztberg, , eller respektive arbetsförmedlingschef. För ytterligare information, kontakta utredare Johan Bissman Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Värmland, i andra län och riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/Fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer. 3

6 Sammanfattning Minskning av antal sysselsatta år Minskning av antalet sysselsatta år Prognos för arbetslösheten* 4: e kvartalet 2009: 7,9 % *inkl. program med aktivitetsstöd Prognos för arbetslösheten* 4: e kvartalet 2010: 8,6 % *inkl. program med aktivitetsstöd Ökad arbetslöshet väntar Utsikterna för resterande del av år 2009 och för år 2010 har fortfarande inte stabiliserats efter den oro på världens finansmarknader som gav sig till känna hösten Antalet sysselsatta i länet beräknas fortsätta minska under 2009 och Under 2010 förutses dock minskning att börja avta. Under såväl 2009 som 2010 kommer den ökade arbetslösheten främst bestå av en ökning av deltagarna i Arbetsförmedlingens olika program. Under fjärde kvartalet 2009 förutses över personer, i genomsnitt, vara öppet arbetslösa eller i något av Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 7,9 procent av befolkningen mellan år, och innebär en försämring från året innan med 2,9 procentenheter. Under 2010 bedöms arbetslösheten öka med ytterligare 0,7 procentenheter. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutvecklingen Jobben färre i nästan samtliga branscher Ett utökat antal jobb förväntas under 2009 enbart inom handeln, men nu i en klart mindre omfattning jämfört med de senaste årens kraftiga expansion. Även marknaden för den del av tjänstesektorn som riktar sig mot privat konsumtion bedöms kunna få en relativt stabil utveckling, men arbetstillfällena kommer sannolikt inte att öka i antal under det närmaste året. I övrigt förutses sjunkande sysselsättning inom näringslivets alla branscher inklusive den offentliga sektorn. Under 2010 förväntas en i stort sett oförändrad situation, smärre ökningar av antalet arbetstillfällen kan komma främst under prognosperiodens senare del. 4

7 Antal under månaden till Af nyanmälda lediga platser i Värmlands län maj Medelvärde = Utvecklingen just nu svår att förutse men Arbetsförmedlingens bedömning är att minskningen av platstillströmningen till Arbetsförmedlingen kommer att bestå under hela 2009 och sannolikt även åtminstone under första delen av Länets befolkningsstruktur visar att under kommande år finns ett behov av ersättningsrekrytering med anledning av generationsväxling. Den minskande tillgången på lediga platser överensstämmer väl med nedgången av antalet sysselsatta som Arbetsförmedlingen kunnat förutse utifrån tillgängliga prognosdata. Tillgång på arbetssökande Tillgången på arbetssökande är god i länet, med en bred variation i utbildningar och yrkeserfarenhet hos den enskilde. Totalt sett har detta utbud också relativt väl kunnat möta den senaste tidens efterfrågan på arbetskraft. Tillgången på arbetskraft kommer att öka allt eftersom sysselsättningen inom länet minskar under de kommande åren. Huvuddelen av tillfrågade företag uppger att man inte upplever någon brist på arbetskraft. Trots det kommer det att finnas yrken där man under prognosperioden kommer att uppleva brist. Ett 10-tal så kallade bristyrken förutses i Värmlands län under prognosperioden. Dessa yrken återfinns i första hand inom specialutbildad arbetskraft inom vården samt olika typer av ingenjörer. För det allra flesta yrken väntas ändå en arbetsmarknad i balans det närmaste året. Utbudet av arbetssökande i länet förväntas överstiga efterfrågan och bristyrkena förblir därmed alltjämt relativt få. Många av länets arbetsgivare har dock erfarenheter från rekrytering det senaste halvåret där man haft svårt att få tag i arbetskraft med rätt kompetens. I den enkätundersökning som ligger till grund för denna prognos uppger omkring 14 procent av arbetsgivarna att de haft någon form av rekryteringsproblem. Denna bristsituation kan som nämnts ovan bestå inom några yrkesgrupper. Omfattningen av rekryteringsproblemen kommer att bli mindre än normalt. Utfallet på denna punkt i enkätundersökningen indikerar att Arbetsförmedlingen bör försöka höja sin servicegrad ytterligare och försöka hitta jobben som inte finns, det vill säga i ökad utsträckning ackvirera platser. 5

8 Andel företag i privat varu- och tjänsteproduktion med brist på arbetskraft 60 Hösten 2004 Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Våren Procent Industri (exkl.verkstadsindustri) Verkstadsindustri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Totalt Ledig personalkapacitet, andel företag efter överskottets storlek Möjlig produktionsökning 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel o kommunikationer Verkstadsindustri övrig industri, utv av mineral o energiprod Jordbr, skogsbr o fiske Personl och kulturella tjänster, renhållning Utbildning, forskning Vård och omsorg Källa: Af intervju undersökning Sjunkande sysselsättning Den enkätundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört bland arbetsgivare i Värmlands län våren 2009 visar att en nettosänkning av sysselsättningen kommer att ske under 2009 och en ökning under Den sammanvägning av enkätundersökningen och Arbetsförmedlingens bedömning av den ekonomiska situationen visar dock att sysselsättningen kommer att minska under 2009 såväl som under Skillnaden mellan enkätundersökningens utfall avseende sysselsättning och det sammanvägda utfallet kan förklaras med en viss övertro hos företagen avseende konjunkturens inverkan på antalet sysselsatta. En svag konjunktur väntas under 2009 och denna innebär en minskande efterfrågan inom främst verkstadsindustri och jord-, skogsbruk och fiske. Inom tjänstesektorn kan en viss ökning av sysselsättningen ske även under En stor andel arbetsställen beräknas i nuläget 6

9 ha ledig kapacitet på personalsidan för ökad produktion eller fler uppdrag. Förutsättningarna för en positiv utveckling på arbetsmarknaden för de arbetssökande bedöms sämre. Arbetsförmedlingen förutser en netto minskning med omkring personer under 2009, motsvarande ca 4 procent av samtliga i arbete. Nya jobb förväntas främst inom den privata tjänstesektorn. Inom offentlig verksamhet - innefattande statlig förvaltning, kommuner och landsting - är den sammantagna bedömningen att antalet anställda kommer att vara minskande. En anpassning och prioritering inom befolkningsrelaterade verksamheter, struktureringar och anslagsbegränsningar leder till neddragningar av antalet anställda. Inom skolans område förutses under prognosperioden ske vissa neddragningar med konsekvenser för totala antalet arbetstillfällen i denna sektor. Sett i det längre perspektivet - fram till utgången av år är bedömningen att nedgången i den totala sysselsättningen inom Värmlands län börjar avta. Det finns däremot just nu inga indikationer på att länets sysselsättning skulle vara ökande under denna prognos tidshorisont. Industrikonjunkturens utveckling Tillströmningen av nya order till länets tillverkningsindustri har fortsatt minska under våren Också verksamhet inom övrig angränsande privat varu- och tjänsteproduktion har haft en negativ trend på efterfrågesidan under den gångna hösten. Nedgången i konjunkturen fortsätter under hela 2009 i stort sett inom hela industrinäringen. En svag positiv tendens förutses främst inom tillverkningsindustrin under andra halvåret Först under 2010 är det troligt att industrikonjunkturen vänder uppåt på bred front. Den minskade orderingången verkar vara oberoende av företagsstorlek, såväl stora som mindre företag redovisar minskad efterfrågan i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Under hösten har industrisektorn drabbats av flera varsel och varslen bedöms komma att fortsätta under första halvåret Under senare delen av 2009 leder troligen den ökade efterfrågan till att varselsituationen förbättras även om efterfrågan på arbetskraft inte bedöms öka nämnvärt förrän under senare delen av Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företagen som bedömer minskning ( % ) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Vår 2008 Höst 2008 Vår 2009 Byggverksamhet 3% 22% -51% 39% -10% -2% 24% -1% +/- 0% Industri 29% 20% -47% 37% 2% -16% 40% 11% 12% Privata tjänster 26% 17% -19% 41% 15% 17% 36% 20% 26% Offentlig sektor -5% -24% -24% -20% -28% -34% -20% -34% -39% 7

10 Översiktlig bedömning av förändringar i efterfrågan på varor och tjänster Bedömning av utfallet Väntad utveckling Väntad utveckling senaste året närmaste 12 månader månader Privat varuproduktion Sjunkande Sjunkande Stigande varav Tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk Sjunkande Sjunkande Stigande Byggnadsindustri Stigande Sjunkande Oförändrat Privat tjänstesektor Sjunkande Stigande Stigande varav Handel, transporter Stigande Oförändrat Stigande Hotell, restaurang, personliga och kulturella tjänster Sjunkande Stigande Stigande Finansiell verksamhet, uppdragsverksamhet Stigande Stigande Stigande Offentlig verksamhet Sjunkande Sjunkande Sjunkande varav Offentlig administration Sjunkande Sjunkande Sjunkande Utbildning Sjunkande Sjunkande Sjunkande Vård och omsorg Sjunkande Sjunkande Sjunkande Totalt Sjunkande Sjunkande Stigande Näringsgrenarna I Värmlands län är för närvarande flest sysselsatta inom i vård- och omsorgsverksamhet, tillverkningsindustri, handel och kommunikationer. I ett stort antal näringsgrenar/branscher förutser man en negativ marknadsutveckling det närmaste året, med sjunkande efterfrågan på varor och tjänster. Antal sysselsatta personer Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering Byggindustri Handel Personliga och kulturella tjänster Transporter, kommunikation Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster Civila myndigheter, försvar Utbildning Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer Näringsgren okänd 8

11 Privat varuproduktion Industriell tillverkning Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Avmattning i efterfrågan och bred nedgång Varsel och uppsägningar sänker sysselsättningen Heta yrken: Efterfrågan på industrins produkter har minskat markant under det senast gångna halvåret, och en stor andel av industriföretagen har kunnat notera en stark minskning av orderingången. Små signaler finns att marknaden för industriprodukter har börjat en inbromsning av den negativa efterfrågeutvecklingen. För sysselsättningen innebär den minskande efterfrågan att få nya arbetstillfällen uppstår. Totalt beräknas länets industrisektor minska sysselsättningen med ca arbetstillfällen under prognosperioden. Industrins bedömningar inför den förestående prognosperioden är pessimistiska. Företagens förväntningar innebär en minskad efterfrågeutveckling under 2009 som under senhösten troligen förbyts till en svag efterfrågeökning främst inom tillverkningsindustrin. Avmattning i industrikonjunktur fortsätter sålunda under större delen av under 2009 men brytts sannolikt under senare delen av Under 2010 bedöms den positiva efterfrågeutvecklingen fortsätta och under den senare delen av 2010 kan en ökad efterfrågan på arbetskraft infinna sig. Den totala sysselsättningen i länets industrisektor beräknas sjunka under de närmaste åren till följd av varsel och uppsägningar med i huvudsak konjunkturell bakgrund. I övrigt bedöms rekryteringarna till industrin fortsätta i begränsad omfattning, under senare delen av 2010 kan en viss ökning av antalet arbetstillfällen ske främst inom tillverkningsindustrin. En stor andel företag beräknas i nuläget ha ledig personalkapacitet. Rekryteringen till industrin beräknas kunna ske utan större problem i länet. Vissa yrken väntas dock även i fortsättningen komma att ha ett mera begränsat utbud av arbetssökande men risken för bristsituationer är relativt liten. Bygg- och anläggningsverksamhet Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Byggvolymen minskar i länet Viss brist på byggnadshantverkare Generationsväxlingen skapar visst behov av arbetsledare Heta yrken: Golvläggare Murare Plattsättare VVS- ingenjör/ montör Byggkonjunkturen i länet viker och tendensen för kommande år är minskad verksamhet totalt sett. Under 2009 beräknas byggbranschens inriktning inte förändras nämnvärt sett till fördelningen mellan bostäder, byggnadsinvesteringar för industri och handel, offentlig husbyggnad samt väg- och anläggningssektorn. En minskande investeringstrend kan noteras 9

12 på alla områden, vilket medför att den totala byggvolymen i länet förväntas minska. Branschen har i dag ledig kapacitet och förväntningarna inför 2009 kännetecknas av ett lägre sysselsättningsläge. Under 2010 stabiliseras läget inom branschen troligen och inom delar av länet, de västra och östra delarna, kan en svag positiv efterfrågeutveckling komma. Efterfrågan på personal väntas vara låg till byggbranschens flesta yrken under hela prognosperioden. Den omfattande generationsväxlingen medför viss efterfrågan på personal med erfarenhet av att leda personal i kombination med administration och projektering. Branschen bedöms minska med 350 personer under prognosperioden. Jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskande efterfrågan och minskat antal sysselsatta. Heta yrken: Sysselsättningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske utgör i dag omkring 2,5 procent av Värmlands läns totala näringar, och är vikande i antal. Den vikande trenden förväntas bestå under hela prognosperioden. Under prognosperiodens senare del, sensommaren, hösten 2010 kan en efterfrågan öka främst inom länets östra och södra delar enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Inom skogsbruket kan konkurrensen om råvaran komma att öka. Sysselsättningen i branschen bedöms bli i huvudsak minskande under prognosperioden men med tendens till viss ökning under andra halvåret Privat tjänstesektor Finansiell verksamhet och företagstjänster Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Fortsatt stort rekryteringsbehov speciellt inom IT Heta yrken: Tjänsteföretagen som ingår under denna rubrik utgör drygt 10 procent av alla sysselsatta i länet och består av många olika typer av företag inom ekonomi och teknik. Huvuddelen av företagen är starkt beroende av industri och byggföretag som köper tjänster. Den svaga konjunkturen påverkar företagen negativt men trots allt än så länge i ganska liten omfattning. Såväl efterfrågan på företagens tjänster som antalet arbetstillfällen bedöms stiga under 2009 och 2010 om än i mycket liten omfattning. Branschen kan komma att påverkas negativt eller mycket negativt om lågkonjunkturen blir djup då även efterfrågan inom till exempel ITbranschen kommer att påverkas i en större omfattning. Branschen bedöms öka med 50 personer under prognosperioden. 10

13 Personliga och kulturella tjänster Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Förlänga turistsäsongen och bredda utbudet på turistorterna Heta yrken: Barista/ keffebartender Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, spaverksamhet, mediaföretag, nöjesparker, golf- och travbanor, sportverksamhet med mera. Hit räknas även privat vård och utbildning. Efterfrågan inom servicebranschen har varit svagt minskande under hösten 2008 och vårvintern Under återstoden av 2009 och 2010 förväntas en svag efterfrågeökning. Den ökningen beror bland annat på att allt fler väljer att tillbringa sin semester i Sverige delvis på grund av den svaga svenska valutan. Antalet sysselsatta förutses minska under prognosperioden. Privatekonomin hos personer med sysselsättning förbättras genom regeringens finanspolitik och detta stimulerar till ytterligare efterfrågan inom denna bransch liksom inom handeln. Generellt finns en fortsatt optimism inom speciellt hotell- och restaurang. Handel och kommunikationer/transporter Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Vikande efterfrågan, vikande sysselsättning, höga kompetenskrav inom transportyrkena Heta yrken: Lastbilsmekaniker Handelsbranschen har en upplevt en vikande efterfrågan som en direkt följd av lågkonjunkturen och den ökande arbetslösheten. Västra Värmland avviker från den vikande efterfrågeutvecklingen främst tack vare gränshandeln. Den minskande efterfrågan inom denna bransch väntas fortsätta under Under indelningen av 2010 kommer utvecklingen sannolikt att stabiliseras för att troligen utvecklas positivt under senare delen av Efterfrågan på personal förutses vara låg under hela prognosperioden, den positiva efterfrågeutvecklingen under den senare delen av 2010 bedöms endast i liten omfattning påverka efterfrågan på arbetskraft. Det finns tillgång på sökande till jobben inom handel. Ett ökat antal sysselsatta inom handel kan bli en realitet i länets västra delar under senare delen av prognosperioden. Även transportnäringen har upplevt en minskande efterfrågan under hösten 2008 och vintern Såväl industrisektors, byggnadsindustrins som handelns behov av transporter minskar i omfattning och efterfrågan på personal väntas bli svagt minskande under det närmaste året. Under början av 2010 förväntas stabilisering av efterfrågeutvecklingen även inom transportnäringen. Även här kan en positiv utveckling komma under den senare delen av Utbudet av arbetssökande i länet beräknas väl möta väntad efterfrågan. 11

14 Offentlig administration Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan Heta yrken: Offentlig förvaltning består av alla statliga myndigheter samt ledningsfunktioner i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms under perioden fram till och med Den svaga utvecklingen bedöms i stor utsträckning bero på minskat skatteunderlag inomkommuner och landsting samt ökande utgifter inom socialförsäkringsområdet. Utbildning Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan på lärare Heta yrken: Gymnasielärare yrkesämnen Specialpedagoger Den kommunala verksamheten kommer att minska inom utbildningsområdet där en minskning av antalet skolungdomar samt vikande kommunal ekonomi kommer att få genomslag på sysselsättningen. Vård och omsorg Sysselsättningsutveckling närmaste året: Tendenser: Minskad efterfrågan inom vård och omsorg Heta yrken: Specialistsjuksköterskor Läkare Tandläkare Privat vård och omsorg bedöms fortsätta den positiva utveckling av såväl efterfrågan på varor och tjänster som på anställda. Den offentliga sektorn påverkas av lågkonjunkturen främst genom minskade skatteintäkter till kommun och landsting. Ökningen av sysselsättningen inom hälso- och sjukvård har varit konstant sedan hösten Den bedöms brytas nu och sysselsättning kommer att minska under 2009 och Utbudet av arbetskraft Totalbefolkningen är i stort sett oförändrad för närvarande främst genom inflyttning från utlandet. Positivt är att en stor del av denna ökning återfinns i åldrarna år. Demografiskt sett finns möjlighet att befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att öka också under 2009 och Om inflyttningen till länet sedan kan hålla jämna steg med förestående ålderspensionering av stora åldersklasser återstår att se. Antalet personer i de i dag yngre tonåren motsvarar inte de kring

15 Antal personer Befolkningsutvecklingen i Värmland för åldersgruppen år och år, prognos från år år år prognos år prognos år Nu kulminerar uppgången i antalet personer i arbetskraften Till begreppet arbetskraften räknas enligt praxis personer som är sysselsatta genom förvärvsarbete eller är öppet arbetslösa däremot normalt inte studerande och de som deltar i flertalet av Arbetsförmedlingens program för arbetssökande. Under kommande år beräknas antalet personer i åldrarna år som står till arbetsmarknadens förfogande minska (se diagram nästa sida). Orsakerna är främst de demografiska förändringarna mellan åldersklasserna, samt ett på nytt stigande antal högskolestuderande. Antalet arbetssökande stiger på Arbetsförmedlingen Den minskande efterfrågan på arbetskraft ökar tydligt antalet arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Antalet arbetssökande som får jobb minskar och inskrivningarna av nya arbetssökande ökar. I dag är personer fler registrerade som arbetssökande jämfört med ett år tidigare, vilket innebär en ökning med omkring 23 procent. Sammanlagt söker för närvarande omkring personer ett arbete i länet. Drygt av dessa saknar i nuläget helt någon form av sysselsättning eller arbete. 13

16 Sammansättning inskrivna i Arbetsförmedlingen Värmlands län Gymnasieutbildning Män Kvinnor Öppet arbetslösa Funktionshindrade Förgymnasialutbildning < 25 år > 55 år Högskoleutbildning Deltids-/ Timtidsanställda Utrikesfödd Sökande i program Det totala antalet arbetssökande vid länets Arbetsförmedlingar beräknas under 2009 fortsätta att öka, detta som en följd av den nuvarande lågkonjunkturen och den finansiella oron. Ökningen av antalet arbetssökande beräknas det närmaste året bli omkring personer motsvarande ca 10 procent. Utbildningsnivån bland de arbetssökande är i dag till närmare 55 procent en gymnasieutbildning. Ett ganska stort antal sökande har eftergymnasiala utbildningar. Drygt personer (cirka 17 procent) av samtliga arbetssökande har en utbildning över gymnasienivån. Huvuddelen av dessa är mellan 30 och 50 år, men i övrigt relativt jämnt fördelat i åldersklasserna. Cirka 49 procent är kvinnor. Både brist och överskott Det har blivit ganska vanligt att kompetensen hos de arbetssökande och arbetsgivarnas krav inte är på samma nivå. Det finns idag yrken med relativt gott om arbetssökande men där arbetsgivarna ändå anser att det råder brist. Nya kompetenskrav i yrket medför att arbetssökande med både utbildning och erfarenhet inte alltid är anställningsbara. Här måste arbetsmarknadsutbildningen fokusera på kompletterande utbildning samtidigt som arbetsgivarna också måste ta sitt ansvar för att vidareutbilda sin personal. Inom flera näringsgrenar skulle sysselsättningen kunna öka mera om matchningen av tillgänglig arbetskraft blev effektivare. Arbetslöshet och programinsatser Stigande arbetslöshet Arbetslösheten ökar i Värmlands län. Under fjärde kvartalet 2008 var personer arbetslösa eller deltog i ett program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 4,9 procent av 14

17 befolkningen i åldern år. Länets arbetslöshet förväntas öka under år I genomsnitt under fjärde kvartalet 2009 beräknas personer vara arbetslösa eller delta i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd. Det innebär en ökning med omkring personer det närmaste året. Ökningen av antalet deltagande i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd fortsätter under 2010, avseende arbetslösa blir det dock en minskning, antalet arbetslösa bedöms minska med 200 personer fjärde kvartalet 2010 jämfört med fjärde kvartalet Ökning av antalet personer i Arbetsförmedlingens program med aktivitetsstöd bedöms bli vid en jämförelse mellan fjärde kvartalet 2010 och Regional utveckling Även om förutsättningarna varierar något mellan olika delar av länet kan sysselsättningen nästa år förväntas ligga på en lägre nivå i länets samtliga kommuner. Arbetslösheten inklusive programdeltagare väntas öka. Fram till utgången av år 2009 beräknas antalet ha ökat med omkring personer jämfört med samma tid året innan och 2010 med ytterligare Utmaningar på Värmlands läns arbetsmarknad Tillgången på arbetskraft på sikt måste tryggas. I det ingår att kompetensutveckla mot arbetsmarknadens behov, både bland arbetssökande och bland ungdomar som väljer studieinriktning. Andra viktiga insatser är att säkerställa en snabbare integrering av nyanlända invandrare och en effektiv rehabilitering. Arbetsförmedlingen måste i större utsträckning finna de jobb som inte finns, det vill säga ackvirera platser. Arbetsförmedlingen måste också i allt större utsträckning fokusera på en effektiv matchning av sökande till de lediga jobben. För att kunna ackvirera platser och matcha effektivt behövs goda och täta kontakter med länets arbetsgivare. Därigenom kan behov och förändrade förutsättningar snabbt fångas upp. En effektiv matchning kräver också goda kunskaper om de arbetssökandes kompetens. Därför är en tidig verifiering av de arbetssökandes meriter tillsammans med kunskaper om kompetenskrav inom olika yrken av största vikt. Arbetsförmedlingen behöver också i större utsträckning tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring för att möjliggöra interlokal matchning. Arbetsförmedlingen ska fokusera på att stimulera den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. Under de närmaste åren kommer Värmlands län att ha en något större generationsväxling än riket i stort. Skillnader i åldersstruktur och i näringslivsstruktur leder till olika effekter i olika delar av länet. Två grupper som är viktiga för Värmlands läns framtida tillväxt är ungdomar och utrikes födda. Med en minskande brist på arbetskraft minskar möjligheterna till sysselsättning för dessa två grupper. Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att bidra till att synliggöra dessa resurser och underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. Samtidigt som matchningsarbetet intensifieras ska de arbetsmarknadspolitiska programmen i större utsträckning omfatta dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Två av dessa program är Jobb- och utvecklingsgarantin samt 15

18 Jobbgarantin för ungdomar. Programmen inriktas på att stärka individer i syfte att förbättra deras möjligheter att delta i arbetslivet. Detta arbete kommer att kräva stora arbetsförmedlarinsatser i länet under prognosperioden. Även kompletterande aktörer kommer att spela en viktig roll. Regionala skillnader Arbetsmarknadsområde Karlskoga Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under Under 2010 kan en ökning av efterfrågan komma att finnas inom finansiell verksamhet och företagstjänster, byggverksamheten samt inom verkstadsindustrin. Det är dock osäkert om denna efterfrågeökning kommer att generera en ökad efterfrågan på arbetskraft, det mest troliga är att ökningen på efterfrågan kan hanteras med befintlig personal. Arbetsmarknadsområde Säffle Under 2009 bedöms efterfrågeutvecklingen vara i stort sett oförändrad inom Amo Säffle förutom inom finansiell verksamhet och företagstjänster som påvisar en ökad efterfrågan av varor och tjänster i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning samt jord- skogsbruk och fiske som visar en minskad efterfrågan. Den positiva utvecklingen för finansiell verksamhet och företagstjänster bedöms fortsätta under 2010 om än i något minskad positiv trend. Även verkstadsindustrin bedöms få en positiv utveckling avseende efterfrågan. Sysselsättningen inom verkstadsindustrin och tillverkningsindustrin kan komma att utvecklas positivt under prognosperiodens senare del. Arbetsmarknadsområde Karlstad Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under De branscher där en svag tillväxt kan skönjas är främst finansiell verksamhet och företagstjänster, privat vård och omsorg samt handel. Under prognosperiodens senare del kan en positiv utveckling ses även inom personliga och kulturella tjänster. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning påvisar en ökning av antalet anställda inom den privata vård och omsorgen samt inom finansiell verksamhet och företagstjänster under både 2009 och I övrigt sjunker sysselsättningssiffrorna. Under 2010 förväntas en mindre sysselsättningsökning även inom handeln och verkstadsindustrin. Arbetsmarknadsområde Arvika Under 2009 påvisas efterfrågeutvecklingen öka inom handel, byggverksamhet samt personliga och kulturella tjänster inom Amo Arvika i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Verkstads- och tillverkningsindustrin visar en minskad efterfrågan. Den positiva utvecklingen för handel, byggverksamhet samt personliga och kulturella tjänster bedöms fortsätta under 2010 om än i något minskad positiv trend. Även tillverkningsindustrin bedöms få en positiv utveckling avseende efterfrågan. Sysselsättningen inom verkstadsindustrin och tillverkningsindustrin kan komma att utvecklas positivt under prognosperiodens senare del. 16

19 Arbetsmarknadsområde Hagfors Alla branscher visar på en svag eller vikande tillväxt och arbetsmarknaden kommer att utvecklas negativt under I Af intervjuundersökning påvisar handel och kommunikationer, jord-, skogsbruk och fiske, personliga och kulturella tjänster samt privat vård och omsorg en svagt stigande efterfrågan. Dock utan någon påtaglig sysselsättningsökning. Under 2010 kan en ökning av efterfrågan komma inom amtliga branscher enlig Af intervjuundersökning. Det är dock osäkert om denna efterfrågeökning kommer att generera en ökad efterfrågan på arbetskraft, det mest troliga är att ökningen på efterfrågan kan hanteras med befintlig personal, en viss ökning kan komma inom både tillverknings- och verkstadsindustrin. Arbetsmarknadsområde Torsby Inom Amo Torsby kan finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster komma att utvecklas positivt enligt Af intervjuundersökning övriga branscher kommer att utvecklas negativt under Under 2010 kan en ökning av efterfrågan komma att finnas inom finansiell verksamhet och företagstjänster, handel och kommunikationer, vård och omsorg samt inom verkstadsindustrin. Det är dock osäkert om denna efterfrågeökning kommer att generera en ökad efterfrågan på arbetskraft, det mest troliga är att ökningen på efterfrågan kan hanteras med befintlig personal. 17

20 Välkommen till Arbetsförmedlingen! Vad vi kan erbjuda arbetssökande Du som söker arbete är en viktig person för Arbetsförmedlingen. Vi söker ständigt människor med olika kompetenser och arbetar för att fylla vår platsbank med lediga jobb att söka. Har du blivit arbetslös eller söker du nya utmaningar i livet? Arbetsförmedlingen är till stor hjälp när du söker jobb. Du kan få personlig service på en arbetsförmedling nära dig Du kan ringa vår kundtjänst vardag som helgdag Dygnet runt står till ditt förfogande. Arbetsförmedlaren är först och främst ett bollplank när det gäller att hitta ditt nya jobb. Vi hjälper bland annat till med att hitta nya uppslag, granska dina ansökningshandlingar och förbereda dig inför en anställningsintervju. Är du tveksam inför ditt yrkesval och undrar vilket jobb som kan vara rätt för dig, är Arbetsförmedlingen en bra startpunkt. Där kan du se var jobben finns och hur framtiden ser ut i olika yrken. Vårt mål är att du ska få ett arbete så snabbt som möjligt och hjälper även till att skaffa dig kompletterande yrkeskunskap om så anses nödvändigt för att höja din kompetens. En neutral mötesplats Arbetsförmedlingen är en neutral mötesplats där arbetssökande och arbetsgivare kan träffas. Vi satsar mycket på att arrangera jobbmässor, branschdagar och rekryteringsträffar där du kan få kontakt med arbetsgivare som behöver anställa. Vad vi kan erbjuda arbetsgivare Arbetsgivare är viktiga kunder för Arbetsförmedlingen. Vi söker därför kontakt med fler företag och organisationer i regionen för att inleda långsiktigt och fördjupat samarbete. Vi kan presentera förslag på lämpliga arbetssökande utifrån dina kompetenskrav. Vi kan ge råd och stöd när du utformar din rekryteringsannons för bästa möjliga svar. På lägger du själv ut ditt lediga jobb när det passar dig. Behöver du råd och stöd med detta, står vi till ditt förfogande. Vi samarbetar gärna med dig för att ordna rekryteringsträffar och branschdagar. Vårt mål är att du ska hitta den kompetens du söker så snabbt och effektivt som möjligt. Vill du veta mer? Vi kommer gärna på besök för att lära känna ditt företag och få veta mer om dina rekryteringsbehov. Då kan vi berätta mer om vilket stöd du kan få av Arbetsförmedlingen. Fler sätt att kontakta oss Kontakta din lokala arbetsförmedling Läs mer på Kontakta Arbetsförmedlingen Kundtjänst: Kontakt angående denna prognos: Johan Bissman Arbetsförmedlingen Box 357, Karlstad Telefon:

21 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Juni 2009 Text: Johan Bissman Grafisk form: ETC Ansvarig utgivare: Lena Hertzberg Arbetsförmedlingen i Värmlands län Eftertryck tillåten med angivande av källa