prognos arbetsmarknad blekinge län 2

Transkript

1 prognos arbetsmarknad blekinge län 2

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län SAMMANFATTNING...3 Kraftigt vikande efterfrågan på varor och tjänster...3 Minskat antal sysselsatta...3 Arbetslösheten ökar under Bristen på arbetskraft låg...3 Utmaningar i länet...4 EKONOMISK ÖVERSIKT...5 SYFTE OCH HISTORIK...5 URVAL...5 METOD...6 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...6 Privata företag...6 Lediga platser...8 Kapacitetsutnyttjande...8 Bristen på arbetskraft kvarstår...9 Varsel...10 Sysselsättning...10 UTVECKLINGEN PER BRANSCH...10 Varuproduktion...10 Jord- och skogsbruk samt fiske...10 Bygg...11 Industri...11 Tillverkningsindustri...12 Verkstadsindustri...12 Privat tjänsteproduktion...12 Handel och kommunikationer...12 Finansiell verksamhet och företagstjänster...12 Personliga och kulturella tjänster...13 Offentligt finansierad verksamhet...13 Utbildning...13 Vård...13 Offentlig förvaltning...14 ARBETSKRAFTSUTBUDET...14 Utbudet av arbetskraft minskar...14 Befolkningsutveckling...14 Fler väntas söka sig till utbildning...14 Färre sjukskrivna...15 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER...16 Arbetslösheten ökar...16 Minskat antal i arbete med stöd...17 Arbetslöshetens struktur...17 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.

3 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 3 Kraftigt vikande efterfrågan på varor och tjänster Den lågkonjunktur som under hösten 2008 drabbat Sverige kommer tydligt att märkas även i Blekinge län under det kommande året. De företag som deltar i Arbetsförmedlingens undersökning ger nu uttryck för en mycket låg förväntan på utvecklingen av efterfrågan på deras varor och tjänster. Utvecklingen har visat att både en lika stor andel av företagen som tror på en minskad efterfrågan tror att efterfrågan kommer att öka. Samtidigt har antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen minskat under de senaste månaderna medan antalet varsel har ökat kraftigt i länet hittills under året. Arbetsförmedlingen bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta under resten av 2008 och även under På grund av den osäkerhet som råder på finansmarknaden världen över är dock prognosen för det kommande året förknippad med en viss osäkerhet gällande styrkan i sysselsättningsnedgången. Minskat antal sysselsatta Antalet sysselsatta i länet har under det senaste året haft en vikande utveckling. Under det kommande året förväntas antalet sysselsatta minska med omkring personer, en minskning som motsvarar 1,9 procent. Det minskade antalet sysselsatta kommer att synas i de flesta branscher i länet men i olika omfattning. De kraftigaste minskningarna förväntas inom industri, byggverksamhet, transportsektorn och företagstjänster. Under det kommande året förväntas dock även minskningar inom handel, personliga och kulturella tjänster, bland annat p g a att hushållens köpkraft försvagas (tabell 1). Arbetslösheten ökar under 2009 Antalet sysselsatta kommer att minska i en snabbare takt än arbetskraftsutbudet under 2009, vilket gör att antalet arbetslösa i länet kommer att öka. Under 2008 väntas i genomsnitt personer vara arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med ett år tidigare. Under 2009 väntas den genomsnittliga arbetslösheten i länet vara personer, vilket är en ökning med drygt 30 procent. Arbetslösheten som andel av befolkningen mellan år kommer då att vara 4 procent, vilket kan jämföras med i år då genomsnittliga andelen väntas bli drygt 3 procent. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd kommer att öka med omkring 15 procent till fjärde kvartalet Antalet som har arbete med stöd kommer att minska svagt under året. Bristen på arbetskraft låg Andelen arbetsställen i länet som upplever att det råder brist på arbetskraft kvarstår i länet. I höstens prognos uppger 28 procent att det råder brist på arbetskraft, vilket är en ungefär lika stor andel som vid vårens prognos. I takt med att arbetslösheten i länet ökar förväntas bristerna på arbetskraft inom vissa yrken dock att minska. De branscher som fortsatt upplever att de har svårt att hitta den kompetens de söker finns främst inom byggverksamhet och till viss del även inom företagstjänster. Även inom offentlig sektor är bristen på arbetskraft inom vissa yrken fortsatt hög.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län Tabell 1 Arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Skatta förändringen av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Ange förändringen i antal personer, OBS talen ska avse förändring Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Arbetsförmedlingens sysselsatta och arbetslösa och annan sysselsättn. statistik) verksamhetsstatistik Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv kv Utmaningar i länet Avmattning på arbetsmarknaden Tillgången på arbetskraft är begränsad i vissa delar av länet och inom vissa yrken Näringslivet är industridominerat i väster och därför sårbart när konkurrensen från utlandet ökar och företagen rationaliserar Bristfällig infrastruktur och dåliga kommunikationer på många håll i länet. Detta leder till att företagens transporter blir ineffektiva och kostsamma samtidigt som arbetskraftens rörlighet begränsas. På grund av omstrukturering och konkurrens från omvärlden försvinner vissa arbetstillfällen där det räcker med en kortare grundutbildning. Många av de nya arbetstillfällena kräver god såväl teoretisk som tillämpad utbildning. Länets arbetssökande har en lägre utbildning än riket som helhet. Det är viktigt att grundkompetensen hos de arbetssökande höjs. Befolkningen blir allt äldre, svårigheter att få unga att stanna kvar.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 5 Ekonomisk översikt Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och allt fler länder har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP i minst två kvartal i rad. Detta omfattar exempelvis stora ekonomier som USA, Japan och flera länder inom eurozonen. Den finansiella krisen har därmed satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Det betyder att den globala ekonomin bedöms växa med knappt tre procent 2009, vilket definieras av IMF som en global recession. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Detta har i sin tur påverkat företag som säljer tjänster till andra företag varefter deras konjunktur har försvagats tydligt. Vidare har byggkonjunkturen försvagats och företagen är pessimistiska för det närmaste året. Dessutom har hushållens förtroende till sin egen ekonomi och landets ekonomi som helhet försvagats kraftigt. Det i sin tur leder till att hushållens köplust kommer att minska vilket drabbar detaljhandeln samt hotell och restaurangnäringen framöver. Sammantaget leder detta till att även den svenska ekonomin går in i en recession och BNP-tillväxten minskar Detta medför en kraftigt försvagad arbetsmarknad i landet med påtagligt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Även arbetsmarknaden i Blekinge påverkats av den globala finansoron och är inne i en kraftig avmattningsperiod. Företagarna signaler neddragningar och räknar med att konjunkturnedgången orsakar en märkbar sänkning av lönsamhet. Arbetslösheten kommer att öka och sysselsättningsgraden att försvagas. Syfte och Historik Arbetsförmedlingen har gjort prognoser sedan 1960-talet. I mitten av 1990-talet infördes ett enhetligt intervjuformulär, men därefter har vissa frågor utvecklats och antalet frågor har dessutom utökats. De senaste tillägg som gjorts är införandet av en fråga angående löneutvecklingen (som introducerades i samband med intervjuerna under hösten 2004) samt kvantifieringsfrågor rörande arbetskraftsbristen och antalet bristyrken (som infördes i hösten 2006 och som senare har vidareutvecklats). Syftet med prognosarbetet är att ge fördjupad information om läget och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, samt att fungera som ett planeringsunderlag för verksamheten på såväl lokal och regional som central nivå inom verket. Urval Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod marsapril och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod septemberoktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. Höstens urval är uppdelat i tre urvalsgrupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser och prognoser som görs på riks- och länsnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett frivilligt tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala behov (det används

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län främst för att ge en bra spegling av den lokala arbetsmarknaden, bland annat fördelningen mellan olika näringsgrenar); 3) urvalet av små arbetsställen, vilket alltså är nytt sedan vårens undersökning För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I höstens undersökning består basurvalet av drygt arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt arbetsställen i tilläggsurvalet. Svarsfrekvensen i höstens undersökning var 69 procent för företagen i basurvalet med minst 5 anställda. I Blekinge län var näringslivsurvalet 219 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 87,6 procent. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. Svarsfrekvensen inom urvalet av de mindre arbetsställena var däremot betydligt lägre, eller 56 procent, vilket delvis beror på att Arbetsförmedlingens kontakter med dessa arbetsgivare inte är lika upparbetade. När det gäller den primär- och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn har några län tilläggsurval för att bättre spegla utvecklingen. Svarsfrekvensen för kommunsektorn var denna gång 85 procent. Metod Svaren inhämtas i dialog med företagens arbetsställen vid besök eller per telefon. Anledningen är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Respondenterna uppmanas att bortse från säsongsberoende förändringar. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd SFS 1980:100 (Sekretesslagen) 8 kap 1. Den lokala Arbetsförmedlingen gör en förberedande genomgång av det aktuella urvalet så snart detta är tillgängligt. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från eventuella korrigeringar av direkta felaktigheter (rensning). Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör den viktigaste basen och fundamentet för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Privata företag Företagen i höstens enkätundersökning har bl.a. svarat på frågan om de tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska, öka eller vara oförändrad under det kommande halvåret samt under det därefter följande halvåret. De fick även svara på hur de har upplevt efterfrågeutvecklingen under det senaste halvåret. Företagen gav en ganska positiv bild, 31,3 procent svarade att efterfrågan på deras varor och tjänster hade ökat och 44,0 procent att efterfrågan varit oförändrad. Företagens bedömningar av efterfrågan under det närmaste året är inte lika optimistiska. Av de tillfrågade företagen förväntar sig 24 procent en minskad efterfrågan det kommande halvåret. Vid höstprognosen 2007 var motsvarande siffra 8 procent. 24 procent av företagen räknar med att efterfrågan kommer att minska de kommande 6-12 månaderna. Jämfört med höstprognosen 2007 är det en ökning med 16 procentenheter. Det är viktigt att påpeka att en del av de intervjuer som gjorts, genomfördes innan effekterna av finanskrisen blev tydliga, exempelvis

7 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 7 i form av kraftigt ökat antal varsel. Vår bedömning är att företagens faktiska bedömning om den kommande utvecklingen hade varit ännu mer pessimistisk om vi tar denna aspekt i beaktande. Slutsatsen utifrån svaren som företagen i det privata näringslivet givit, är att framtidstron har minskat kraftigt. Konjunkturläget har märkbart försämrats jämfört med höstprognosen 2007 och vårprognosen Efterfrågan på varor och tjänster väntas sjunka kraftigt under kommande sex månader och det därefter följande halvåret. Figur 1: Visar hur företagen inom det privata näringslivet bedömer efterfrågan under ett år framåt 60 Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet Andel av de tillfrågade Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn talar man vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så berör efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mest behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg Tjänsteproduktionen inom offentlig sektor har minskat de senaste sex månaderna jämfört med för ett år sedan. Minskningen har framförallt skett inom utbildning, grundskola och vuxenutbildning. Bedömningarna för de kommande sex månaderna och nästkommande halvår tyder på fortsatt minskning inom utbildning, särskilt avseende grundskola och vuxenutbildning. Tjänsteproduktion inom vård och omsorg samt inom övriga verksamheter fortsätter på ungefär samma nivå.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län Figur 2: Visar vad aktörerna inom den offentliga sektorn tror om efterfrågan under ett år framåt Bedömning av efterfrågan på varor och tjänster inom den offentliga sektorn Andel av de tillfrågade Minskande Oförändrat Ökande Minskande Oförändrat Ökande Kommande 6 månader Kommande 6-12månader Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Lediga platser En indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt under januari oktober 2008 anmäldes platser till länets arbetsförmedlingar, vilket är en minskning med platser jämfört med samma period Arbetsförmedlingens prognos för 2009 är att tillströmningen av lediga jobb blir betydligt lägre och uppskattar att antalet platser vid slutet av 2009 kommer att uppgå till ca Figur 3: Ackumulerat antal anmälda platser till arbetsförmedlingen de senaste fyra åren. De streckade linjerna är prognos. Blekinge län Ackulmulerat antal lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen i Blekinge län Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December prognos Prognos 2009 Kapacitetsutnyttjande Ett viktigt tecken på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig (tabell 2). Av samtliga tillfrågade företag svarar 60,6 procent att de inte kan öka produktionstakten med mer än 10 procent utan att behöva rekrytera personal. 26,9 procent av företagen måste nyanställa personal för att kunna öka produktion

9 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 9 ytterliggare. En utvidgad produktion på över 30 procent med nuvarande personalstyrka, klarar av 14,3 procent av de tillfrågade. Tabell 2 Den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av personal blir nödvändig 0% 1-5 % 6-10 % % % Mer än 30 % Byggnads 30,0 10,0 45,0 15,0 0,0 0,0 Finans / uppdrag 27,3 12,1 18,2 12,1 15,2 15,2 Handel 15,2 10,9 19,6 21,7 6,5 26,1 Industri 33,3 7,8 25,5 19,6 3,9 9,8 Jordbr, skogsbr o fiske 33,3 0,0 0,0 33,3 33,3 0,0 Transport hotell restaurang mm 33,3 20,8 8,3 20,8 4,2 12,5 Vård och omsorg 0,0 25,0 50,0 0,0 0,0 25,0 Totalt 26,9 11,5 22,5 18,1 6,6 14,3 Bristen på arbetskraft kvarstår 28 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste sex månaderna. Det är en minskning med 6 procentenheter i jämförelse med höstens 2007 undersökning. Den lägre siffran vid senaste undersökningen kan vara en följd av att behovet av arbetskraft har minskat det senaste året. Men det råder fortfarande brist på både yrkeserfaren och utbildad personal. Bristsituationen upplevs inom de flesta branscherna. Civilingenjörer, verktygs- och maskinoperatörer, elmontörer och elreparatörer, svetsare och gasskärare, företagssäljare samt VVS-montörer är de yrkena där den största arbetskraftsbristen finns. Hos de offentliga arbetsgivarna är det främst inom vård- och undervisningsområdet som bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Läkare, distriktssköterskor, tandläkare, förskollärare och fritidspedagoger, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt gymnasielärare i yrkesämnen, är det som främst efterfrågas här. Figur 4 Andel arbetsgivare som upplevt arbetskraftsbrist de senaste 6 månaderna Byggnads Finans / uppdrag Handel Industri Jordbr, skogsbr o fiske Transport hotell restaurang mm Vård och omsorg Totalt De vanligaste konsekvenserna av brist på lämplig arbetskraft var, framförallt för tillverkningsindustrin, att tacka nej till order och att befintlig personal fick arbeta mer samt att man hyrde in personal från bemanningsföretag.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län Varsel Arbetsmarknaden har försvagats successivt under hösten och antalet varsel har ökat kraftigt i hela landet. För Blekinges del har antalet varsel ökat kraftigt under hösten. Under perioden januari till och med oktober varslades drygt personer, jämfört med 470 under samma period i fjol. Aktuella varsel drabbar främst personal inom verkstadsindustri, företagstjänster och statligt anställda. Även andra branscher såsom byggverksamhet, handel och tillverkningsindustri har varsel lagda under hösten. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det sannolikt ännu fler som berörs av varsel om uppsägning i länet. Av de personer som varslas om uppsägning är det inte alla som blir arbetslösa, vilket det finns flera förklaringar till. En av dessa är att företagen återtar varsel om exempelvis orderingången blir starkare än vad man räknat med, en annan är att de varslade hittar andra arbeten eller börjar studera. Syftet med varselreglerna är att arbetsförmedlingen ska få tid att planera de åtgärder som behövs för att underlätta omställningen för berörd personal. Arbetsgivare som har för avsikt att varsla fem anställda eller flera ska skriftligen varsla Arbetsförmedlingen om detta. Detta gäller också om det aktuella varslet under en period av 90 dagar kan antas föra med sig att antalet uppsägningar sammanlagt blir minst 20. Sysselsättning Antalet sysselsatta i länet har under det senaste året haft en vikande utveckling. Under det kommande året förväntas antalet sysselsatta minska med omkring personer, en minskning som motsvarar 1,9 procent. Det minskade antalet sysselsatta kommer att synas i de flesta branscher i länet men i olika omfattning. Som framgår av tabell 3 så väntas de kraftigaste minskningarna inom industri, byggverksamhet, transportsektorn och företagstjänster. Under det kommande året förväntas dock även minskningar inom handel, personliga och kulturella tjänster, bland annat p g a att hushållens köpkraft försvagas. Även inom offentligt finansierad verksamhet väntas en svag minskning av antalet sysselsatta. Tabell 3 Sysselsättningsutvecklingen fördelat per bransch Bransch Sysselsatta Andel sysselsatta per bransch Utveckling till fjärde kvartalet 2009 Industri, jord-,skogsbruk % stark minskning Bygg- och anläggningsverksamhet % minskning Handeln % minskning Finans, företagstjänster och media % minskning Privata tjänster, turism o kommunikation % svag minskning Privat vård, skola, omsorg och offentlig verksamhet % svag minskning Samtliga % minskning Utvecklingen per bransch Varuproduktion Jord- och skogsbruk samt fiske Inom sektorerna Jordbruk, skogsbruk och fiske återfinns företag som bedriver verksamhet inom växtodling, djuruppfödning, timmeravverkning med mera. Sektorn sysselsätter ungefär personer i länet. Det motsvarar cirka 2 procent av alla sysselsatta. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen varit oförändrad under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen ligga kvar på dagens nivåer. De företag som ingått i undersökningen inom jord- och skogsbranschen tror alla på en oförändrad efterfrågan närmaste sex månaderna. För ett år sedan såg företagen

11 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 11 något mer optimistiskt på framtiden och ungefär en fjärdedel svarade då att de trodde att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka. I Blekinge står fisket för en stor del av de sysselsatta inom branschen. Denna näring fortsätter vara beroende av politiska beslut på längre sikt eftersom återkommande fiskestopp försvårar för fiskarna att behålla sina kontakter på marknaden, med minskad efterfrågan som följd. Till branschen jord, skog och fiske hör även pälsnäringen. Blekinge är det län som har flest antal företagare inom denna näring. Branschen har, efter många år av debatt om förbud, kunnat återhämta sig och ser nu positivt på framtiden. Bygg Inom denna sektor återfinns yrken som byggnadsträarbetare, elektriker, vvsmontörer, målare, murare m.fl. Efterfrågan på byggnadsyrken har varit stor i hela landet under lång tid och sysselsättningen har ökat stadigt samtidigt som en påtaglig arbetskraftsbrist har rått. För att råda bot på den akuta och även kommande bristen har många kommuner ökat antalet elever på gymnasiets byggprogram. Samtidigt har utländsk arbetskraft anlitats i varierande grad över landet. Säsongsvariationerna är naturligt stora men branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 7 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska något. Enligt de företag som deltar i undersökningen känner man även inom byggbranschen av en avmattning i efterfrågan. Andelen företag som har sett en ökande efterfrågan senaste sex månader har minskat från 67 procent till 30 procent senaste året. Förväntningarna inför det kommande halvåret är även de mer försiktiga. I höstens undersökning svarar 10 % att de tror på en ökad efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 50 %. På ett par års sikt så kommer branschen drabbas av stora pensionsavgångar vilket kan leda till rekryteringsproblem i framtiden. Samtidigt har bristsituationen inom branschen förbättrats och det är nu mindre svårt att hitta efterfrågad arbetskraft. Det finns dock fortfarande en hög efterfrågan på vissa yrkesgrupper såsom elmontörer, vvsmontörer och byggnadsplåtslagare. Industri Industrin är en stor del av Blekinge läns arbetsmarknad. Denna bransch sysselsätter ca personer, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av alla sysselsatta i länet. Industrin kan delas in i tillverkningsindustrin och verkstadsindustrin. Tillverkningsindustrin omfattar exempelvis trä-, livsmedel- och papperstillverkning samt energiproduktion som exempelvis kärn- och vindkraft. Inom verkstadsindustrin återfinns bland annat transportmedelsindustrin. De senaste åren har industrin i länet varit inne i en mycket expansiv fas, men under den senaste tiden har denna utveckling vänt och för den kommande prognosperioden förväntas en fortsatt minskning av efterfrågan och även antalet sysselsatta. Enligt de tillfrågade företagen har sysselsättningen inom industrin totalt sett varit svagt minskande under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortsätta minska. Minskningen väntas både inom verkstadsindustrin och tillverkningsindustrin och takten på minskningen är betydligt högre än vid tidigare prognostillfällen även om den sker från en hög nivå. Det finns även regionala skillnader inom industrin och framtidsutsikterna är olika beroende på vilken del av industrin man studerar. Den dagliga verksamheten inom industrin präglas av hård konkurrens från utlandet, effektivisering av produktion och ökande kompetenskrav på de personer som anställs. Oftast försöker företagen först och främst effektivisera sin produktion med hjälp av exempelvis moderna maskinparker, innan en utökning av personalstyrkan blir aktuell.

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län Tillverkningsindustri Företagen inom tillverkningsindustrin har en mer negativ framtidstro jämfört med genomsnittet i länet avseende tron på hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I höstens undersökning svarar 27 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 46 %. Totalt sett väntas antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin minska under det kommande året. Verkstadsindustri Företagen inom verkstadsindustrin har en mer negativ syn på hur efterfrågan kommer att utvecklas de närmaste sex månaderna. I höstens undersökning svarar 10 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket gör branschen tillsammans med byggbranschen till den bransch med sämst förväntningar på utvecklingen på kort sikt. Andelen är en tydlig minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 44 %. Antalet sysselsatta inom verkstadsindustrin förväntas minska relativt kraftigt det kommande året. Många företag har minskat på antalet skift och branschen är den som under året fram tom oktober drabbats hårdast av lagda varsel. Drygt hälften av det totala antalet varslade i länet kommer under denna period från verkstadsindustrin, och framförallt från transportmedelstillverkning. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Handel och kommunikationer omfattar rad olika branscher. I denna bransch återfinns företag som bedriver verksamhet inom försäljning, lager, kontor, transport, postutdelning, telekommunikation mm. Branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 14 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen inom branschen minskat svagt under det senaste året. Att hushållens köpkraft försvagas under prognosperioden kommer att avspeglas inom handelsbranschen. Det gör att antalet sysselsatta väntas minska. Minskningen väntas främst inom fackhandel medan dagligvaruhandeln inte berörs i samma utsträckning. I höstens undersökning svarar 25 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är en kraftig minskning jämfört med för ett år sedan, då andelen var 53 %. Branschen i länet har under de senaste åren varit inne i en expansiv fas i länet och det har skett många nyetableringar i regionen. Det finns fortfarande ett intresse för nyetableringar, men inte i samma höga utsträckning som under senare år. Även inom transportnäringen är framtidstron mindre positiv i höstens prognos. En avmattning kan märkas i och med minskningen inom industrin och framöver även inom handel. Det gör att antalet sysselsatta inom transport förväntas minska till slutet av Handel och kommunikationer fortsätter att vara en av de branscher där arbetsgivarna har minst problem att rekrytera. De rekryteringsproblem som ändå finns är inom transportsidan. Detta beror bland annat på att kompetenskraven på förarna ökat. Inför framtiden kan den kommande generationsväxlingen bli ett problem inom transportnäringen i något högre grad än i andra branscher. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar en mängd olika branscher. Hit räknas företag inom IT och telekommunikation, banker, försäkringsbolag, förlagsverksamhet, media, ekonomi, administration och bemanningsföretag, callcenterföretag med flera. Branschen sysselsätter cirka personer vilket motsvarar 10 procent av den totala sysselsättningen i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen ökat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen minska något. Företagen inom branschen

13 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 13 har för det kommande halvåret en något positivare framtidstro än genomsnittet i länet gällande hur efterfrågan kommer att utvecklas. I vårens undersökning svarade 42 % att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är dock är en minskning jämfört med för ett år sedan, då värdet var 64 %. De senaste tio åren har det gjorts stora ansträngningar för att skapa en strukturomvandling riktad mot informationsteknologi i Blekinge. Denna har fått till följd att Blekinge har blivit en mycket expansiv region inom IT-branschen och det har funnits ett stort rekryteringsbehov och problem att hitta personal med rätt kompetens. Under det senaste halvåret har dock ett antal varsel lagts inom branschen som även den påverkas vid neddragningar inom t.ex. industrin. Detta tillsammans med anställningsstopp hos andra företag inom branschen gör att ett svagt minskat antal sysselsatta väntas. Fortfarande finns det dock flera företag som expanderar och behöver rekrytera. Ett ökat intresse för landets datautbildningar, även vid Blekinge Tekniska Högskola, kan på ett par års sikt leda till ett bättre rekryteringsläge inom IT. Personliga och kulturella tjänster Denna bransch omfattar hotell, frisörer, restauranger, städbolag, campingplatser, hälsoinriktad verksamhet, medieföretag, nöjesparker, golfbanor, sportverksamhet med mera. Branschen sysselsätter cirka personer, motsvarande 5 procent av de sysselsatta i länet. Blekinge län är i viss mån ett sommarlän med en säsongsbetonad arbetsmarknad inom bland annat hotell och restaurang. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har sysselsättningen minskat under det senaste året. Inför det kommande året väntas sysselsättningen fortsätta minska. I höstens undersökning svarar 14 procent att de tror på en ökande efterfrågan, vilket är något under det totala värdet för länet. Jämfört med för ett år sedan så är det en minskning då andelen företag som trodde efterfrågan skulle öka hösten 2007 var 40 procent. Offentligt finansierad verksamhet Utbildning Till denna sektor hör förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Arbetstillfällena finns till stor del inom den offentliga sektorn men friskolorna fortsätter att öka. Totalt sett arbetar ungefär personer i branschen, vilket motsvarar 11 procent av alla sysselsatta i länet. Enligt arbetsgivarna i undersökningen har antalet sysselsatta minskat i länet under det senaste året. Även inför nästkommande år väntas en svag minskning av antalet sysselsatta i länet. Förskolorna har ett ökande elevunderlag, och på ett års sikt kommer det att öka antalet anställda marginellt. Inom grundskolan minskar dock antalet elever och det är detta som gör att antalet anställda inom utbildningssektorn totalt sett minskar. För gymnasieskolans del ser efterfrågan ut att vara oförändrad kommande år. Inom ett par år kommer dock elevunderlaget att minska kraftigt för denna utbildningssektor. Inom högskolan förväntas antalet anställda öka något. Efterfrågade yrken på ett års sikt är framför allt gymnasielärare, både inom allmänna ämnen samt yrkeslärare. Vård Arbetsgivarna inom vård och omsorg är till största delen offentliga såsom kommuner och landsting. Men antalet privata vårdgivare förväntas öka något under prognosperioden. I dagsläget sysselsätter branschen ungefär personer i länet, vilket motsvarar 20 procent av länets sysselsättning. Sektorn sysselsätter bland annat undersköterskor, läkare, tandläkare, förskollärare, fritidspedagoger, socialsekreterare med flera. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat något i

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län länet. Detta beror främst på neddragningar inom landstingsverksamheten. Denna utveckling förväntas fortsätta under 2009 och antalet sysselsatta minskar något. Många kommuner har stora pensionsavgångar framöver och kommer därför att ha stora rekryteringsbehov på ett par års sikt. Läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens är svårrekryterade i hela landet och även i Blekinge län. Offentlig förvaltning Inom den offentliga förvaltningen finner vi främst olika statliga myndigheter, som exempelvis Polisen, Försvarsmakten och Försäkringskassan. Totalt sysselsätter den offentliga förvaltningen cirka personer i länet, vilket motsvarar 8 procent. Det senaste året har antalet sysselsatta minskat inom den offentliga förvaltningen. Inför nästkommande år väntas sysselsättningen vara fortsatt svagt minskande. Det är framförallt inom den kommunala administrationen som antalet sysselsatta har minskat och kommer att fortsätta att minska. Även inom Försvarsmakten förväntas en viss minskning av antalet anställda. Antalet där är dock beroende av politiska beslut. Omorganisation av flera olika statliga verksamheter pågår, bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och kan i slutändan leda till personalförändringar. Det kommer dock att finnas ett visst rekryteringsbehov av civilingenjörer inom bygg. Arbetskraftsutbudet Utbudet av arbetskraft minskar Arbetskraftsdeltagandet har ökat de senaste åren, en av förklaringarna är att en högkonjunktur lockar fler till arbetsmarknaden. Arbetskraftsökningen är mest påtaglig i början av en högkonjunktur. När arbetskraften stabiliserar sig och sysselsättningen fortsätter att öka kommer arbetslösheten att sjunka. Detta händelseförlopp har varit tydligt under den gångna högkonjunkturen. I och med att arbetsmarknaden nu försvagas kommer det även att innebära en minskning av arbetskraften under det kommande året. Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften, utan registreras som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag och utbildningsvikariat räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Drygt personer finns i länets arbetskraft och männen är knappt fler än kvinnorna. Befolkningsutveckling Under år 2007 ökade befolkningen i Blekinge län med knappt 500 personer till vid årsskiftet 2007/2008. Det var ett negativt födelsenetto i länet som dock vägdes upp av ett positivt flyttningsnetto och gjorde så att befolkningen totalt sett ökade. Den största ökningen sett till antal personer skedde i Karlskrona kommun. Procentuellt sett var ökningen störst i Sölvesborgs kommun. Den största minskningen i länet fanns i Olofströms kommun, där befolkningen totalt sett minskade med nästan 160 personer. Även i åldrarna år ökade befolkningen, med nästan 300 personer. Vår bedömning är att befolkningsutvecklingen i de arbetsföra åldrarna år minskar svagt under 2008 och För 2009 orsakar befolkningseffekten en minskning av arbetskraften med drygt 200 personer. Fler väntas söka sig till utbildning Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som

15 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 15 söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar åter igen söktrycket. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden och att barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Antalet nybörjare till höstens grundutbildningar vid landets universitet och högskolor ökade något hösten 2007 jämfört med året innan. Under hösten 2007 märktes dock en nedgång i antalet sökande till Blekinge tekniska högskola. Ser man till de senaste åren har dock antalet sökande ökat och även inför vårens utbildningar har det skett en ökning i antalet. Även på riksnivå går det att se en trend mot ett ökande intresse för de tekniska utbildningarna. Årskullarna för de yngsta sökande till högskolor, 19-åringarna, kommer att öka något de närmaste tre åren. Vi antar därför att den nedgång som märktes bland antalet sökande till Blekinge tekniska högskola under 2007 var tillfällig och att antalet högskolenybörjare totalt sett ökar Intresset för utbildning väntas öka då arbetsmarknaden i länet försämras och det innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller utbildning och/eller praktik räknas inte in i arbetskraften enligt officiell statistik. Antalet deltagare i dessa program minskade kraftigt under 2007 jämfört med året innan. I år och nästa år väntas en ökning av antalet deltagare jämfört med år Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande i stället för studier minskar under Färre sjukskrivna Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för människor som är sjukskrivna. En av förändringarna handlar om att rätten till sjukpenning begränsas till 364 dagar. En rehabiliteringskedja införs som innebär att arbetsförmågan prövas kontinuerligt under sjukdomsperioderna. En av de stora förändringarna som påverkar arbetskraftsutbudet är att den sjukskrivne, i de fall han eller hon har en anställning, bara kan få sjukpenning efter 180 dagar om arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till alla jobb på arbetsmarknaden. I vissa fall kan dock den sjukskrivne få behålla sjukpenningen om han eller hon bedöms kunna återgå till sin anställning innan dag 366. Rätten till sjukersättning, avsedd för personer mellan 30 och 64 år och som aldrig kommer att kunna arbeta på grund av skada eller sjukdom, förändras. Alla möjligheter att börja jobba igen måste vara prövade och arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid. Det som tidigare kallades för tidsbegränsad sjukersättning tas bort. I Blekinge län har ohälsotalet 1 minskat stadigt under de senaste åren, en utveckling som väntas fortsätta. I december 2007 var ohälsotalet 40,9 och i oktober 2008 var det 39,3. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid i Blekinge län bedöms minska med ett 100-tal innevarande år till cirka 6500 personer. Trenden med ett allt mer minskande sjuktal och färre personer med sjukersättning bedöms fortsätta. Under kommande år bedöms drygt 150 färre uppbära sjukersättning och knappt 600 kommer att beröras av de nya reglerna för sjukpenning. Detta innebär ett tillskott till arbetskraften. Arbetskraftsutbudet i länet ökade svagt mellan 2006 och 2007, med omkring 200 personer. Framöver väntas en viss minskning i arbetskraftutbudet. För år 2009 gör vi bedömningen att arbetskraftsutbudet i länet minskar. 1 Ohälsotalet mäts som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län Arbetslöshet och programinsatser Figur 5 Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Blekinge län Utveckling av arbetslöshet och programvolymer i Blekinge län Andel av befolkning år A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Prognos 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2006kv1 2006kv2 2006kv3 2006kv4 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 Period Arbetslösheten ökar Arbetslösheten har fortsatt att sjunka kraftigt i länet under första halvåret Under det tredje kvartalet 2008 har dock denna utveckling vänt och arbetslösheten har ökat med drygt 100 personer jämfört med ett år tidigare. Arbetsförmedlingens prognos är att antalet arbetslösa kommer att fortsätta att öka under kvarvarande månader av 2008 och även under Den genomsnittliga arbetslösheten för hela 2008 förväntas bli omkring personer, motsvarande 3,1 procent av befolkningen mellan år. Under 2007 var det genomsnittliga antalet arbetslösa omkring personer. År 2009 väntas antalet arbetslösa öka i och med det minskande trycket på arbetsmarknaden. Årssnittet förväntas bli omkring 3800 arbetslösa, vilket motsvarar 4 procent av befolkningen i länet. Antalet personer som befinner sig i program med aktivitetsstöd har minskat successivt fram till tredje kvartalet 2007 för att därefter öka relativt kraftigt. Antalet har ökat från 950 personer då, till ca personer tredje kvartalet Anledningen till detta är främst införandet av Jobb- och utvecklingsgarantin vilket fört med sig en omfördelning av Arbetsförmedlingens ekonomiska resurser. Jobboch utvecklingsgarantin som riktar sig till sökande som varit inskrivna länge och inte längre har rätt till ersättning från a-kassan är en ny insats sedan juli 2007 och hade i oktober 971 deltagare i Blekinge län. Jobbgaranti för ungdomar som startade i december 2007 och som riktar sig till arbetslösa under 25 år hade i oktober 596 deltagare. De båda garantierna har idag tillsammans deltagare vilket motsvarar 83 procent av de sökande i program med aktivitetsstöd. Andelen beräknas öka under Inom ramen för både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar kan deltagare få arbetsmarknadsutbildning eller andra insatser. I genomsnitt förväntas antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgå till knappt personer under Motsvarande antal under 2009 beräknas vara högre, en ökning förväntas med omkring 200 personer.

17 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län 17 Minskat antal i arbete med stöd Antalet personer som har ett arbete med stöd ökade något under 2006, det berodde på att ett antal nya typer av subventioner infördes (plusjobb, trygghetsanställning och utvecklingsanställning). Det var framför allt plusjobb som stod för ökningen. Under 2007 minskade volymerna åter efter beslut om utfasning av plusjobb. I oktober hade fortfarande 14 personer plusjobb i Blekinge län och inom kort väntas även dessa vara avslutade. Under 2006 och 2007 hade i genomsnitt ca personer arbete med stöd. För 2008 väntas antalet personer i arbete med stöd minska till i genomsnitt personer. Under 2009 väntas antalet personer i arbete med stöd minska något ytterligare och årssnittet väntas bli omkring personer. Arbetslöshetens struktur Tabell 4 Arbetslöshetens struktur Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, september 2008 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions-Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösaarbetslösa bakgrund Riket utom totalt ungdomar Grund Gymn Högsk norden av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar Karlshamn 46,8 53,2 31,5 6,1 11,8 18,9 9,8 0,0 23,9 55,9 20,2 Karlskrona 44,5 55,5 26,9 17,9 13,6 23,7 15,6 3,1 30,8 46,7 22,5 Olofström 54,2 45,8 30,4 54,8 13,8 28,8 10,6 0,0 23,8 59,8 16,4 Ronneby 44,6 55,4 32,6 10,1 15,8 19,2 11,2 1,4 31,3 53,3 15,4 Sölvesborg 51,3 48,7 31,0 13,9 13,3 24,9 14,3 0,6 27,6 59,0 13,5 Blekinge län 08 46,5 53,5 29,8 16,6 13,8 22,3 13,0 1,5 28,8 52,3 18,9 Blekinge län 07 47,1 52,9 24,8 19,8 15,9 18,6 22,2 13,4 30,3 50,6 19,1 Riket 08 48,7 51,3 21,8 16,5 12,3 30,2 15,5 5,5 28,0 48,2 23,9 Under året har kvinnornas andel av de sökande utan arbete minskat med 0,6 procent och männens ökat i samma omfattning. Kvinnornas andel är 46,5 och lägre än männens vilken utgör 53,5. Även i riket är det fler män än kvinnor som är utan arbete, 51,3 procent män och 48,7 procent kvinnor. Ungdomarnas andel av sökande utan arbete har ökat med 5 procentenheter sedan föregående år och är 8 procent högre än i riket. Ungdomar är allmänt sett en konjunkturkänslig grupp, som ofta har det svårt i sämre tider. Under hela 2009 när efterfrågan på arbetskraft mattas av, blir det svårt för ungdomar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Positiv är dock bilden av långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar 2 har minskat under året. Det var framförallt jobbgaranti för ungdomar som underlättade etableringen på arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa ungdomar. Av alla arbetslösa ungdomar har andelen långtidsarbetslösa varit 1,5 procent, vilket är 11,9 procentenheter färre än under hösten De äldres andel av sökande utan arbete ligger i länet 0,1 procent över rikets dito men har minskat med 3,2 procent från förra året. Även de äldre sökande är en grupp som kan ha det mer problematiskt på arbetsmarknaden. Exempelvis har många av dessa sin yrkeserfarenhet inom industrin där kompetenskraven och 2 Som långtidsarbetslös ungdom räknas personer som är mellan år och varit arbetslösa mer än 100 dagar. Personer som är 25 år eller äldre räknas som långtidsarbetslösa efter sex månaders arbetslöshet.

18 18 Arbetsmarknadsutsikter för Blekinge län arbetsuppgifterna ändrat karaktär de senaste åren. Detta plus det minskade behovet av arbetskraft inom industrin kan leda till att det blir svårare för de äldre sökande att åter ta sig in på arbetsmarknaden efter en tids bortavaro. Andelen arbetslösa med funktionshinder har minskat med 2,1 procent och är 1,5 procent högre än i riket En etablerad samverkan med Försäkringskassan ökar tillströmning av tidigare arbetslösa sjukskrivna till Arbetsförmedlingen. Blekinge län har en lägre andel utrikes födda som sökande utan arbete än riket. 22,3 procent mot 30,2 procent i riket. Under året som gått noteras i denna grupp en ökning med 3,7 procent i andelen av samtliga sökande utan arbete. Under den allmänna försvagningen av konjunkturläget förväntas att de utrikes föddas andel av arbetslösheten kommer att öka då denna grupp ofta har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa och i program med aktivitetsstöd med eftergymnasial utbildning och grundskoleutbildning har minskat något sedan förra året och ökat marginellt för dem med gymnasial utbildning.