Sammanfattning av dagar för Transnationellt erfarenhetsutbyte mellan ESF-projekten Arbetsliv och OptiMax 2012.

Transkript

1 Sammanfattning av dagar för Transnationellt erfarenhetsutbyte mellan ESF-projekten Arbetsliv och OptiMax Helsingfors Partille och Halmstad Jakobstad

2 Sammanfattning av dagar för Transnationellt erfarenhetsutbyte i Helsingfors mellan ESF-projekten Arbetsliv och OptiMax medverkar och deltar Projekt Arbetsliv (Projektledare: Marianne Merin, Arbetskonsulenterna: Anna Ingemansson, Peter Älverbrandt, Anders Östling, Anders Johansson, Katharina Johnsson och Lina Hermansson, Styrgruppsrepresentanter från Arbetsförmedlingen, Pia Ekman, och från Försäkringskassan, Rolf Carlsson) i fortbildnings och utbytesdagar inom metoden Supported Employment, arrangerade av ESF Projektet OptiMax besöker Projekt Arbetsliv Duuri, Vatesstiftelsen samt Silviahemmet. Dag 1 Marianne Merin (DV/Projektledare för Projekt Arbetsliv), Rolf Carlsson (FK/ styrgruppsrepresentant Projekt Arbetsliv) och Pia Ekman (AF/ styrgruppsrepresentant Projekt Arbetsliv) presenterar sig själva och sina respektive verksamheter. Under presentationerna framkommer ett antal frågor från de finska deltagarna rörande de olika verksamheternas uppdrag och organisation. Projekt OptiMax presenteras av projektledare Anki Sundström. Under det fortsatta arbetet under dagen delas gruppen stundtals upp i mindre diskussionsgrupper, bestående av såväl finska som svenska deltagare. Temat var kvalitet. Hur kan kvalitet mätas utifrån metoden Supported Employment? Mimmi Darbo från MISA Kompetens (även ordförande i Svenska föreningen för Supported Employment-SFSE), som håller i fortbildningsdagarna, delar ut arbetsmaterial baserat på European Union of Supported Employment/EUSE:s Toolkit. Frågor vi diskuterar är: Vad är kvalitet för dig? I ditt arbete? Vad betyder orden för dig? - Individualitet - Respekt - Självbestämmande - Informerat val - Egenmakt - Konfidentialitet - Flexibilitet och Tillgänglighet

3 Hur kan materialet i Toolkit påverka ditt arbete? - Etiska regler - Ramverk för kvalitetsstandard - Organisation - Processen och Resultatet Hur genomförs kvalitetsarbetet? - Organisationsnivå (målbeskrivning) - Processen (regelbundenhet) - Resultatet (resultatrevision) Dag 2 Arbetet kring temat kvalitet utifrån Supported Employments 5-stegsprocess fortskrider. Steg 1 Engagemang Steg 2 Yrkesprofilering Steg 3 Hitta arbete Steg 4 Arbetsgivarengagemang Steg 5 På/efter arbetet-support Frågor som diskuteras är: Hur fångar jag erfarenheter jag gjort med en klient för att utveckla mig själv och mitt arbete? - viktigt att fånga framgångsfaktorer, tar med sig erfarenheter från en situation till en annan, ta hjälp av/dela erfarenheter med kollegor - stanna upp och reflektera, det är i svårigheterna man utvecklas Hur kan man kvalitetssäkra utifrån checklistor? - får hjälp i att identifiera viktiga faktorer, ex vid kartläggningen Checklistor garanterar att alla får samma frågor/bemötande vilket ökar jämställdheten deltagare emellan I grupper om tre övar vi på olika tekniker/arbetsverktyg som syftar till att tydliggöra och säkerställa kvalitet för klienter. BÖRS att skapa en överenskommelse med en klient, utifrån systemet som följer.

4 - Bekräftelse - Öppna frågor - Reflekterande lyssnande - Sammanfattning av samtalet/avrundning Yrkes- och hobbykortlekar används för att tydliggöra intressen och motivation samt ambivalenskorset och/eller en + och lista för att tydliggöra valmöjligheter, beslut och dess konsekvenser. Detta bidrar till noggrann reflektion inför en förändring. Ambivalenskorset Klienten blir bärare av sina val + Fördelar med att Inte förändra - Nackdelar med att inte förändra + Fördelar med att förändra - Nackdelar med att förändra Dag Besök på Duuri servicecentralen för arbetskraft. Duuri är en nätverksorganisation för långtidsarbetslösa arbetssökande, där arbets- och näringsförvaltningen, kommunens social- och hälsovårdsväsende, samt Folkpensionsanstalten (FPA) finns samlade under samma tak. Vi möter socialarbetare Marita Berlin, Pamela Tötterman-Setälä samt Arja Nurminen-Gideon som presenterar verksamheten. Syftet med nätverket är att möta den samlade problematik många långtidsarbetslösa har. Istället för att individen ska ha många olika kontakter med olika myndigheter samlas alla kring en handlingsplan. Målgruppen erbjuds utredning/kartläggning, utbildning/jobbsökarkurser, praktik och löne-subventionerat arbete och måste ge samtycke till informationsutbyte myndigheterna emellan. Verksamheten benämns som arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. En del av Duuri vänder sig specifikt till ungdomar, Ungdomsteamet, och har täta kontakter med skolorna. Klientprocessen som beskrivs påminner om SE:s 5-stegsprocess. På praktik erhåller Duuris klienter 9 euro/dag + mat + kollektivtrafikskort.

5 10.30 Besök hos VATES-stiftelsen, där Kaija Ray tar emot. Vates-stiftelsen verkar landsomfattande, som en expertorganisation med målsättningen att främja rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Stiftelsen består av 35 olika stödorganisationer som representeras av såväl lokala som landsomfattande handikapporganisationer, samt kommunförbund och andra aktörer. Vates-stiftelsen arbetar bl.a. med att samla och sprida kunskap, erbjuder utbildning och är med och påverkar arbetskrafts- och socialpolitik samt lagstiftning inom området. En av VATES målsättningar är att ha fler utbildade arbetskonsulenter, bl.a. för att garantera ett långsiktigt stöd till individen. En annan är att utbilda det finska service-systemet så att man bättre kan möta målgruppens behov. VATES vill således utveckla det mångsidiga arbetslivet i Finland. Organisationen har valt att ha en panter som symbol då man vill vara som en panter i paragrafdjungeln. Vid besöket överlämnar Partille det egna kursmaterial som framtagits i Projekt Arbetsliv. Kaija Ray berättar att då finlandssvenskarna är en minoritet i Finland (ca 6 %) finns inte allt material såsom kurser och liknande alltid översatt och kommer då inte gruppen till gagn Besök på Silviahemmet, där vi möter Emma som fått en anställning, Emmas arbetskonsulent Melanie, samt Emmas chef Christel. Tillsammans delar de med sig av sina erfarenheter. Bland annat beskriver arbetsgivaren vikten av att våga lyfta eventuella problem som uppstår och förklarar att det ibland tagit lite tid att hitta de rätta uppgifterna för Emma. Men Christel betonar också vad mycket de får

6 tillbaka, genom att ta sig den tiden. Emma har idag sina uppgifter som hon och personalen vet att hon ska utföra. Viktigt är att hon får utföra dem i den takt som passar henne. Emma ger sin syn på att växa upp och möta samhället med en funktionsnedsättning. Hon uttrycker att hon upplevt att det i vissa sammanhang ställs för låga krav på personer med funktionsnedsättning och ställer sig kritisk till att det ofta pratas om att det ska ordnas för de funktionsnedsatta så att de har roligt. Vad innebär det, vem har roligt jämt undrar Emma. Hon ställer sig också frågande till varför personer med funktionsnedsättning har rätt till sysselsättning och undrade varför inte hon har rätt till ett jobb och att utvecklas i sin takt, som alla andra?!

7 Sammanfattning av dagar för Transnationellt erfarenhetsutbyte i Partille och Halmstad mellan ESF-projekten Arbetsliv och OptiMax Dag 1 Medverkande: Personal från ESF Projekten OptiMax i Jakobstad (Finland), Arbetslivscentrum i Partille samt Särgymnasieskolan i Partille. Kristina Kullas Norrgård, utbildningsledare inom Optimas yrkesinriktade specialundervisning, informerar om hur de arbetar med övergången till arbetslivet. Kristina Kullas Norrgård beskriver hur verksamheten, med ett gediget kartläggnings- och nätverksarbete, under hela utbildningen ger eleven ett optimalt stöd för att hen efter utbildningen skall stå så starkt rustad som möjligt. Optima fokuserar då inte bara på utbildning och arbete utan väger även in aspekter såsom fritid och boende. Optima följer även upp de före detta studenterna. Mimmi Darbo, utbildnings ansvarig för MISA kompetens berättar om Supported Employments (SE) metodarbete i världen, Europa och Sverige. Mimmi beskriver hur olika länders försäkringssystem och arbetsmarknaders lagsstiftning och aktörer naturligt påverkar hur SE kan användas. Ex. påverkar Lagen om Anställningsskydd, LAS, personer med en funktionsnedsättning med en tröskeleffekt då tillgången på tillfälliga ströjobb är mindre än i länder med en svagare arbetsmarknadslagstiftning. Gruppdiskussioner och gruppövningar görs utifrån Europeiska unionen för Supported Employments (EUSE) Toolkit ( Verktygslåda ) steg 4 och 5, Jobbsökande och arbetsgivarengagemang samt Stöd på och utanför arbetet. Frågeställningar som diskuterades var: Vilka invändningar möts arbetskonsulenter av på arbetsplatser när de söker praktikplatser? Och hur besvarar vi dem? Vi har inte tid : Arbetskonsulenten erbjuder sin tid och sitt stöd. Inledningsfasen tar mest tid. Förklarar att vi sammanställer arbetsrutiner, instruktioner och regler till praktikanten, så denne blir mer självständig i arbetet och inte behöver lika mycket stöd från företaget. Omorganiseringar pågår : Arbetskonsulenten återkommer (När?). Frågar om det innebär nya arbetsuppgifter.

8 Argumentet Inga lediga platser pga. antalet andra praktikanter : Arbetskonsulenten tar reda på tidsramarna, när kan vi återkomma? Finns det dagar då det inte finns några andra praktikanter? Vilka arbetsuppgifter skulle hen kunna göra här? : Arbetskonsulenten ställer frågan vad företaget har svårt att hinna med idag. Finns det arbetsuppgifter som av olika anledningar inte görs eller blir gjorda? Arbetskonsulenten tänker efter vad praktikanten skulle kunna utföra och avlasta företaget med. Kan man inom SE etablera kontakter med arbetsgivare utan att ha någon speciell person i åtanke? Arbetskonsulenten arbetar normalt enlig ordningen kartläggning av intresse och förmågor och därefter söker man efter en bra jobb-match. Det synsättet kan dock kompletteras med att arbetskonsulenten också försöker skapa goda relationer och nätverk med potentiella arbetsgivare. Det genom att besöka arbetsgivare mer förutsättningslöst för att beskriva vad SE är och hur det kan användas. Steg 5 Stöd på och utanför arbetet diskuterades: Hur, när, var och av vem skall stödet ges? Reflektion utifrån begreppen: Konsultation, vägledning, råd, lärande, utbildning, stöd samt anpassning och systematik. Dag Rektor Anki Carlstedt förevisar verksamheten på Särgymnasieskolan i Partille. Nationellt program Fordon, Nationellt program Estetisk samt Individuellt program besöktes. Eleverna visar sina arbeten. Rektorn berättar om samarbete och nätverksträffar mellan Särgymnasiet, Daglig verksamhet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Inför elevernas övergång från skola till arbetsliv har en speciell s.k. Framtidsdag utformats. På Framtidsdagen får eleverna och deras föräldrar möjlighet att möta nämnda aktörer som berättar om respektive verksamhet och vad de kan hjälpa till med. Efteråt fanns tid för samtal runt det svenska skolsystemet i stort, och möjlighet att ställa frågor.

9 Rektor och tidigare studie- och yrkesvägledare Lars Ola Ludvigsson från Projekt Arbetsvägen berättar om hur Särgymnasieskolan utvecklats i Halmstad. Han betonar bland annat vikten av att börja planera för inträde på arbetsmarknaden i god tid under utbildningen. Dessutom är det av stor betydelse att ha ett nära samarbete med arbetsförmedlingen. I diskussionen deltar också arbetskonsulenter från daglig verksamhet i Halmstad, som f.ö. har sitt kontor i samma hus som Arbetsförmedlingen. Arbetskonsulenterna från Halmstad berättar också om sitt arbetssätt och om hur daglig verksamhet är uppbyggt. Liselott Seymour, handledare på Maxi-undervisningen inom projekt Optimax, berättar om sitt arbete. Verksamheten har som mål att fånga upp ungdomar som av olika anledningar har hög frånvaro eller som har avbrutit sin skolgång och stötta dem i att slutföra sin yrkesutbildning och/eller finna en praktikplats/ett arbete. Som en del i detta erbjuds ungdomarna att gå Maxi-undervisningens s.k. Livshanteringsprogram. Dag Marianne Merin, projektledare för Arbetsliv, berättar om Daglig verksamhet i Partille kommun, och om den s.k. Arbetslivsinriktade verksamhetens utveckling genom två ESF projekt, Steget och Arbetsliv. Hur det praktiska arbetet med Supported Employment metoden utförs inom daglig verksamhet diskuteras. Besökarna förevisas Arbetslivscentrum (Centrum för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som har praktik i regi av daglig verksamhet), och därefter Daglig verksamhets Galleri och Bageri i Jonsered (Kombinerat Café, bageri och hantverks försäljning). Slutligen gemensam lunch på Gibsons kök i Jonsered.

10 Sammanfattning av dagar för Transnationellt erfarenhetsutbyte i Jakobstad mellan ESF-projekten Arbetsliv och OptiMax Från Partille och projekt Arbetsliv reste Marianne Merin, projektledare och arbetskonsulenterna Elin Josefsson, Anna Ingemansson och Peter Älverbrandt. Jakobstad ligger i Österbotten i Finland och är en tvåspråkig stad ( All personal från projekt OptiMax är svenskspråkig. Dag Falljämförelser mellan OptiMax och Projekt Arbetsliv (Arbetskonsulenter Kristina Blomberg, Julia Finskas, Lise-Lotte Seymour och projektledare för OptiMax Anki Sundqvist). Under förmiddagen fördes en sammanfattande diskussion om de två ländernas olika system och hur de på olika sätt påverkar brukarnas och arbetskonsulenternas möjligheter att bedriva ett framgångsrikt arbete. Exempel på en fråga som behandlades var pensions/bidrags-systemen. Efter jämförelser av erfarenheter verkar det lättare att få varaktig sjukersättning/förtidspension i Finland. Det finns också en större tillåtelse att arbeta parallellt med förtidspensionen. I Finland kan man tjäna 713 euro i månaden utan att pensionen påverkas. Steglös avräkning tillämpas dock inte vilket gör att några timmar övertid kan innebära att du riskerar förlora hela bidraget/pensionen. Det leder, enligt Anki Sundqvist, till att klienten inte får kontinuitet i sin

11 vardag då han tvingas ha jättekorta arbetsdagar (vad gör han då resten av dagen?) eller så förkortas arbetsveckan och det blir flera lediga dagar Steglös avräkning vore därför ett bättre alternativ. Sammantaget innebär pensionssystemet att det är oerhört svårt att komma ut på den öppna arbetsmarknaden menar Anki Sundqvist. Det talades också om de vinster det ger brukaren att ha verksamheter samlokaliserade. Att Arbetsförmedlingen ligger i närmiljön möjliggör ett närmare samarbete. Naturligt blir vinsterna större ju mer komplex problematik en person har. Optima, som ansvarig för utbildning, anser sig ha stora möjligheter att ta ett samlat grepp som kan vara eleven till nytta. Man berättar om skolans elevvårdsteam som träffas kontinuerligt. I ett mindre samhälle som Jakobstad blir de möjligheterna (nätverk, samordning, dialog) naturligt större än om man jämför med exempelvis Helsingfors. Anki Sundqvist berättar om något man kallar Läro-avtal där arbetsgivaren betalar lön till en person som går som lärling på företaget/verksamheten och där utbildningsdagar ingår. I Finland har man sedan en tid tillbaka pratat om det livslånga lärandet och vikten av att ge alla möjlighet att utvecklas/hitta arbete oavsett ålder. Svårigheter vad gäller arbetsåtergång för personer med missbruksproblematik diskuterades också. 12:00 Studiebesök Optima Nykarleby med skola och elevhem. (Kristina Kullas-Norrgård (utbildningsledare), Sixten Snellman (rektor) och Anki Sundqvist förevisade verksamheten. Vi förevisades skolverksamhetens olika delar där det såväl bedrevs anpassad utbildning som träning i eget boende. Många av eleverna bor på internat i anslutning till skolan och bereds möjlighet att träna sin självständighet i såväl gruppboende som egna lägenheter. Förutom undervisningens fokus på konkreta yrkesfärdigheter tog verksamheten fasta på tre andra kvaliteter som de ansåg vara grundläggande för arbetsförmågan. Kvaliteter som vävs

12 in i undervisningen var (1) kom i tid, (2) var hel och ren (3) samt behärska konsten att föra dig på rasterna i fikarummet. Filosofin var att om man har dessa tre kvaliteterna, har man bättre förutsättningar på arbetsmarknaden Strandis. Våra finlandssvenska värdar bjöd oss på en kulturtypisk kväll Bastu, kallbad och varmrökt lax i en flytande kåta. Dag Besök på Arbetskliniken i Jakobstad som drivs av Kårkulla samkommun (ett samarbete mellan 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland som tillsammans ger olika former av service för personer med funktionsnedsättning). Arbetskliniken (som finansieras genom betalningsförbindelser av FPA, försäkrings- och pensionsbolag) riktar sig till personer som på grund av funktionsbegränsningar eller sjukdom behöver byta yrke eller behöver annat stöd för att kunna delta i arbetslivet. Verksamheten erbjuder utredningar av rehabiliteringsbehov vilka resulterar i individuella yrkesinriktade rehabiliteringsplaner. Kliniken erbjuder också arbetsprövning och arbetsträning på olika arbetsplatser (Arbete med stöd enligt Supported Employment). Att de samhällsekonomiska vinsterna i att få ut en person i praktik/arbete är mycket stora påpekas vid flera tillfällen. Inom verksamheten arbetar läkare, psykologer, arbetsterapeuter och arbetskonsulenter. En fördel med samlad kompetens på en plats är enligt de anställda att samarbetet mellan olika professioner ger ett stort mervärde för personens inträde på arbetsmarknaden. Läkare och neuropsykologer har god kännedom om arbetskonsulenternas arbete och arbetsmetod och kan på så vis remittera personer direkt till dem.

13 Efter förevisningen av arbetskliniken skuggade de svenska arbetskonsulenterna sina finska kollegor medan projektledaren förevisades Arbetscentralen (motsvarande Daglig verksamhet) och Intek (sysselsättning för personer med psykiatrisk funktionsbegränsning). Arbetscentralen och Intek erbjöd inte stöd ut i praktik utan de deltagare som bedömdes ha förmåga och önskade praktik hänvisades till kommunens arbetskonsulent som gav stöd åt upp till personer. Kårkulla hämtar mycket material och kunskap från Sverige då det arbete som görs i finsktalande verksamheter sällan översätts till svenska Vi äter lunch på After Eight och får träffa verksamhetsledare Mecki Andersson som berättar om och förevisar verksamheten. Förutom att vara ett kultur- och musikcafé erbjuder After Eight en bred repertoar av möjligheter till praktik/sysselsättning för ungdomar mellan år inom Café, Kök, Media Lab, Verkstad och vandrarhem. Syftet är ytterst att ge en meningsfull arbetspraktik som uppmuntrar till fortsatta studier eller arbete samt en utmaning att ta kontroll över sin vardag. Verksamheten som drivs som en förening är till stor del självförsörjande (intäkter från verksamheten) men får även bidrag från offentliga verksamheter i staden På Lövögårdens Dagliga Verksamhet (inom Kårkulla samkommun) arbetar sammanlagt 24 personer med någon form av intellektuell funktionsbegränsning. Verksamheten bedrivs i lantlig miljö och innefattar arbete i trädgård och skog. Beroende på

14 säsong genererar det såväl saft och sylt som ved. Förutom gårdsuppgifter finns även grupper som arbetar med kommunikation och läsförmåga. Verksamheten har även arbete inom keramik, hantverk och konst. Produkterna erbjuds till försäljning på olika platser. Enligt handledare på plats skulle ett antal av personerna som arbetar inom verksamheten kunna utföra arbetsuppgifter/ha praktik på en vanlig arbetsplats men man upplever att resurser saknas för en sådan insats (läs arbetskonsulent) På Aspegrens trädgård bedrivs Maxiundervisningen. Maxiundervisningen är en del av projektet OptiMax och har som syfte att stötta ungdomar på gymnasienivå att avsluta sina yrkesstudier och/eller nå en plats på arbetsmarknaden. Maxiundervisningen följer metoden Arbete med stöd enligt Supported Employment och har som ett betydande inslag ett livshanteringsprogram eleverna får gå igenom. Programmet behandlar i tur och ordning jaget, gruppen (det sociala), boende, ekonomi, rättsväsende och samhällskunskap. Markus Henriksson, ansvarig för Maxiundervisningen, berättar i lokalerna om arbetet med allt vad det kan innebära att vara ett stöd för ungdomar som av olika skäl har hamnat snett. Stödet varierar naturligtvis beroende på individen men det kan innebära såväl uppsökande verksamhet i hemmet som stöd i studier.

15 Dag Studiebesök på Optima Lanneslund (Specialyrkeslärare Annika Finne, förevisar verksamheten) Lanneslund är en yrkesinriktad skola där man kan utbilda sig till djurskötare och landsbygdsföretagare. På skolan finns också yrkesinriktad specialundervisning med inriktning Hus och hem där man utbildas till lokalvårdare. Vi möts i dörren av Annika Finne som arbetar som specialyrkeslärare på skolan. Hon presenterar skolan och förklarar att utbildningarna till djurskötare och landsbygdsföretagare befinner sig på näst översta och översta steget på Optimas utbildningstrappa. Hus och hem befinner sig på steg tre. Lanneslund är på det sättet en skola för alla. Här finns en studerandevårdsgrupp som försöker fånga in alla som behöver extra stöd. Vi blir visade runt i framförallt Hus och hems lokaler. Där jobbar de mycket praktiskt och undervisningsnivån styrs av individens förutsättningar. En del av utbildningen genomförs på olika arbetsplatser i form av lärande i arbete. På Lanneslund finns en utbildningsgaranti som innebär att alla garanteras någon form av sysselsättning efter avslutad utbildning. Sysselsättningen kan vara i form av jobb eller daglig verksamhet.

16 09.30 Studiebesök på Optima Bilservicelinjen (Specialyrkeslärare Boris Asplund, Speciallärare Ulrika Penttinen och Anki Sundqvist) Bilservicelinjen är en yrkesinriktad specialundervisning. Utbildningen är praktisk och man lär sig det man behöver för att kunna jobba med enklare servicearbeten, biltvätt, vaxning och småmaskinsservice. Det är 12 studerande och 3 personal. Utbildningen är på 120 studieveckor och pågår i 3-4 år. Eventuell frånvaron från de första åren läggs på det fjärde året. Detta blir för många en sporre att sköta sin närvaro. Bilservicelinjen tar emot kundarbeten. Framförallt tar de emot bilar som kunder vill ha kontrollerade innan en besiktning. Många kunder lämnar även in sina bilar för tvätt och rekonditionering. En stor del av de ungdomar som går på bilservicelinjen har haft en tuff uppväxt, har misslyckats i grundskolan och har ofta dålig självkänsla när de börjar. Därför läggs stor vikt på att bygga upp deras självkänsla. Lärarna anser att det är viktigt för ungdomarna att lära sig misslyckas och hantera besvikelse. Lärarna jobbar medvetet med att lägga lagom mycket ansvar på de studerande och ser eleverna växa genom detta ansvar. Boris berättar att 98 procent av de ca 45 eleverna som lämnat utbildningen har arbete och sysselsättning idag. Ordning och reda bland verktygen är A och O, killarna gillar struktur och ordning säger Boris De tre dagarna i Jakobstad avslutas med lunch på Optimas restaurang där studerande från restaurangutbildningen lagar och serverar maten.