Tristan Murail s Désintégrations
|
|
- Bernt Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tristan Murail s Désintégrations min. långt stycke, skrivet 98 8, ör band och 7 instrument. Stycket är udelat i distinkta delar, där alla har olika sektrum, rytmisk roil och textur. Vare del går rån harmoniskt till inharmoniskt sektra eller vice versa. Stycket kan också delas u i större delar, bestående av Sektion I V, och VI XI. Genom stycket transormeras sektret otast långsamt genom rocesser likartade de som man inner hos Ligeti. av de tekniker som används ör dessa rocesser är: ) mutation, ett ackord ändras långsamt till ett annat genom att endast använda de toner som inns i båda. ) interolation, en mer komlex teknik där man använder glissandon mellan de olika tonerna i ackorden. ) sektral distorsion, där ett sektrum ändras genom att lytta ormanter. En örsta analys kommer att visa hur klangärgsackord ormar de lokala händelserna i stycket. Generellt sett, använder sig sektralmusiken inte av teman eller motiv. Istället resenterar man och altererar klanger. Sektion I Désintégrations börar med ett 0 sek. långt bandreludium som ungerar som en utakt till örsta takten med instrument. :a takten är vag och låter som ormanterna av ett ännu ohört ackord. Det vaga i denna gest, och crescendot örstärker känslan av utakt. Ackordet i :a takten, anslaget av instrument och band samtidigt, ungerar som ett nedslag (downbeat). Resten av sektionen har denna textur. Det harmoniska elementet i S.I är deriverade rån låga ianotoner (A# och C#) som iltreras å olika sett. Amlitudkurvorna ör vare ackord är ormade ör att härma ett iano, med skar attack och lång decay. Sektrumets klocklika kvalitet örstärks av slagverkets vibraon och klockor. Eter takt 0 dras de två ackorden närmare varandra genom mutation. Vi märker också ett accellerando. I takt 6 anslås båda ackorden i samma slag och det skaas en instabilitet. Detta ungerar som en strukturell utakt. I takt 0 är båda ackorden sammansmälta i en klang som alltså innehåller ormanter rån båda ackord. Ackordet i takt 0 kan ämöras med det i takt och blir målet ör mutationsrocessen och dessutom hödunkten i ett crescendo. Resten av ackorden i S.I kombinerar sektrum rån båda ackorden, samtidigt som de blir mer och mer inharmoniska. De sista klangerna är deriverade genom RM-syntes. Stycket börar med löter, klarinetter och slagverk. Stråk börar i takt 0 när ackordöverlaandet börar. Textur kan därör ungera som en guide till harmonisk sänning ulösning aradigm. Ett avbrott i texturen är då en signal till lyssnaren att de harmoniska elementen intensiieras. Detta gäller t.ex. ör ianots entré i takt 9, där det är det ända instrument som inte enbart deltar i ackordtexturen (ex. ) Mot texturen blir iano assagen nästan solistisk. Desintegrationen som sker i texturen är viktig etersom den bryter ner den homoona texturen. Homoonin återkommer i takt 0 vilket markerar denna takt som ett viktigt strukturellt nedslag. Takt 0 är också örsta gången alla instrument selar samtidigt. Crescendot i takt 8 skaar en strukturell utakt till nästa del. I den sista rasen är den homoona texturen helt ubruten. ör
2 örsta gången i désintégrations selar instrumenten oberoende av varandra och klangerna är baserade å ett inharmoniskt sektrum (ex. och schema ). Sektion II Böran av S.II är baserad å extremt långsamma transormationer av ackord. De örsta takterna är byggt å ett ackord med RM-syntes. Klangackordet i denna sektion artikuleras som ett areggio rån bas och u. Otast selas tremolo, drillar eller långa toner med dynamiska kurvor. rån takt 0 till takt 8 ågår ackordtransormationer. Dessa är dock inte så tydliga etersom nya toner resenteras i texturen, vilket skaar en långsam transormation snarare än rogression. I takt 8 hörs ett rån timano och en texturörändring sker, rån Ligetisk mikroolioni till en mer eller mindre homoon textur, skitande mellan ackord. En iltrering och ett utskrivet ritardando sker vilket skaar en strukturell utakt. I takt 86 återstår endast ett -struket g, en ton som är gemensam ör de båda ackorden. Ackorden i S.II är hålls mycket längre än de i S.I vilket skaar en illusion av stabilitet trots RM-syntes. S.I och S.II står i kontras till varandra även i harmoniskt inharmoniskt örhållande. S.I skaar ett inharmoniska ackord som driver musiken ramåt, medan S.II skaar en slags kadens å en ton. (Schema ) Sektion III Sektionen börar med vad Murail kallar nuages brilliant de clochettes aiguës, moln av små klockor. Texturen är mycket skild rån tidigare, bestående av glockensiel, crotales och iano, alla selandes snabba igurationer i extremt högt register. I rytmisk aktivitet är detta det mest sarsamma hitintills; kombinerat med de harmoniska elementen uattas assagen som relativt ostabil. Den harmoniska strukturen av denna sektion är ganska komlex. Vissa av övertonerna byggt å stora används ör att generera egna harmoniska serier, som baseras å löt, klarinett och trombon. Dessa är inte distinkt searerade som i de tidigare sektionerna, men låter å grund av sin harmoniska släktska inte inharmonisk. S.III börar med ett unisont -struket g. Det höga registret skaar en orolig atmosär, bl.a. ga. ett saknat tydligt undament de korta raserna. raseringen står i stark kontrast till S.II. Allt etersom rasutvecklingen ågår dyker lägre toner u och musiken rör sig mot ett lägra register. rån takt selas undamenttonerna i blåsinstrument. Toner, som e hör hemma i något av sektrumen, dyker långsamt u. Det örsta är A i stråket vid takt 6. De långa tonerna skaar stabilitet i assagen. Eter takt transormeras ackorden. En neråtgående rörelse sker i basen. Detta skaar instabilitet och en böran till en strukturell utakt. Två nya element kommer in; ) i takt ett melodisolo i engelskt horn, den örsta riktigt melodiska assagen i stycket (ex. ). Detta skaar relie mot den annars homogena texturen. ) Takt Stråkareggion ökar känslan av en strukturell utakt. Utan någon stabil unkt ungerar hela sektionen som en utakt, som accelererar mot ett nedslag i nästa sektion.
3 Sektion IV Gesten som starter sektionen är kadensen som avslutar S.III. Den skaas genom ett snabbt neråtgående areggio (ex. ). Den lägsta tonen i slutet av S.III och den lägsta tonen i örsta ackordet i S.IV är C# och A#, vilket ör tankarna till öningen av verket. Det är dock inte en återgång till gester eller dylikt utan basrörelsen nytolkas till en kadensgest. Passagen ulöser sänningsörhållandet som skaades i slutet av S.III. S.IV består av liknande gester, låga inharmoniska ackord och uåtgående gester. Sektrumet ändras genom interolation. (Schema ) Sammanattning av analysen Murail skaar ett händelse örlo genom klangtransormationer. Klangackorden och örgrundstexturen är sammanknutna, så en örändring i klang ger en omedelbar örändring i textur. Detta gör att klangackorden och deras transormationer kontrollerar lödet i vare del av verket. Detta relekterar Murails vila att skriva rån helhet till del, i motsats till den klassiska cell konstruktions tekniken. Murails huvudsakliga oäng är klangärgs utveckling, vilket tydligt visas å den musikaliska ytan. Rytm och duration När man örst lyssnar till Désintégrations slås man av att lera delar inte har någon (hörbar) uls. Taktarter och rytmer är organiserade så att örneka en ulskänsla. Denna ty av rytmisk organisation kan klassiiceras som duration, då de temorära roortionerna mellan händelser är organiserade oberoende av en uls. Dock är Sektionerna IV och VII uls och taktartsbaserade, så Désintégrations är byggd å båda. Selet mellan rytm och duration medverkar till verkets struktur och sänning/ulösnings schema. I öningen av verket är temot stabilt, men den metriska luktuationen och rytmiska aktiviteten är inte tydligt relaterad till en uls. Därör är denna sektion byggd av durationer. I slutet av Sektion II börar temot luktuera. I S.III är temot konstant, och i slutet av sektionen börar musiken visa rytmiska karaktärer, vilket ungerar som en övergång till S.IV. Denna sektion är ulsbaserad och rytmisk, men aktiviteten ändras å ett O-kontinuerligt sett, vilket skaar accelerandon och ritardandon mot en stadig uls. Resultatet blir en ostabil assage, vilket öls av S.V som har ett stadigt och hörbart temo. Musiken blir återigen durationsbaserad. Ett liknande mönster skaas i andra delen av verket, dvs. S. VI XI. Intressant är att Murail resenterar durationer som stabila, detta därör att de otast kolas samman med harmoniskt material, medan rytm kolas samman med inharmoniskt. När ulsen är stabil sker ständiga luktuationer i temo och rytm, vilket skaar O-stabilitet. Detta gör att durationsassagerna blir reerensunkter i verket. HENRIK DENERIN
4 Sektion I accel. q = 80 (Tae) Taktnr. 0. Ackord 6 Ackord 0 8 Blås Sektion III uthållna toner korta raser stråk börar börar Eng. Hn. Solo 0 stråk trill Eng. Hn: climax Stråk: reeterande igurer 8 Sektion IV allande gester stigande gester allarg. > > > > > >
5 Ex. P π.. Picc. l. Cl. Ex ˆ8 ˆ8 ˆ8. R μ - - ˆ8 ˆ8 ˆ  - R ƒ n  μ - ƒ -  - b - μ Cl. Mrb ˆ8 ˆ8 ˆ8 n ˆ8 ˆ8 ˆ8  - - ƒ n -  - - ƒ Pno. 6 6 ˆ8 ˆ8 b b n ˆ8 ˆ8
6 Ex. Â.. r   6 Â. Â.. μ   Â.  J P μ.. μ R. μ. J μ. m P. Â. 0 7 n. μ. J b n m m n Â. m b 7 ˆ8 n n. ƒ m > RÔ ˆ8
7 Ex. ˆ8 0 Tae l. Cl. ˆ8 ˆ8 > ˆ8 m > n 0 ˆ8 b > b n b b n B. Cl. Bsn. Pno. Vc. ˆ8 ˆ8 ˆ8 ˆ8 ˆ8 b 7 m> R m m > R b b r. b > m b >
Ludwig van Beethoven symf 9 Tema "An die Freude" Konsertmaterial för elevorkester arr. Jan Alm
Ludwig van Beethoven sym 9 Tema "An die Freude" Konsertmaterial ör elevorkester arr. an Alm De a är e arbetsmaterial som kan användas å olika sä, allte er behov och möjligheter. A Melodi utan legato ör
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merRELATIONER OCH FUNKTIONER
RELATIONER OCH FUNKTIONER 1 ORDNADE LISTOR (n-tipplar) Ordningen i en mängd spelar ingen roll Exempelvis {1,,3}={3,1,}={1,3,} För att beskriva listor med objekt där ordningen är viktigt använder vi rundparenteser
Läs merEn bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.
Inversa unktion BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en unktion : A B Vi har otast
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merY=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.
Tangentplan Linjära approimationer TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z LINEARISERING NORMALVEKTOR NORMALRIKTNING TILL YTAN Låt z vara en dierentierbar unktion i punkten a b Då är N a b a b en normalvektor
Läs merMusik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merSe möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst
Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984
Läs merStränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.
Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -
Läs merBeethoven: Sonat för horn och piano, F-dur op. 17
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15h 2014 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180h Institutionen för klassisk musik Handledare: Incca Rasmusson Examinator: Peter Berlind Carlson Andreas
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merMusikaliska kontraster genom förbud
Musikaliska kontraster genom örbud ndersökning av min komositionsmetod antikomosition Musik, konstnärlig kandidat 019 Luleå tekniska universitet Institutionen ör konst, kommunikation och lärande Förattare:
Läs merKursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merB.Tommy Andersson, december 2003
Relections (återseglingar, etraktelser) är en hyllning till två etydande rittiska tonsättare rån olika eoker, ohn Doland (156-166) och enamin ritten (191-1976) Musiken ygger å en sång av Doland, My Thoughts
Läs merKULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN
KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova
Läs merAnsökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
Läs merCentralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Läs merPlanering musik åk 7 ht 2018
Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Läs merMusik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
Läs merStokastiska variabler
Sannolikhetsteori ör MN1 ht 2004 2004-09 - 07 Bengt Rosén Stokastiska variabler Deinition av stokastisk variabel Den matematiska beskrivningen av ett slumörsök är ett ar (Ω, P( )), där utallsrummet Ω är
Läs merDelprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merinstrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Läs merHistoria. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.
Dirigenten Historia Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Anekdot: Jean Baptiste Lully dog av blodförgiftning efter att ha slagit sönder stortån med en
Läs merEn bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION NUMRERBARA (eller UPPRÄKNELIGA) MÄNGDER Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Victor Alsén Examensarbete Kandidatexamen 8 juni 2012/ /Norges Musikkhøgskole Victor
Läs merMål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Läs merOm du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Läs merBjörnen och fiolspelaren
Musik: Lennart Westman Text: Lilian Goldberg Slagverk 010 En öreställning om människans (gestaltat i en björn) alienation, ensamhet och starka längtan eter kärlek, gemenska och delaktighet i iolselarens
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Läs merStränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad
Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merMed eller utan auditiv respons
Med eller utan auditiv resons En rocessbeskrivning i komosition om att örstå hur musiken borde bli Martin Wennerberg Musik, konstnärlig kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen ör konst,
Läs merMusicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Läs merKÄRLEKSSÅNGER FRÅN ANGARN
Utdrag /Part rom Score KÄRLEKSSÅNGER FRÅN ANGARN För mezzosopran, baryton och piano 1. En kort sekund Mezzosopran q = 80 Text: Göran Hellekant Musik: Micaela Hoppe, 2011 Baryton Inprickningar Fl. Fg. Piano
Läs merTentamen LMA 200 Matematisk statistik, data/elektro
Tentamen LMA 00 Matematisk statistik, data/elektro 039 Tentamen består av åtta uppgiter motsvarande totalt 50 poäng. Det krävs minst 0 poäng ör betyg 3, minst 30 poäng ör 4 och minst 40 ör 5. Examinator:
Läs merGRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Läs merGodkända antagningsprov + områdesbehörighet A 6c eller 6c (HSVFS 2011:10).
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
Läs merDACKE DRÄNGAR BARBERSHOP CHORUS. Välkommen till oss i Dacke Drängar! Information om Dacke Drängar och Barbershop
Välkommen till oss i Dacke Drängar! Information om Dacke Drängar och Barbershop 2016-09-12 Detta är vi Dacke Drängar är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening. Föreningens ändamål är att
Läs merGSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR
GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad
Läs mer1 2 k = 1. Hz och de två första övertonerna med frekvenserna 3 f
Institutionen ör data- och elektroteknik 2-2-9 Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? Inlednin Vi skal se hur lå- och höpassilter med inen asvridnin,
Läs merTentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25
Tentamen Otik, FYSA, 0-05-5 Hjälmedel: TEFYMA, ormelsamling, linjal, ickräknare och biogat ormelblad. Glöm inte att beskriva hur du kommer ram till dina svar. Även delvis lösta ugiter kan ge oäng.. Den
Läs merTeorifra gor kap
Teorira gor kap. 5. 9.3 Repetition ) Härled ormeln ör partiell integration ur nedanstående samband: d F x g x = x g x + F x g x dx ) Vilken typ av elementär unktion brukar man otast välja att derivera
Läs merhttp://www.musikipedia.se/orkesterpartituret Orkesterpartituret Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se Ett orkesterpartitur är en uppställning av notsystemen till alla instrumenten i en orkester.
Läs merFokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Läs mer1. A1 Scen 2, takt 7 står ett "a tempo" som inte föregås av ngn tempoförändring TAS BORT
Errata för Partituret VERSION 120822 1. A1 Scen 2, takt 7 står ett "a tempo" som inte föregås av ngn tempoförändring TAS BORT 2. A1 Fl2, scen 1b, näst sista takten -> la till en 4-del Ess (jmf ob) 3. A1
Läs merRytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö
Stefan Klaverdal Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö Beställt av Musikhögskolan i Malmö 2010 Version
Läs merStudiepaket till Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER 1 Studiepaket till Allmänna råd ör arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studiepaketet är tänkt att bidra till en ördjupad kunskap om
Läs merFysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy
www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa
Läs merHarmoniska metoder för modal progression. Jakob Jonsson HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK
HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Harmoniska metoder ör modal rogression ako onsson Sälvständigt arete (examensarete) inom Konstnärligt kandidatrogram i komosition Termin 6 År 01 Sälvständigt arete (examensarete),
Läs merMusik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Läs merRockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.
Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker
Läs merSymfoniorkesterns instrument
Symfoniorkesterns instrument Inför provet om symfoniorkesterns instrument: Det viktigaste är att du känner igen instrumenten på bild och att du vet till vilken instrumentfamilj de hör. Vill du kunna mer
Läs merUtveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Läs merC-UPPSATS. Att berätta med musik
C-UPPSATS 200:12 Att berätta med musik jörn Sikström Luleå tekniska universitet C-usats Musik Institutionen ör Musik oh medier Avdelningen ör Musikhögskolan 200:12 - ISSN: 1402-177 - ISRN: LTU-CUPP--0/12--SE
Läs merKÄRLEKSSÅNGER FRÅN ANGARN
Utdrag / Part rom Score KÄRLEKSSÅNGER FRÅN ANGARN "De dagarna välvde sig himlen kostligt blå över Roslagen och Angarns ängar bredde sköna att skåda ut sin ägring" Flöjt 1, 2 Oboe 1, 2 Klarinett i Bb 1,
Läs merCentrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Läs merMASKINDIAGNOSTIK. Rullningslager = 2. Φ d α, diameter mellan rullkontaktpunkterna z st. rullkroppar. Φ D m. ω RH. Φ d α. ω I
0-09-7/HJo MASKNDAGNOSTK Rullningslager Φ d, diameter mellan rullkontaktpunkterna st. rullkroppar Använda beteckningar: Antal rullkroppar, Antal rullkroppar per radian blir Rullkropparnas kontaktvinkel,
Läs merSamarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.
Ämne - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner
Läs merMusik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Läs merFör dig som är nyfiken på musik
Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till
Läs merSpänningen som angets ovan är spänningen mätt mellan 2 faser. Den kallas för systemspänning.
3-FAS Det allmänna distrubitionsnätet har 3 aser med direktjordad nollpunkt (T-system). Från energileverantör till abonnent transormeras spänningen suggestivt ned ör att hos abonnent (normalkund) anta
Läs merAllmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Läs merDefinition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.
Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller avbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.
Läs merI situationer där det inte råder någon oklarhet om vilken funktion f som avses, nöjer vi oss med att skriva c n istället för c n Hf L.
Fourierserien Fourierkoefficienter I avsnittet trigonometriska olynom har vi härlett en integralformel för koefficienterna i n c n  n W t när summan är lika med f HtL. Med integralformeln som utgångsunkt
Läs merSamtidighet. Föreläsning 2: Relativitetsteori fortsättning
Föreläsning : Relativitetsteori ortsättning Samtidighet Samtidighet i ett system innebär inte samtidighet i ett annat med likormig rörelse relativt varandra Eempel: Per Person provkör sin nya 4 m långa
Läs merReine Jönsson - Orkesterstycken
Reine Jönsson - Orkesterstycken 1 Reine Jönsson - Orkesterstycken Hans musik är mycket melodisk men aldrig banal, och med dess stundom hetsigt bultande rytmer sjunker den ned i de medverkandes sinnen som
Läs mer2. Reglertekniska grunder
2. Reglertekniska grunder 2.1 Signaler oc system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som åverkar systemets beteende, oc utsignaler, som beskriver dess beteende. Beroende å sammananget
Läs merMUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.
MUSIKINSTRUMENT Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt. 1. Somliga instrument har strängar som svänger. De kallas för stränginstrument.
Läs merˆ ˆ ========================== & # # # II. ֈш Ö #ˆ» ===========================
Urval från samlade och ianosatta SVENSKA BILDER I MUSIK av Knut Brodin omarbetade av digitarrist för GITARR SOLO _ Halling från Värmland Från ianoarr Knut Brodin Raskt temo & # # # II 2 4 Üà _ f _ nn n
Läs merMATLAB LABORATION INOM KURSEN LINJÄR ALGEBRA MED GEOMETRI
Sidan av Daniel Helén IT, Bengt Ek ME och Christoer Lindqvist IT Innehållsörteckning: Uppgit Uppgit 6 Uppgit 9 Uppgit 4 KTH, ICT orum, 64 4 Kista Inlämningsdatum: 6-- Sidan av D. Helén B. Ek C. Lindqvist
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15
TENTMEN Kurs: HF9 Matematik moment TEN anals Datum: 9 okt 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: rmin Halilovic Rättande lärare: Fredrik Bergholm Elias Said Jonas Stenholm För godkänt betg krävs av ma poäng Betgsgränser:
Läs merSymfoniorkesterns instrument
Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).
Läs merPlanering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Albinus Borg, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de
Läs merVT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Läs merKulturskolan LOMMA KOMMUN
Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2012-2013 VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Foto: Anna Blindh Carlsson och Christian Almström Söndagen den 18 mars Bjärehovskolan i Bjärred kl 11.00-13.00 Pilängskolan i
Läs merTips för klarinettelever och föräldrar
Tips för klarinettelever och föräldrar Innehåll: sidan 3. några råd till föräldrar sidan 4-5. att sätta ihop klarinetten, rörblad m.m. sidan 6-7. att spela, munställning m.m. Hej! Här kommer lite tips
Läs mer1 Dimensionsanalys och π-satsen.
Dimensionsanalys och π-satsen. Då man örsöker ställa upp en matematisk modell ör något ysikaliskt enomen skall man alltid göra dimensionsanalys. Dimensionsanalys handlar om att undersöka hur givna ysikaliska
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 2
Flervariabelanals I Vintern Översikt öreläsningar läsvecka Denna vecka ägnas nästan uteslutande åt problemet att hitta största och minsta värden till en unktion av lera variabler. Vi kommer att studera
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merT1-modulen Lektionerna 16-18. Radioamatörkurs OH6AG - 2011
T1-modulen Lektionerna 16-18 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Antti Seppänen, OH3HMI Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Filter Filtrens unktion i radiotekniken
Läs merLOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen",
Läs merAnalys av funktioner och dess derivata i Matlab.
Analys av unktioner oc dess derivata i Matlab. 5B47 Envariabelanalys Ludvig Adlercreutz, ME Hans Lindgren, IT Stockolm den 7 mars 7 Kursledare: Karim Dao Inneåll Uppgit 5...3 Uppgit 6...5 Uppgit 7...7
Läs mer