KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
|
|
- Pernilla Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Albinus Borg, MIK
2 INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de olika delmoment som ingår inom trumpetspel i musikinstitutet. Arbetet är tänkt som ett arbetsredskap för mål och värdering, speciellt för elevernas självutvärdering, i musikinstitutet. Ändamålet med arbetet är att klargöra för eleverna och deras föräldrar innehållet inom trumpetstudierna. Detta arbete är inte tänkt för självstudier, utan används i samråd av egen lärare. De olika delområdena är spelteknik, att musicera, tolkning och att framföra (uppträda med) musik. Inom det tekniska delområdet och musicerandet undersöker vi de tekniska färdigheter eleven bör ha. Området för tolkning och framförande undersöker saker ur ett praktiskt perspektiv; hur gör vi musik av notbilden, hur förbereder vi en konsert? Improvisation och ergonomi finns med på alla nivåer. Arbetet grundar sig på Finlands musikläroinrättningars förbunds rekommendationer för repertoar och bedömning.
3 Grunderna : blås/andningsteknik fingerteknik ansats artikulation (användning av tungan) uppvärmning Ergonomi i spelandet: spelställningen sittställningen ergonomi på grundnivå Färdigheter för musicerande: notläsning uppfattning av tonhöjd uppfattning av rytm behärskning av puls behärskning av olika nyanser (svagtstarkt) renhet : Enligt lärarens exempel (härma) Upprepning av små melodiska mönster Improvisation utifrån en bild, teckning, foto eller saga Improvisation utifrån några toner Samspel: på alla nivåer ingår kammarmusik- och orkesterspel Uppträdande: att dela musiken med andra att föra vidare musiken till andra Musik och upplevelse: att kunna producera musik med karaktär och kunna dela den med andra Övning: regelbundenhet diskutera övningsrutinen med läraren och föräldrarna passlig omgivning för övandet flera små övningspass föräldrarnas närvaro och stöd målorientering
4 Nivå 1 behärskar att hålla i trumpeten rätt målet med att undervisa spelställningen är att eleven får en naturlig ställning i kroppen vid trumpetspel klarar av att kontrollera spelställningen i en spegel klarar av att spela korta stycken med bra spelställning under hela stycket klarar av att spela med klar ton tonen är så stabil att stämning är möjligt och att stämningen inte ändrar under styckets gång (eleven spelar rent) klarar av att spela korta fraser i en andning behärskar trumpetens fingrering i tonomfånget e c 2 (skrivet f# - d 2 ) behärskar flytande korta musikstycken i det nämnda tonomfånget behärskar legato, non legato och staccato behärskar notläsning från e till c 2 klarar av att spela skalor upp till 2 # och 2 b förtecken i dur och melodisk moll lyssnar på eget spel och märker framsteg i eget spelande klarar av att öva musikuppgifterna noggrant, både rytmiskt och rent klarar av att hålla tempo och uppfatta styckets puls behärskar enkla rytmfigurer klarar av att spela i olika nyanser: p, (mjukt) och f (kraftigt) Kunskap för att uppfatta och förstå musik kan spela små stycken behärskat från början till slut i en given puls behärskar styckets svåra detaljer som till exempel pauser uppfattar helheten kan spela små kammarmusikstycken kan spela utantill kan skilja på swing och jämna åttondelar har inlevelse i musiken väljer tillsammans med läraren sina stycken inför uppträdande en källa till inspiration som lockar till att undersöka trumpetens olika möjligheter så som form, klang, dynamik och dramatik lek med 1-5 toner både tillsammans med läraren och i grupp bekantar sig med trumpetens ljudvärld genom sagor och berättelser Att uppträda och tolka musik eleven vänjer sig vid tanken att kunna och få uppträda inför publik har inlevelse i musiken övar så att stycket är möjligt att framföra på konsert
5 Nivå 2 ergonomi: bra spelställning behärskar en bra spelställning genom hela musikstycket kan spela med klar och nyanserad ton behärskar munstyckets placering mot läpparna samt underkäkens ställning kan vid stämning av instrumentet blåsa en klar ton kan spela stycket rent behärskar frasering och andningsteknik har utvecklat en någorlunda ekonomisk spelstil som leder till uthållighet och klangkvalitet kan spela stycken med tonomfånget e ess 2 (f# - f 2 ) behärskar olika sätt att artikulera så som legato, portato och staccato behärska flytande notläsning inom tonområdet e ess 2 (skrivet f# - f 2 ) klarar av att spela skalor upp till 4 # och 4 b förtecken i dur och melodisk moll blir motiverad av uppnådda framsteg kan öva noggrant både angående rytm och renhet kan hålla tempo och uppfattar styckets puls behärskar olika rytmfigurer och taktarter kan spela i olika nyanser: pp, p, mp, mf, f och ff kan sköta sitt eget instrument Kunskap för att uppfatta och förstå musik kan behärskat spela stycken i olika stil känner igen olika stilarter så som klassisk musik och rytmmusik behärskar även svåra detaljer i stycket behärskar styckets helhet blir motiverad att spela både kammarmusik och orkesterspel kan spela utantill och efter gehör har en uppfattning om vilka stycken som känns viktiga för egen del och planerar sin repertoar tillsammans med läraren utarbetar färdigheter till en målinriktad övning : kan på gehör spela korta melodier i olika tonarter, använder fantasi (fri ) kan variera enkla melodier och leka med dem spelar egna kompositioner Att uppträda och tolka musik tar hänsyn till publiken / publikkontakt kan leva sig in i styckets stämning övar så att stycket kan framföras på konsert orkar finslipa stycket och uppträda med det flera gånger
6 Nivå 3 spelställningen är ergonomiskt riktig kan korrigera sin spelställning till exempel med hjälp av spegel minskar på spänningarna i axlarna eller händerna står bra och låser inte knäna kan dela upp sin övning och hålla pauser under övningen kan planera sin övning i mindre pass ansats: kan använda läpparna på olika sätt, behärskar olika färgskiftningar i tonen, kan rätta intonation utvecklar förståelse för trumpetansatsens fundament behärskar att stämma instrumentet själv (kan även använda stämapparat) kan under spelandets gång lyssna och korrigera renhet andningstekniken är så behärskad att den stöder fraseringen kan trumpetens fingersättning från f# - a 2 kan flöjtens olika grundartikulationer så som dubbel- och trippeltunga kan öva med metronom flytande notläsning inom området c g 2 lyssnar på sitt eget spel och bedömer egen prestation kan öva resultatinriktat behärskar och minns tempoförändringar uppfattar olika puls (notlängderna kan variera i accelerando och ritardando) kan spela med bra intonation i olika nyanser sköter sitt eget instrument regelbundet Kunskap för att uppfatta och förstå musik kan spela längre musikverk från olika tidsepoker uppfattar styckets form och kan tolka det på ett tydligt sätt kan musicera tillsammans i olika sammansättningar och i varierande roller (ledande, ackompanjerande) kan spela en del av sin repertoar utantill repertoaren består av musik i olika stilar och från olika tidsepoker lever sig in i musiken planerar sina studier och sin repertoar tillsammans med läraren på lång sikt : kan på gehör spela korta melodier i olika tonarter, använder fantasi (fri ) kan variera enkla melodier och leka med dem spelar egna kompositioner Att uppträda och tolka musik tar hänsyn till publiken och situationen lever sig in i styckets stämning på ett naturligt sätt klarar av att uthålligt förbereda och öva in sin repertoar och förbereda sig inför konsert
7 Institutnivå Ergonomi fördjupning i utgångspunkterna för en bra ergonomi, eleven övervakar spelställningen regelbundet t.ex. med hjälp av spegel eller video rekommenderar eleven att fortsätta motionera regelbundet för att på så sätt stödja trumpetspelandet fingertekniken utvecklas för att bli problemfri och behärskad i blåstekniken tränas behärskning av stora intervaller i både staccato- och legatospel användning av ett mångsidigt vibrato, och variation av vibrato inom olika stilarter behärskning av en varierad artikulation: enkel- och dubbeltunga och användningen av dessa i olika rytmfigurer (duol, triol, kvartol o.s.v.) rytmmusikens fraserinsanvisningar så som: accent, stark accent, stark & kort accent, glissando, shake/vibrato, wah wah med sordin eleven planerar in sitt övande i sitt eget veckoschema kan öva förnuftigt kan använda sig av olika övningsmetoder (t.ex. övar svåra ställen långsamt o.s.v.) förstår de olika delområdena i övandet (fingrar, tunga, tonbildning och andning) behärskar notläsning i hela tonomfånget e b 2 (fiss c 3 ) behärskar behandling av puls, även i prima vista Kunskap för att uppfatta och förstå musik eleven kan förbereda större verk (sonater, konserter m.m.) har en djupare förståelse för musikens olika tidsperioder behärskar utantillspel planerar sitt eget program kan skriva egna kadenser (trumpetkonserter och barocksonater) kan göra ornament i barockmusik kan spela med swingfrasering Att uppträda och tolka musik naturligt uppträdande på scenen / publikkontakt uttrycker sig personligt och har inlevelse i musiken förbereder sig väl kan utveckla en känsla och förståelse för strukturer i olika sorters musik kan använda sig av olika skalor vid
KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Åsa Gustavsson, Musikinstitutet Kungsvägen Hellevi Lassfolk, Musikinstitutet Juvenalia INLEDNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen",
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,
KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kari Jämbäck, Musikinstitutet Kungsvägen Otso Summanen, Musiikkiopisto Avonia INLEDNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)
KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Hanna Haapamäki, Satu Parkkonen och Kimmo Absetz INLEDNING Bästa blockflöjtsvänner! Denna kunskapsstege
KUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Leila Kurkikangas, Musiikkiopisto Juvenalia Maarit Ranta, Musiikkiopisto Juvenalia Ulrike
KUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG
KUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Minna-Liisa Tammela, Emmi Skaag, Emma Raunio, Anne Carlsson INLEDNING Alla har sin egen röst. Vi popsånglärare
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kristian Kauppinen, Musikinstitutet Kungsvägen Kari Tikkala, Musikinstitutet Juvenalia
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trumpet Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TRUMPETSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trombon Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TROMBONSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars
SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISK SOLOSÅNG
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISK SOLOSÅNG vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Tanja Kauppinen-Savijoki, Rabbe Österholm, Christel Österholm INLEDNING Grunderna i sång
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf Sång Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I SÅNG Finlands musikläroinrättningars
Klarinett (rytmmusik)
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Klarinett (rytmmusik) Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven
Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elbas Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Kursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT
VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Kunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
MUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MUSIK Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner och
3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
År 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Instudering. inför. musikteoriprov åk 7
Instudering inför musikteoriprov åk 7 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b c1
Kursplan. 685 80 Torsby kulturskolan@edu.torsby.se Fax.0560-162 84
Kursplan Denna kursplan är en redogörelse av innehållet i den undervisning som erbjuds vid Torsby Kulturskola. Kursplanen ska ses som ett komplement till gällande verksamhetsplan. Instrumentallektioner.
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
KKYM02, Musikalisk grundkurs 2, 15,0 högskolepoäng Basic Course 2, 15.0 higher education credits
KONSTNÄRLIGA FAKULTETSNÄMNDEN KKYM02, Musikalisk grundkurs 2, 15,0 högskolepoäng Basic Course 2, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Konstnärliga
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Instudering inför musikteoriprov åk 6
Instudering inför musikteoriprov åk 6 Notnamn Noterna har fått namn efter alfabetet: a b c d e f g. œ g1 ettstrukna oktaven tvåstrukna oktaven œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ a b c1 d1 e1 f1 g1 a1 b1 c2
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Företagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Musicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del (lärarledd undervisning) åk
PEDAGOGISK RAPPORT. Blockflöjtsundervisning på nybörjar- och mellanstadienivå
PEDAGOGISK RAPPORT Blockflöjtsundervisning på nybörjar- och mellanstadienivå Svante Arvedson november 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Generellt Nybörjarnivå 4 Mellanstadienivå
Godkända antagningsprov + områdesbehörighet A 6c eller 6c (HSVFS 2011:10).
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Samarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.
Ämne - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner
Broskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO
Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO 2009 Om denna sammanfattning Detta är en svenskspråkig sammanfattning av Svoli:s utvärderingsgrunder ( Svoli Jumppakoulu
För att: Kunna spela tillsammans med andra i olika grupper och orkestrar. Få en bra musikalisk grund inför elevens fortsatta resa inom musiken.
Slagverk Så här börjar man: Vi lär oss att uppleva och förstå pulsen i musiken genom lyssnande och härmövningar. Vi jobbar med grundläggande teknik för virveltrumma samt trumset första året. Alla antagna
Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Föredragande
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:13) om kursplan och kunskapskrav för ämnet dans i förberedande dansarutbildning för årskurs 4 9 i grundskolan; beslutade den datum och år.
Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9
Instudering inför musikteoriprov åk 8-9 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b
Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Tillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL
Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig dag 4 2017-04-03 Agneta Stolpe påverka & påverkas Det händer något i mötet Hela du kommunicerar Alternativ & nyanser Vi påverkar varandra hela tiden tid tanke
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del, lärarledda timmar åk 1 åk
Orgelskola i Lidingö församling
Orgelskola i Lidingö församling Bakgrund Orgeln intar som instrument en central plats i kyrkans gudstjänstliv. Den är bärare av kyrkomusikaliska traditioner och kulturhistoriska värden. Dessutom kan musik
Musik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Tips för klarinettelever och föräldrar
Tips för klarinettelever och föräldrar Innehåll: sidan 3. några råd till föräldrar sidan 4-5. att sätta ihop klarinetten, rörblad m.m. sidan 6-7. att spela, munställning m.m. Hej! Här kommer lite tips
STUDIER & INTRÄDESPROV
ÅLANDS MUSIKINSTITUT STUDIER & INTRÄDESPROV 2018 Ålands musikinstitut är en skola för dig som vill lära dig att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Ålands musikinstitut För de yngsta finns danslekskolan
HANINGE MUSIKKLASSER Brandbergsskolan
HANINGE MUSIKKLASSER Brandbergsskolan Sång- och orkesterklasser Haninge musikklassers verksamhet är förlagd till Brandbergsskolan och är integrerad med skolans övriga verksamhet. Vi följer samma läroplan
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
EURYTMI. Ämnets syfte
EURYTMI Ämnet eurytmi är till sin karaktär konstnärligt och eurytmiska grundelement utgör bas för vidareutveckling av multimodal konstnärlig gestaltning. Ämnet betonar dialogisk gestaltning och integration
Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sophie Bretschneider
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sophie Bretschneider Examensarbete Kandidatexamen 30:e maj/17.15/stora salen Sophie
Anmälningskod KMH Masterprogram i dirigering - orkester
Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-33000 Masterprogram i dirigering - orkester Grundläggande behörighet (avanc. nivå) Utdrag ur Högskoleförordningen [1993:100] 7 kap. Gr2: 28
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
Utveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Anmälningskod KMH-72200
Antagningsomgång 201602 Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Kurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ
Page 22 of 39 Kurser termin 3 och 4, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1009 BG1011 BG1012 BG1013 BG1014 Huvudinstrument 2, kandidat, jazz,
Anmälningskod KMH Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - musik och fördjupning med profil instrument/sång och ensemble
Antagningsomgång 201402 Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-72 00 Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - musik och fördjupning med profil instrument/sång
Inspelningar som verktyg vid instudering
HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Inspelningar som verktyg vid instudering Ett försök med Brahms tredje violinsonat som utgångspunkt Hanna Ericsson Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram, klassisk
Musik Grundkurs. Hej!
1 Musik Grundkurs Tänk att få glänta på dörren till musikens underbara värld. Här får du prova på att spela olika instrument. Undervisningen sker i grupp på olika skolor i kommunen. Se vår hemsida. I förskoleklass
Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n!
Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n! Som ni vet har musikskolan utvecklats och blivit en kulturskola. För att vi ska få kalla oss kulturskola måsta vi ha minst tre olika konstformer på skolan. Tidigare
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert
Balettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen
1 Balettakademien i Göteborg, Danslinjen Kursplan Dansämnen Balett Att utveckla dansen som sceniskt uttryck Att utveckla en baletteknik som möjliggör en yrkeskarriär som dansare Att skapa insikt och förståelse
Musik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Grundläggande behörighet, grundnivå
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Centrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.