KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen
|
|
- Birgitta Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK
2 INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de olika delmoment som ingår inom saxofonspel i institutet. Arbetet är tänkt som ett arbetsredskap för mål och värdering, speciellt för elevernas självutvärdering. Ändamålet är att klargöra innehållet i saxofonstudierna för eleverna och deras föräldrar. Detta arbete är inte tänkt för självstudier utan används i samråd av egen lärare. De olika delområdena är spelteknik, att musicera, tolkning och att framföra (uppträda med). Inom det tekniska delområdet och musicerandet undersöker vi de tekniska färdigheter eleven bör ha. Området för tolkning och framförande undersöker saker ur ett praktiskt perspektiv; hur gör vi av notbilden, hur förbereder vi en konsert? Improvisation och ergonomi finns med på alla nivåer. Arbetet grundar sig på Finlands läroinrättningars förbunds rekommendationer för repertoar och bedömning.
3 Grunderna blås/andningsteknik fingerteknik tonbildning artikulation (användning av tungan) Ergonomi i spelandet naturlig spelställning sitt- och ståställning Allmänaliska färdigheter notläsning uppfattning av tonhöjd uppfattning av rytm behärskning av puls behärskning av olika nyanser (svagtstarkt) renhet Övning regelbundenhet korta uppvärmningsövningar hellre ofta små övningspass än sällan längre övningspass o gärna varje dag men minst tre gånger i veckan diskutera övningsrutinen med läraren och föräldrarna passlig omgivning för övandet föräldrarnas närvaro och stöd målorientering Kunskap för att kunna förstå och uppfatta behärskning av helheter i en behärskning av detaljer i en utantillspel förståelse av och lyssnande på olika stilar inom en Härma små melodiska mönster Improvisation utifrån en bild eller saga Improvisation utifrån några toner Att uppträda och tolka tar hänsyn till publiken inlevelse i styckets stämning att förbereda stycket inför en konsert tittar och lyssnar på konserter och spelningar via media och live Samspel på alla nivåer ingår band- och orkesterspel
4 Nivå 1 behärskar att hålla i saxofonen rätt målet med att undervisa spelställningen är att eleven får en naturlig ställning i kroppen vid saxofonspel klarar av att spela korta stycken med bra spelställning under hela stycket klarar av att spela med klar och stadig ton läpparna ska vara avslappnade och man ska inte bita tonen är så stabil att stämning är möjligt och att stämningen inte ändrar under styckets gång klarar av att spela korta fraser i en andning behärskar staccato och legato flytande fingerteknik, inte för stora rörelser kan spela med omfånget av 1 ½ oktav kan spela stycken och skalor med upp till tre förtecken i både dur och naturlig moll lyssnar på eget spel och märker vad som behöver övas klarar av att öva sina läxor noggrant klarar av att hålla tempo och uppfatta styckets puls behärskar enkla rytmfigurer strävan efter skillnader i tonstyrka daglig instrumentskötsel Kunskap för att uppfatta och förstå kan spela små stycken behärskat från början till slut behärskar styckets svåra detaljer kan spela utantill bekantar sig med att spela stycken i olika stil väljer tillsammans med läraren sina stycken inför uppträdande härma läraren och t.ex. spelar något som passar till ett ackord improviserar både fritt genom sagor och berättelser och begränsat med några toner bekantar sig med pentatoniska och bluesskalor Att uppträda och tolka tar hänsyn till publiken vid konserttillfället har inlevelse i en övar så att stycket är möjligt att framföra på konsert
5 Nivå 2 ergonomi: bra spelställning behärskar en bra spelställning genom hela stycket kan spela med klar ton kan i huvudsak spela rent kan kontrollera andningen efter sina egna och ens behov kan blåsa avslappnat kan artikulera på olika sätt så som staccato, legato och tenuto kan spela i omfånget av två oktaver kan spela stycken och skalor upp till fyra förtecken i dur och naturlig, harmonisk och jazzmoll skalor i två oktaver uppfattar en genom att lyssna på sitt eget spelande och kan bedöma prestationen klarar av ett noggrant övande både angående rytm, renhet och tonstyrka kan hålla tempo och uppfattar styckets puls behärskar olika rytmfigurer och taktarter klarar av att spela i olika nyanser: piano, forte och crescendo, diminuendo klarar av den dagliga skötseln av sitt eget instrument bekantar sig med tekniska hjälpmedel så som metronom, garage band, youtube spela in sitt eget spel i t.ex. ireal Pro osv. Kunskap för att uppfatta och förstå förstår att olika slags spelas med olika stil t.ex. rakt och swing och t.ex. blues, rock och latin behärskar även svåra detaljer i stycket behärskar styckets helhet klarar av att spela både band och orkesterspel kan spela utantill planerar sin repertoar tillsammans med läraren kan på gehör spela korta melodier i lätta tonarter bekantar sig med transkription bekantar sig med transponering härma läraren och t.ex. spelar något som passar till ett ackord kan improvisera med t.ex. pentatoniska och bluesskalor spelar lätta egna kompositioner Att uppträda och tolka tar hänsyn till publiken, har publikkontakt kan leva sig in i styckets stämning övar så att stycket kan framföras på konsert orkar finslipa stycket och uppträda med det flera gånger
6 Nivå 3 spelställningen är ergonomiskt riktig både sittande och stående och har inga spänningar i axlarna eller händerna kan korrigera sin spelställning kan dela upp sin övning och hålla pauser under övningen behärskar att stämma instrumentet själv (kan även använda stämapparat) kan under spelandets gång lyssna och korrigera renhet andningstekniken är behärskad kan grundartikulationerna staccato, tenuto, portato och legato kan öva med metronom kan spela flytande i två oktaver bekantar sig med vibrato kan spela alla dur och naturliga, harmoniska och jazzmollskalor i omfånget av två oktaver bekantar sig med övriga skalor beroende på vilken som spelas kan spela som brutet ackord: dominant7, maj7, moll7, moll7-5 inklusive altereringar med + och - spelar in och lyssnar på sitt eget spel och bedömer egen prestation kan öva ändamålsenligt kan använda olika tekniska hjälpmedel så som ipad, Garage band, ireal Pro osv. behärskar och minns tempoförändringar kan spela i olika taktarter kan spela med bra intonation i olika nyanser sköter sitt eget instrument regelbundet Kunskap för att uppfatta och förstå förstår att skilt öva svåra ställen i stycket uppfattar styckets form och kan tolka det på ett tydligt sätt kan musicera tillsammans i olika sammansättningar och i varierande roller kan spela en del av sin repertoar utantill repertoaren består av i olika stilar och från olika tidsepoker lever sig in i en på ett naturligt sätt och utvecklar sitt personliga sound planerar sina studier och sin repertoar tillsammans med läraren kan transkribera enkla stycken och solon kan transponera kan på gehör spela korta melodier i lätta tonarter kan improvisera med till exempel pentatoniska- eller bluesskalor skriver och spelar egna kompositioner bekantar sig med jazzmollens användning i relation till olika ackord Att uppträda och tolka tar hänsyn till publiken, publikkontakt klarar av att uthålligt förbereda och öva in sin repertoar och förbereda sig inför konsert bekantar sig med att leda ett band
7 Institutnivå fördjupning i utgångspunkterna för en bra ergonomi, eleven undersöker spelställningen regelbundet fingertekniken utvecklas för att bli problemfri och behärskad kan använda sig av olika vibraton bekantar sig med rytmens specialtekniker så som: o slap tongue o dubbeltunga o glissando o multifoner o flutter tunga o cirkulationsandning kan spela alla skalor i två oktaver. Dur, natulig, harmonisk och jazzmoll samt pentatonisk, blues och heltonsskala kan spela olika femklanger som brutet ackord inklusive altereringar med 5 eller 9 kan i teorin använda sig av ersättningsackord eleven planerar in sitt övande i sitt eget veckoschema kan öva förnuftigt kan använda sig av olika övningsmetoder (t.ex. spela in egna spelningar osv.) förstår de olika delområdena i övandet (händer, tunga, tonbildning och andning) kan använda tekniska hjälpmedel på ett mångsidigt sätt behärskar behandling av puls, även i prima vista Kunskap för att uppfatta och förstå har en djupare förståelse för rytmens olika tidsperioder och stilar kan spela en del av repertoaren utantill kan välja lämplig repertoar till olika tillfällen kan transkribera olika stycken och solon kan transponera bekantar sig med arrangering av rytm Att uppträda och förstå naturligt uppträdande på scenen uttrycker sig personligt, har ett personligt sound och har inlevelse i en förbereder sig väl kan leda ett band kan utveckla en känsla och förståelse för strukturer i olika sorters kan använda sig av olika skalor vid, t.ex. jazzmoll, kyrkotonarter och pentatoniska och bluesskalor kan använda sig av jazzmollen i relation till olika ackord
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen",
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Åsa Gustavsson, Musikinstitutet Kungsvägen Hellevi Lassfolk, Musikinstitutet Juvenalia INLEDNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,
KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Albinus Borg, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kari Jämbäck, Musikinstitutet Kungsvägen Otso Summanen, Musiikkiopisto Avonia INLEDNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)
KUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Leila Kurkikangas, Musiikkiopisto Juvenalia Maarit Ranta, Musiikkiopisto Juvenalia Ulrike
KUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG
KUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Minna-Liisa Tammela, Emmi Skaag, Emma Raunio, Anne Carlsson INLEDNING Alla har sin egen röst. Vi popsånglärare
KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR BLOCKFLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Hanna Haapamäki, Satu Parkkonen och Kimmo Absetz INLEDNING Bästa blockflöjtsvänner! Denna kunskapsstege
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trombon Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TROMBONSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trumpet Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TRUMPETSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elbas Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT PIANOSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kristian Kauppinen, Musikinstitutet Kungsvägen Kari Tikkala, Musikinstitutet Juvenalia
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap
Klarinett (rytmmusik)
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Klarinett (rytmmusik) Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf Sång Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I SÅNG Finlands musikläroinrättningars
Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISK SOLOSÅNG
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISK SOLOSÅNG vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Tanja Kauppinen-Savijoki, Rabbe Österholm, Christel Österholm INLEDNING Grunderna i sång
Kursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT
VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika
Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,
Kursplan. 685 80 Torsby kulturskolan@edu.torsby.se Fax.0560-162 84
Kursplan Denna kursplan är en redogörelse av innehållet i den undervisning som erbjuds vid Torsby Kulturskola. Kursplanen ska ses som ett komplement till gällande verksamhetsplan. Instrumentallektioner.
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Företagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Kunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
MUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MUSIK Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner och
Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del (lärarledd undervisning) åk
Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Kurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ
Page 8 of 39 Kurser termin 1 och 2, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1002 BG1003 BG1004 BG1005 BG1006 BG1007 BG1008 Huvudinstrument 1,
År 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO
Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO 2009 Om denna sammanfattning Detta är en svenskspråkig sammanfattning av Svoli:s utvärderingsgrunder ( Svoli Jumppakoulu
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Godkända antagningsprov + områdesbehörighet A 6c eller 6c (HSVFS 2011:10).
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
KKYM02, Musikalisk grundkurs 2, 15,0 högskolepoäng Basic Course 2, 15.0 higher education credits
KONSTNÄRLIGA FAKULTETSNÄMNDEN KKYM02, Musikalisk grundkurs 2, 15,0 högskolepoäng Basic Course 2, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Konstnärliga
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
PEDAGOGISK RAPPORT. Blockflöjtsundervisning på nybörjar- och mellanstadienivå
PEDAGOGISK RAPPORT Blockflöjtsundervisning på nybörjar- och mellanstadienivå Svante Arvedson november 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Generellt Nybörjarnivå 4 Mellanstadienivå
Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Namn: Klass: Musikteori
Namn: Klass: Musikteori Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter /
Instudering. inför. musikteoriprov åk 7
Instudering inför musikteoriprov åk 7 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b c1
Anmälningskod KMH-72200
Antagningsomgång 201602 Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del, lärarledda timmar åk 1 åk
Orgelskola i Lidingö församling
Orgelskola i Lidingö församling Bakgrund Orgeln intar som instrument en central plats i kyrkans gudstjänstliv. Den är bärare av kyrkomusikaliska traditioner och kulturhistoriska värden. Dessutom kan musik
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Musik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Instudering. inför. musikteoriprov åk 8-9
Instudering inför musikteoriprov åk 8-9 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b
Samarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.
Ämne - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner
Anmälningskod KMH Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - musik och fördjupning med profil instrument/sång och ensemble
Antagningsomgång 201402 Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-72 00 Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - musik och fördjupning med profil instrument/sång
Musiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1
Musiklinjen Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Läsåret 2010/2011 Huvudinstrument Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på sitt huvudinstrument,
Instudering inför musikteoriprov åk 6
Instudering inför musikteoriprov åk 6 Notnamn Noterna har fått namn efter alfabetet: a b c d e f g. œ g1 ettstrukna oktaven tvåstrukna oktaven œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ a b c1 d1 e1 f1 g1 a1 b1 c2
TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar
TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL sammanställd av Håkan Widar 1 Förord Denna sammanfattning av elementär grundläggande teori är menad för dragspelsundervisning i kulturskola, studiecirklar eller privatundervisning.
Anmälningskod KMH Masterprogram i dirigering - orkester
Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-33000 Masterprogram i dirigering - orkester Grundläggande behörighet (avanc. nivå) Utdrag ur Högskoleförordningen [1993:100] 7 kap. Gr2: 28
STUDIER & INTRÄDESPROV
ÅLANDS MUSIKINSTITUT STUDIER & INTRÄDESPROV 2018 Ålands musikinstitut är en skola för dig som vill lära dig att spela ett instrument, sjunga eller dansa. Ålands musikinstitut För de yngsta finns danslekskolan
Musicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Anmälningskod KMH-72200
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:
Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert
Broskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
Grundläggande behörighet, grundnivå
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Musik på distans. Information & Kursbeskrivning
Musik på distans Information & Kursbeskrivning Läsåret 2015/2016 -Musik på distans- Läsåret 2015/2016 #2 - Allmän information för Musik på distans, 25% deltid, läsåret 2015/2016 - Vision/mål för kursen
Musikens grunder. Innehåll, målsättningar och tidtabell. Johan Cantell, Laura Koskelo, Leif Nystén. Lärare
Musikens grunder Innehåll, målsättningar och tidtabell Lärare Johan Cantell, Laura Koskelo, Leif Nystén Musikens grunder, fördjupad lk 1. Grundnivå Innehållet i musikens grunder består av förmågan att
Klassiskt, jazz och lärande
FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram (musik som ämne 2), 15 hp Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2018 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS)
Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n!
Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n! Som ni vet har musikskolan utvecklats och blivit en kulturskola. För att vi ska få kalla oss kulturskola måsta vi ha minst tre olika konstformer på skolan. Tidigare
Anmälningskod KMH-72400
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning
-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett
Musiklinjen. Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1
Musiklinjen Kursbeskrivning för musiklinjen årskurs 1 Läsåret 2011/2012 Huvudinstrument Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter på sitt huvudinstrument,
Musik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Utveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Tillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Grundläggande behörighet, grundnivå
Grundläggande behörighet, grundnivå Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller