Namn: Klass: Musikteori

Transkript

1 Namn: Klass: Musikteori

2 Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter / slag) En punkt efter noten betyder att värdet förlängs med hälften av ursprunget. 1 = 2 slag + 2/2 slag = 3 slag 2 = 1 slag + ½ slag = 1,5 slag 3 = 4 slag + 4/2 slag = 6 slag Takter Alla melodier går i någon taktart. Den vanligaste är 4/4-dels takt, skrivs ibland bara med ett C. 4/4-dels takt betyder att man ska räkna till 4 slag mellan varje taktstreck. Taktstreck En annan valig taktart är ¾-dels takt, valstakt. Här ska man istället räkna till tre slag mellan taktstrecken. Övre siffran bestämmer hur långt du ska räkna mellan två taktstreck Gör sidan ett i övningshäftet! 2

3 Tonhöjder Vita tangenter Minnesregel C ligger till vänster om de två svarta tangenterna. C D E F G A B C D E F G A B C... Så här ser noterna till tangenterna ut. C D E F G A B C D E F G A B C Svarta tangenter För att få namnen till de svarta tangenterna kan man höja eller sänka en vit tangent genom att lägga till ett höjningstecken (#) eller ett sänkningstecken (b) efter noten. Vid höjning läggs ändelsen iss till den vita tangentens namn och vid en sänkning läggs ändelsen ess till den vita tangentens namn. Undantag: Vid sänkt A eller E läggs bara ändelsen ss till tonnamnet. Sänkt A blir Ass och sänkt E blir Ess. Exempel Höjt F = F # - uttalas Fiss Sänkt G = G b - uttalas Gess När man sänker eller höjer en not sätts tecknet före noten. Exempel F # = Fasta förtecken kallas det när förtecknet står i början av en rad. Dessa gäller då hela raden/låten ut. C # D # F # G # # A C # D # F # G # # A C # D b E b G b A b B b D b E b G b A b B b D b Varje svart tangent har två namn, ett för sänkt ton och ett för höjd ton. När en ton sänks går man till den närmaste tangenten under, när en ton höjs går man till den närmaste tangenten över. Gör sidan två i övningshäftet! 3

4 Tonsteg Från en tangent till den närmaste tangenten är det ett halvt tonsteg. Två halva tonsteg bildar ett helt tonsteg. Mellan F och F # är det ett halvt tonsteg och mellan E och F är det ett halvt tonsteg, men mellan C och D är det ett helt tonsteg och mellan E och F # är det ett helt tonsteg. På gitarr är det ett halvt tonsteg mellan varje band. Ackord Det finns dur- och moll-ackord. Man brukar säga att dur-ackord låter glada och mollackord låter ledsna. Dur och moll består av tre toner som spelar samtidigt. Alla ackord har en grundton och det är den som ger ackordet dess namn. Ackordet C-dur har grundtonen C och ackordet A-moll har grundtonen A osv. Dur-ackord: Grundton, + 4 halva tonsteg + 3 halva tonsteg. Moll-ackord: Grundton + 3 halva tonsteg + 4 halva tonsteg. C-dur ackord C + E + G D-dur ackord D + F # + A A-moll ackord A + C + E G-moll accord G + B b + D I moll används oftast sänkningstecken för svarta tangenter och I dur oftast höjningtecken. Skalor Durskalor De vita tangenterna från C till nästa C bildar en skala, C-dur skala. Det betyder att när man spelar i C-dur använder man, i princip, bara C-durskalans toner. Skalorna är uppbyggda med hela och halva tonsteg efter ett mönster. C D E F G A B C 1 1 ½ ½ Denna ordning gäller för alla durskalor. Moll-skalor De vita tangenterna gäller från A till nästa A bildar en skala, A-moll skala. Den låter deppigare än dur-skalan. Skalan är uppbyggd efter ett mönster. A B C D E F G A 1 ½ 1 1 ½ 1 1 Denna ordning gäller för alla mollskalor. Gör sidan tre i övningshäftet! 4

5 Tonarter För att veta vilka ackord man ska använda i en låt vill man veta vilken tonart låten går i. Detta kan man bestämma genom att kolla hur många fasta förtecken låten har, se sid 3. Räkna hur många förtecken det finns och kolla om det är # eller b-förtecken. Sedan kollar du mot kvintcirkeln. För att komma ihåg ordningen i kvintcirkeln finns två ramsor. Höger sida: Gå Du Axel Efter Bertils Fisskar Vänster sida: Frosten Besstal Essters Asstrar Dess Gesstalt C-dur A-dur F-dur Gör övning fyra i övningshäftet! 5

6 Transponering Att transponera betyder att man tar musik och flyttar den till en annan tonart, förutom tonarten flyttas även ackord och melodi. Detta gör man för att anpassa låtar efter en sångerska eller sångare som vill sjunga lägre eller högre i sin röst. En annan orsak kan vara att en gitarrist väljer att spela i tonarten E-dur i stället för F # -dur för att ackorden är enklare i den tonarten. Med hjälp av kvintcirkeln kan du enkelt transponera tonarten och ackorden. Hitta originaltonarten i cirkeln, t ex C-dur, se hur många steg till höger eller till vänster som den nya tonarten ligger, t ex A-dur. Flytta alla ackord lika många steg. En låt som går i C-dur och innehåller ackorden C, F och G och vi vill transponera den till A- dur då blir ackorden följande: C-dur A-dur C = A F = D G = E Gör övning fem i övningshäftet! 6 Johan von Ahn, Linneaskolan 2011