MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar

Transkript

1 MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall ska ha utgörs en ackordtyp av alla sätt dessa intervalls varianter kan sättas ihop på. Det finns många olika sätt att uttrycka samma sak. Välj det sätt som känns mest hanterbart men för att undvika missförstånd är det smart att alltid på något vis ange alla toner du vill ha med i ett ackord Beteckning Betydelse Exempel Ton-namn Treklang Om inget annat anges: Dur-treklang C m, mi Liten Ters Förkortning för minor third eller moll Cm - Liten Ters C- Förminskad treklang (prim-liten ters-förminskad kvint) C dim Förminskad treklang (prim-liten ters-förminskad kvint) Förkortning Cdim för diminished sus2 Tersen byts ut mot stor sekund sus står för suspended third Csus2 sus4 Tersen byts ut mot ren kvart sus står för suspended third Csus4 / Annan baston än ackordets grundton Ackord till vänster om strecket C/G - önskad baston till höger. ( ) Hjälpmedel för att göra ackord-beteckningar lättare att läsa ma7, maj7 Stor Septim Förkortning för major seventh Cmaj7, 7 Stor Septim C 7 7 Förminskad fyrklang (prim-liten ters-förminskad kvint-förminskad C 7 septim) Halv-förminskad fyrklang (prim-liten ters-förminskad kvint-liten C septim) Detsamma som m7 b5 6 Intervallnummer: Stor Sext C6 1, 3, 5 Dur-treklangens intervallnummer: Prim (1), Stor Ters (3), Ren Kvint C5 (5) 9, 11, 13 Färgningarnas intervallnummer: Oktav+Stor Sekund (9), Oktav+Ren C7(9,11) Kvart (11), Oktav+Stor Sext (13) 9 Tersstapel upp till 9. C9 11 Tersstapel upp till 11. Vid dur-treklang: utelämna ters C11 13 Tersstapel upp till 13. Vid dur-treklang: utelämna 11 C13 b Litet eller förminskat intervall C7(b9) # Förstorat intervall C 7(#11) alt. Fri bruk av b9, #9, #11, b13. Förkortning för alteration. C7alt. add Betecknar att ett intervall ska läggas till utan att några andra toner Cadd9 följer med automatiskt. omit Betecknar att ett intervall ska uteslutas C7omit5 no Betecknar att ett intervall ska uteslutas. Engelsk motsvarighet till omit. C7(no3rd) Överlagring: ackordet ovanför strecket ska i sin helhet läggas ovanpå ackordet under strecket.

2 Ackord-typer och Beteckningar Min definition av ett ackord är när 3 eller fler toner klingar samtidigt. Om 2 toner klingar samtidigt kallar jag det ett intervall. Ackord indelas i ackord-typer som i sin tur är grundlaget för ackord-beteckningarna. Det är viktigt att komma ihåg att dessa beteckningar inte talar om exakt hur ett ackord ska tas. De talar bara om vilka toner ackordet ska innehålla men hur dessa toner ska organiseras är i stor grad upp till utövaren. Det finns idag dessvärre inget allmänt gällande system för hur ackord betecknas och man stöter ofta på olika sätt att notera samma sak vilket är förvirrande. Jag ska i denna text försöka täcka de vanligaste sätten. En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Den säger dock ingenting om vilken variant dessa intervall ska ha och en ackordtyp utgörs därför av alla sätt dessa intervalls varianter kan sättas ihop på. Alla samtidigt klingande toner kan teoretiskt definieras som en ackord-typ men precis som med skalor har vissa strukturer visat sig mer musikaliskt användbara än andra. Exempel på sådana strukturer är treklanger, fyrklanger, sus-ackord och sext-ackord. Viktigast av dessa är tre- och fyrklangerna och vi ska därför se närmare på dessa. Treklanger Som vi kan ana av namnet innehåller denna ackord-typ 3 toner. Vilken som helst kombination av 3 toner är dock inte en treklang. Med ackord-typen treklang menar vi alla möjliga kombinationer av Prim, Ters och Kvint: Notation Intervallstruktur Prim-Stor Ters- Ren Kvint. Beskrivning Dur-treklang. Beteckning Betecknas bara med namnet på ackordets grundton. I detta fall: C Prim-Liten Ters- Ren Kvint. Prim-Stor Ters- Förstorad Kvint. Prim-Stor Ters- Förminskad Kvint. Prim-Liten Ters- Förminskad Kvint. Prim-Liten Ters- Förstorad Kvint. Moll-treklang. Dur-treklang med förstorad kvint. Dur-treklang med förminskad kvint. Förminskad treklang Moll-treklang med förstorad kvint Betecknas med namnet på ackordets grundton efterföljt av m, mi eller -. I detta fall: Cm, Cmi eller C- Betecknas som dur-treklang efterföljt av (#5), + eller aug. I detta fall: C(#5), C+ eller Caug. Betecknas som dur-treklang efterföljt av (b5). I detta fall: C(b5) Betecknas med namnet på ackordets grundton efterföljt av dim,, m(b5) eller mi(b5). I detta fall: Cdim, C, Cm(b5) eller Cmi(b5). Denna treklang är en-harmonisk med en bvi-treklang och uttrycks bäst som sådan. I detta fall: Ab/C

3 Man stöter också av och till på ett system där en stor bokstav betyder dur-treklang och en liten bokstav betyder moll. Det är bra att veta om detta men för guds skull: Låt oss göra vårt bästa för att detta inte brer ut sig! Sus Sus är en förkortning för suspenderad ters och innebär att man utesluter tersen och ersätter den med något av de 2 intilliggande intervallen sekunden (= sus2) eller kvarten (= sus4). Man använder ofta sus-ackord för att skapa förväntning om en ters: Kvint-Ackordet 5 Beteckningen 5 efter stor bokstav betyder att man bara ska spela grundton och kvint. Denna beteckningen ser man oftast inom gitarr-baserad musik eftersom det är ett av de absolut mest använda ackorden inom Rock och Pop: Snedstrecket / Tecknet "/" betyder at ackordets lägsta ton ("bastonen") ska vara en annan än ackordets grundton. Till vänster om strecket anger man ackordet och till höger den önskade bastonen. Beteckningen G/A innebär således en G-dur treklang med bastonen A. I talspråk säger man "G med A i basen":

4 Parentes-tecknen ( ) Parentes-tecknen "( )" har inget annat syfte än att underlätta läs-förståelse. Principerna för bruken av dem är inte väldigt fastlagda men som regel brukar så kallade färgningar och alterationer sättas inom parentes. En annan situation där de är bra att ha är när en beteckning blir dubbeltydig. En D-dur treklang med förminskad kvint t.ex kan betecknas som Db5 men detta kan fort missförstås som ett kvint-intervall från tonen Db. Beteckningen D(b5) kan däremot inte misstolkas. Fyrklanger En fyrklang är en utvidelse av treklangen där vi i tillägg till Prim, Ters och Kvint även har en Septim. Septimen finns i två varianter: stor och liten. Av varje treklang får vi därför 2 möjliga fyrklanger - en med stor septim och en med liten septim. De vanliga beteckningarna för stor septim är maj7, ma7, eller 7. Liten septim betecknas bara med 7: Treklang Fyrklang - Stor Septim Fyrklang - Liten Septim C Cmaj7, Cma7, C eller C 7 C7 Ackord-typen fyrklanger består med ett undantag av alla treklangerna och deras beteckningar med tillagd liten eller stor septim. Undantaget gäller utvidelsen av den förminskade treklangen (prim-liten ters-förminskad kvint) till så kallad förminskad och halv-förminskad fyrklang. Avståndet från ton till ton i en förminskad treklang är en liten ters och i en förminskad fyrklang lägger vi till ytterligare en liten ters. Vi får därmed en förminskad septim som ligger ett halvt steg under en liten septim. Detta ackord betecknas dock ändå med beteckningen för liten septim: C C 7

5 Detta missförstås lätt eftersom beteckningen C 7 enligt fyrklangs-logiken skulle innebära en förminskad treklang med liten septim. Detta ackord brukar man dock kalla en halvförminskad fyrklang och beteckna med : C C 7 C betecknas också som Cm7(b5) eller Cmi7(b5). Det är också värt att veta att en förminskad septim är enharmonisk med en stor sext och en förminskad fyrklang kan i praktiken lika gärna betecknas 6: C 6 C 7 Om man valt att göra detta och kallat ackordet ett "förminskat sext-ackord" eller något liknande så hade ovanstående paradox aldrig behövat uppstå. Ett annan lösning hade varit att beteckna det som b7. Sext-Ackord Sext-ackordet är liksom fyrklangen en utvidelse av treklangen och innehåller också fyra toner. Tonen som läggs till är naturligtvis sexten där beteckningen 6 står för stor sext: Treklang Sext-Ackord C C6 Teoretiskt sett skulle man också kunna tala om b6-ackord men i realiteten beskrivs dessa ackord oftast som omvändningar av andra ackord: Cm(b6) Abmaj7/C I övrigt gäller samma principer som för fyrklanger.

6 Färgningar Färgningar utgör ingen egen ackord-typ utan är bara ett sätt att "utsmycka" en fyrklang. Som vi sett innehåller en fyrklang redan Prim, Ters, Kvint och Septim och vi har därför bara tre intervall kvar. Det är dessa vi nu lägger till: sekunden, kvarten och sexten. De olika varianterna av dessa intervall kan vi lägga till för att t.ex göra ett ackord fylligare eller skapa spänning. Det finns dock en regel: Färgningar ska alltid ligga minst en oktav ovanför ackordets grundton. Anledningen till detta är att färgningar som ligger för nära grundtonen tenderar att "gröta till" och göra ackordet odefinierat. Jämför t.ex dessa 2 klanger som teoretiskt sett skulle kunna sägas vara samma ackord: Av denna grund betecknas inte dessa toner med 2, 4 och 6 som man skulle kunna förvänta utan man plussar istället på de 7 steg som en oktav motsvarar och sekunden uttrycks därför som 9 istället för 2 (2+7), kvarten blir 11 (4+7) och sexten blir 13 (6+7). Denna regel kan dock liksom många andra regler vara mycket intressant att bryta. Om färgningen är förminskad (b) eller förstorad (#) säger man att det är en altererad. I praktiken finns 4 altererade färgningar: b9, #9, #11 samt b13. b11 utesluts eftersom den är enharmonisk med stor ters och #13 eftersom den är enharmonisk med liten septim. Man stöter av och till på beteckningar som t;ex C7alt. och det innebär ett C7 med valfria alterationer. Det existerar idag 2 olika system för att beteckna färgningar: 1) Färgningarna sätts inom parentes och betecknas i enlighet med steg-teorin där ett stort eller rent intervall uttrycks med intervallets nummer, ett litet eller förminskat med ett b framför intervall-numret och ett förstorat med ett # framför intervall-numret. 2) Inom framför allt Jazz används ofta ett system som jag kallar "tersstapel-systemet". Ett annat sätt att beskriva en treklang på är att man "staplar" 2 terser på varandra: Om vi bygger på ters-stapeln med ytterligare en ton får vi en fyrklang:

7 Lägger vi på ytterligare 3 terser får vi en fyrklang med 9, 11 och 13: Att lägga på ytterligare en ters är meningslöst eftersom vi då kommer tillbaka till grundtonen. I tersstapel-systemet betecknar man bara treklangen och den "översta tersen" och förutsätter att alla toner upp till denna siffra ska med. Om inte annat anges ska septimen vara liten. Ackordet i exemplet betecknas i detta system som Dm13 medan ett Cmaj7(9) blir ett Cmaj9. Det finns dock 3 viktiga undantag: På dur13-ackord utelämnas 11 På dur11-ackord utelämnas tersen Om en färgning är altererad ska den betecknas på samma sätt som system 1. Vilket system man bör välja avhänger av vanor och stil. System 2 är kan vara praktiskt när man opererar med kraftigt färgade klanger eftersom beteckningarna blir kortare. Många Jazzmusiker tycker också att det är mer lättläst. Personligen använder jag uteslutande system 1. Add Beteckningen add skulle inte behövas om inte tersstapel-systemet existerade (se avsnittet om färgningar). Add betecknar en färgning som ska läggas till utan att några andra toner följer med automatiskt. Således innebär beteckningen Cm add11 en C moll treklang med tillagd 11 medan beteckningen Cm11 står för en C moll fyrklang med liten septim och tillagd 9 och 11: Omit Denna term är ganska ovanlig men innebär att ett intervall ska uteslutas. Beteckningen Cmaj7omit5 innebär således ett Cmaj7 utan kvint (=5): Man ser också en engelsk variant av detta där man ersätter "omit" med "no". Ovanstående ackord skulle här betecknas som Cmaj7no5th.

8 Överlagringar Överlagring innebär att ett ackord ska läggas över ett annat. Man betecknar detta genom att sätta den ena ackord-beteckningen över den andra åstskilt av ett horisontellt streck: När det gäller överlagringar är det en poäng att ackorden i sin helhet läggs mot varandra och inte blandas. Om du spelar ovanstående ackord så hör du att det är två ganska olika ackord. Båda kan dock betecknas som A7(b9,#11) men med den beteckningen vet man mycket lite om hur tonerna ska placeras i förhållande till varandra. Du kan lika gärna få det här ackordet: A7(b9,#11) Eller någon annan av de många möjliga klanger denna beteckning kan skapa. SUUUUUCK! Det "system" för ackord-beteckning som vi lever med i dag är motsägelsefullt och onödigt svårt att undervisa. Med tanke på den flexibilitet som musik-teorin visat upp genom historien och den hastighet med vilken den anpassar sig till förändringar (något hastigare än evolutionen) lär det dock dröja innan det finns ett entydigt system, om någonsin. Personligen tycker jag det är bra att vänja sig vid att på något vis ange alla toner man vill ha med i ett ackord. Ackord-beteckningarna blir något längre och svår-uttalade men i gengäld får man ett system som i alla fall jag tycker är mer lätt-undervisat och flexibelt i förhållande till olika stilarter.