GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7
|
|
- Gösta Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ! GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Namn:
2 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs idag och i e< historiskt sammanhang. - Du lär dig de vanligaste musiksymbolerna som används. - Du ska kunna tyda och spela enklare noter samt själv skriva ner en egen melodi. - Du ska förstå hur ackord är uppbyggda Centralt innehåll: - Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för a< musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumenta>on. - Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk nota>on. Kunskapskrav och bedömning: Kunskapskraven handlar om i vilken grad du utvecklat förmågan tyda grafisk notabon, a< skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer med hjälp av musiksymboler, grafisk notabon, noter och ackordbeteckningar. För betyget E Eleven kan, ubfrån egna musikaliska idéer, bidra Bll a< skapa musik genom a< med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinaboner av musikaliska byggstenar kan forma komposiboner som har en i huvudsak fungerande form. Eleven kan föra enkla och Bll viss del underbyggda resonemang om musikens olika funkboner För betyget C Eleven kan, ubfrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom a< med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinaboner av musikaliska byggstenar kan forma komposiboner som eher någon bearbetning har en fungerande form och karaktärisbsk sbl. Eleven kan föra utvecklade och relabvt väl underbyggda resonemang om musikens olika funkboner För betyget A Eleven kan, ubfrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom a< med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinaboner av musikaliska byggstenar kan forma komposiboner som har en fungerande form och en karaktärisbsk sbl. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funkboner
3 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 A< skriva ner/ notera musik kallas Musiknota8on, idag säger man Notskri;. Den Bdigaste formen uppfanns i Kina ca 1300 f.kr. Gammal notskrih kunde mest se ut som prickar, streck och lusbga tecken på e< papper, t.ex medelbda Neumer som inte visade exakta toner utan mer än hur melodin rörde sig. Den notskrih vi nu använder är från den Europeiska klassiska musiken och tog sin form som vi känner igen den ungefär runt 1700-talet. I bl.a Sverige och Tyskland he<e i musik tonen B Bdigare H! (vissa skriver och använder det forcarande) Man säger a< det var e< slarvigt skrivet litet b som råkade se ut som e< litet h. Det kallas det historiska felet. Exempel på gammal musiknota>on. 1
4 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Noter = musikens alfabet = e< sä< a< skriva ner musik! Här är några vikbga grundstenar man använder för a< kunna läsa & skriva noter: Vi kommer mest att använda oss av Piano eftersom det är ett tydligt och enkelt sätt att se och visa hur man tänker! Även om du spelar ett annat instrument så är musikteorin densamma... Puls - grunden för a< skapa eller spela musik. Ton - ljudvågor i olika svängningar som skapar höga eller låga ljud. Tempo - hur snabbt pulsen går. Takt - en ram för pulsen. Värde - bestämmer hur lång en ton ska vara. (notvärde) All musik har en puls och noterna följer den pulsen, precis som i språket där man har stavelser. Även fast du säger e< ord i e< långsamt eller snabbt tempo har det for[arande samma stavelser! Vad noter egentligen berä<ar för oss är lite förenklat två saker: Längd och Höjd! 1 Hur lång eller kort en ton ska vara? För a< visa de<a använder man noter med olika notvärden som alltså är olika långa /snabba! 2 Hur hög eller låg en ton ska vara (ljus eller mörk)? Man har e< notsystem med fem linjer och fyra mellanrum som man skriver sina noter på! Varje linje och mellanrum har en bestämd ton. På så sä< skapar man melodier! Vill man skriva ackord sä<er man in flera noter. 2
5 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Noter översäper toner. Det finns noter som betyder a< långa eller korta toner ska spelas eller sjungas. De har alltså olika notvärde. De fem vanligaste noterna ser ut så här: Exemplet nedanför är en fyrtakt. Pulsen: 3
6 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Toner 8ll noter? För a< veta exakt var tonerna ligger använder man sig av e< Notsystem. För a< veta vilken ton som ligger på en linje eller e< mellanrum så tar man hjälp av en Klav som är en sorts nyckel som låser fast tonerna. De<a är en G-klav som är den vanligaste. Den si<er på andra notstrecket nerifrån = där ligger då tonen G När man spelar piano är de<a tonerna du spelar med din högerhand. De<a är en F-klav. Den sä<er man på eärde notstrecket = där ligger då tonen F Används t.ex när man spelar med vänsterhand på piano eller om du spelar bas. De<a är en C-klav. Den sä<er man på tredje notstrecket = där ligger då tonen C Denna används för vissa instrument eller sångstämmor. Denna är ovanlig! De flesta typer av musik använder e< tonsystem som bygger på tolv toner. Sju av dessa är stamtoner och är t.ex de vita tangenterna på e< piano, de svarta tangenterna kallas för härledda toner. (trädets grenar) Stamtonernas namn kommer från alfabetets A B C D E F G Ciss/Dess Diss/Ess Fiss/Gess Giss/Ass Aiss/Bess Tonen G hi<ar du med hjälp av G-klaven. Hjälplinje / Hjälpstreck kan behövas ibland när notsystemet tar slut. Det finns ramsor som gör det lite enklare a< lära sig tonernas plats: F - D - B - G - E - En Glad Björn Drar Fort - E - C - A - F Följ AllBd Cissis Exempel 4
7 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 KOMMER DU IHÅG?: Vad heter det a< skriva noter med två andra namn och vilket använder man idag? Vart säger man a< de<a uppfanns någonstans? Vad he<e en sorts noter på medel8den? Vad är Puls, Tempo och Takt? Förstår du skillnaderna? Vad är det för två saker som noter egentligen berä<ar för oss? Förstår du vad notvärde är? se bilden * Vad heter den längsta noten? (En ton som man håller ner och räknar >ll fyra) Vad heter denna not? Kan du namnet på pauserna? Hur många notlinjer och mellanrum är det vi använder och vad kallas de<a? Förstår du hur man använder en hjälplinje? Kan du förklara vad en klav är? Till exempel G-klav Vet du vad stamtoner är och hur många är det? Skriv dem här: Vad är härledda toner? Har du förstå< a< på e< piano är UPP åt höger och NER åt vänster? Upp=Ljust Ner=Mörkt Skriv nu så många toners namn som du kan under varje not: (Tips! Använd stamtonerna och g-klaven) * 5
8 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Förtecken. Hur gör man då om man vill eller behöver skriva in låt oss säga tonen Diss (D#) i notsystemet istället? Jo, man använder förtecken! = Korsförtecken = höjer 1/2 = iss = B-förtecken = sänker 1/2 = ess = Återställningstecken = ändrar Bllbaka tonen Toner vi höjer slutar på ISS t.ex C#=Ciss D#= Diss och de vi sänker slutar på ESS t.ex Gb=Gess Eb= Ess Namnet kommer alltså från stamtonerna! T. ex D höjd = Diss D sänkt= Dess Regel: Ex. D# / Diss skriver man när man menar en ton eller e< D# ackord I notskrih sä<er man förtecknet innan noten för a< visa tydligt! D# Om du vill hi<a låt oss säga tonen Giss (G#) så letar du eher G av stamtonerna och sedan en halv upp! Förtecken sänker eller höjer e< halvt tonsteg = närmsta tonen upp eller ner! Samma sak gäller på t.ex gitarr, men där har vi inga svarta tangenter som hjälper oss a< hi<a rä<! 6
9 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Skalor / Tonart En skala = förråd = toner som hör 8ll en viss tonart. Om en låt går i G dur (G) så har de flesta tonerna som används (i sången, melodier, solon mm.) sin grund i G-dur skalans tonförråd alltså där tonen G är grundton. I t.ex Dm är D grundton. En dur eller mollskala är en tonföljd som precis som stamtonerna har 7 toner och slutar sedan på ton 8. (ton 8 har samma namn som ton 1) Det finns olika sorters mollskalor, men vi lär oss ren mollskala. Regel: Man får inte använda samma tonnamn mer än en gång. ex. Dm skala: D E F G A Bb C (d) inte D E F G A A# C (d) Teknik ap räkna ut dur eller mollskalor med hela eller halva tonsteg: Mönster för durskalor är: helt, helt, halvt, helt, helt, helt, halvt Mönster för mollskalor är: helt, halvt, helt, helt, halvt, helt, helt Den enklaste a< förstå är C-dur skalan för den utgår från våra vita tangenter från tonen C Bll nästa ton C. Ton 1-7 är nya och ton 8 är den man startade på fast högre upp. Avståndet 8 toner kallas för Oktav (å<a på labn) C Dur skalan: C Moll skalan: Om du sedan försöker spela en D dur skala märker du a< du behöver använda svarta tangenter för a< AVSTÅNDET ALLTID SKA KUNNA VARA SAMMA mellan tonerna du spelar och för a< det ska klinga i t.ex DUR TEST. Prova a< spela två valfria Durskalor med hjälp av tekniken ovanför. 7
10 Fasta förtecken GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Fasta förtecken visar vilken tonart det är man spelar i! Ex. visar korsförtecken på tonerna F och C a< det är tonarten D-dur / Bm. Varje gång man ska spela tonerna F och C spelar man istället Fiss och Ciss. Man skriver fasta förtecken direkt eher G-klaven som då gäller hela låten så slipper man si<a och göra förtecken varje gång man ska skriva en höjd eller sänkt stamton. Smart va! Parallelltonarter = tonarter i Moll Varje tonart i Dur har en kompis i Moll, en parallell tonart! Parallell = motsvarande Exakt samma toner du använder i Dur-skalan använder du i Moll-skalan, men du startar din moll-tonart exakt 1 1/2 ton under dur grundtonen (Du kan även räkna från ton 6 i durskalan.) Det finns en ramsa för durskala med korsförtecken: Gå Du Axel EHer BerBls Fiskar G-dur har e< korsförtecken (Gå), D-dur har två (Du), A-dur har tre (Axel), E-dur har fyra (EHer) etc. Ramsan för durskala med b-förtecken är: Frosten Bestal Esters Astrar Dess Gestalt F Bb Eb Ab Db Gb Här ser du Dur-tonarter i den y<re ringen och motsvarande Moll i den inre ringen! Kvintcirkeln hjälper dig när du ska hi<a rä< ackord Bll en melodi eller då du behöver byta tonart. Även fast man har by< alla ackord så låter det ändå likadant. Det kallas för a< transponera = transpose = fly<a om/kasta om! Bra a< ha Bll hjälp när man gör en egen låt och vill hi<a ackord som passar extra bra ihop! 8
11 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Takt och taktart En takt är en ram för pulsen a< hålla sig inom. (ungefär som små por>oner av en låt) I varje takt finns det då alltså sedan e< antal grupper av pulsslag och när man räknar dem vet man vilken takt en låt går i. Det finns därför musik i olika takt som man spelar. Det heter taktart. Den absolut vanligaste taktarten för oss är 4/4 (4-takt) som den mesta pop, disco, techno och rockmusiken går i!! Man skriver det som e< bråk, i noter så här: och i skrih: 4/4 (betyder a< denna låt går i fyra Värdedels takt.) Den övre eller första siffran är hur många taktslag en takt innehåller. Den undre eller sista siffran är vilket notvärde ep taktslag är. Man delar in takten (grupperna) genom a< sä<a e< taktstreck och regeln är a< om det är 4/4 så får det HÖGST vara FYRA PULSSLAG i en takt, sedan måste man sä<a taktstreck och fortsä<a i nästa takt! Det finns som sagt massa olika taktarter. ex 3/4, 7/4, 6/8. En vals går i 3-takt ( ) och Mission Impossible går i 5-takt Tempo = pulsens has8ghet Tempot kan man ändra, men inte notvärden som all8d är samma. De spelas t.ex bara långsammare när tempot sänks. När man idag talar om tempo/puls använder man ohast BPM = Beats Per Minute - på svenska Pulsslag per minut. Innan man använde appar eller taktmaskiner så hade man i klassisk musik speciella ord för tempot. Några exempel är: Largo långsamt och "bre<" (40 60 bpm) Adagio långsamt och med lä<het (66 76 bpm) Moderato må<ligt fort ( bpm) Allegro gla<, hasbgt ( bpm) Psst. Det finns även trumnoter. De ser lite annorlunda ut och istället för toner markerar man vilken trumma man ska spela på ehersom man inte spelar rena toner på de flesta slagverksintrument. Noternas betydelse är densamma. 9
12 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 KOMMER DU IHÅG?: Vet du hur e< korsförtecken och e< B-förtecken ser ut? Vet du också vad de gör med en ton? Om t.ex en ton heter Diss vilket tecken har man använt då? Vad är ep halvt och ep helt tonsteg? Har du förstå< a< på en gitarr är UPP åt höger och NER åt vänster? Upp=Ljust Ner=Mörkt Kan man hi<a tonerna som finns på e< piano även på en gitarr? Kan du förklara vad en skala är och hur många toner har den? Vad har oktav för siffra i en skala? Vad är en grundton? Om man skriver fasta förtecken eher G-klaven, vad får man reda på då? Varje Durskala och dur tonart har en kompis i Moll, vad heter det med e< annat ord? Kan du någon av ramsorna för skalorna med kors och b-förtecken? Har du förstå< vad en kvintcirkel är och hur den fungerar? Vad fungerar en takt som? Kan du några olika taktarter och vilken är den vanligaste? Vet du hur e< taktstreck fungerar? Om man sänker eller höjer has8gheten på en låt, vad ändrar du då? BPM, vad är det en förkortning av och vad heter det på svenska? 10
13 Intervall = avståndet mellan toner GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Du vet ju redan a< det är 12 toner som vi använder. 7 stamtoner och 5 härledda toner och a< när de är slut så börjar det från början igen fast då låter tonerna ljusare. Du har också redan lärt dig a< en oktav är 8 toner. Mellan en ton och en annan är det ep avstånd som i musik kallas intervall och det handlar egentligen om vilken plats en ton har. Den platsen har en siffra som även har speciella namn. I exemplet utgår vi från C D E F G A B C alltså c-dur skala där C är grundton med nr I notskrih ser det ut så här: Det finns intervall 8ll alla de 12 tonerna! t.ex en liten ters blir moll och liten sep8ma blir 7 ackord t.ex C7 Kända intervaller mellan de två första tonerna: Sekund: I e< hus vid skogens... och Broder Jakob Ters (stor ters=dur): Gubben Noa Kvart: När trollmor har lagt... Kvint: Blinka lilla... 11
14 AP bygga ackord Tips. Ha koll på intervall på sid 10 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Tre toner eller fler sambdigt bildar e< ackord och två grundackord som man utgår ifrån är Dur och Moll-ackord. Grundtonen är allbd nr 1 och det hör du på ackordets namn. A moll = A D dur = D G# moll = G# Det finns en formel för a< man lä<are ska lära sig a< spela ackord och den lyder: Dur = (Grundton + 4 halva tonsteg + 3 halva tonsteg) Moll = (Grundton + 3 halva tonsteg + 4 halva tonsteg) Ex C-dur ackordet Ex C-moll ackordet Grundton (1) - Ters (3) - Kvint (5) Grundton (1) - liten Ters (3) - Kvint (5) Man behöver inte allbd spela ackordet i ordninge 5 utan man kan lika gärna vända på tonerna 1 eller 3 Man behöver inte allbd spela ackordet i ordningen 3 utan man kan lika gärna vända på tonerna 5 eller 1 Man behöver inte allbd spela ackordet i ordningen 1 utan man kan lika gärna vända på tonerna 3 eller 5 Ackorden klingar likadant men låter bredare! Dessa heter inverterande ackord Utöver Dur och Moll finns det massa olika sorters ackord som färgar ackordet och musiken. Vad du gör är a< du lägger >ll flera intervall >ll di< ackord Pröva dessa: Regel när du skriver: Dur = ackordets bokstav tex C Moll = e< liten m eher. tex Cm Känner du igen denna ackordföljd? 12
15 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 Spela e;er noter Nu är det dags a< försöka tyda noterna och se om du kan följa dem!? Här har du fyra exempel som du ska försöka spela på piano. Form Av en massa toner med viss tonhöjd, styrka och klangfärg blir det inte bara e< musikverk helt utan vidare. All slags musik från den enklaste visa, stor opera eller tuffaste rocklåt, behöver en form. Den vanligaste formen, särskilt för en sångkomposibon, är den tredelade visformen: Formen på blinka lilla är: A B A Form på en pop/rocklåt delas upp i t.ex: Intro Vers Brygga Refräng S;ck Solo Outro 13
16 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 KOMMER DU IHÅG?: Hur många toner måste det vara för a< det ska kallas e< ackord? Vilka toner använder man när man bygger e< dur eller mollackord? Tips. siffror/plats/intervall Vilken siffra(plats) har allbd grundtonen? Om du spelar en liten ters hur låter ackordet då? Vet du hur man gör för a< skriva dur eller mollackord förkortat? Kan du förklara vad en skala är och hur många toner har den? Vad har oktav för siffra i en skala? Vad är en grundton? Lyckades du spela e;er noterna på sidan 12? Har du förstå< vad form är? 14
17 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 På sidorna 15 och 16 ska du få testa dig själv om du kan lista ut pianoackorden? Ackordbeteckningen--visar-vad-det-ska-vara-för-ackord,-fyll-i-med-prickar-de-rä9a-ackorden!- G D E Gm Fm Bm D b D # G b A # 11 15
18 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 16 Skriv&på&raden&under&vad&ackordet&heter!!& 16
19 GRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7 17
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad
Från början var förmodligen musik mest e7 sorts ljudskapande med rytmer och enklare melodier, men =ll slut blev musik mer och mer komplicerad och genomtänkt. Man var då tvungen a7 komma på e7 sä7 a7 skriva
Läs merGRUNDERNA I MUSIKTEORI Åk 7. Namn:
Namn: Syfte: Vi arbetar här med Musikens verktyg där du ska lära dig grunderna i musikteori och få förståelse för musikaliska byggstenar och musikalisk form - Du får lära dig hur och varför noter behövs
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merNamn: Klass: Musikteori
Namn: Klass: Musikteori Notvärden Not Värde Motsvarande paustecken Notpyramid Helnot Halvnot Fjärdedelsnot Åttondelsnot Sextondelsnot 4 slag 2 slag 1 slag ½ slag (två noter / slag) ¼ slag (fyra noter /
Läs merGRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Läs merVarför musikteori? Toner - grunden inom musikteori
Varför musikteori? Musikteori kan ibland kännas som ett onödigt ont, men när man väl gör framsteg öppnar sig många möjligheter. Här presenteras en sammanfattning utav det som vi har arbetat med på lektionstid.
Läs merCentrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Läs merInstudering. inför. musikteoriprov åk 7
Instudering inför musikteoriprov åk 7 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b c1
Läs merInstudering. inför. musikteoriprov åk 8-9
Instudering inför musikteoriprov åk 8-9 för Adolf Fredriks Musikklasser 2 Notnamn g1 G-klavens centrum talar om var tonen g1 ligger. Lär dig hitta tonernas namn på notsystemet och via tangenter. g a b
Läs merInstudering inför musikteoriprov åk 6
Instudering inför musikteoriprov åk 6 Notnamn Noterna har fått namn efter alfabetet: a b c d e f g. œ g1 ettstrukna oktaven tvåstrukna oktaven œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ a b c1 d1 e1 f1 g1 a1 b1 c2
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori 1 Börja förstå musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Kurs ett börja förstå musikens språk Lektion ett Lektion två Lektion tre Lektion fyra Lektion fem Lektion sex Lektion
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merPlanering musik åk 7 ht 2018
Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läs merMusicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Läs merMusik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Läs merGuide till rockgruppens instrument
Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och
Läs merPianostudio 1.0. Anders Svedberg. Höstterminen 2012. Sida 1 av 17. rev 1.02
Pianostudio.0 Anders Svedberg Höstterminen 202 rev.02 Sida av Målsättning: - ha kul - lära sig spela några låtar som man gillar själv - förstå lite av hur låtarna är uppbyggda Pianostudio.0 - Anders Svedberg
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merACKORDSPEL PÅ PIANO av Lars Wallenäs
ACKORDSPEL PÅ PIANO av Lars Wallenäs (2012 /rev 2018) 1 Detta häfte är gjort för mina pianoelever på Kulturskolan i Falkenberg. Häftet kan hjälpa till att lära dig spela ackord på piano. Om du följer sidorna
Läs merFokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Läs merCentralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Läs merTema - Matematik och musik
Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Läs merVälkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9
Välkommen till musiken Parkskolan årskurs 9 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang,
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merSe möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst
Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare
Läs merMusik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Läs merMusikteori I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-0-3 Tryck Enskede Offset AB. Kopiering förbjuden
Musikteori I av Peter Mikkola Peter Mikkola 1999 ISBN 91-973550-0-3 Tryck Enskede Offset AB Kopiering förbjuden Intro På nytt går vi till storms emot ert öra, så väl förskansat mot vårt tal. ur Hamlet
Läs merMEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar
MEMORERINGSARK Ackord-typer och Beteckningar En ackord-typ talar om vilka intervall (sett från ackordets grundton) ackordet ska innehålla. Eftersom den inte säger någonting om vilken variant dessa intervall
Läs merMusiklära Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40203
Musiklära Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 40203 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken
Läs merOm du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Läs merGitarr på riktigt. Siddhi Johan Sundt. Sundt & Sånt förlag
Gitarr på riktigt 1 Siddhi Johan Sundt Sundt & Sånt förlag Gitarr på riktigt Siddhi Johan Sundt ISBN 123-46-789-123-1 2012 Siddhi Johan Sundt och Sundt och Sånt Förlag Layout: Siddhi Johan Sundt Illustrationer
Läs merMusik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merHarry Peronius. ilife
Harry Peronius ilife Del 4 GARAGEBAND 21. Skapa ett GarageBand-projekt... 75 22. Spela in via mikrofon... 83 23. Redigera regioner... 88 24. Tillämpa effekter... 92 25. Exportera till itunes... 94 26.
Läs merKurs i Allmän musiklära
Uppsala universitet Institutionen för musikvetenskap Musikteorins grunder (MtA) Kurs i Allmän musiklära Sammanställt av Anne Reese Följande kursmaterial är sammanställt av Anne Reese. Detta är en kort
Läs merVT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Läs merUndervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
Uppgifter Filmmusik Soundtrap av Rickard Carlsson 2017 -Filmmusik är en bakgrundsmusik eller musik som beskriver och förhöjer filmens budskap eller rollfigurernas känslotillstånd. Filmmusik förekommer
Läs merMål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Läs merTEORI SKALOR INTERVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKEL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARREN FLER SÄTT ATT STÄMMA GITARREN ACKORD
TORI SKALOR INTRVALL HARMONILÄRA KVINTCIRKL SKALOR PÅ GITARR RYTM ATT STÄMMA GITARRN FLR SÄTT ATT STÄMMA GITARRN ACKORD av Tomas Larsson SKALOR Om vi börjar på tonen C och spelar bara vita tangenter (på
Läs merDet innebär att C# =Ciss, D#=Diss, F#=Fiss, G#=Giss, A#=Aiss
Instrumentkunskap! Kromatisk skala innebär att man spelar pianots alla 12 toner ifrån C-B sen börjar mönstret om igen. De två svarta tangenterna kallar vi för tvillingar och till vänster om den första
Läs merÖvningsbok I. av Peter Mikkola. Peter Mikkola 2000 ISBN Kopiering endast tillåten enligt licensavtal med Void Note AB
av Peter Mikkola Peter Mikkola 2000 ISBN 91-973550-4-6 Kopiering endast tillåten enligt licensavtal med Void Note AB Peter Mikkola.. Tonernas namn och lage Kapitel 1 1. Toner som används i musik har alla
Läs merUtveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg LÅGSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg MELLANSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion
Läs merLOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Läs merMUSIKMATEMATIK LÄRARHANDLEDNING
Text: Marie Andersson, Learncode AB Illustrationer: Li Rosén Foton: Shutterstock Matematiken och musiken hör nära samman. Det märkliga och harmoniska sambandet mellan olika toners höjd och intervall utforskades
Läs merMusik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y
Läs merDelprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
Läs merPlanering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Högstadiet I GRUNDSKOLAN. Elevens namn
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och
Läs merINNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 18. PUNKTERINGAR & BINDEBÅGAR...
INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Noter... 3 ALLT HÄNGER IHOP... 4 Tradering... 4 Improvisation... 4 Exempel... 4 PRAKTISK MUSIKTEORI... 5 Ord & begrepp... 5 Keyboard... 5 2. LJUD & MUSIK... 6 A 4 = 440 Hz...
Läs mer4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.
Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merRockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.
Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker
Läs merKRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK
KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram
Läs merSML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merNamn: Klass: To-do-list Åk 6 Läsåret 2014/2015 Världsmusikkartan Detta ska ni göra: Enskilt arbete med hjälp av Youtube och digital världsmusikkarta
Namn: Klass: Solfagraskolan Läsåret 2014/2015 To-do-list Åk 6 Läsåret 2014/2015 Sång/spel Ackord: Spela minst två låtar Förslag: Lazy song, I m yours, Tänd ett ljus, Feliz Navidad OBS! På A-nivå ska du
Läs merKURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT
VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika
Läs merSkolans kulturuppdrag
Skolans kulturuppdrag Styrdokumenten: Läroplanen Lgr 11, del 1 och 2 Kursplanerna varje ämne även de estetiska Estetiska perspektiv i alla ämnen Estetiska lärprocesser Inlärning perception produktion Lärande
Läs merKursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Läs merLokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Läs merFinale Metaverktyg Windows och Macintosh
Finale Metaverktyg Windows och Macintosh Förklaring Metaverktyg är ett snabbt sätt att sätta in Fraseringsmärke, Dynamik och andra märken, Textrepriser, Notplansutformningar, Artikulationstecken, Repetitionsmärken,
Läs merperception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion
2009 UW Kultursyn perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Action without reflection Reflection after action Reflection before action Reflection in action Donald Schöön The Reflective
Läs merhttp://zrajm.org/songs/notguide/
1 av 10 2015-09-23 17:04 Den här texten är skamlöst stulen ifrån http://www.fritext.se/boms/bommall.html och upphottad för mina egna behov (framförallt har jag stoppat in engelsk terminologi, det är lämpligt
Läs merKursplanen i ämnet musik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet musik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merBroskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merRödabergsskolan. Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation.
Rödabergsskolan Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation. Rödabergsskolan Välkomna till läsåret 2011-2012 Rödabergsskolan Vad innebär den nya läroplanen och det nya betygssystemet? Betygsskala För
Läs merAllmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Läs merTeori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Läs merTRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL
TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT VIRVEL BASKAGGE GOLVPUKA Så här ser ett typiskt trumset ut. Som du ser består det egentligen av flera instrument som man satt ihop till ett set, eller på
Läs merMusik. årskurs
Musik årskurs 7 2013 Instrumentkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris
Läs merPlay Music 4 elgitarrer och fem förstärkare med effekter
Förslag till tolkningar: 1. Fri lek Bestäm inte så mycket, utan låt stycket växa fram av sig självt. Längden blir då precis så lång som ni vill spela. 2. Utveckling: Arbeta med att station 1, 2 och 3 spelar
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Ätradalsskolan i Ulricehamns kommun. Beslut
Beslut Ulricehamns kommun atradalsskolan@ulricehamn.se 2018-11-14 Dnr 400-2017:10215 Beslut efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Ätradalsskolan i Ulricehamns kommun 1 (7)
Läs merLäsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till
Läs merK 1 APITEL Åttondelar
1 KAPITEL Åttondelar A V I S TA TEKNIK DEL 1 - RYTMBILDER 1 Åttondelar Som jag sa i inledningen av boken så ska vi läsa noter som bilder (eller ord om du så vill), istället för not för not, (bokstav för
Läs merMUSIKANALYS ÅR 8 OCH
MUSIKANALYS ÅR 8 OCH 9 2013-2014 INSTRUKTIONER 1. Utse en i gruppen som styr ipaden (en person behövs för att pausa, spola fram och tillbaka i låten etc). 2. Utse en annan person i gruppen som läser frågorna
Läs merGARAGEBAND En steg för steg guide hur du tar dig från idé till färdig låt.
GARAGEBAND En steg för steg guide hur du tar dig från idé till färdig låt. 1. Öppna appen Garageband Genom att klicka på symbolen Garageband öppnar du applikationen. 2. Skapa ett projekt Genom att klicka
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Kunskapsskolan Lund i Lunds kommun. Beslut
Beslut Kunskapsskolan i Sverige AB info@kunskapsskolan.se Organisationsnummer 556566-1815 2018-10-12 Dnr 400-2017:10215 Beslut efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Kunskapsskolan
Läs merNågra av de mest framstående kompositörerna
RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,
Läs merMusik. årskurs 9 2013. Namn Klass
Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings
Läs merDEMO FÅR EJ SKRIVAS UT ISBN 978-91-980248-5-2
ISBN 978-91-980248-5-2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 Praktisk Musikteori 2... 3 SYSTEM... 4 Stamtoner, ackordlära & kyrkoskalor... 4 Funktioner... 4 Stegsystem... 4 Berklee-systemet (jazzteori)... 4 Testa
Läs merTEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL. sammanställd av Håkan Widar
TEORI I PRAKTIKEN DRAGSPEL sammanställd av Håkan Widar 1 Förord Denna sammanfattning av elementär grundläggande teori är menad för dragspelsundervisning i kulturskola, studiecirklar eller privatundervisning.
Läs merAnalys av Superhjälten
Musikens språk Analys av Superhjälten Vem handlar det om? Var utspelar det sig? När utspelas berättelsen? Vem riktas texten till? Vad handlar problemet/konflikten om? Analys av Superhjälten Barn / förälder???
Läs merStora Musikguiden Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40028
Stora Musikguiden Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 40028 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Smedbergsskolan 4-9 i Vansbro kommun. Beslut
Beslut Vansbro kommun vansbro.kommun@vansbro.se 2018-11-01 Dnr 400-2017:10215 Beslut efter kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolan vid Smedbergsskolan 4-9 i Vansbro kommun 1 (5) Inledning
Läs merGarageband. Garageband är ett program för att skapa och spela in musik på roliga och enkla sätt. Och så här ser appen ut.
Garageband Garageband är ett program för att skapa och spela in musik på roliga och enkla sätt. Och så här ser appen ut. Startsidan När man klickar på appen så kommer man till startsidan. Här ifrån når
Läs merHandbok Minuet. Sandro S. Andrade Översättare: Stefan Asserhäll
Sandro S. Andrade Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda Minuet 6 2.1 Starta Minuet........................................ 6 2.2 Övningar och arbetsflöde i Minuet............................
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs mer