Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Transkript

1 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare!

2 ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven för grund- och musikinstitutsnivåerna i Finlands musikläroinrättningars förbund har utvecklats i andan av Utbildningsstyrelsens riktlinjer för den fördjupade läroplanen för grundundervisning i konst. Det nya innehållet ger eleverna en större frihet och läraren mera ansvar när det gäller repertoaren. Det viktigaste är att väcka intresse för att spela och uppträda samt att upprätthålla ett förhållande till musiken. Nivåprovens innehåll Nivåproven skall uppmuntra eleven att söka sin egen musikaliska identitet. och läraren planerar nivåprovet tillsammans. Ensemblespel är en väsentlig del av studierna och en del av nivåprovet kan bestå av ensemblespel. Programmet bör i genomsnitt uppfylla respektive nivås rekommendationer beträffande innehållet. Repertoaren bör ge en god bild av elevens färdigheter rent rytmiskt, harmoniskt, tekniskt och formmässigt samt vad gäller stilkännedom och frasering. Erfarenheterna av prestationen samt nämndens sporrande och konstruktiva utvärdering hjälper eleven att sätta upp nya mål. Nivåprov Nivåprovet kan ske i form av ensemblespel, om möjligt i slutproven som konsert eller konsertliknande tillställning. Repertoaren bör omfatta de rekommendationer som ges för respektive instrument. Repertoaren kan delvis gärna utgöras av elevens egna kompositioner. s tekniska nivå (skalor, etyder, harmonikunskaper, rudiment m.m.) kan konstateras separat från nivåprovet, enligt det enskilda musikinstitutets praxis. Tekniskt kunnande Att utveckla elevens tekniska färdigheter bör vara en naturlig del av spel- och ensemblelektionerna, vilket stöder elevens utveckling och förhållande till instrumentets krav. Närmare beskrivning av de tekniska kraven framkommer i de enskilda instrumentfordringarna. Att spela utantill Utantillspel skall i huvudsak eftersträvas. Repertoaren Repertoarförteckningarna för varje enskilt instrument ses som hjälpmedel för lärarna och fungerar som riktgivande exempel inför planering av elevens repertoar. Läraren kan specifikt ta fram material enligt den enskilda elevens intresse, nivå och behov. Repertoaren bör vara varierad och mångsidig. Bedömning Bedömningens uppgift är att stöda inlärningen och hjälpa eleven att sätta upp mål samt uppnå dessa. En mångsidig, kontinuerlig utvärdering innehåller en uppmuntrande och konstruktiv respons samt handledning i självutvärdering. 2

3 Bedömningsskala utmärkta 5 berömliga 4 goda 3 nöjaktiga 2 godkänd 1 omtages Slutproven bedöms med skalan 1-5 och omtages. Om så önskas kan läroinrättningen tillämpa en mer detaljerad poängsättning (utmärkta 21-25, berömliga 16-20, goda 11-15, nöjaktiga 6-10, godkänd 1-5) enligt grunderna för den egna läroplanen. Andra prestationer än slutprov kan bedömas utan betyg. Nivåprovet är då antingen godkänt eller omtages. Enligt de nationella grunderna för läroplanen bör antalet bedömare vara minst två. Musikinstitutet kan i sin egen läroplan närmare bestämma bedömningsnämndens sammansättning. I nivåprovsprotokollet bör framgå att elevens tekniska nivå är dokumenterad. får en muntlig bedömning av nämndemedlemmarna alternativt ordförandes sammandrag. får en skriftlig utvärdering enligt Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. 3

4 Grundnivå 1 ALLMÄNNA MÅL - hittar ett naturligt sätt att spela - förmår läsa enklare nottextur - behärskar övningens grundelement, bl.a. regelbundenhet, mångsidighet och självständighet - erhåller tekniska och rytmiska grundfärdigheter - förmår ta fram styckets karaktär - erhåller färdighet i att lära sig nya stycken - erhåller färdighet i att spela utantill - erhåller färdighet i att gestalta enklare musikaliska strukturer - får handledning i att uppträda - får erfarenhet av att uppträda - får erfarenhet av samspel - får intresse för att lyssna på musik - förmår sköta sitt instrument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - förstår gitarrens funktion i musiken och rytmensemble - behärskar enkelt gehörsspel - behärskar enkla gitarrkomp - får färdigheter i att förstå och känna rytmik och underindelning - erhåller grunder i plektrum- och fingerteknik. INNEHÅLL - pentatoniska skalor i dur och moll i flyttbara positioner (se bilaga) - durskalor i flyttbara positioner - treklanger - rytmik, puls och indelning - rytmpyramid (fjärdedel, åttondel, sextondel) - höger och vänsterhandsteknik - komprytmer, riff och skalor med metronom och i jämn puls med innefattande rytmik - riff och låtar från pop-, rock- och bluesgenren och annan musik som stöder elevens utveckling innehållande rak åttondels-, fjärdedels- och shufflerytmik - gehörsspel - enkla soloimprovisationer med bland annat pentatoniska skalor - avlyssning och enkla transkriptionsuppgifter på gehör - introduktion av notläsning - ensemblespel - ackordimprovisationer - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - treklanger i dur och moll - uppspel av tre stycken i varierande tempo, varav ett stycke spelas utan komp och ett stycke kan vara etyd eller motsvarande del av musikstycke - ackord- och melodi-prima vista - möjlighet till improvisation och egna kompositioner 4

5 Grundnivå 2 ALLMÄNNA MÅL - utvecklar sin notläsning - utvecklar fortsättningsvis övningens grundelement - utvecklar tekniska och rytmiska färdigheter, bl.a. förståelse av rytmisk underindelning - improviserar och komponerar utgående från sina egna förutsättningar - lär sig nya stycken på egen hand - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - vidareutvecklar sina färdigheter i att musicera i grupp - lyssnar på musik och identifierar olika stilar och genrer. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - besitter tekniska grunder för elgitarrspel - utvecklar sitt gehörsspel samt hittar på egna komprytmer och riff utgående från de vanligaste ackordföljderna - utvecklar samspel och kommunikation med övriga kompinstrument - vidareutvecklar sina färdigheter i rytmik och underindelning. INNEHÅLL - naturlig, harmonisk och melodisk moll i flyttbara positioner - vänster och högerhandsteknik - fyrklanger - arpeggion med treklanger - rytmpyramid på skala (fjärdedelar, åttondelar, åttondelstrioler, sextondelar) - riff och skalor med metronom och i jämn puls med innefattande rytmik - låtar, riff och solon som stöder elevens utveckling - komprytmer i 4/4, 2/4, 3/4, 6/8 och 12/8 - sextondelsrytmik och funkmönster (patterns) - olika ackordprogressioner, I-IV-V - notläsning - gehörsspel - avlyssning och enkla transkriptionsuppgifter på gehör och enligt notation - ensemblespel - improvisationsövningar med olika skalor och arpeggion - valfria studier. NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - fyrklanger i grundposition - uppspel av fyra stycken eller delar av musikstycke i olika tempi, av vilka ett spelas upp utan ackompanjemang - ackordprogressioner med valfri kompfigur - ackord- och melodi-prima vista - möjlighet till en egen komposition 5

6 Grundnivå 3 ALLMÄNNA MÅL - upprätthåller och utvecklar sin spelförmåga på ett självständigt sätt - får beredskap för ett livslångt musikutövande - utvecklar ytterligare sina tekniska och rytmiska färdigheter samt det konstnärliga uttrycket - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - fungerar som fullvärdig medlem i en grupp - lyssnar på musik, stiftar bekantskap med nutida musik och musiktradition samt följer med händelser inom musiklivet bl.a. genom media och konserter. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - behärskar grunderna i olika genrer inom rytmmusiken - behärskar grunderna i improvisation - har inblick i olika speltekniker och sound inom olika genrer - förmår transkribera på elementär nivå för sitt instrument INNEHÅLL - de viktigaste kyrkotonarternas dur- och mollskalor - kyrkotonarternas sju steg - pyramid upp till sextondelstrioler - fyrklanger i alla vändningar (stränggrupper, se bilaga) - femklanger i grundvändning - arpeggion med fyrklanger jazzackordprogressioner (jazzblues, rhythm changes, II-V-I) samt omvändningar (turnarounds) - latin-, pop-, funk- och reggaekomprytmer - soloimprovisation t.ex. blues, modal improvisation, jazzstandards - notläsning - gehörsspel - melodispel - rytmik och frasering - transkription - musikanalys - ensemblespel - studioarbete - skrivande av egen musik på sitt instrument - andra pentatoniska skalor än vanlig dur och moll - fem fingersättningar av pentatoniska skalor i dur och moll - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - fyrklanger i alla vändningar - uppspel av fyra till sex stycken med kompgrupp - ackord- och melodi-prima vista 6

7 Musikinstitutsnivå ALLMÄNNA MÅL - tillägnar sig kunskaper och färdigheter som möjliggör fortsatta musikstudier eller en livslång hobby - tolkar musik självständigt - förmår ge musikaliska helheter ett personligt uttryck - erbjuds möjligheter och får erfarenhet av att uppträda och spela i olika musikaliska sammanhang - blir en aktiv musikkonsument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - utvecklar sin egen musikaliska röst och identitet - förmår både rytmiskt och dynamiskt spela olika stilar med olika sound och fraseringar - behärskar olika sätt att fysiskt hantera sitt instrument - förmår improvisera - har god kännedom om olika harmonier och ackordprogressioner - besitter goda kunskaper i gehörsspel. INNEHÅLL - avancerade gitarrtekniker - olika rytmiska fraseringar: laid back, in front of the beat och swingfrasering - altererade ackord - kvartsackord - arpeggion med femklanger - dim- och heltonsskala - jazzgenren - pop- och funkgenren - odd-time - notläsning - gehörsspel - avancerad improvisation - transkriptionsuppgifter - studioarbete - ensemblespel - valfria studier NIVÅPROV - variationsrik konsert på ca 30 minuter med 6-8 stycken, varav ett stycke spelas utan komp - prima vista enligt bigbandstil (och eventuell annan stil) 7

8 UTVÄRDERINGSGRUNDER När elevens spel utvärderas skall man ta hänsyn till behärskandet av följande tekniska, tolkningsmässiga och konstnärliga faktorer: - rytmkänsla och time (underindelning) - tonkvalitet och dynamik - naturligt spelsätt, ergonomi - musikaliskt uttryck - uppträdande och närvaro - stilkänsla - samspel och interaktion - förberedelse och genomförande av programmet - spel glädje - mental träning och förberedelse 8

9 TIPS OM TAJMING- OCH RYTMIKÖVNINGAR Att få god tajm är, för det mesta, inte svårt. Konstateras skall, att ju bättre teknisk färdighet du har på ditt eget instrument, desto större är sannolikheten att du kan hålla en jämn puls i ditt musicerande. När man övar tajm så är det mest väsentliga, att du för det första, gör det med hjälp av en metronom eller en trummaskin eller förinspelad musik som utan tvivel är gjord med hjälp av sekvenser. Om vi börjar med metronomen, så sätt den på ett mediumtempo t ex ¼=60 slag i minuten. Stampa med foten i samma puls som metronomen samtidigt som du ljudligt (viktigt) räknar sextondelar med munnen: 1 å så å 2 å så å 3 å så å 4 å så å. Det mest väsentliga är alltså att foten stampar pulsen hela tiden. När du känner dig bekväm med detta så klappar du med händerna t ex den sista sextondelen i varje takt, dvs. 4 å så å. Om du märker att foten följer med ditt klapp; gå tillbaka till ruta ett! Om det känns avspänt och under kontroll så kan du klappa som nästa övning t ex alla å i takten. Glöm inte att räkna högt hela tiden. Tar vi steget vidare så kunde nästa övning basera sig på åttondelstrioler. Ta då samma tempo (60) och stampa pulsen med foten, räkna högt (viktigt) 1 å så 2 å så 3 å så 4 å så. Klappa först den sista triolen, alltså så, i varje fjärdedel. Därefter klappar du det andra triolslaget i varje fjärdedel alltså å. Försök att även känna groovet i kroppen när du gör dessa övningar, för att inte tala om när du spelar ditt instrument. Om kroppen är med så torde även ditt spel låta avslappnat. Prova även med åttondelar, räkna då 1 å 2 å 3 å 4 å. Som tumregel kan man säga att ju långsammare tempo desto tätare med indelningsrytmik och ju snabbare desto sprödare. Tempi i dina övningar skall vara långsamt. Att sedan göra allting snabbare är inte så stor konst. Det absolut viktigaste är att din fot stampar pulsen och du känner groovet i kroppen. När du sedan musicerar och märker att din fot antingen är helt stilla eller stampar efter de fraser du spelar; ja då har du ett problem! Gå tillbaka till ruta ett! Med andra ord skall du relatera allt du spelar till din puls (läs: fot). Ett annat sätt att öva tajm är när du lyssnar på radio eller skiva. När du hittat pulsen, sänk då volymen till noll och sjunga indelningarna, som är passlig för just den låten, och efter en stund öka volymen på nytt. Hur nära pulsen var du när musiken hördes på nytt? Användandet av metronom kan du också laborera med på så sätt, att du spelar t ex dina skalor så att pulsen från metronomen och din fot, spelas på alla sista triolslag, alltså så. Redan i initialskedet märker du att skalorna faktiskt svänger! När du sedan känner dig trygg i ditt tajmspel så blir följaktligen nästa steg att lyssna på trumspelaren, vars primära uppgift bl.a. är att sammansvetsa allas rytmkänsla och puls till ett. Din solida puls är lika viktig som alla andras. Fotnot: tajm= tidsuppfattning / puls 9