PEDAGOGISK RAPPORT. Blockflöjtsundervisning på nybörjar- och mellanstadienivå

Transkript

1 PEDAGOGISK RAPPORT Blockflöjtsundervisning på nybörjar- och mellanstadienivå Svante Arvedson november 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Generellt Nybörjarnivå 4 Mellanstadienivå 4 Lektionsplanering Den första lektionen 5 Lektionsplanering 6 Musikaliska begrepp 7 Rytmer och puls 7 Taktarter och taktstreck 7 Noter och notsystem 8 Frasering 8 Gehörsspel och utantill-inlärning 9 Teknik 10 Andning 10 Klang och intonation 12 Artikulation 13 Kroppshållning och handställning 14 Beskrivning av mina övningselever 16 Nybörjareleven Lærke 16 Mellanstadieeleven Trine 17 Materiallista 19 Bilagor 2

3 INLEDNING Att utbilda mig till blockflöjtslärare har aldrig varit en självklarhet för mig. Från början av mina studier hade jag inga tankar att bli lärare, mitt mål var att bli konsertblockflöjtist och inget annat. Men efterhand som mina studier fortskred och jag blev en bättre blockflöjtist, och fick större insikt i blockflöjtisternas arbetsmarknad, ändrade jag mig angående idén att undervisa, det började kännas viktigt för mig att sprida kunskapen vidare, och för de delen, att bli anställningsbar som blockflöjtist. Därför sökte jag utbildningen Blokfløjte med pædagogik på DKDM. Den här kursen har varit en riktig utmaning för mig då jag helt saknade undervisningserfarenhet. Det ska erkännas att jag de första månaderna kände mig väldigt nervös inför mina lektioner med Lærke men med god handledning och hjälp från min lärare så har jag blivit en säkrare och bättre lärare. Nu känner jag mig redo att börja undervisa elever på riktigt! I den här rapporten kommer jag att beskriva vad jag har lärt mig under kursen. Det jag skriver om har jag lärt mig genom instruktioner från min lärare, genom egna erfarenheter och genom att diskutera ämnet med mina medstuderande och lärare. Alla metoder som jag skriver om har jag inte haft möjlighet att prova ännu, två övningselever räckte inte till för det, men är sådant som jag kommer att använda när jag får behov för det. Kursen handlade om nybörjar- och mellanstadienivå så det är undervisning i de här två stadierna jag kommer att beskriva. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min lärare och handledare Pia Brinch Jensen för tre ansträngande men mycket nyttiga terminer. Det var varit ett sant nöje att vara din elev! /Svante Arvedson, november

4 GENERELLT Nybörjarnivå För många musikelever är blockflöjten det första instrument som de börjar lära sig på riktigt, de flesta börjar när de är 7-9 år gamla. Nivån en nybörjarelev startar ifrån kan variera, en del elever har redan haft undervisning i musik på förskolor eller haft gruppundervisning på kulturskolan, medan andra inte vet någonting alls om musik innan de kommer till sig första lektion. Blockflöjten har ett rykte sedan lång tid tillbaka att vara ett lämpligt nybörjarinstrument. Detta för att det är ett billigt instrument att köpa, det är lätt att producera toner med okej klang och intonation, dessutom är sopranstorleken så liten att även små händer når över hela instrumentet utan att anstränga sig alltför mycket. Ryktet ger både positiva och negativa effekter till undervisning. Positivt är att eleven oftast har en ganska bra bild av vad en blockflöjt är när de väljer vilket instrument de vill lära sig, de köper inte grisen i säcken utan vet vad de gett sig in på. Negativt är att många lämnar instrumentet efter några år för att börja med ett instrument som anses vara ett mer riktigt instrument som tvärflöjt eller klarinett. Men om eleven har en bra lärare som visar att blockflöjten också är ett riktigt instrument så kan den här föreställningen om blockflöjten som enbart ett nybörjarinstrument ändras. Innan den första lektionen kommer jag be eleven, eller elevens föräldrar, att införskaffa en Yamaha plastsopran. Det är ett stabilt instrument som går att köpa i de flesta musikaffärer. Jag ber dem också att köpa en lämplig spelbok. Av de böcker jag just nu känner till skulle jag be föräldrarna att köpa Jytte Kusk Holm Min blokfløjtebog om det är till en dansk elev, Jan Utbult Blåsbus 1 sopranblockflöjtskola till svenska elever. En bra spelbok har en bra progression och en bra blandning av låtar och teoretiska uppgifter. Dessutom bör den bara trevlig att titta i med många bilder och illustrationer. Boken kompletterar jag själv med andra musikstycken och övningar. För en nybörjarelev är de bästa metoderna för att lära sig lek och imitation. Nya kunskaper ska presenteras på ett lekfullt sätt och genom att min elev imiterar mig, snarare än att jag förklarar med ord och analys. Det är först på mellanstadienivå som förklaringar och analys blir en del av undervisningen. Mellanstadienivå Mellanstadienivån är svår att åldersbestämma då varje elev har en egen utvecklingstakt och starka/svaga sidor i sitt spel. Gränsen mellan nybörjarnivå och mellanstadienivå är flytande och det går inte att sätta en skarp gräns mellan de två nivåerna. För att jag ska säga att en elev är på en mellanstadienivå så bör hen kunna spela sopranblockflöjt säkert och stabilt och helst ha börja spela med altblockflöjt. Hen ska acceptabelt kunna behärska de grundläggande teknikerna i blockflöjtspel utan några alltför stora luckor och hen ska ha börjat studera blockflöjtens kärnrepertoar, nämligen de historiska stilarna och nyskrivna stycken för blockflöjt. Undervisningen av en mellanstadieelev handlar om att förfina de tekniker som hen redan har lärt sig, med exempelvis etyder och musikstycken med tekniska utmaningar. Jag kommer också att ställa högre krav på att eleven är medveten om sina egna tekniska problem och vet hur man ska öva för att åtgärda med. Detta för att gradvis överföra ansvaret över utvecklingen från mig till eleven själv. I undervisningens repertoar kommer jag att byta ut de korta styckena i spelboken till 4

5 riktiga barocksatser i lämplig svårighetsgrad. Undervisningens musikaliska element syftar till att eleven självständigt ska kunna tolka musiken hen spelar och själv kunna göra musiken levande och intressant att lyssna på. Därför kommer jag att berätta om karaktäristik i de olika stilarna, exempelvis barock och renässans. Med karaktäristik menar jag sådant som var man placerar drillar någonstans, vilka tempi som passar till olika slags satser, hur man använder vibrato så att det lyfter musiken, osv. Undervisningen av en mellanstadieelev kräver ett större eget ansvarstagande från elevens sida än vad nybörjarundervisningen gör. Det krävs i högre grad att eleven övar själv på de läxor och övningar hen har fått med sig från lektionen och att hen själv analyserar sitt eget spel för att lära känna sina egna starka och svaga sidor. LEKTIONSPLANERING Det här avsnittet handlar om hur jag kommer att planera lektionerna till en nybörjarelev. I mellanstadieundervisningen blir min lektionsplanering friare och därför är det svårare att skriva ner en generell form på de lektionerna. Den första lektionen Den första lektionen är spännande för både mig och min nya elev. Det är den första kontakten mellan mig och eleven sker och antagligen nu som eleven för sina första riktiga instruktioner i hur man spelar blockflöjt. Resultatet av den första lektionen är att eleven ska ha med sig något hem att spela och de grundläggande tekniska redskapen för att kunna öva sin läxa. Den första lektionen introducerar jag de grundläggande färdigheterna som behövs för att kunna spela blockflöjt. Till detta räknar jag att hitta ett sätt att hålla instrumentet, ett sätt att blåsa i flöjten som producerar ett okej ljud och en tungstöt som fungerar. För att eleven ska ha något att öva på hemma så är det bra att visa den första tonen, en bra ton att starta med är tonen H. Handställningen vill jag inte göra för komplicerad i starten. Ett bra sätt är att låta högerhanden hålla i foten på instrumentet och enbart låta vänsterhanden spela toner de första veckorna. Om min elev inte vet vilken hand som är höger så kan jag be dem att tänka på vilken hand de använder när de skakar hand. Efter att flöjten är på plats mellan högerhanden och munnen så är det lätt att visa greppet för tonen H. I en blockflöjt ska man blåsa på ett avslappnat sätt med en varm luftström. Först ber jag eleven att blåsa rakt fram på det sättet utan flöjten, sedan ber jag hen att blåsa på samma sätt in i instrumentet. Har hen problem med att få tonen att klinga så kan vi tillsammans undersöka vilken ton vi får när vi blåser för starkt respektive för svagt och på det sättet komma fram till vad som låter bäst. En bra tungstöt får man till genom att uttala ett du eller do i flöjten. Eleven får fatt på tungpositionen genom att uttala bokstaven N. Först kan jag be eleven att göra tungstöten utan flöjt i munnen, sedan lägger man till instrumentet när tungan fungerar bra. Olika instrumentskolor startar på olika sätt. En del startar med att visa rytmer, andra börjar med melodier nedskrivna med bokstäver 1. Det finns bra argument för båda sidor. Att börja med bokstäver gör att eleven kan lära sig flera toner den första lektionen och väldigt snabbt börjar spela melodier utan att behöva lära sig noter. Börjar man med att läsa rytmer så finns inte tiden att lära sig flera toner än en eller möjligtvis två de första lektionerna, å andra sidan kommer 1 Se bilaga 1 5

6 eleven igång med notläsningen direkt. I min undervisning kommer jag att börja med rytmer, jag tror att många toner på samma gång gör det svårare för eleven att öva själv, speciellt i starten. Dessutom ser jag ingen mening i att vänta med att introducera notläsningen, det kan man göra väldigt tidigt. Lektionsplanering En lektion brukar jag planera ungefär enligt den här formen. Jag tycker att upplägget oftast fungerar bra, det ger en bra balans mellan musik och teori/teknik. Min planering anpassar jag förstås efter vad min elev har behov för att undervisas i, så jag känner mig naturligtvis fri att lägga upp planeringen på ett annat sätt om det behövs. En vanlig lektion: 1. Uppvärmning 2. Spela den gamla läxan 3. Ett nytt begrepp, rytmövningar, teknikövningar, osv. 4. Ny läxa Uppvärmningen kan vara några korta övningar för att få igång fingrarna, tungan och andningen. Många elever har inte haft möjlighet att öva under dagen innan sin lektion och tycker om att få värma upp lite innan de spelar upp sin läxa. Uppvärmningen anpassas till vad eleven har behov för att öva. Efter uppvärmningen spelar vi upp den gamla läxan. Det är bra att göra det här tidigt på lektionen då elevens koncentration är som störst då det är den gamla läxan vi arbetar musikaliskt med. För att sätta läxan i ett annat sammanhang och för att kunna ge eleven en större musikalisk upplevelse så spelar jag oftast en andrastämma eller ett pianokomp till. Efter den gamla läxan finns det utrymme för att öva teknik/teori inför den nya läxan. Det kan vara ett nytt begrepp, en ny rytm eller en ny ton, men också repetition av sådant som eleven har lärt sig på tidigare lektioner. Sist på lektionen går vi genom den nya läxan. Meningen är inte att eleven ska öva på läxan under lektionen, men det är viktigt att vi tillsammans har spelat genom hela stycket innan eleven går hem. Det är ett sätt för mig att kontrollera att läxan är på lagom svår nivå och att det inte finns några frågetecken angående repristecken, andningstecken, noter, osv. 6

7 MUSIKALISKA BEGREPP Avsnittet om musikaliska begrepp handlar om undervisning på nybörjarnivå. En elev på mellanstadienivå har redan lärt sig de här kunskaperna. Rytmer och puls Musikens puls kan jämföras med hjärtats puls. Jag berättar att musiken liksom en människa behöver en puls för att leva, om pulsen stannar så stannar musiken också. Precis som hjärtats puls är fast så ska pulsen i musiken vara fast. Men naturligtvis kan ett stycke musik ha en snabb respektive en långsam puls. För att förklara detta ber jag eleven fundera på hur hjärtats puls är när hen vilar sig jämfört med när hen nyss har varit fysiskt aktiv. För att hjälpa eleven att spela med en fast puls så kan jag knäppa pulsen i fingrarna, och så kan vi tillsammans rita in pulsslagen i noterna. Pulshjärtan är en bra symbol för pulsslag eftersom det för tankarna till liknelsen med våra egna hjärtslag. Rytmer övar vi med hjälp av ett rytmspråk 2. I rytmspråket har varje notvärde ett eget uttal och rytmerna konstrueras genom en kombination av dessa. Eleven börjar med att lära sig notvärdena fjärdedel och åttondel vilket uttalas da respektive di-di. Innan jag visar hur notvärdena ser ut i notskrift så lägger vi ett mönster som liknar noter med glasspinnar och med dem bygger vi rytmer 3. Det är bra att börja så här, då jag har möjlighet att repetera notvärdena så länge det behövs och hela tiden kunna demonstrera dem i nya kombinationer. Det ger även möjlighet till lek, exempelvis kan eleven få i uppgift att bygga en rytm som jag ska spela och tvärtom. Ett annat sätt vi kan öva rytmer på är att använda färdigskrivna rytmkort 4. Vi kan bygga längre rytmer genom att lägga flera kort i följd eller lägga dem separat som rytmboxar. Rytmkort kan användas med stor fantasi. Vi kan lägga en lång rytm som eleven lär sig, sedan vänder jag ett av korten upp och ner och eleven får i uppgift att komma ihåg vilken rytm som stod på kortet. Eleven kan bygga rytmer som jag ska sjunga och tvärtom. Jag kan lägga en rytm och sjunga upp den fast sjunga en not fel, och elevens uppgift blir att hitta vilken ton som var fel. Om vi gör rytmboxar så kan jag sjunga en av boxarna och låta eleven lista ut vilken box jag sjöng, också i den här leken kan rollerna vara ombytta. Svårare rytmer introducerar jag efterhand. När eleven möter en ny rytm är det viktigt att vi övar den separat tills den sitter, den kan övas med samma metoder som ovan. Efter ett tag kan vi öva rytmer direkt från bokens musikstycken. Det är viktigt att jag klargör sambandet mellan rytm och puls, exempelvis genom att rita in pulshjärtan i rytmerna eleven övar och att öva rytmerna i olika tempo. Taktarter och taktstreck I samband med rytmlekarna är det läge att visa vad taktarterna och taktstreck är för något. Då lägger jag först ut en rytm med fyra stycken pulsslag med glasspinnar på golvet framför eleven. Sedan ber jag hen att räkna hur många pulsslag det är i rytmen och med eller utan hjälp så kommer hen fram till att det är fyra stycken pulsslag. Då lägger jag ett kort där det står 4/4 framför rytmen. Sedan lägger jag en ny rytm med åtta pulsslag och ber eleven räkna slagen och vi kommer gemensamt fram till att det är för många för att passa till 4/4-kortet. Då lägger jag 2 Se bilaga 2 3 Se bilaga 2 4 Se bilaga 2 7

8 med hjälp av två nya glasspinnar ett långt streck i mitten av rytmen och förklarar att det är ett taktstreck. Vi repeterar det här tills eleven har förstått, andra varianter av övningen kan vara att eleven ska fylla ut två tomma takter med rytmer, eleven ska lägga ut ett taktstreck på rätt plats i en rytm, eleven ska hitta ett fel i en rytm som läraren lägger, osv. Sedan upprepar vi leken med 3/4-takt och 2/4-takt. Noter och notsystem Notsystemet introducerar jag så snabbt som möjligt. Innan jag börjar berätta hur notsystemet fungerar så kollar vi på en notbild från ett valfritt nothäfte och jag berättar att det är noter vi ser. För att förklara hur det fungerar lägger jag ut fem stycken rep parallellt på golvet som representerar de fem notlinjerna. Sedan förklarar jag att notsystemet har fem linjer och fyra mellanrum, och numrerar tillsammans med eleven linjerna och mellanrummen nedifrån och upp. Sen leker vi i notsystemet en stund för att lära oss var tonerna bor. Jag kan exempelvis be eleven att ställa sig på den tredje linjen och sedan så spelar vi tillsammans ett H. Vi kan gå en melodi tillsammans samtidigt som vi spelar den eller så går eleven en melodi som läraren spelar och det omvända. Den här leken kan användas flera gånger förutom när notsystemet introduceras, exempelvis när eleven lär sig en ny not, eller när vi ska lära oss skillnaden mellan språng och stegvisa intervall. Jag kan också referera till den här leken när jag använder liknelser som uppför trappan och nedför trappan. Innan vi börjar läsa riktiga noter så gör vi samma sak igen fast på ett mycket stort notsystem utskrivet på papper, ett mynt eller en kaka kan representera nothuvudena. Vi gör samma lekar här, vi räknar linjerna och mellanrummen, vi hittar platserna där tonerna bor och lägger ut egna melodier som vi spelar. Tonernas namn är samma som de sju första bokstäverna i alfabetet, fast med bokstaven B utbytt mot H. Oftast har nybörjareleven börjat skolan och är igång med att lära sig bokstäverna där, så det är lätt för mig att förklara tonernas namn. Med hjälp av bokstavskort kan vi leka några olika lekar för att eleven ska lära sig ordningen på bokstäverna. Vi kan exempelvis lägga korten i ordning, eleven får titta bort medan jag vänder några av korten upp och ned, sedan ska eleven lista ut vilka bokstäver som ligger med framsidan nedåt. Undervisar jag en grupp så kan de få i uppgift att tillsammans lägga oordnade kort i rätt följd, eller så gör vi en tävling där de får var sin oordnad hög och den som lägger sin hög i ordning snabbast vinner. Frasering När man spelar ett blåsinstrument måste man kunna andas under tiden man spelar. Bra platser för inandning markeras i noterna med inandningstecken. För att eleven ska få det lättare att förstå styckena och lära sig andas på lämpliga ställen ska hen lära sig att läsa inandningstecken och lära sig hur man hittar bra ställen att andas i ett stycke. Finns det en text till melodin så utgår vi från den när vi sätter ut andningstecken. Jag och eleven sjunger genom sången tillsammans och talar om var man kan andas någonstans. Om det inte är uppenbart så sjunger jag den själv för eleven men andas på fel ställen, och frågar min elev vad hen tyckte. Efter det sjunger jag en gång till men andas på rätt ställen, och jag och eleven kommer överens om att den andra gången var bäst. Om det inte finns en text under melodin så utgår vi från styckets form. Det vi kan tala om är exempelvis om något i stycket upprepas, och det finns repristecken, om man kan dela in stycket i delar, osv. och härifrån placera ut andningstecken på lämpliga platser. 8

9 Gehörsspel och utantill-inlärning Min egen erfarenhet är att man vinner mycket på att kunna spela melodier och sånger utan noter. Man kan spela styckena även om noterna ligger någon annanstans, och med en god gehörsinlärning så kan man lära sig melodier från kompisar eller från radio och CD-skivor utan att nödvändigtvis ha melodin på noter. Därför är min intention att mina elever ska bli bra på gehörsinlärning och på att spela utantill. I starten håller jag det mycket lätt, jag och eleven står med ryggen mot varandra och jag spelar några toner i stegvisa rörelser. Så ber jag eleven att berätta om rörelsen gick upp eller ned. Jag upprepar tonerna och hjälper eleven att komma fram till rätt svar. Sedan ska eleven spela samma ak som jag gjorde. Den här övningen byggs på och blir mer avancerad allt eftersom eleven lär sig fler toner på sitt instrument och vänjer sig att höra skillnad på upp och ned, höga och låga toner, staccato och portato, osv. När eleven kan tillräckligt många noter och rytmer så börjar jag att lära ut melodier på gehör. Då jag själv har spelat mycket folkmusik så tar jag melodier som jag själv har lärt mig på gehör för länge sedan och lär ut dem till min elev. Ofta är folkmusikmelodier bra anpassade för gehörsinlärning då de brukar vara korta och har många delar som upprepar sig. Jag anpassar melodierna så att de är i tonarter och omfång som passar min elevs kunskaper. På lektionen så försöker vi hinna så långt vi kan på melodin, och efter lektionen får eleven med sig ett notblad där jag har skrivit ned melodin, och läxan till lektionen efter är att lära sig melodin utantill. Eleven kan få i läxa att lära sig stycken från boken utantill också. Då väljer jag de stycken som har många delar som upprepas och som har en klar och tydlig struktur. Ett sätt som jag och eleven kan öva på under lektionen är att eleven får i uppgift att spela en av delarna i sången, en eller två takter, och jag spelar resten. Så börjar jag spela och varje gång elevens takt kommer så ska hen ta över och spela den. Naturligtvis ska detta göras utan att vi tittar på noterna. 9

10 TEKNIK Avsnittet om teknik handlar om undervisning på både nybörjarnivå och mellanstadienivå. För att göra övergången mellan de olika stadierna tydlig har jag delat in beskrivningarna i två delar, en där jag beskriver nybörjarundervisning och en där jag beskriver mellanstadieundervisning. Andning En av de mest centrala delarna i blockflöjtstekniken är att kunna kontrollera sin luft och andning. OM eleven inte har en bra andningsteknik blir det mycket svårt för henom att ta sig vidare till mellanstadienivå. Det är en lång process att lära sig kontrollera sin andning och därför är det viktigt att vi börjar öva detta. För att övningen ska bli begriplig för eleven är det viktigt att jag bygger undervisningen i små steg som är lätta att förstå. Nybörjarnivå Det första som vi går genom är en djup inandning. Många nybörjarelever gör naturligt bra inandningar så länge som vi inte pratar om det eller jag ber dem att tänka på det. Det är först när jag ber dem ta in mycket luft eller att andas djupt problemen kommer. Det kan tyckas onödigt att på det sättet förstöra en sak som naturligt sker av sig självt, men det är viktigt att eleven vet vad en djup inandning är, om eleven inte vet detta så kan hen inte gå vidare och lära sig kontrollera sin in- och utanding. En djup inandning är när lungorna tar in mycket luft och samtidigt expanderar nedåt mot magen till skillnad mot en hög inandning där lungorna expanderar uppåt mot axlarna. Djup inandning övar vi genom att eleven får lägga handen på min mage och känna hur magen rör sig när jag andas på rätt respektive fel sätt. Efter det så kan de få kolla på mina skuldror vid en bra respektive dålig inandning. Jag låter eleven själv få komma fram till vad som är skillnaden mellan en bra och en dålig inandning och med sina egna ord beskriva detta. Efter det är det elevens tur att andas När eleven lär sig att andas djupt så ska jag ha mina händer på min elevs mage och kolla så att lungorna expanderar nedåt. Jag kan också hjälpa eleven att känna efter hur magen rör sig under inandningen genom att pressa försiktigt med mina händer mot elevens magmuskler. Jag ska också hålla koll på elevens skuldror och se så att de inte rör sig uppåt, om de rör sig så kan jag hjälpa till genom att försiktigt hålla tillbaka dem med en hand. De här övningarna måste vi antagligen göra flera lektioner i rad, det är ganska svårt att få allt rätt från början. När inandningen fungerar så ska eleven börja använda den i styckena som hen spelar, både i starterna och vid inandningstecknen. Om eleven har svårt för detta är det viktigt att jag ger henom tillräckligt med tid för att andas in ordentligt, annars är risken att det blir svårare för henom att lära sig andas rätt. En sak som jag är uppmärksam på är tungans position, om eleven håller tungroten högt upp så får hen svårt att slappna av i halsen vilket medför en dålig klang och svårigheter att andas på ett bra sätt. Om min elev håller sin tunga långt bak i munnen så ber jag hen att hålla tungan på samma sätt som när hen uttalat bokstaven N, det är en bra tungposition. Det är inte bara inandningar som skall läras utan också kontrollerade utandningar, luftströmmen kontrollerar man med hjälp av magmusklerna. Diafragman är den muskel som kontrollerar hur mycket luft vi har i våra lungor. Den har sitt avspända läge när lungorna är tomma på luft och sitt spända läge när lungorna är fyllda. Vi kan inte kontrollera diafragman direkt men med hjälp av de omkringliggande magmusklerna kan vi hålla diafragman spänd och därmed behålla luft i lungorna tills vi vill släppa ut den. Målet med de följande övningarna är 10

11 alltså att eleven ska lära sig använda sina magmuskler på rätt sätt. Den första och enklaste starten är att eleven övar på att spela en lång och rak ton. För att lyckas med detta måste hen nämligen använda sina magmuskler på rätt sätt. Jag använder samma tillvägagångssätt här som under när vi tränade inandning. Först spelar jag på ett bra respektive dåligt sätt och under tiden låta eleven känna med sina händer på min mage och känna efter hur musklerna arbetar. Efter det kan eleven beskriva med egna ord vad jag ska göra när jag spelar en lång rak ton, att när jag spelar en lång ton så är magen spänd. Sen är det min elevs tur att försöka och jag känner efter med mina händer för att kolla om eleven gör rätt. Vi kan göra den här övningen till en lek och räkna hur många sekunder eleven kan hålla sin ton, om hen övar på det så stiger antalet sekunder varje lektion. För att träna upp styrkan i musklerna runt magen så kan man öva bågar, en sorts förövning till vibrato. Det är fullt möjligt för eleven att lära sig detta samtidigt som hen lär sig att spela långa raka toner. Vi startar med att spela en ton som går nedifrån och upp respektive en ton som går uppifrån och ned. Detta förklarar jag enkelt med en teckning där ett vågrätt streck motsvarar en rak ton, ett uppåtgående streck är samma som en ton som börjar svagt och blir starkare och ett nedåtgående streck motsvarar en ton som börjar starkt och blir svagare 5, eleven får i uppgift att spela de här strecken. Om man spelar bågarna på rätt sätt så är magen spänd in när tonen blir högre och slappar av något när tonen blir lägre. Jag använder samma metod här som tidigare, först visar jag medan eleven håller sina händer på min mage, sedan spelar eleven bågarna själv och jag känner med mina händer att hen gör på rätt sätt. De här övningarna gör vi tills de fungerar bra. Steget efter detta är att göra riktiga bågar där eleven kombinerar det uppåtgående strecket och det nedåtgående strecket, alltså en båge 6. När eleven kan göra detta så lägger vi flera bågar efter varandra och vid det här laget är vi nästan inne på ett riktigt vibrato. Mellanstadienivå När jag undervisar en elev på mellanstadienivå kommer jag att ställa högre krav på medvetenhet och luftkontroll än jag gör på en nybörjare. Detta som en följd av att repertoaren blir mer krävande och det behövs en bättre luftteknik för att spela styckena, samt för att eleven själv ska kunna analysera sin luftteknik och upptäcka vad som behöver övas. För att bli medveten om hur andningen går till så ritar jag upp en bild på hur lungor och magmusklerna arbetar 7. Med pilar visar jag hur luften ska ta plats i lungorna och får plats genom att antingen låta lungorna växa neråt, ut mot sidorna eller uppåt mot axlarna. Sen får eleven gissa vilket av de tre alternativen som man inte ska använda, vilket naturligtvis är alternativ nummer tre. Eftersom diafragman är den muskel som vi använder när vi kontrollerar luftflödet är viktigt att eleven blir medveten om var diafragman sitter och hur den fungerar. Med hjälp av en bild visar jag eleven att diafragman är den muskel som sitter under lungorna som en upp och ned vänd djup tallrik 8. En bra övning eleven kan göra för att känna diafragman arbeta är att sätta sig på en stol med båda fötterna i golvet och luta överkroppen så långt fram som det är möjligt. Om man i den här positionen tar ett djupt andetag så upplever man tydligt hur diafragman pressas neråt av lungorna och att det är diafragman som sedan trycker ut luften igen. När eleven har bra fatt på diafragman i den härpositionen så ska hen långsamt lyfta överkroppen tills hen sitter helt upprätt men vara noga med att hela tiden ha kvar samma upplevelse av att diafragman arbetar. 5 Se bilaga 3 6 Se bilaga 3 7 Se bilaga 3 8 Se bilaga 3 11

12 Som jag skrev tidigare är vibratoövningar eller båg -övningar bra sätt att träna magmusklernas styrka och kontroll. Därför är det viktigt att eleven fortsätter att göra vibratoövningar i princip varje dag. Många av övningarna jag berättar om här kan man använda sig av hela livet, även på professionell nivå. Efter att man lärt sig utföre bågarna som beskrivs i nybörjardelen så kan man bygga vidare därifrån. Först ska man lära sig spela flera bågar efter varandra och se till att de blir jämna, alltså har lika stort intervall och samma frekvens. I starten ska man inte spela för många, två eller tre bågar är lagom. Läraren ska noga lyssna efter så att eleven inte tappar kontrollen över luften utan att det hela tiden är en kontrollerad utandning. När eleven utan problem kan utföra tre bågar med ett bra resultat så ska hen börja öva sitt vibrato i olika hastigheter och intervaller samt öva sig på att på en lång ton kunna skifta mellan en rak ton och en ton med vibrato. Läraren kan exempelvis sätta en metronom på 100 bpm och be eleven att spela vibrato i samma hastighet, halva hastigheten eller dubbla hastigheten som metronomen för att öva vibratot olika hastigheter. Klang och intonation En bra klang är när man får en vackert och stort ljud ur sitt instrument. Olika instrument har olika voicing vilket resulterar i olika klang och blockflöjtisten ska spela på ett sätt som fungerar ihop med instrumentets natur. Det kan exempelvis vara en grundtonsrik klang, en klang med många övertoner eller en stark klang. Om det instrument man spelar på är välgjort och har en bra borrning blir intonationen mycket lättare om man spelar med en bra klang eftersom man följer instrumentets natur. En god klang och bra intonation kräver att eleven spelar med avslappnade axlar och en avslappnad hals samt att luftströmmen är stabil. Ska man spela musik med en god klang så måste dessutom fingertekniken fungera tillfredställande, läckande eller dåligt kordinerade fingrar resulterar i en dålig ton. Nybörjarnivå För en nybörjarelev vill jag därför börja med klangövningar på långa raka toner, där finns det möjligheter att kunna tänka på de här sakerna samtidigt. Jag kan exempelvis be eleven att spela ett långt A, och jag kollar så att hen har en bra hållning och att hen tar ett djupt andetag innan hen börjar sin ton. Sen ber jag henom att tänka sig att hen står i en kyrka och ska fylla hela kyrkrummet med sin ton, eller att hen ska spela ut en varm rund ton. Hen ska hela tiden lyssna på sin egen ton och fundera på hur den låter. Jag tycker att eleven ska börja öva sig på intonation så tidigt som möjligt. I starten gäller det att etablera en vana att stämma flöjten varje gång man spelar, detta skall ske i början av lektionen. För att det ska bli så lätt som möjligt stämmer vi på en prim och de första gångerna har jag dragit ut in flöjt så att det garanterat ska bli ett ostämt ljud. Efter att vi spelat ett A tillsammans ber jag eleven att berätta om flöjterna lät likadant eller om de lät olika, eftersom jag har dragit ut min flöjt så är svaret självklart att vi låter olika. Då erkänner jag att jag fuskade lite och skjuter in min flöjt en bit och så tar vi en ny ton. Så fortsätter vi tills flöjterna stämmer. Om min elev är osäker på när det låter stämt eller ostämt så hjälper jag henom och berättar svaret. Efterhand så låter jag eleven ta mer och mer ansvar för övningen, alltså att eleven utan hjälp ska berätta om flöjterna är ostämda eller inte, och efter ett tag så slutar jag att fuska genom att dra ut flöjten innan vi stämmer. 12

13 Mellanstadienivå Om en mellanstadieelev har en dålig klang när hen spelar så ska jag först fundera ut vad orsaken till detta är. Anledningar till en dålig klang kan vara att eleven har en dålig kroppshållning som ger spända axlar och hals, eller att eleven har en dålig luftteknik och inte kan kontrollerna hur mycket luft hen använder. Är detta fallet så börjar jag med att ta tag i de här sakerna när vi börjar öva klang. Om eleven har problem med spänningar i nacken och halsen så är suckövningar bra att göra. Då ber jag min elev att stå med rak rygg och andas in luft med en djup inandning och sedan släppa diafragman helt och för att låta luften strömma ut, så som man gör när man suckar. Detta kan hen göra både med och utan flöjt. Gör eleven rätt så blir resultatet en avslappnad hals. Blockflöjten är det blåsinstrument med minst motstånd i munstycket vilket medför att när man spelar så ska man vara väldigt avslappnad i halsen, nacken och munnen. Mängden luft och hastigheten på luftströmmen skiljer sin åt mellan de olika registren, i de låga registren ska man spela med en bred och långsam luftström och i det höga med en smalare och snabbare luftström. Skillnaden är stor, men viktig! För att öva at skifta mellan en snabb och långsam luftström kan eleven använda samma vibratoövningar som jag beskrivit i texten om andningsteknik. Målet är ju att spela musik med en god klang på alla tonerna. I början är det bäst att öva detta på långsamma sånger med långa noter, exempelvis psalmer eller etyder skrivna för syftet. Efterhand så ska eleven öva allt svårare och snabbare stycken med fokus på klang. Om eleven har svårt att själv höra vad hen gör med sin luft så ber jag hen att vrida instrumentets kropp ett kvarts varv år sidan så att fingrarna ligger utanför hålen. Sen ska eleven spela stycket på samma och tänka melodin i huvudet och titta på noterna samtidigt. Resultatet blir styckets rytm på en upprepad ton som sjunker och stiger med luftströmmen. Då blir det väldigt lätt för eleven att själv höra vad som hände med luftströmmen och om den passar till det som hen spelar. Artikulation Nybörjarnivå Artikulationen ska börja övas redan under den första lektionen så som jag har beskrivit under Den första lektonen. Den första tungstöten eleven ska lära sig är du. Först ber jag eleven säga du högt och med en tydlig tungstöt, efter det ska hen viska du men fortfarande använda tungan på samma sätt och sista steget är att viska du in i flöjten. Tungans position hittar eleven genom att uttala bokstaven N. Det är viktigt att jag är uppmärksam på och kontrollerar att eleven verkligen artikulerar med tungan och inte halsen. Om eleven vänjer sig vid att artikulera med halsen så kommer det att skapa problem för henom senare. I starten av undervisningen kommer portato, en bred artikulation med en ny tungstöt på varje ton, att vara standardartikulationen, den ger en bra grund för att spela de flesta sångerna och låtarna som finns i den första spelboken. Det enklaste sättet att lära ut artikulationer är att jag spelar artikulationen som den ska vara och sedan ber eleven imitera mig. Fungerar inte detta så gör jag på samma sätt som på första lektionen, ber eleven säga artikulationen utan instrumentet och sedan säga samma sak fast samtidigt som hen spelar. Jag börjar alltid med att visa och öva en artikulation på en upprepad ton, och efter det på melodier och skalor. När eleven börjar spela lite snabbare och mer dansanta låtar kommer jag att visa staccato. Staccato är en kort och studsande artikulation är bättre lämpat till en dansant karaktär än portato. Staccato lär jag ut på samma sätt som jag lär portato. För att visa hur man kan ända en sångs karaktär med hjälp av artikulationen så kan jag be eleven spela samma låt två gånger, en gång med portato och en gång med staccato och sedan kan vi diskutera vilken artikulation som 13

14 passar bäst till sångens karaktär. Den tredje artikulationen en nybörjarelev bör lära sig är legato, alltså helt hopbundna noter. Om sången vi spelar har en text så kan jag exempelvis förklara att om en stavelse sjungs över flera toner så är det lämpligt att binda ihop de noterna, precis som man gör när man sjunger låten. Mellanstadienivå Av nybörjareleven förväntar jag mig enbart att ha en tydlig tungstöt för att tonerna hen spelar ska bli urskiljbara. Men vid undervisning på mellanstadienivå kommer jag att ställa högre krav på kontroll av tungan och att eleven ska vara medveten om hur en bra tungstöt fungerar. För en mellanstadieelev kommer jag att gå genom tungan position och rörelser på det här sättet. För att få en vacker klang och en snabb tunga ska tungan placeras med tungspetsen lite bakom framtänderna och tungans sidor ligga längs med överkäkens tänder. För att visa detta för eleven så ber jag hen att uttala ljudet N och samtidigt tänka efter var tungan ligger någonstans. När tungan rör sig så ska bara den yttersta spetsen arbeta, målet är en så liten rörelse som möjligt. När musiken blir mer krävande så finns det behov av fler sätt att artikulera på än du. Därför kommer jag att lära ut duru och så småningom dubbeltunga, digi. Tillvägagångssättet är detsamma som för nybörjareleven, först imitation och om det inte fungerar så börjar vi med att säga stavelserna högt, sedan viskande och sist i instrumentet. Eleven ska börja öva de här artikulationerna på en upprepad ton och skalor, sedan kan hen börja använda teknikerna i musikstycken och etyder, det är också viktigt att övningarna går i alla register och i olika tonarter 9. Under tiden som eleven lär sig detta så kommer jag att kolla så att luftströmmen hela tiden är bra, om eleven blåser för lite så måste tungan arbeta onödigt hårt och klangen blir lidande. För en mellanstadieelev kan det vara relevant att kolla upp i våra historiska källor, exempelvis Quantz och Hotteterre vad de säger om hur en artikulation ska utföras och vad den ska användas till. Kroppshållning och handställning Nybörjarnivå En ansträngd och dålig kroppshållning påverkar spelet negativt, flera av de andra tekniska delarna såsom andning och fingerteknik blir mycket svårare. Om jag får en elev med dålighållning så blir det tyvärr svårt för mig att korrigera den då detta oftast kräver att eleven också tänker över sina arbetsställningar vid exempelvis dator- och mobilanvändande, vilket blir ett alltför stort område för mig att gå genom på lektionstid. Det jag kommer göra på lektionerna är visa hur man bör stå när man spelar blockflöjt. En god kroppshållning har man när man använder så få muskler som möjligt och har kroppen så välbalanserad som möjligt. För att uppnå detta kan jag visa eleven att man ska ha fötterna parallellt på golvet under höften, ryggen så lång som möjligt och huvudet balanserat ovanpå ryggraden. Man kan tänka att huvudet hålls uppe av ett snöre som sitter fast i taket och att kroppen hänger rakt ner under huvudet. Resultatet bör bli en svagt S-formad ryggrad och armar som hänger rakt ner. Jag kommer att undvika liknelser som stå som en balettdansör eller stå som en stolt kung då detta kan medföra att onödigt många muskler i ryggen och nacken 9 Se bilaga 4 14

15 används. När jag arbetar med detta så är en spegel ett bra verktyg, då eleven kan se sig själv och kolla sin hållning genom spegeln. Att från början etablera en god handställning är viktigt om eleven ska kunna spela den mer krävande repertoaren. Principen vid en god handställning är samma som vid en god kroppshållning, så få muskler som möjligt ska arbeta. Flöjten ska balanseras med hjälp av höger hands tumme, underläppen och tyngdkraften, inte av muskelkraften och fingrarna ska inte gripa tag om flöjten utan bara ligga löst ovanpå. Överarmarna ska hänga så fritt som möjligt från axlarna och underarmarna vinklas upp så att det bildas en trekant mellan instrumentet, armarna och ryggen. Man ska röra fingrarna från knogarna, i fingerlederna ska det inte vara någon rörelse. För att kolla att eleven inte håller i flöjten så kan jag kolla om henoms fingrar har tryckmärken efter hålen när hen nyss har spelat. Om hen har det så pressar hen fingrarna för hårt mot flöjten. Ett annat sätt att jag ber eleven trumma mot fingerhålen. Om hen har en avslappnad hand och rör fingrarna från knogarna så blir trumljuden starka och om hen gör fel så låter de svaga. Från början använder eleven bara vänsterhanden när hen spelar, högerhand en håller i flöjtens fot. På det sättet blir det inte vänsterhanden som håller uppe flöjten, utan flöjten hålls på plats med höger hand och munnen. Först när eleven börjar lära sig de djupa tonerna så lägger vi högerhanden på rätt plats. Det finns de pedagoger som börjar med att låta eleven hålla båda händerna på rätt plats på flöjten. Fördelen med detta är ju förstås att händerna kommer på sin riktiga plats direkt från starten. Men med yngre elever tror jag att detta försvårar starten mer än det hjälper dem. Det blir två händer att hålla reda på, dessutom ska eleven hålla reda på vänster och höger hand vilket kan vara lite svårt i början. Jag tror att jag riskerar att skapa onödiga problem med balans och handställning om jag introducerar båda händerna från starten. Eventuella problem när det är dags att byta position av högerhanden går snabbt över efter lite instruktion. Om nybörjareleven är lite äldre och har bättre kontroll över sin kropp så startar jag med båda händerna, då blir mellansteget med högerhanden på flöjtens fot onödigt. När jag berättar hur händerna ska vara ber eleven tänka sig att hen håller två ägg i sina händer samtidigt som hen håller i flöjten. Då får händerna en avslappnad och naturlig form. Hålen ska täckas med framsidan av fingerspetsarna vilket medför ganska raka fingrar. När eleven spelar så ska fingrarna lyfta sig så lite som möjligt, det räcker med en centimeter. Om detta är svårt för eleven så kommer jag att ge hen i läxa att öva en skala eller en väldigt enkel sång med små fingerrörelser. Mellanstadienivå För en mellanstadieelev gäller naturligtvis samma principer vad avser kroppshållning och handställning som för nybörjareleven. Men när jag undervisar en mellanstadieelev i hållning så kommer jag att se till att eleven själv blir medveten om vad hen gör för fel och att hen kan förklara hur det ska vara när det är rätt. Här kommer spegeln väl tillpass, det kan också vara en god idé att spela in eleven på video så att hen själv får se hur det ser ut när hen spelar. Det är först när man är medveten om felen som man kan korrigera dem, min förhoppning är att eleven ska tänka över sin hållning också vid andra arbetsställningar, exempelvis när hen använder datorn eller mobiltelefonen. Handställning fungerar på samma sätt för en mellanstadieelev som för en nybörjarelev och undervisningen i ämnet går till på samma sätt. För en mellanstadieelev kan man dessutom ta 15

16 tillfället i akt att titta på Hotteterres bok om flöjtspel, där finns det en bra bild på hur man bör hålla en blockflöjt 10. BESKRIVNING AV MINA ÖVNINGSELEVER Nedan beskriver jag hur undervisningen av mina övningselever har gått till och vad vi har gjort på våra lektioner. Nybörjareleven Lærke I september 2011 träffades jag och Lærke för första gången och hade vår första lektion, vid det tillfället var hon 8 år gammal. Hon hade erfarenheter av musik sedan tidigare, hon har sjungit i kör och har en storasyster som också spelar blockflöjt. I början av vår undervisning var Lærke väldigt blyg och försiktig, hon vågade nästan inte skratta eller prata när hon hade lektion. Men efter några månader kände vi varandra bättre och hon vågade öppna sig mer mot mig och svara på frågor. Det kan också ha at göra med språkproblemen som vi haft, innan jag började undervisa Lærke hade jag aldrig försökt lära mig att tala danska. Lærkes mor har suttit med varje lektion och hjälpt till med översättning där det har varit nödvändigt men trots det så har språket ibland hindrat mig och Lærke att helt förstå varandra. Detta har dock blivit bättre de senaste månaderna efter att jag har lärt mig mer danska. Lærke är en mycket fokuserad och disciplinerad elev, hon övar sig mycket inför varje lektion vilket också märks då hon alltid kan sina läxor väl, även tekniska övningar och läxor som skalor och vibratobågar. På våra lektioner följer hon mina instruktioner och håller koncentrationen genom hela lektionen. Hon har lärt sig saker fort och förstår snabbt instruktioner, och har varit flexibel under lektionerna att kunna byta tempo på sånger hon har haft som läxa och kunna byta sin artikulation under lektionens gång. Vi har under förloppet arbetat i Min blokfløjtebog av Jytte Kusk Holm och följt progressionen i den, och jag har kompletterat repertoaren i den med folkmusik som jag skrivit ned på notpapper och spelat tillsammans med Lærke. Efter att vi några månader arbetat med notläsning och rytmläsning började vi med att öva andningsteknik, ett område som Lærke inte var så bra på och det gav henne svårigheter i att hålla fraserna och spela med en bra klang. Då började vi med att lära oss djupandas för att sedan arbeta med bågar och vibrato, enligt metoderna jag har beskrivit i texten om andning. Lærkes övning hemma har gett resultat, nu går hennes andning riktigt fint, både in- och utandningen och hon har kommit långt i arbetet med vibratoteknik. Löpande under förloppet har vi aktivt arbetat med hennes handställning och att hon skulle spela med små fingerrörelser, men det gav inget resultat förrän efter höstlovet 2012 då hon plötsligt kom till lektionen och spelade med en betydligt bättre handställning än tidigare och med små precisa fingerrörelser. Från starten har vi också övat på att stämma våra instrument, och nu har Lærke blivit riktigt snabb på att höra vem som är för låg eller för hög. Musikaliskt har vi arbetat med två olika sorters karaktärer, dansant karaktär vilket har varit korta studsande toner och snabba tempi, samt sånglik karaktär där vi har använt långa breda toner och spelat i lite långsammare tempo. Oftast har jag planerat läxorna så att hon skulle få med sig ett stycke som varit dansant och ett stycke som varit sånglikt med sig hem varje vecka. Där det har varit upplagt för det har vi talat om styckenas form, exempelvis takter som spelas flera gånger, språng och stegvisa rörelser osv. Varje gång Lærke har spelat upp sin läxa för mig så har jag spelat en andrastämma till på blockflöjt eller kompat henne på cembalo för att ge 10 Se bilaga 5 16

17 henne en musikalisk upplevelse som hon inte har kunnat få hemma. Att spela flerstämmigt har aldrig varit ett problem för Lærke, hon har hela tiden varit duktig på att hålla sig egen stämma samtidigt som jag spelat något annat till. Hon har svårt att hålla en fast puls speciellt i sånger som går långsamt och i sånger med lite svårare rytmer som punkterade noter och bindebågar. Det är ingenting som vi har tagit riktig fatt i och arbetat med ännu då fokus har legat på att öva andningsteknik och handställning, men om jag hade fortsatt undervisa henne så är det nästa stora område jag hade börjar arbeta med. Lærkes kroppshållning är inte helt optimal heller även om den har blivit bättre sedan handställningen kommit på plats. Det har inte varit ett stort problem men det är också något som jag hade tagit tag i ordentligt som jag hade fortsatt att vara Lærkes lärare. Mellanstadieeleven Trine Min mellanstadiekanin började jag att undervisa vårterminen år På grund av att jag aldrig tidigare hade studerat pedagogik eller didaktik så kom jag och Pia överens om att jag inte skulle undervisa en mellanstadieelev den första terminen för att i lugn och ro introduceras i att hålla lektioner och att leda ett undervisningsförlopp. Tyvärr har det varit svårt att för mig att få ett flow i undervisningen av Trine. En orsak har varit att Trine har haft otur med sjukdom och på grund av det har vi varit tvungna att ställa in undervisningen under en stor del av hösten. I skrivandes stund har vi haft ungefär 15 lektioner, vilket för mig har varit för få tillfällen för att riktigt kunna testa mina idéer och tankar. En annan orsak har varit att jag själv inte var vetat hur jag skulle göra för att undervisa i exempelvis hållning och därför varit tvungen att prova mig fram, vilket ibland har lett in i återvändsgränder. Trine har tidigare varit övningselev på DKDM och jag fick ett tips av en medstuderande att hon fortfarande var intresserad av lektioner. Jag kontaktade henne och fick ett entusiastiskt svar tillbaka att hon absolut var intresserad av att bli en övningselev och på vår första lektion bekantade vi oss med varandra och hon berättade att arbetar aktivt som musiker i olika rockband i både Danmark och Sverige och spela på många olika instrument förutom blockflöjt, bland annat saxofon och elbas. Till första lektionen bad jag henne att ta med sig ett stycke musik som hon spelade upp för mig för att jag skulle få en uppfattning om hur hon spelade och vad vi behövde arbeta med. Snabbt såg jag att hon nästan helt saknade en grundteknik, hennes andning satt högt och hennes klang lät väldigt ansträng. Hon svankade med ryggen när hon spelade och det gav henne en dålig kroppshållning och hennes händer och fingrar var mycket spända och svåra att koordinera. Hon hade ett aggressivt sätt att spela med en stark artikulation och med många spetsiga toner. Här fanns mycket att ta tag i! Trine är en person som inte är rädd att säga vad hon tänker och tycker och hon ger omedelbart feedback på det som händer under lektionen. Det har varit bra för mig då det var varit lätt att se om hon har förstått det jag har sagt eller om det har uppstått missförstånd och jag har fått veta om mina metoder fungerat när hon har övat själv. Hon är en mycket intensiv person och är ofta uppe varv när hon kommer till sin lektion. Vi börjar därför våra lektioner med att prata lite och göra några andningsövningar för att hon ska få en chans att lugna ner sig och slappna av innan vi påbörjar undervisningen. I början tog det lång tid, upp till halva lektionen, innan vi kunde börja med lektionens innehåll men efterhand har det tagit kortare och kortare tid. Nu tar det som högst några minuter innan vi kan starta. De första månaderna arbetade vi mycket med andningsteknik. De övningar vi gjorde mest är suck-övningar och övningar för att hitta diafragman och vi tittade på bilder över hur andningssystemet fungerar. Vi kom en bit på vägen och nu har hon en bättre klang, men fortfarande är det många problem som borde fixas till. På våra lektioner nu har jag släppt ämnet 17

18 för att fokusera på andra saker, men hade jag fortsatt att undervisa Trine så är det något jag hade fortsatt med senare. Från början har vi arbetat med hennes handställning. Först så visade jag henne hur tummarna och fingrarna ska ligga och förklarade att hon inte skulle greppa så hårt om flöjten, att den bara ska balanseras med hjälp av underläppen och höger tumme, men hållas på plats med hjälp av tyngdkraften. Vi stod framför en spegel när vi gjorde detta så att hon skulle se tydligt hur handen såg ut när den var i en bra position. Den här taktiken har dessvärre inte gett något resultat och de senaste lektionerna har jag försökt med en annan taktik. Jag har instruerat henne att spela med helt raka fingrar och låta fingrarna sticka ut en bit på andra sidan flöjten i ett försök att tvinga handen och handleden in i en annan position. Samtidigt påminner jag henne om att inte hålla fast i flöjten utan att låta den hållas på plats med hjälp av naturlagarna och att bara använda fingrarna för att balansera instrumentet. När Trine har övat sig ett tag med raka fingrar är min plan att be henne böja till dem igen så att de hamnar i den position de ska ha, och då har förhoppningsvis handlederna och tummarna hittat en bättre position. Hennes hållning har vi inte pratat så mycket om annat än några små påminnelser om att hålla huvudet högt och blicken rakt fram när hon spelar. Detta är också en sak som jag skulle ta tag i om jag skulle fortsätta att undervisa Trine. Vi har arbetat mycket med andning och handställning på våra lektioner därför inte hunnit spela så mycket repertoar. Vi har tillsammans valt att använda tiden på lektionerna till att öva grundteknik, den har varit och är fortfarande ett hinder för Trine när hon spelar. De senaste lektionerna har vi börjat spela musik och kommer att fortsätta med det de sista lektionerna vi har. 18

19 MATERIALLISTA Här har jag skrivit upp några av de böcker jag kommer att använda i min undervisning. De flesta av böckerna har jag själv använt som elev, de andra har jag tittat i och tänkt är användbara. En del av dem har jag tänkt ska vara eleven spelbok, exempelvis Blåsbus-böckerna, och några av dem som kompletterande material. Nybörjarundervisning Holm, Jytte Kusk Min blokfløjtebog 1-3 Edition Wilhelm Hansen Humble, Erik Spelboken Lärobok i blockflöjt Nordiska Musikförlaget Humble, Erik Altblockflöjtboken Lärobok i altblockflöjt Nordiska Musikförlaget Pehrsson, Ylva & Sjöholm, Birgitta Blockflöjten och jag 1-3 Stockholm Ehrling Sörenson, Barbro Altblockflöjt, skolan för dig som redan kan lite sopran FRU MUSICA Utbult, Jan Blåsbus 1-3, sopranblockflöjtskola Notposten AB Utbult, Jan Blåsbus 1-3, altblockflöjtskola Notposten AB Let s make the Grade 1-3 The Sunshine Music Mellanstadieundervisning Brüggen, Frans 5 Studies for Finger control Davis, Alan Fifteen studies for Treble Recorder Haverkate, Guus Twelve Advanced Studies in Recorder Technique Linde, Hans-Martin Neuzeitliche Übungsstücke für die Altblockflöte Amazing Solos, Treble Recorder and Keyboard Mangor, Viggo Tolv Eventyr Playford, John The Complete Country Dance Tunes The Baroque Solo Book Blaker, Frances The Recorder Player s Companion Cranmore, Tim Obedience Training for Recorders, A Care and Maintenance Manual Hotteterre, Jacques Principles of the Flute, Recorder and Oboe Quantz, Johann Joachim On Playing the Flute Broekmanns & van Poppel Schott Broekmanns & van Poppel Schott Boosey & Hawkes Edition Primavera Faber Music Dolce Edition Peacook Press Barrie & Jenkins Faber and Faber 19