Befolkningsprognos

Transkript

1 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors Befolkningsprognos Inledning Sveriges befolkning ökade med ca personer 2012, Stockholms län stod för 49 procent av folkökningen med personer. Åren ökade befolkningen i Stockholms län med personer mot den normala tillväxten för en femårsperiod på personer. Ökningen i riket beror i första hand på många födda och hög invandring. Närmare föddes under 2012 och ca avled och migrationsnettot var personer. Både in- och utflyttningsnivån är den högsta någonsin i absoluta tal. Den i särskilt största gruppen var liksom tidigare år svenska medborgare. Under 2012 har därutöver framförallt syriska, afganska och somaliska medborgare sökt sig till Sverige. Utflyttningen sker främst till nordiska och engelskspråkiga länder. Drygt hälften av landets kommuner, 159 stycken hade en befolkningsökning under Ett tydligt mönster framträder där framförallt storstadsområdena, Mälardalen och sydöstra Sverige ökar sin befolkning medan många kommuner i norra halvan av Sverige, Dalsland, Värmland och Dalarna minskar sin befolkning. Alla kommuner i länet utom Vaxholm ökade sin befolkning. I Vaxholm minskade befolkningen med 15 personer. Av de tio kommuner i landet med störst procentuell folkökning 2012 ligger sju i Stockholms län. Störst procentuell folkökning hade Sundbyberg med 3,2 procent följt av Strömstad och Sigtuna.. Sex av de tio kommunerna i länet med störst folkökning i relation till folkmängden ligger norr om Stockholms stad. Befolkningen i Tyresö har under 2012 ökat med 436 personer till invånare. Tyresö har en naturlig folkökning genom att antalet födda är högre än antalet avlidna. Antalet födda uppgick till 418 medan 257 personer avled under året. Det var också 276 personer fler som flyttat in än som flyttat ut. Befolkningsökningen i Tyresö har varit en av de lägsta i Stockholms län under den senaste femårsperioden endast Danderyd, Lidingö och Norrtälje har haft en lägre befolkningsökning än Tyresö. Antalet födda i Tyresö var det lägsta sedan Kommunprognos. En stor del av kommunens tjänster riktar sig till vissa åldersgrupper. Att göra prognoser om befolkningsförändringar i olika åldrar ger därför en ganska god bild av vilka krav som i framtiden kommer att ställas på kommunen. Befolkningsökningen i Tyresö har varit en av de lägsta i Stockholms län under den senaste femårsperioden. Bostadsbyggandet har varit lågt under de senaste åren men beräknas åter kommer i gång. Bostadsbyggandet varierar mellan 250 och 475 lägenheter om året under de närmaste åren. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Antalet födda i Tyresö har under de två senaste åren varit väsentligt lägre än tidigare och var 2012 det lägsta sedan Tyresö beräknas även framöver öka sin befolkning i något långsammare takt än länsgenomsnittet. Antalet invånare ökar från invånare 2012 till invånare 2015 och år 2020.

2 Enligt befolkningsprognosen kommer antalet förskolebarn att minska något i förhållande till nuvarande nivå 3400 barn. Antalet elever på grundskolenivå ökar från 6200 till 6700 år Antalet barn ökat på såväl låg och mellanstadiet som högstadiet. Ungdomarna år kommer att minska från dagens 1900 elever till 1800 år 2015 varefter det åter ökar. Antalet äldre i Tyresö såväl över 65 år som över 80 år kommer att öka. Ökningen är särskilt stor för invånarna över 80 år. Den förvärvsarbetande gruppen, åringarna, kommer att öka med 1200 personer fram till år 2015 och 3200 fram till Som en följd av dessa förändringar ökar den demografiska försörjningskvoten. Osäkerheten i prognosen är störst för förskolan medan prognosen för elever och äldre är betydligt säkrare. Att prognosen för förskolan är mer osäker beror dels på att prognosen bygger på antaganden om antalet födda men också på att familjerna är mer rörlig medan barnen är yngre. Delområdesprognos. För att få en uppfattning om befolkningssammansättningen i olika områden har en prognos gjorts för tre områden, Trollbäcken, Bollmora och Tyresö Strand inklusive Östra Tyresö. Det finns ibland inga naturliga gränser mellan olika delområden framförallt uppkommer ofta diskussioner till vart Lindalen och Öringe skall höra. I delområdesprognosen tillhör Lindalen (Trollbäcken) och Öringe (Bollmora). Vid beräkningarna har hänsyn tagits till omflyttningar samt planerat bostadsbyggande. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Under 2012 ökade befolkningen i Trollbäcken något mer än beräknat. Befolkningen beräknas till år 2022 öka med 3100 invånare i Bollmora, med 2400 invånare i Tyresö Strand och med 500 invånare i Trollbäcken. Antalet förskolebarn ökar i Tyresö- Strand och minskar något i Bollmora och Trollbäcken. År 2012 var antalet födda barn lägre än beräknat i samtliga kommundelar. Antalet elever ökar i alla kommundelar på såväl låg och mellanstadiet som högstadiet. Ungdomarna år minskar i alla kommundelar under de kommande åren. När det yngre äldre minskar något i Trollbäcken är men ökar i Bollmora och Tyresö Strand. Äldre över 80 år ökar i samtliga kommundelar. Den förvärvsarbetande gruppen, åringarna ökar i framförallt Bollmora och Tyresö Strand. Barnafödandet och dödligheten Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, 2,1 barn per kvinna till en för Sverige rekordlåg nivå om 1,5 barn år År 1990 föddes barn under 1999 som lägst Faktum är att så få barn har det inte fötts sedan 1820 talet. En viss nedgång var väntad eftersom vi jämför oss med en tid i slutet på 1980 talet och början av 1990 talet, då det föddes betydligt fler barn än vanligt. Under de följande tio åren ökade barnafödandet och år 2010 föddes barn. Under 2011 minskade barnafödandet till barn för att åter öka till barn Inte ens under åren med rekordlåg nivå 1,5 barn per kvinna hade Sverige en extremt låg fruktsamhet. Idag är barnafödandet lägst i Östeuropa, Sydeuropa och Mellaneuropa. Norra och västra Europa har högre födelsetal. I Östra Europa påbörjades en dramatisk nedgång i början av 1990-talet efter kommunist regimernas fall. Den summerade fruktsamheten i EU var 1,59 år 2009 och 12 EU länder hade en fruktsamhet under 1,5. Barnafödandet senarelagt Fram till omkring början av 1900 talet har mammornas medelålder legat kring eller strax över 30 år varpå den minskade till omkring 26 år under 1960 och 1970 talet. Sedan dess 2

3 3 har medelåldern åter ökat. Sedan 2004 har dock medelåldern i riket vid första barnets födelse legat kring 29 år. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. De flesta väntar med barn tills de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna under de senaste åren har föräldrarnas medelålder vid första barnets födelse varit oförändrad. År 1970 var förstföderskorna i Sverige 24,1 år. Idag är hon 28,9 år. Sedan 1980talet ser vi en kraftig minskning av barnafödandet för kvinnor upp till 30 år och en lika tydlig ökning för kvinnor över 30 år. Det finns en bortre parentes för kvinnors möjligheter att få barn. Skjuter man upp barn alltför länge minskar möjligheterna att bli gravid. Förr trodde man att barnafödandet skulle påverkas av att förstagångsföderskorna blir äldre och inte skulle hinna få de barn de vill ha. Men det har visat sig att det inte har så stor betydelse. De prognoser som SCB gjort om födelsetalen under kommande år bygger på att fruktsamheten kommer att uppgå till 1,94 barn per kvinna. För att nå full reproduktion behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1. Senast det hände var 1991 då föddes barn. Kvinnor födda under perioden har fött två barn i genomsnitt. Däremot är det osäkert om sjuttiotalisterna skall lyckas komma ikapp tidigare generationer. Fruktsamheten i Tyresö ligger för första gången på många år under nivån i riket Antalet födda i Stockholms län var barn en ökning med en procent jämfört med Bostadsbeståndet i kommunerna skiljer sig kraftigt vilket har betydelse för fruktsamheten. Kommuner med högst fruktsamheten är utpräglade småhuskommuner. I befolkningsprognosen har jag räknat med att fruktsamheten även fortsättningsvis skall vara högre i Tyresö än i riket dock på en lägre nivå än tidigare. Medellivslängden fortsätter öka Medellivslängden för kvinnor i Västeuropa var år år. År 1950 hade det stigit till 69 år och är idag 83 år. För män var medellivslängden vid motsvarande tidpunkter 46,65 respektive 79 år. Den stigande medellivslängden förklaras främst av förbättrade levnadschanser bland barn och unga. Sedan 1950 är risken att dö bland barn och ungdomar mycket låg och det är istället de ökade levnadschanserna bland äldre som förklarar att medellivslängden fortfarande ökar. Med en åldrande befolkning kommer de som är i arbetsför ålder att få allt fler att försörja. I flera länder pågår en höjning av pensionsåldern. Medellivslängden har ökat under lång tid, både för män och för kvinnor. Medellivslängden i Sverige är 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för män. Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. Statistiska Centralbyrån antar i sina prognoser att ökningen av medellivslängden kommer att fortsätta. Framförallt är det männen som blir äldre. Under de senaste åren är det minskad dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit till ökad medellivslängd. Medellivslängden beräknas öka till 88,8 år för kvinnor och 86,7 år för män år Trots större folkmängd och fler äldre har antalet döda legat på en stabil nivå i länet på drygt under de senaste 25 åren. Männens medellivslängd har ökat med 6 år och kvinnornas med 4 år under den senaste 25 årsperioden. I Tyresö var medellivslängden ,6 år för kvinnor 80,5 år för män. Dödsrisken i Tyresö är för såväl män som kvinnor något lägre jämfört med riket.

4 4 Flyttningar Enligt Regionplanekontorets senaste befolkningsprognos förväntas en fortsatt befolkningsökning i Stockholms län. Befolkningen beräknas öka från dagens 2,1 miljoner till 2,6 miljoner 2030 och 3,2 miljoner år Ett fortsatt födelseöverskott samt utrikes inflyttning förväntas stå för huvuddelen av befolkningsökningen. Inrikes inflyttning förväntas bidra till befolkningstillväxten i betydligt mindre utsträckning. Samtliga kommuner i Stockholms län beräknas öka sin befolkning. Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som faktiskt var mer sann för 50 år sedan än den är idag. Denna utveckling bröts i samband med den så kallade gröna vågen under 1970 talet. Det är ett väl känt faktum att personer som flyttar in till Stockholm ofta lämnar länet när första eller andra barnet är fött. Idag har länet även ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga landet i åldrarna över 65 år. Under de närmaste tio åren väntas inflyttningen från övriga landet öka tack vara att de stora barnkullarna födda på 1990 talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Utrikes födda svarar för flyttningsöverskottet En annan förändring de senaste decennierna är en ökad andel utrikes födda. År 1960 var 4 procent av befolkningen födda utomlands. Motsvarande andel år 2011 var 15 procent. SCB har i sin senaste befolkningsprognos tillsammans med Migrationsverket och forskare gjort bedömningen att invandringen kommer att sjunka från dagens rekordhöga nivåer. De närmaste åren beräknas nettomigrationen uppgå till mellan och per år. På sikt antas en nivå på omkring Från att under 1980 talet och 1990 talet ha växlat i betydelse är det under de senaste tio åren det utrikes flyttnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Sverige föddas flyttningar är mer koncentrerade till Stockholms kommuns inre delar och utrikes föddas flyttningar är mer koncentrerade till miljonprogramsområdena i Södertälje, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Skärholmen och Järvafältet. Invandringen från utlandet till länet påverkas i hög grad av situationen i omvärlden. Under det senaste decenniet har flyktinginvandringen från Irak och den därpå följande anhöriginvandringen påverkat invandringen till länet. Den största inflyttningsgruppen är återvändande svenska medborgare följt av polacker. Stockholm navet i svensk ekonomi Antalet invånare i Östra Mellansverige kommer att öka med till år Av dessa beräknas Stockholms län stå för mot i övriga län. Ökningen av antalet förvärvsarbetande drivs nästan enbart av Stockholms läns expansion. I Stockholms län där den största sysselsättningsexpansionen sker, är det främst tjänstebranscherna som växer. Stockholmsregionen kännetecknas av en stor och kunskapsintensiv arbetsmarknad. Stockholm fungerar som navet i den svenska ekonomin och konkurrerar främst med storstadsregioner utanför landet som Köpenhamn och Hamburg. På många orter kan det bli brist på arbetskraft. I storstäderna med en ung befolkning ökar befolkning även utan inflyttning. I regionplanen för Stockholms län utgår man ifrån att tillväxten under de kommande 30 åren i första hand sker genom förtätning. Samtliga kommuner i

5 5 Stockholms län beräknas öka sin folkmängd under den närmaste tioårsperioden. Den relativt största befolkningstillväxten förväntas för Sundbyberg och Solna. Tyresö beräknas öka sin befolkning i något långsammare takt än länsgenomsnittet. Ökad pendling Boendet tenderar att bli allt viktigare för medborgarna. Prioriteringen av ett attraktivt boende med faktorer som trygghet, god livsmiljö och god service får bland annat till fäöljd att arbetspendlingen ökar. Den planerade satsningen på tågtrafiken i Mälardalen, framförallt Citybanan, ökar tillgängligheten och kommer sannolikt att medföra att arbetsmarknadsregionen växer geografiskt. Arbetspendlingen har ökat i snabb takt sedan 1990 talet. Drygt personer boende i kringliggande län har sin arbetsplats i Stockholms län. Ungefär hälften av inpendlarna arbetar i Stockholm och Solna. Omkring en ¼ av inpendlarna från de angränsande länen jobbar i gränskommunerna. De förbättrade kommunikationerna gör att gränsen mellan pendling och flyttning blir mer och mer diffus. Flera gränskommuner i Uppsala och Södermanlands län har likheter med förortskommunerna i länet. De har betydande inflyttning från Stockholms län samtidigt som en hög andel av de förvärvsarbetande har sitt jobb i länet. Korta flyttningar dominerar Huvuddelen av flyttningarna sker på mycket korta avstånd. I Tyresö sker ungefär 55 procent av flyttningarna inom kommunen. Tyresö har en nettoinflyttning från Stockholm, Nacka och utlandet medan vi har en nettoutflyttning till Haninge och övriga riket. I Stockholmsområdet flyttar barnfamiljerna från regionens centrala delar Stockholm, Solna och Sundbyberg, med stor andel små lägenheter till förorterna när de får barn. Flyttningen är starkt åldersberoende, högst är rörligheten för ungdomar i åldern år. I hyresrätter är boendetiderna relativt korta medan boendetiderna i egna hem är långa. Ökad försörjningsbörda Fram till år 2050 beräknas Sveriges framtidas befolkning öka med 2,1 miljoner, eller 22 procent, till 11,6 miljoner. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar, andelen barn och unga blir oförändrad och andelen förvärvsaktiva minskar. Som en följd av detta ökar den demografiska försörjningskvoten från 0,71 år 2011 till 0,92 år Stockholms län har i likhet med mångas andra län en utveckling framöver med en allt äldre befolkning. Till och med 2020 ökar antalet pensionärer kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Antalet personer över 65 år beräknas öka den närmaste tioårsperioden. Efter år 2030 kommer antalet och andelen 85 år eller äldre växa mer kraftfullt. Detta får konsekvenser för efterfrågan på bostäder anpassade för äldres behov. Bostadsbyggande Under 2000 talet har länets befolkning ökat med en invånare. Denna befolkningsökning har inte matchats med en motsvarande ökning av bostadsbyggandet. Världen hade under år 2010 och 2011 börjat återhämta sig från den finansiella krisen, den värsta sedan 1930 talet med negativ tillväxt i de flestas OECD länderna. Den globala ekonomin har försämrats betydligt efter den återhämtning som skedde under första halvåret Vid årets slut hade skuldkrisen spridit sig till allt fler allt fler euroländer. Även om Stockholmsregionen torde vara den minst riskfyllda att bygga i när ekonomin utvecklas svagt, minskade nybyggnationen i länet under 2009 och Enligt de

6 6 senaste planerna beräknades bostadsbyggandet därefter öka. Under de kommande tio åren planeras bostäder i Stockholms län. Generellt är bostadsbyggandet överskattat i planerna. Kris påverkar bostadsbyggandet Bostadsbyggandet påverkas av den ekonomiska krisen. Under 2009 och 2010 skedde inget planerat bostadsbyggande i Tyresö utan endast ett antal friliggande villor. Även under 2011 och 2012 blir bostadsbyggandet lågt utöver friliggande villor tillkommer 83 lägenheter vid Veronicagränd i Farmarstigen samt ett Trygghetsboende med 75 platser i Tyresö Centrum. Vi räknar med att konjunkturen skall vända så att bostadsbyggandet kommer åter kommer i gång. Bostadsbyggandet varierar mellan 250 och 475 lägenheter om året under de närmaste åren. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö. Tabell 1 Bostadsbyggande i Tyresö (inflyttning) Strandängarna 80fh 75fh 50fh Seniorboende Strandtorget 40fh 20fh Varvsområdet 10 sh+7fh Siklöjevägen 70fh 50 fh Centrum etapp 1 80fh 40fh Njupkärrsvägen Pluto 8 40fh 35fh Krusmyntan 40fh Järnet 100fh 100fh Tegvägen 20fh Videvägen Grindstolpen 50fh Hasselbacken 50fh 100fh Centrum etapp 2 100fh Södergården 25fh Vendelsövägen Östra 35fh Enskilda villor 40sh 40sh 40sh 40sh Summa 200fh 215fh 435fh 360fh 47sh 40sh 40sh 40sh Vid mitten av 1960-talet hade vi en stor bostadsbrist i länet, främst beroende på en snabb befolkningsökning. Under sex år producerades mellan bostäder om året. Under början av 1970-talet minskade befolkningsökningen kraftigt. Vid mitten av talet uppstod stora överskott på bostäder i många kommuner. Från mitten av 1970-talet till några år in på 1990-talet byggdes mellan lägenheter om året i Stockholms län. Under senare delen av 1990 talet var bostadsbyggandet mycket lågt cirka 4000 lägenheter om året. Under 2000talet ökade produktionen av bostäder kraftigt i jämförelse med 1990talet var ett rekordartat år med färdigställda lägenheter, 2009 färdigställdes 8500 lägenheter, lägenheter och lägenheter. Bostadsbyggandet i Sverige minskade kraftigt under 1990-talet. Huvudorsaken var att boendekostnaderna ökat dramatiskt och att subventionerna till boendet minskade. Den tidigare positiva ekonomiska utvecklingen, det generösa stödet till byggandet och boendet, samt den omfattande bostadsproduktionen ledde till en utglesning. Under de senaste 20 åren har vi istället gått från utglesning till förtätning.

7 Befolkningsökningen i Stockholms län på mer än en halv miljon människor fram till år 2030 ställer krav på mer än en kvarts miljon nya bostäder. Det innebär att kommunerna i länet behöver bygga uppåt lägenheter per år. Många år av för lågt bostadsbyggande gör att vi de närmaste åren behöver uppåt nya bostäder per år för att matcha den växande befolkningen. Nästan samtliga kommuner i länet uppger att de har brist på bostäder och störst är bristen på hyreslägenheter. Osäkerheten i delområdesprognosen är större än i kommunprognosen. Osäkerheten är störst i områden som domineras av hyresrätter. Detta beror på att omflyttningen är större i hyreshusområden än i områden med bostadsrätter och småhus. På grund av osäkerheten bör man vara försiktig då man använder prognosen på delområdesnivå för längre perioder än de närmaste tre åren. 7