Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens

Transkript

1 Dnr UAN- 2016/00964 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens årsplan 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Edqvist, Stina

2 UAN:s årsplan 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Vuxenutbildning och arbetsmarknad... 7 KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE... 7 KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT... 9 MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS Gymnasieskola KUNDPERSPEKTIV: VI HAR NÖJDA KUNDER OCH INVÅNARE KVALITETSPERSPEKTIV: VI HAR RÄTT KVALITET I VÅRA VERKSAMHETER OCH LEVERERAR RÄTT RESULTAT MEDARBETARPERSPEKTIV: VI HAR ENGAGERADE MEDARBETARE MED RÄTT KOMPETENS EKONOMIPERSPEKTIV: EKONOMI I BALANS Budget

3 Sammanfattning Vuxenutbildning och arbetsmarknad Arbetet med social hållbarhet och mottagandet av flyktingar från världens krigshärdar kommer ställa stora krav på såväl Kommunal vuxenutbildning som arbetsmarknadsinsatser och förebyggandeinsatser. Beställningarna av arbetsmarknadsinsatser kan förändras årligen och vi ser ett behov att anpassa dessa för att möta en större grupp av nyanlända under Redan i år, 2016, har behovet av undervisning inom såväl sfi som grundläggande nivå ökat mer än förväntat, och andra utbildningar har därför fått dra ner antalet platser. För att möta dessa behov, behöver nämnden en utökad ram. Nämnden ska vidare arbeta med relevanta insatser för att stärka individer som står långt från arbetsmarknaden på vägen mot egenförsörjning. Under 2017 kommer en samlokalisering att göras av de delar som stödjer vuxna västeråsare i behov av stöttning in på arbetsmarknaden. Det kommer att innebära en gemensam ingång till studier för personer som: är obehöriga till vidare studier, misslyckats med gymnasiestudier, behöver komplettera utbildning eller ska ta del av kommunens arbetsmarknadsinsatser. Samlokaliseringen ger möjlighet till bättre samordning och kartläggning av behov samt planering för individens utveckling men även möjlighet till distansstudier och tentamen. Samtidigt sker en neddragning av arbetsmarknadsinsatser, då en tillfällig tvåårig satsning löper ut Detta kommer att leda till att färre personer kan ta del av arbetsmarknadsinsatser, att köerna till praktikplatser ökar och att vissa verksamheter läggs ner. Sannolikt påverkar detta även kostnaderna för försörjningsstöd i kommunen. Arenan har fått en tydligare roll kring placeringar på introduktionsprogram. Detta arbete behöver fortsätta utvecklas under En kraftsamling ska ske av resurserna kring respektive kund. Inom vuxenutbildningen är fokus att minska andelen avhopp inom samtlig vuxenutbildning. För att utvecklas som beställare kommer en samordning att göras av beställningar och upphandlingar av tjänster inom de delar som bedrivs i beställar- /utförarmodell. Detta ska leda till ett effektivt utnyttjande av de resurser som anslås. Dessutsom ska kvalitetsbesök och övrigt kvalitetsarbete gentemot anordnare av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser utvecklas och utökas. Uppföljningen ska utvecklas. 3

4 Gymnasieskola Skolan ska vara inkluderande, likvärdig och kompensatorisk. Att eleverna når bättre resultat och högre betyg är ett centralt mål för nämnden. Rätt kvalitet och rätt resultat innebär i skolan att uppfylla nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer och sträva mot förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Rätt kvalitet i undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nämnden utvecklar undervisningen så att den ligger i framkant. Vi använder beprövad erfarenhet, ny digital teknik och i arbetet luta oss mot vad forskningen säger är framgångsrikt. Nämnden tar ett helhetsgrepp avseende det systematiska kvalitetsarbetet och bygger analys och aktiviteter tillsammans med rektorer och förstelärare för att säkra kvalitet innefattande trygghet och studiero. För att öka närvaron, särskilt på yrkesprogrammen, ska aktiviteter tas fram. Lärarna ska aktivt motivera eleverna att vilja prestera. Gymnasieskolan fokuserar på detta över tid för att på sikt nå bättre resultat och högre betyg. Kompetensförsörjningen inför läsåret 2016/2017 får anses som god. Dock uppmärksammades att antalet sökande till nya tjänster inför 2016/2017 var färre än tidigare år. För att kunna fortsätta hålla en hög kvalitet med behöriga lärare inom våra verksamheter behöver vissa satsningar genomföras. Ny kompetensutvecklingsmodell är framtagen för kategorin speciallärare/ specialpedagoger vilket är en svårrekryterad grupp. En liknande modell tas fram för VAL-utbildning (vidareutbildning av lärare) i syfte att höja den pedagogiska nivån på yrkesprogrammen vilket i sin tur bör höja meritvärdena på yrkesprogrammen. För att locka andra yrkesgrupper till läraryrket och därmed säkra vår kompetensförsörjning genomförs även en satsning inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med en likvärdig modell. 4

5 Inledning Västerås stad har under det senaste året arbetat med en översyn av koncernens styrsystem. Vissa beslut fattades under 2015, medan andra fattats under 2016 och vissa delar återstår. Nämnden arbetar med årsplaneringen 2017 utifrån Kommunfullmäktiges beslut och de anvisningar som tillsänts barn- och utbildningsförvaltningen från stadsledningskontoret. Anvisningarna är något annorlunda i år jämför med förra året, vilket gör att nämndens årsplan är kortare och mer fokuserad på styrkort, följekort, internkontroll och budget. Dessutom har arbetssättet utvecklats inom förvaltningen under året. Helheten ligger dock väl i linje med nämndens styrmodell, som beslutades vintern Årsplanen är nu helt uppdelad i kommunfullmäktiges olika perspektiv: kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Innehållet baseras på det planeringunderlag som nämnden fastställde i mars 2016 och på de förändringsbehov som identifierats i verksamheten. Höstens arbete med årsplan 2017 innehåller två steg. I det första steget beslutar nämnden om styrkort, följekort, internkontrollplan och tilldelningsbudget på övergripande nivå. Årsplanen är en styrning av verksamheternas årsplanering, som blir det andra steget. Det är också detta innehåll som kommer att följas upp i nämndens delårsrapporter och verksamhetsberättelse (tillsammans med verksamhetsekonomin). I nämndens styrkort formuleras de framgångsfaktorer inom respektive perspektiv, kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi som verksamhetsområdena ska beakta i sin planering av Dessa framgångsfaktorer ska bidra till att nämndens verksamheter närmar sig de övergripande mål kommunfullmäktige har satt upp. Dessutom innefattar nämndens styrkort nu också indikatorer och styrtal. Till styrkortet kommer ett följekort, som visar utvecklingen av viktiga nyckeltal. Kommunstyrelsen har i riktlinje för intern kontroll fastställt att nämnder och styrelser i samband med sin årsplanering ska fastställa en internkontrollplan. I samband med årsplan 2017 fastställer nämnden ett antal riskområden som verksamheten särskilt ska beakta i det fortsatta planeringsarbetet, vilket innebär en styrning av några särskilt prioriterade områden och mer specificerade uppdrag till verksamheten. Dessa områden har identifierats genom att verksamheten uttryckt oro i riskanalysen, tillsynsmyndigheten har påpekat brister eller förbättringsbehov har framkommit i annan uppföljning. I tilldelningsbudgeten utläses de ekonomiska förutsättningarna för verksamheternas fortsatta planering av 2017, såsom den totala budgetramens fördelning och prislistor för fristående aktörer. Verksamhetens årsplanering innehåller verksamheternas budgetar och verksamhetsplaner. Verksamhetsbudgeten beslutas av nämnden i januari

6 Verksamhetsplanerna består av styrkort och följekort, där nämndens kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och nyckeltal ingår. Dessutom tar verksamheterna fram aktiviteter som ska stödja att styrtalen uppnås och att nämnden bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa aktiviteter planeras och revideras fler gånger per åt, utifrån behov av ytterligare åtgärder. Nämnden får information om verksamhetsplaner med aktiviteter i januari, men planeringen sker löpande under året. På motsvarande sätt tar enheter både i centrala förvaltningen och i verksamheten fram enhetsplaner med styrkort och följekort. Utifrån nämndens utpekade riskområden kommer förvaltningen att ta fram förslag till riskhanteringsplaner. I dessa är det tydligare beskriver vilka åtgärder som ska vidtas för att minska risken. Nämnden kommer att fatta beslut om riskhanteringsplanerna i januari

7 Vuxenutbildning och arbetsmarknad Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Alltid bästa möjliga möte är en värdegrund som präglar hela Västerås stad. Både i det interna och i det externa mötet. Ett gott bemötande är inte en förmån, utan en självklarhet. För att nämnden i sitt vidare uppdrag ska ha goda relationer med all verksamhet som är finansierad av nämnden, krävs löpande dialoger med externa utförare. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Goda relationer med all verksamhet i kommunen som är finansierad av nämnden Utvecklad dialog med fristående verksamheter Rapportering av genomförda dialoger till nämnd vid två tillfällen per år Kraftsamla samtliga resurser kring respektive kund för VUC och Arenan Utveckla personalsamverkan mellan VUC, Arenan och andra stödfunktioner genom samlokalisering Säkra tillgången till utbildningsplatser på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning Efterfrågad ledtid från första kontakt till första dag i studier eller annan verksamhet Upplevd nöjdhet efter anlitande av de samlokaliserade verksamheterna. Nya enkäter för att mäta kundnöjdhet ska tas fram. Möjlighet att erbjuda samtliga sökande en utbildningsplats Mäta nuvärde Måltal 90% 100% FÖLJEKORT Nyckeltal Upplevd utveckling för deltagare i arbetsmarknadsinsatser 7,8 7,6 7,9 7

8 INTERNKONTROLL Riskområden Kränkande behandling mm Beskrivning Risk för att det finns situationer där studerande anser sig blivit utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att utbildningsanordnaren inte tar detta på allvar. Det faktum att få ärenden avseende kränkande behandling anmäls till huvudmannen stärker riskområdets relevans. 8

9 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Arbetet med social hållbarhet och mottagandet av flyktingar från världens krigshärdar kommer ställa stora krav på såväl Kommunal vuxenutbildning som arbetsmarknadsinsatser och förebyggandeinsatser. Beställningarna av arbetsmarknadsinsatser kan förändras årligen och vi ser ett behov att anpassa dessa för att möta en större grupp av nyanlända under Under 2017 kommer en samlokalisering att göras av de delar som stödjer vuxna västeråsare i behov av stöttning in på arbetsmarknaden i form av studier eller arbetsmarknadsinsatser. Även insatser för ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret omfattas. Det kommer att innebära en gemensam ingång till studier för personer som: är obehöriga till vidare studier, misslyckats med gymnasiestudier, behöver komplettera utbildning eller ska ta del av kommunens arbetsmarknadsinsatser. Samlokaliseringen ger möjlighet till bättre samordning och kartläggning av behov samt planering för individens utveckling men även möjlighet till distansstudier och tentamen. Samverkan med Arbetsförmedlingen kommer att vidareutvecklas och stärkas utifrån nationella målsättningar. En stärkt samverkan mellan stat och kommun kring arbetsmarknadsfrågorna bedöms vara en långsiktigt viktig process för att minska arbetslösheten i Västerås. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Utveckla och utöka kvalitetsbesök och övrigt kvalitetsarbete gentemot anordnare av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser Fler kvalitetsbesök och dialog Minst 1 besök per anordnare och år. Utveckla arbetet kring placeringar på introduktionsprogram (IM) Minska andelen avbrott inom samtlig vuxenutbildning Ökad andel deltagare som går vidare till arbete eller mer kvalificerade Kvalitetssäkring av IM-placeringar gentemot lagstiftning En successiv minskning i kvalitetssäkrad avbrottsstatistik Andel som går vidare till arbete eller Kortare tid i IM Minskning med 5 procentenheter Ökning med 2 procentenheter 9

10 utvecklingsinsatser inom arbetsmarknadsområdet studier Andel slutförda insatser FÖLJEKORT Nyckeltal Genomsnittlig studietid för elever på? introduktionsprogram (utvecklingsnyckeltal) Andel inskrivna vid Jobbcentrum med försörjningsstöd, som avslutat eller minskat sitt försörjningsstöd Andel personer i primär arbetsmarknadsinsats som avslutats för arbete eller studier Andel personer som gått till arbete efter avslutad primär arbetsmarknadsinsats, som är kvar i arbete sex månader efter avslut Andel personer av dem som deltar i sekundära arbetsmarknadsinsatser som fått sin arbetsförmåga bedömd och dokumenteras Andel avbrott - Grundnivå Gymnasial nivå SFI Andel godkända - Grundnivå - Gymnasial nivå INTERNKONTROLL Riskområden Effekter av omprioriterad budget Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden Beskrivning Risk att angelägna insatser inom arbetsmarknad och vuxenutbildning inte klaras inom budget. Nämnden får inte del av tidiga varningssignaler. Indikationer på kvalitetsbrister når nämnden för sent 10

11 Samordning nyanlända SFI-studerande och i sämsta fall via media. Brister i rutinern avseende hantering o analys av inkomna klagomål. Riskområdet gäller såväl gymnasieskola som vuxenutbildning och arbetsmarknadsområdet. Nämnden överväger att efterfråga en rutin där nämnden tar del av löpande incidentrapportering. Risk för att det delade ansvaret mellan arbetsförmedlingen och Västerås stad medför samordningsbrister som i slutändan drabbar nyanlända SFIstuderande 11

12 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Efter den genomförda samlokaliseringen av arbetsmarknadskartläggningar, Arenan, VUC och Stödfunktioner från Frimanska vux behöver framtida kompetensbehov fastställas. Efter samlokalisering förväntas synergier och nya samarbete uppstå, vilket gör att personalens kompetens kan nyttjas på effektivare sätt. Detta kan i sin tur leda till att det finns behov av kompetensomställning. En plan för rekrytering och kompetensutveckling bör därför tas fram för respektive personal. Strävan är att sjuktal och medarbetarindex ska behållas på nuvarande nivå och om möjligt förbättras trots omlokalisering. En gemensam arbetsplatskultur skapas genom välplanerad flytt och gemensamma insatser under projektledare. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator Kommentar VUC+Arenan Definierat kompetensbehov vid nyrekrytering Andel personal med relevant utbildning/kompetens i kompetenskartläggning 100% INTERNKONTROLL Riskområden Attraktiv arbetsgivare Beskrivning Risk för att arbetsgivaren Västerås stad inte lyckas attrahera nyckelkompetens. Risk för att lärare uppfattar att statliga satsningar försvinner på vägen. Risk för intern konkurrens mellan skolformerna där det finns risk att vuxenutbildningen med besparingskrav drar det kortaste strået. 12

13 Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT För att ha en ekonomi i balans i bemärkelsen att resurser fördelas på ett likvärdigt sätt, krävs löpande dialoger kring och justeringar av resursfördelningsmodellen. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal En resursfördelning som Dialog med fristående Genomförda dialoger främjar likvärdighet och kommunala verksamheter Stärka ekonomifunktionen för VUC och Arenan Tydlighet i sambandet mellan medel och insats Utvecklas under 2017 Tydlig uppföljning Nyckeltal för verksamheterna Utvecklat nyckeltal för effektiviteten tas fram under 2017 FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Ekonomi (tilldelningsekonomi) Utfall jmf budget +41,1-14,7-8,1-13,5 +2,2 INTERNKONTROLL Riskområden Obalans i budget Beskrivning Det finns en obalans i vuxenutbildningsbudgeten per augusti Risk för utebliven aktiv hantering. 13

14 Gymnasieskola Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Alltid bästa möjliga möte är en värdegrund som präglar hela Västerås stad. Både i det interna och i det externa mötet. Ett gott bemötande är inte en förmån, utan en självklarhet. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen) Attraktionskraft (huvudmannen) Indikatorer Bemötande i skolenkäten Marknadsandel i slutlig antagning Andel förstahandsväljare till kommunala gymnasier Styrtal Skolenkäten våren 2016: 85 % ska öka till 86 % våren 2017 Marknadsandel höjs till 67 % 2017 Andelen förstahandsväljare ökar med 2 procentenheter 2017 FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Kund Upplevd trygghet, åk (Västerås totalt) Upplevd kunskap om målen, åk 2 Upplevt stöd och hjälp, åk Upplevd återkoppling, åk Upplevda höga förväntningar, åk 2 Kund Upplevd trygghet, åk (kommunala skolor) Upplevd kunskap om målen, åk 2 Upplevt stöd och hjälp, åk

15 Upplevd återkoppling, åk Upplevda höga förväntningar, åk 2 Andel gymnasieelever i kommunens egna skolor av alla elever folkbokförda i Västerås 59,3 58,9 60,2 61,0 INTERNKONTROLL Riskområden Beskrivning 15

16 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Skolan ska vara inkluderande, likvärdig och kompensatorisk. Att eleverna når bättre resultat och högre betyg är ett centralt mål för nämnden. Rätt kvalitet och rätt resultat innebär i skolan att uppfylla nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer och sträva mot förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Rätt kvalitet i undervisning utgår från läroplanen och kursplanerna och bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi ska utveckla undervisningen så att den ligger i framkant. Vi ska använda beprövad erfarenhet, ny digital teknik och i arbetet luta oss mot vad forskningen säger är framgångsrikt. Vi tar ett helhetsgrepp avseende det systematiska kvalitetsarbetet och bygger analys och aktiviteter tillsammans med rektorer och förstelärare för att säkra kvalitet innefattande trygghet och studiero. Vi tar fram aktiviteter för att öka närvaron särskilt på yrkesprogrammen. Lärarna ska aktivt motivera eleverna att vilja prestera. Vi fokuserar på detta över tid för att på sikt nå bättre resultat och högre betyg. Detta är en utmaning när antalet oberöriga elever från årskurs 9 i grundskolan ökar (inför höstterminen 2016 var 175 elever folkbokförda i Västerås obehöriga till gymnasieskola, oräknat nyanlända elever). STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Uppföljning och analys av betygsresultat Undervisning i framkant Indikator Analys av resultat ur Extens och uppföljning av nationell betygsstatistik Eleverna presterar mer Andel F Resultat i skolenkäten: Lärarna motiverar Resultat i skolenkäten: Styrtal Betygsmedelvärde 14,3 vt 2017 Minst 83 % av avgångseleverna når en gymnasieexamen Genomsnittlig betygspoäng minst 14,3 vt 2017 Andelen F ska minska från 5,3 % Minst 60 % är positiva 2017 Minst 80 % är positiva 16

17 Verksamhet på vetenskaplig grund Upplevt inflytande 2017 Arbete med Kartläggningar ska finnas frånvarokartläggning på alla enheter och genomförs insatser ska ha tagits fram senast sommaren 2017 Skapa ett gemensamt arbetssätt för kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete för samtliga enheter En modell ska finnas på plats senast sommaren 2017 FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Kvalitet Andel elever med ,3 67,9 (Västerås totalt) gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt Genomsnittlig studietid för? elever på introduktionsprogram (utvecklingsnyckeltal) Genomsnittlig betygspoäng, ,8 13,7 nationella program Elever per lärare 13,8 12,9 13,0 12,6 Andel legitimerade och ,5 76,7 behöriga lärare Upplevd lust att lära, åk 2 60 Upplevt inflytande, åk Kvalitet (kommunala skolor) Andel elever med ,2 67,3 gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt Genomsnittlig studietid för elever på introduktionsprogram (utvecklingsnyckeltal) Genomsnittlig betygspoäng, ,6 13,6 nationella program Elever per lärare 13,2 12,9 12,8 12,3 Andel legitimerade och behöriga lärare ,5 80,6 17

18 Upplevd lust att lära, åk 2 54 Upplevt inflytande, åk Frågan i skolenkäten om elevers motivation och lust att lära ändrade formulering 2016, vilket gör att den inte går att jämföra med tidigare år. INTERNKONTROLL Riskområden Introduktionsprogrammen organiseras i segregerade miljöer Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden Beskrivning Risk för att introduktionsprogrammen organiseras i segregerade miljöer. Risk för att förvaltningen inte förmår anpassa organisationen efter de nya riktlinjer som beslutas i UAN. Otillräcklig uppföljning av IM-elevernas resultat finns kvar som risk liksom en schablonmässigt utformad resurstilldelning till individuellt utformade introduktionsprogram. Kommer det att finnas plats för eleverna då elevkullarna ökar? Otydlighet kring hur dimensioneringsansvaret i BUF ska omhändertas. Nämnden får inte del av tidiga varningssignaler. Indikationer på kvalitetsbrister når nämnden för sent och i sämsta fall via media. Brister i rutinern avseende hantering o analys av inkomna klagomål. Riskområdet gäller såväl gymnasieskola som vuxenutbildning. Nämnden överväger att efterfråga en rutin där nämnden tar del av löpande incidentrapportering. 18

19 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT Kompetensförsörjningen inför läsåret 2016/2017 får anses som god. Dock uppmärksammades att antalet sökande till nya tjänster inför 2016/2017 var färre än tidigare år. För att kunna fortsätta hålla en hög kvalitet med behöriga lärare inom våra verksamheter behöver vissa satsningar genomföras. Ny kompetensutvecklingsmodell är framtagen för kategorin speciallärare/ specialpedagoger vilket är en svårrekryterad grupp. En liknande modell tas fram för VAL-utbildning (vidareutbildning av lärare) i syfte att höja den pedagogiska nivån på yrkesprogrammen vilket i sin tur bör höja meritvärdena på yrkesprogrammen. För att locka andra yrkesgrupper till läraryrket och därmed säkra vår kompetensförsörjning genomförs även en satsning inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med en likvärdig modell. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfte i sin studie av framgångsrika skolkommuner i Öppna jämförelser betydelsen av ledarskapet som främsta faktor. I begreppet hållbart ledarskap inryms många olika delar. Hållbart handlar om att klara sitt uppdrag över tid och att ha förutsättningar att kunna utveckla arbetet. Det handlar om att kunna kombinera ett viktigt och ansvarfullt uppdrag utan att det påverkar hälsa, privatliv och fritid negativt. Det handlar också om att kunna gå i och ur chefsuppdrag beroende på situation i livet. Hållbart ledarskap handlar naturligtvis också om återväxten och kompetensförsörjning. Att vi kan stötta potentiella ledare i vår organisation att kliva fram och in i ledarrollen. Det handlar om att få prova på, få stöd, utbildning och mentorskap. Det handlar också om att kunna rekrytera chefer utifrån. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator Kommentar Andelen pedagogisk personal med examenbevis och lärarlegitimation ökar och stabiliseras Kartläggning, uppföljning och statistik Andel pedagogisk personal med legitimation 95 % (mäts i Competenz) Andelen legitimerad och behörig personal ska vara minst 85 % (räknat i heltidstjänster, mäts av SCB) Skapa förutsättningar för Kartläggning, Andel yrkeslärare med 19

20 instruktörer att studera till behöriga yrkeslärare Förbättra chefers och medarbetares arbetsmiljö Hållabrt ledarskap uppföljning och legitimation 55 % statistik i Competenz Måltal 50% av undervisningstillfällena för yrkesämnen ska bedrivas med ämnesbehörig personal Stressindex För chefer under 12, nov 2017 För medarbetare under 12, nov 2017 Antal medarbetare per chef Ledarskapsindex Antalet medarbetare per chef utan ledningsstöd bör ej överstiga 35 Index ska öka från 58 i nov 2015 till 60 i nov 2017 FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Medarbetare Sjukfrånvaro, procent, kort tid Sjukfrånvaro, procent, lång tid Engagemangsindex Organisationsindex Pedagogisk personal per rektor INTERNKONTROLL Riskområden Attraktiv arbetsgivare Beskrivning Risk för att arbetsgivaren Västerås stad inte lyckas attrahera nyckelkompetens. Risk för att lärare uppfattar att statliga satsningar försvinner på vägen. Risk för intern konkurrens mellan skolformerna där det finns risk att vuxenutbildningen med besparingskrav drar det kortaste strået. 20

21 Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans PLANERAD VERKSAMHET 2017 OCH UTVECKLING PÅ LÄNGRE SIKT En viktig förutsättning för att nå ekonomi i balans för nämndens verksamheter är en prislista, som är rättvisande i förhållande till det regelverk som finns. Därför kommer nämndens nya prislista att underlätta för nämnden som huvudman att nå en ekonomi i balans. Det finns dock fortfarande utmaningar för vissa enheter i form av för få elever i vissa årskurser (ett problem som finns kvar i tre år när det väl uppstått) och ökade lokalhyror. Avgörande för ekonomin ska vara i balans är att platserna fylls på de kommunala gymnasieskolorna. För att uppnå detta görs olika marknadsföringsinsatser (beskrivs under kundperspektivet) och kvalitetshöjande insatser (beskrivs under kvalitetsperspektivet). Detta underlättas av att elevkullarna nu börjat öka. En risk är dock att antalet nyanlända elever kan sjunka snabbt och den nuvarande organisationen då blir alltför stor. STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Ekonomi i balans Indikator Antal enheter med budgetavvikelse Styrtal Högst 3 enheter 2017 FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Ekonomi (verksamhetsekonomi) Utfall jmf budget -30,7-19,3-6,0 +2,2 INTERNKONTROLL Riskområden Osäkerhet i programprissättningen Beskrivning Risk att programpriserna i Västerås avviker i jämförelse med snittet för riket utan att det är en medveten styrning från nämnden. Risk för att nämnden inte hinner analysera underlag innan ny prislista ska fastställas. Jämförelser avseende lokalkostnader efterfrågas. Osäkerhet om hur Västerås stad som helhet och 21

22 UAN som nämnd och de olika enheterna påverkas av det faktum att utvecklingen går mot att allt flertalet gymnasieskolor är externt inhyrda. 22

23 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Budget

24 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning av förslag till beslut Budgetprocessen Budgetförutsättningar BUDGETRAM BEHOV AV JUSTERING AV BUDGETRAM FINANSIERING AV CENTRAL FÖRVALTNING FULLMÄKTIGES UPPDRAG Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering UTVECKLINGSMEDEL HANTERING AV ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD OCH TILLÄGGSBELOPP/BIBASS SKOLSKJUTSAR OCH ELEVTRANSPORTER PROGRAMPRISLISTOR Arbetsmarknad och vuxenutbildning OMVÄRLD RISKER Budgetförutsättningar 2017 Kommunala utföraren RESULTATKRAV INVESTERINGAR LÖNEÖKNINGAR, PO-PÅLÄGG, INTERNRÄNTA OH-KOSTNADER UTMANINGAR BILAGA UAN TILLDELNINGSBUDGET BILAGA FINANSIERING AV CENTRAL FÖRVALTNING

25 Inledning Utgångspunkten för budgetarbetet är senaste prognosen (tertial 2) för innevarande verksamhetsår, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett sammantaget underskott mot budget med -0,8 Mkr. Överskott hos nämnden, +2,2 Mkr i tilldelningsekonomin främst pga färre elever än budgeterat (+5,4 Mkr) och underskott hos vuxenutbildningen pga fler elever än budgeterat (-3,8 Mkr). Underskott hos de kommunala utförarna -3,0 Mkr, i verksamhetsekonomin, varav -2,6 Mkr i kommunala utförarens vuxen- och YH-utbildning. I denna budgethandling redovisas detaljbudget 2017 för tilldelningsekonomin. Verksamhetsekonomins detaljbudget utarbetas under hösten med planerat beslut i nämnden i januari. 25

26 Sammanfattning av förslag till beslut Nedanstående förslag utgår från den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen på 716,8 Mkr. Fördelningen mellan gymnasieverksamhet och vuxenutbildning föreslås med 577,7 Mkr till gymnasieverksamheten, 70,3 Mkr till vuxenutbildningen och 68,8 Mkr till arbetsmarknad. I budgeten beräknas elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, utifrån fullmäktiges ramtilldelning. Generell kompensation för löne- och prisökningar med 2,5%. Dessutom ett extra tillskott till Vuxenutbildning och Arbetsmarknadsåtgärder. 8,4 Mkr avsätts för utvecklingsmedel för hela utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I beloppet ingår Expectrum, Mälardalens kompetenscentrum för lärande samt flera mindre satsningar. Bidragsberäkningen till gymnasieskolan utgår från beslutad ersättningsmodell med bastilldelning per program och tillägg (omfattar ej individuella program) för låga meritvärden, svenska som andraspråk och modersmål. Omfördelning har gjorts mellan programmen utifrån kommunala utförarens förväntade programkostnader. Detaljbudget för Arbetsmarknadsåtgärder och Vuxenutbildningen beslutas samtidigt som verksamhetsbudgeten på nämnden i januari. 26

27 Budgetprocessen Budgetprocessen inför år 2017 är uppdelad i följande moment: Fullmäktigebeslut om rambudget den 22 juni. I oktober beslutar nämnden om detaljbudget för tilldelningsekonomin vilket ger budgetförutsättningar för verksamhetsekonomin. I oktober lämnar nämnden rapport till kommunstyrelsen; Komplettering av årsplan. Där beskriver nämnden hur budgetramen fördelas och större problemområden i budgeten. I januari fastställer nämnden verksamhetsekonomins detaljbudget och detaljbudgeten för Arbetsmarknadsåtgärder och Vuxenutbildning. Budgetförutsättningar Budgetram Kommunfullmäktige har beslutat om en budgetram på 716,8 Mkr för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ingående budgetram från ,0 Mkr Uppräkning för pris o löneökningar 20,3 Mkr Tillskott och förändringar 2017 Ökat elevantal gymnasiet 1,7 Mkr Avgår tillfälliga satsningar -5,2 Mkr Arbetsmarknadsåtgärder, -5,0 Mkr HBTQ-satsning, -0,2 Mkr Budgetram ,8 Mkr 27

28 Elevantalet i gymnasieskolan förväntas öka och budgetramen 2017 (inklusive gymnasiesärskola) omfattar elever. (4 806 i gymnasieskola +155 i gymnasiesärskola). Prislistorna är beräknade utifrån ramtilldelningen på elever. Förslag till detaljbudget för tilldelningsekonomin framgår i BILAGA 1. Behov av justering av budgetram Ramöverföring med 1,5 Mkr som en kompletterande utökning av budgetramen äskas för överflytt av ansvar för skolkostnaden för institutionsplacerade ungdomar från Individ- och familjenämnden till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. En ramflytt på 2,4 Mkr gjordes i tilläggsbudgeten för Den utgick från en beräkning av 11 årsplaceringar. Förväntade utfallet för 2016 är 18 årsplaceringar. Kompletterande medel för 7 årsplaceringar (1,5 Mkr) önskas reglerade. Högre och lägre volymer mellan åren får normalt bäras av förvaltningen. Det är dock viktigt att ramskiftningen för första året utgår från rätt antal årselever. Ramöverföring med 3,5 Mkr till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden från Grundskolenämnden efter slutavstämning av ramjusteringar för ny hyresmodell. Ramöverflytten mellan nämnderna i sparpaketet 2016 utgick från aviserad ramförändring för införande av funktionshyror. Rättställning utifrån den slutliga ramjusteringen för funktionshyror. Ramökning med 9,0 Mkr för volymökning av antalet vuxenstuderande. Antalet elever på rättighetsstyrda kurser har sedan 2013 ökat med 650 elever per år. Utifrån flyktingmottagandet har antalet elever på Sfi ökat med ca 300 elever. Många Sfi-elever ersätts initialt via flyktingschablonen. Den stora majoriteten av eleverna går vidare och studerar först svenska som andraspråk och därefter/parallellt även 28

29 matematik och engelska. Det ökar kostnaden för de rättighetsstyrda kurserna. Under 2016 har ökningen av rättighetsstyrda kurser delvis kompenserats av att platserna på yrkesutbildningar minskats mer än vad som redan planerats i Vuxenutbildningens sparkrav. Ramökning med 3,5 Mkr för att säkerställa volymen på arbetsmarknadsåtgärder till ungdomar. Återtagandet av den tillfälliga ramökningen under två år för ungdomsinsatser får konsekvenser både på ungdomsinsatser och andra som t.ex. OSA och Trygghetsanställda. Prognoser från Arbetsförmedlingen pekar på fortsatt hög ungdomsarbetslöshet, särskilt hos de utsatta grupperna. Samtidigt kommer en stor grupp nyanlända att behöva de insatser staden kan erbjuda. Genom omfördelning inom nämndens verksamheter har 1,5 Mkr kunnat tillföras Arbetsmarknadsåtgärder Ytterligare förstärkning med 3,5 Mkr behövs för att säkerställa volymen på ungdomsinsatserna. Finansiering av central förvaltning För att säkerställa transparensen i förvaltningen, görs en genomgång av kostnader och finansiering av central förvaltning inom barn- och utbildningsförvaltningen i BILAGA 3. 29

30 FULLMÄKTIGES UPPDRAG Rationaliseringskrav Fullmäktige har ålagt nämnderna ett rationaliseringskrav på 0,5 %. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är undandagna från sparkravet, med villkoret att nämnden fortsatt finansierar del av Expectrum learning med 3,5 Mkr. Tillkommande insatser och kostnader kopplade till flyktingmottagningen Under 2017 beräknas 455 asylsökande årselever i gymnasieskolan. Förväntad merkostnad, utöver schablonersättning från Migrationsverket, uppgår till 25,9 Mkr. Elevhälsa till 1,3 Mkr och Administrativa merkostnader till 0,3 Mkr. Total merkostnad som äskas från det extra statsbidraget: Gymnasieskola, 27,5 Mkr För flyktingar med uppehållstillstånd beräknas ett underskott med 0,9 Mkr. Om alla asylsökande får uppehållstillstånd och stannar i Västerås, ökar den kommunala kostnaden för gymnasieskola med 29 Mkr senast från 2018 och ytterligare 41 Mkr senast från Detaljerad redovisning i eget dokument. Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering Utvecklingsmedel I budgeten för 2017 avsätts 8,4 Mkr till utvecklingsmedel för hela utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I beloppet ingår Expectrum 3,5 Mkr och Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) med 1,9 Mkr samt mindre satsningar såsom ung företagsamhet, ungdomstinget, arbetsmarknadskunskap, Västerås astronomiska och rymdförening och delfinansiering av Vård- och omsorgscollege. 30

31 Hantering av elever i behov av särskilt stöd och tilläggsbelopp/bibass+ UAN fastställer omfördelningsbehovet inom den kommunala skolan, i enlighet med förslag som den kommunala skolan presenterar. Samlingsbegreppet BIBASS+ (barn i behov av särskilt stöd) används för alla skolformerna och förståelsen för att det avser en resursförstärkning då det föreligger mycket stora behov av särskilt stöd är central. I den vanliga prislistan ingår resurser för att hantera elever i behov av särskilt stöd. Det ligger i grunduppdraget och så har också lagstiftaren tänkt sig systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp. I grunduppdraget ingår att skolorna löpande omprioriterar och tänker nytt för att möta olika elevers behov av särskilt stöd och det är enbart i extra ordinära fall som nämnderna går in med riktad omfördelning utöver den som görs i grundmodellerna. Förändringen till 2017, är en ökning med 2 Mkr i BIBASS+ till 19 Mkr hos den kommunala utföraren. För fristående skolor budgeteras motsvarande medel för tilläggsbelopp med 5,9 Mkr. Av de 19 Mkr hos kommunala utföraren avser 12 Mkr IM-elever och 7 Mkr övriga gymnasieelever. Översynen av individuella programmen och prismodeller för dem kan påverka hur och var de 12 Mkr hanteras. Frågan återkommer som särskilt ärende till nämnden. Skolskjutsar och elevtransporter Kostnadsutvecklingen för skolskjutsar och elevtransporter har under de senare åren överskridit budget. Nämnderna har gjort omfattande översyner av verksamheten och fastställt nya riktlinjer för skolskjutsar enligt skollag. Samtidigt har kommunens frivilliga åtaganden synliggjorts. I den nya organisationen hanteras skolskjutshandläggningen på ett effektivare sätt, vilket förväntas ge ekonomiska effekter. För 2017 budgeteras 10,8 Mkr. 31

32 Programprislistor Förslaget till programpriser bygger på prognosticerade kostnader i den kommunala skolan i enlighet med gällande lagstiftning, vilket medför viss omfördelning mellan programmen. Förutom förändringar mellan programmen utgår en generell kompensation för löne- och prisökningar med 2,5%. Förslag till nya prislistor framgår av BILAGA 2. Arbetsmarknad och vuxenutbildning Omvärld Arbetslösheten har minskat något under 2016 men är fortsatt hög i kommunen. Glappet mellan arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och de arbetssökandes utbildning och erfarenheter är fortsatt stort. Behovet av kompetensutveckling och ökad andel behöriga till högre studier är därför omfattande. Andra samhällsaktörer har fortsatt begränsade möjligheter att erbjuda matchande utbildningar för personer som saknar efterfrågad behörighet. Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsinsatserna i Västerås har under de senaste åren varit omfattande. Stora kommunala satsningar på arbetslösa ungdomar och möjlighet att erbjuda många arbetslösa utbildning, har enligt Arbetsförmedlingen, minskat arbetslösheten i kommunen. Som en del i de pedagogiska nämnderna besparingar/omprioriteringar inför 2016 minskades Arbetsmarknadsåtgärdernas budget med 15,0 Mkr och Vuxenutbildningens budget med 7,0 Mkr. Antalet sökande till Utbildning i svenska för invandrare har ökat under året där andelen med flyktingstatus stått för den största ökningen. Under 2017 förväntas fortsatt ökning av antalet flyktingar. Ett stort behov av vuxenutbildning bedöms därför kvarstå. 32

33 Risker Många som invandrat den senaste tiden har kort tidigare utbildning vilket medför att behovet av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser för den gruppen kommer att vara stort under en längre period. Det aviserade stora inflödet av flyktingar som väntas innebär också särskilda påfrestningar på både utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Möjligheten till statsbidrag för yrkesutbildning är oklar. Inga preliminära besked har getts från Skolverket. De poster som redovisas i detta budgetförslag är därför mycket osäkra. Då dessa medel utgör en betydande del av budgeten kan en kraftig begränsning av antalet utbildningsplatser krävas om bidraget uteblir. 33

34 Budgetförutsättningar 2017 Kommunala utföraren Resultatkrav Nämndens förväntan är att förändrad elevpeng skall ge enheterna bättre förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För 2017 förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans. Investeringar Investeringsramen för inventarier i gymnasiet uppgår till 5,0 Mkr för Löneökningar, PO-pålägg, Internränta Löneökningar, 3,0 % från 1/4 PO-pålägg: Differentierat PO-pålägg utifrån lönenivå, o Uppgift på %-satser från Servicepartner Internränta, 2,5 % Prisökningar, 1,5 % OH-kostnader Nämnden förväntar att gemensam administration inte utökas, så att elevpengen kommer enheterna till del med full uppräkning för löner och priser. Utmaningar Gymnasium: Prognos 2016, -3,0 Mkr Gymnasiet förväntas lämna en budget i balans för 2017 Beloppen ovan beskriver den kommunala utförarens behov av att effektivisera för att kunna lämna en budget i balans. För 2017 lämnas full kompensation för pris- och löneökningar, vilket medför att sparbetinget, i stort sett, begränsas till att innehålla ingående obalans 2017 (2016 års prognostiserade resultat) och anpassning till förändringar i elevvolymen. 34

35 BILAGA 1 UAN Tilldelningsbudget 2017 Huvudverksamhet Budget Budget Diff /2016 Kommunal verksamhet Gymnasieskola 297,5 306,3 8,8 Gymnasiesärskola 40,3 42,8 2,5 Skultuna 0,5 0,6 0,1 Summa kommunal verksamhet 338,3 349,7 11,4 Fristående verksamhet Fristående skola gy 174,0 175,0 1,0 Fristående skola gysär 0,6 0,0-0,6 Summa fristående verksamhet 174,6 175,0 0,4 Verksamhet i annan kommun Andra kommuner gy 19,9 25,9 6,0 Andra kommuner gysär 5,5 5,3-0,2 Summa annan kommun 25,4 31,2 5,8 Totalt köp av huvudverksamhet 538,3 555,9 17,6 Stödverksamhet Riktade medel Statsbidrag och moms -11,0-11,0 0,0 Gymnasieantagningen 1,3 1,3 0,0 Arenan 6,0 6,0 0,0 Skolskjutsar 10,3 10,8 0,5 Inackorderingstillägg 1,1 1,2 0,1 Fritid förebyggande 0,0 0,0 0,0 Utv.medel, särskilda satsningar 8,4 8,4 0,0 Summa riktade medel 16,1 16,7 0,6 Gemensam förvaltningsadministration Förvaltningsenheterna 6,1 6,1 0,0 Extens 1,2 1,2 0,0 Nämnden 1,3 1,3 0,0 Summa förvaltningsadministration 8,6 8,6 0,0 Totalt stödverksamhet 24,7 25,3 0,6 Ramökning, omfördelning från GSN -3,5 Summa UN exkl VUC och arb. 563,0 577,7 14,7 Vuxenutbildningscentrum 66,5 70,3 3,8 Arbetsmarknad 70,5 68,8-1,7 Totalt budget och utfall 700,0 716,8 16,8 35

36 BILAGA 3 Finansiering av central förvaltning Den centrala förvaltningen består av följande enheter: Utbildningsdirektör som är huvudansvarig för skolorganisationens drift och förvaltningsorganisationens ändamålsenlighet. Enheten för styrningsstöd utgör främst ett stöd åt de pedagogiska nämnderna och direktören för barn- och utbildningsförvaltningen. Nämndenheten är en kommunikationscentral för relationen verksamhet och politik och enheten ansvarar för förslag till övergripande resursfördelning och uppföljning, processägarskapet för det systematiska kvalitetsarbetet samt samordningsansvar för hantering av allmänna handlingar och diarieföring. IKT-enheten har ett huvudsakligt uppdrag. Det är att säkra standarder inom information och IT, det vill säga se till att organisationen har gemensamma strategier och rutiner. Ekonomi- och planeringsenheten driver ekonomiprocessen för verksamhetsekonomin samt svarar för ekonomisk planering, uppföljning och analys. Enheten tar även fram underlag för strategier och riktlinjer för att säkra långsiktig lokalplanering utifrån stadens behov och demografiska förändring. HR-enheten bidrar till att förvaltningens vision och mål uppnås genom att initiera, analysera, driva och följa upp strategiska och operativa HRprocesser. Beställarverksamheten hanterar de delar som utgör stöd och komplettering till den linjelagda pedagogiska verksamheten. Verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan F-5, grundskolan 6-9 och gymnasie- och vuxenutbildning har varsin stab som bland annat består av utvecklingsledare, projektledare och informatörer. Verksamhetscheferna har ett gemensamt ansvar för verksamheten enligt skollag, läroplaner och utbildningsplaner. Gemensamt för utbildningsdirektören, enheten för styrningsstöd och nämndenheten är att de inte ska bli för involverad i den löpande förvaltningen 36

37 utan de har ett uppdrag att se till att en rättvisande bild förmedlas till nämnden. Övriga enheter har det huvudsakliga uppdraget att stödja verksamheten. Enheterna i den centrala förvaltningen finansieras på olika sätt eller en kombination av olika sätt. Det är: Budgetmedel från nämnd Direktbeställningar från nämnd Extern finansiering Täckningsbidrag från verksamheten Med budgetmedel finansieras den centrala förvaltningen som är övergripande och avser hela förvaltningens verksamhet, d v s både relationen med fristående förskolor och skolor och den kommunala verksamheten. Med direktbeställningar från nämnd avses medel där nämnden gör särskilda satsningar inom specifika områden och kräver en finansiering som inte täcks av barn- och elevpeng. Det är till exempel stöd för barn- och elever med särskilt stöd (bibass+), läs- och skrivmentorer, matematikutvecklare med mera. En viss finansiering sker också externt via statsbidrag och EU-bidrag. De gemensamma resurser som ska täckas av den kommunala skolverksamheten debiteras förskolor och skolor via täckningsbidrag. Antalet tjänster i den centrala förvaltningen omräknat till heltidstjänster uppgår till 78 i budget Antalet har varit relativt oförändrad sedan omorganisationen till den nya barn- och utbildningsförvaltningen med start 1/ Antalet tjänster i budget 2013 var 78, och Antalet medarbetare på förvaltningen har dock ökat med cirka 700 personer mellan åren och uppgick till drygt när verksamhetsbudget för 2016 fastställdes. I denna siffra inräknas inte barn- och utbildningsförvaltningens vikarieförmedling. Det är en ökning med cirka 19 % av förvaltningens medarbetare som skett utan att den centrala förvaltningen vuxit. Om den centrala administrationen vuxit i motsvarande grad skulle antalet tjänster vara 15 fler, d v s 93. Den centrala administrationen per enhet i budget 2016 framgår nedan. Det är cirka 31 tjänster som finansieras av de pedagogiska nämnderna (tilldelningsekonomin). De övriga 47 tjänster finansieras via täckningsbidrag från förskolor och skolor (verksamhetsekonomin). 37

38 Antal tjänster Enhet Tilldelning Verksamhet Summa Direktör 1,0 1,0 Enheten för styrningstöd 3,0 3,0 Nämndenheten 14,0 3,0 17,0 Ekonomi och planeringsenheten 2,0 16,8 18,8 IKT-enheten 3,3 4,7 8,0 HR-enheten 0,3 8,7 9,0 Beställarenheten 7,0 1,4 8,4 VC-stab förskola 3,3 3,3 VC-stab grundskola F-5 2,7 2,7 VC-stab grundskola 6-9 2,7 2,7 VC-stab gymnasium o vux 3,9 3,9 Summa 30,6 47,2 77,8 Från och med 2016 är Enheten för didaktik och ämnesutveckling organiserad inom grundskolan. Enheten består av utvecklingsinriktade tjänster för skolverksamheten som matematikutvecklare, läs- och skrivmentorer, EUsamordnare, idrottskonsulent, skolbibliotek, VFU med mera och dessa tjänster är inte klassificerade som central administration. Likaså finns vissa tjänster såsom IKT-mentorer och vissa utvecklingsinriktade tjänster som är placerade i VCstaberna som inte heller klassificerats som central administration. Dessa tjänster är placerade centralt för att underlätta samordning samt fördelning av resurserna mellan förskole- och skolenheter. Enheten för didaktik och ämnesutveckling har i budgeten tjänster varav 6 finansieras av nämndernas direktbeställningar och 5 tjänster av täckningsbidrag från verksamheten. I VC-staberna finns omräknat till heltidstjänster 10 tjänster, förutom de i tabellen ovan, som finansieras via täckningsbidrag. I förhållande till budget 2015 är det en utökning med två tjänster som finansieras med täckningsbidrag avseende ITadministratörer för förskolan och minskning av 1 tjänst som finansieras med direktbeställningar. Gemensam administration som köps från Servicepartner Sammanlagt fördelades kostnader och köptes tjänster under 2015 från Servicepartner om cirka 105 mnkr och från Stadsledningskontoret och Mälarenergi (IT-tjänster) cirka 18 mnkr. Beloppen bedöms bli relativt oförändrade för Av detta belopp finansierar verksamheten, d v s förskolor och skolor 38

39 cirka 94 mnkr och resterande belopp köper förvaltningsenheterna, beställarverksamheten och de pedagogiska nämnderna. De gemensamma resurserna som fördelas eller köps av Servicepartner och Stadsledningskontoret består till cirka 60 % av IT-kostnader såsom hyra av datorer och IT-tjänster. Övriga kostnader handlar om ersättning för central ekonomihantering, HR-resurser i form av rekrytering, rehabilitering, chefsstöd m m, lönehantering, antagning och placering, vaktmästeri, upphandling, säkerhet m m. Nedan framgår beloppen av respektive tjänst. För ett flertal tjänster inom framför allt HR går det också att komplettera de fasta årsavtalen med tilläggstjänster som är prissatta per timme. Gemensamma kostnader som finansieras av verksamheten 2016 De kostnader som finansieras av verksamheten, d v s förskolor och skolor, och som fördelas via täckningsbidrag består av gemensamma kostnader inom Barnoch utbildningsförvaltningen om 69,7 mnkr samt kostnader från Servicepartner om 31,8 mnkr. Dessa kostnader bygger normalt på årsavtal och årsöverenskommelser och enheterna kan inte direkt påverka dem och de fördelas därför via täckningsbidrag utifrån enheternas storlek och nyttjande. Den genomsnittliga kostnaden är cirka 24 tkr per medarbetare och år. Sedan tillkommer kostnader från Servicepartner som är mer direkt påverkbara för enheterna såsom hyra av datorer, IT-tjänster och hyra av övriga utrustningar. Detta belopp uppgår till cirka 62 mnkr och varierar givetvis mellan förskolor och skolor beroende på deras behov. Sammanlagt betalar den kommunala skolverksamheten inom förskolor, grundskolor och gymnasium cirka 94 mnkr till Servicepartner och Stadsledningskontoret. Dessa gemensamma kostnader uppgår sammanlagt till drygt 6 % av verksamhetens totala kostnader vilket framgår av diagrammet nedan. 39

40 Nedan visas en specifikation över de gemensamma resurser som debiteras på verksamheten, dvs exklusive de köp som förvaltningsenheterna och beställarverksamheten köper. Gemensamma resurser från Servicepartner och Stadsledningskontoret Debitering via täckningsbidrag 2016 Ekonomi, ekonomisystem HR Löner och HR-system Upphandling Intranät, diarehantering Försäkringar Porto och posthantering Antagning och placering Säkerhet och brandskyddsutbildning 820 Växel Övrigt 210 Summa Debitering direkt Hyra av inventarier Hyra av datorer IT-tjänster stadsgemensamma Summa

41 Resurser från BUF som fördelas via TB Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare, strateg, Ekonomistöd Stöd planerings och lokalfrågor Stöd från Beställarverksamheten HR-stöd Informatörstöd Registraturstöd Summa Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader som fördelas via TB Enheten för didaktik och ämnesutveckling Gemensamma resurser, IKT-mentorer m m IKT-enhet och IT-system skola i verksamheten Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m Summa Summa fördelning från Buf

42 Bilaga 4. Investeringsplan I samband med att nämnden beslutade om planeringsunderlag för i mars, fattade nämnden även beslut om investeringsbehov och prioriteringar för samma period. Investeringarna behandlades sedan i kommunfullmäktige i juni. Nedanstående bild visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras. I kommunfullmäktiges beslut var den nya gymnasieskolan benämnd som ett vårdoch omsorgsgymnasium. Eftersom vi inte i dagsläget vet hur söktryck och elevfördelningen mellan olika skolor kommer att se ut, kan det vara olyckligt att redan nu låsa fast inriktningen på skolan. Nämnden kan påtala detta till kommunfullmäktige till våren när investeringsbehov ska skickas in. 42

43 Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr om kommunen investerar. Objekt Prio efter Ny gymnasieskola Övriga omställningar 3 5,0 5,0 5,0 5,0 43

44 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 Stefan Fredriksson Programprislistor 2017 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har sedan 2002, i ett samlat beslut, fastställt programersättningar (programprislistan) till såväl kommunala som fristående skolor. Den gemensamma prislistan signalerar att ersättningarna är utförarneutrala och att UAN har en tydlig ambition att föredela resurser på lika villkor. I skollagstiftningen existerar dock inte begreppet programprislista. Kommunen ska fastställa ett bidrag per program till de fristående skolorna som baseras på den kommunala budgeten för det kommande året. Bidragsbeloppet ska utgå från de budgeterade kostnadsslagen; undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, lokalkostnader samt momsschablon. Vilket betyder att nämnden måste ha en process för att följa, värdera och styra dessa kostnadsslag per gymnasieprogram. Ansvarsfördelningen i Västerås stad fram till och med 2012 innebar att verksamhetsekonomins budget beslutades av dåvarande proaros styrelse. Det innebar att den egentliga grunden för bidragsbeloppen till fristående skolor beslutades i proaros medan det formella myndighetsbeslutet baserades på programprislistan beslutad i UAN. Den här beslutsordningen fungerade hjälpligt ur ett laglighetsperspektiv när gymnasieverksamheten som helhet var i ekonomisk balans och eftersom proaros hanterades som en balansräkningsenhet med möjlighet att balansera över- och underskott mellan åren. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har sedan 2013 både ansvar för att besluta om de kommunala gymnasieskolornas verksamhetsbudget och bidrag på lika villkor. Det samlade ansvaret ger helt nya möjligheter för nämnden att få en aktiv och logisk beslutsprocess. Nämndsledamöter har dock det senaste året uttryckt frustration över en styrning som uppfattas både som ogenomtränglig och fragmentarisk. De har uppfattat att det har varit svårt att överblicka hur de olika delarna hänger ihop och dess inbördes påverkan. Nämnden beslutade tidigt 2016 att prioritera resurser till ett utvecklings- och utredningsarbete under rubriken gymnasieutredningen. Gymnasieutredningen har inledningsvis fokuserat på frågor som bedöms utgöra viktiga pusselbitar i nämndens strävan att nå ökad styrbarhet. En mycket prioriterad fråga gäller kostnadsredovisningen per gymnasieprogram i den kommunala gymnasieskolan. Kostnadsredovisningen per program är en grundförutsättning för nämndens möjlighet att ta ansvar både för effektiviteten i gymnasieprogrammen bedrivna i de egna skolorna och bidragsbesluten till fristående skolor. Nämnden måste helt enkelt löpande ha kontroll över hur kostnaderna utvecklas per program i kommunal regi. När detta nåtts kommer inte frågan om programprislista som en solitär utan som ett naturligt led i styrningen av den kommunala gymnasieskolan. För att få en fungerande styrmodell bör programprisbeslutet föregås av en

45 2 kontinuerlig uppföljning på programnivå med medvetna ställningstaganden kring ambitionsnivåer, effektiviseringar och olika kvalitetsmått. Ökad styrbarhet i nämndens perspektiv är ett pågående utvecklingsarbete för förvaltningen där det genom nuvarande organisation finns goda förutsättningar för framgång. Beräkning av programersättningar Programersättningarna skall ge förutsättningar för de olika programmen att, utifrån sina programspecifika förutsättningar, bedriva en utbildning med hög kvalitet och måluppfyllelse. Kommunfullmäktige fastställer en bidragsram, inom vilken nämnden beslutar om programersättningar till de olika programmen och inriktningarna. I förslaget till programersättningar har kostnaden för de kommunalt bedrivna gymnasieprogrammen beaktats och jämförts med riksprislistan och ersättningsnivåerna i 8 jämförelsekommuner. Inriktningen är att beslutade programersättningar skall täcka alla kostnader vid normalt elevantal i programmen och en kostnadseffektivt driven verksamhet. Jämförelsen mot riksprislistan och andra kommuner ger nämnden underlag att ställa krav på effektiviteten i den kommunalt bedrivna verksamheten. Fristående utförare ersätts, enligt lagen om bidragsgivning på lika villkor, med samma programersättningar som den kommunala utföraren, med ett tillägg på 6% som momskompensation. Jämförelse andra kommuner Kostnad per folkbokförd elev i gymnasieskolan

46 3 Kostnaden per folkbokförd elev utgår från faktiska kostnader i RS (räkenskapssammandraget) som årligen rapporteras till SCB av kommunerna. Västerås tillhör 2016 de kommuner i jämförelsegruppen som ligger nära gruppsnittet. Den genomsittliga kostnaden per elev påverkas bland annat av elevernas programval. Västeråseleverna väljer i högre grad högskoleförberedande program jämfört eleverna i jämförelsekommunerna med undantag för Uppsala. Programpriser per program 2016 (jämförelsekommunerna) Västerås programpriser ligger över genomsnittet för jämförelsekommunerna för de flesta programmen. För inriktningarna Anläggningsfordon, Transport och Teknik ligger vi markant över de andra kommunerna. Figuren visar spannet mellan lägsta och högsta ersättning. Västerås ligger trendmässigt i övre delen eller högst i spannet. Jämförelse mot riksprislistan Riksprislistan redovisar ett genomsnitt av de inrapporterade kommunernas programersättningar. Den är således inte uttryck för ett idealpris, men kan ge underlag för reflexioner om varför den egna kommunen inom olika program ligger högre eller lägre. För att göra sifforna jämförbara så jämförs följande: - Västerås programersättningar för kommunala utföraren Riksprislistan exklusive momskompensationen till fristående 2016

47 4 Västerås ersättningar ligger, för de flesta program, relativt nära genomsnittet för landets alla kommuner (riksprislistan). Största avvikelsen är att vi ligger lägre för Fordon- och transport, Bas och högre för Anläggningsfordon, Transport och Teknik. Jämfört med utfallet för den kommunala utföraren visar Hotell- och turism och Industritekniska betydligt högre kostnader per elev än både Riksprislistan och Västerås programersättning. Förklaringen är, i huvudsak, lägre elevvolymer än normalt i några årskurser inom programmen. Jämförelse mot kommunala utförarens prognostiserade resultat Prognostiserat resultat per elev och program enligt prognos

48 5 Största negativa avvikelserna per elev återfinns inom Hotell o turism, Industritekniska och RX Flyg. Största positiva avvikelserna per elev redovisas inom Språkintroduktion. Påverkan på nämndens totala resultat beror på elevantalet per program.

49 6 Diagrammet nedan redovisar total resultatpåverkan i Mkr, sorterat utifrån elevantal. Största totala underskotten prognostiseras inom Bygg- och anläggning, Samhällsvetenskap, Hotelloch turism, Teknik och Estetiska programmen. Största totala överskotten prognostiseras inom Individuella programmen (främst Språkintroduktion) och Naturvetenskapsprogrammet. Bidragsgivning på lika villkor Skollagen innehåller bestämmelser om bidragsgivning på lika villkor till fristående utförare. Beloppen skall bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan. Västerås tillämpar en ersättningsmodell där kommunala och fristående utförare ersätts med samma belopp (med tillägg för momskompensation till fristående utförare). Kostnader som är oberoende av utförare redovisas i tilldelningsekonomin. Den kommunala utföraren och fristående utförare står, på likvärdigt sätt, för alla kostnader som uppkommer i den egna verksamheten. Det är den budgeterade kostnaden hos den kommunala utföraren som är grunden när ersättningsnivåerna fastställs. Lagstiftningen utgår från att det skall vara kostnadsneutralt för kommunen att ha verksamhet i egen regi eller via fristående utförare. Underskott hos den kommunala utföraren ses som ett resurstillskott, som också skall komma de fristående utförarna till del.