Förskolenämndens årsplan 2017

Transkript

1 Förskolenämndens årsplan 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Stina Edqvist

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare... 6 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat... 8 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Ekonomiperspektiv: Vi har ekonomi i balans Bilagor

3 Sammanfattning Västerås stad har höga ambitioner, strävar efter hög måluppfyllelse och vill vara en ledande skolstad i Sverige. Grunden för detta läggs i förskolan, som första steget i skolväsendet. Förskolan står inför både utmaningar och möjligheter när det för att ha rätt och tillräckliga lokaler och att utveckla verksamhetens innehåll. För att fånga de behov som finns inom den kommunala förskolan gällande uppdraget, utformning av lokaler, kompetenser och få ett samlat grepp över en framtida organisation pågår projektet Framtidens förskola 2026 under läsåret 2016/2017. I projektet tas ett underlag fram som bidrar till fortsatt utvecklingskraft kommande år framöver. Underlaget tas fram genom en omvärldsanalys av förskolans omvärld och invärld i form av intervjuer, enkätundersökningar, kreativa workshops, studier och studiebesök. Projektets ledord är hållbar utveckling; likvärdig förskola; pedagogik i framkant; omsorg, utveckling och lärande; tillgänglighet; inre och yttre miljö, samt en organisation som styr, stöttar och leder. Inriktningen är att nå ökad likvärdighet, verksamhet på vetenskaplig grund och arbeta med undervisning i framkant. Även om Västerås kommunala förskolor har jämförelsevis hög andel förskollärare, ser läget inför 2017 bekymmersamt ut. Det blir allt svårare att rekrytera och behovet av vikarier ökar. Samtidigt är medarbetare med rätt kompetens och kontinuitet i barngrupperna väsentligt för att kunna driva och utveckla verksamheten. Insatser behövs därför för att både höja andelen förskollärare i verksamheten och minska behovet av vikarier. Bemanningsfrågan är en av orsakerna till att trycket på chefer är stort. Redan 2015 hade cheferna höga stresstal i medarbetarundersökningen. Insatser pågår för att förbättra situationen, men arbetet måste fortsätta En viktig insats för nämndens vidare uppdrag är erbjuda plats i förskolan på sätt som både är effektivt och gör att föräldrar blir nöjda med både placeringen och att erbjudande om placering kommer i rätt tid. Dessutom behöver nämnden fortsätta att stärka sin roll som tillsynsmyndighet genom att följa arbetet med tillsynsplanen. 3

4 Inledning Västerås stad har under det senaste året arbetat med en översyn av koncernens styrsystem. Vissa beslut fattades under 2015, medan andra fattats under 2016 och vissa delar återstår. Nämnden arbetar med årsplaneringen 2017 utifrån Kommunfullmäktiges beslut och de anvisningar som tillsänts barn- och utbildningsförvaltningen från stadsledningskontoret. Anvisningarna är något annorlunda i år jämför med förra året, vilket gör att nämndens årsplan är kortare och mer fokuserad på styrkort, följekort, internkontroll och budget. Dessutom har arbetssättet utvecklats inom förvaltningen under året. Helheten ligger dock väl i linje med nämndens styrmodell, som beslutades vintern Årsplanen är nu helt uppdelad i kommunfullmäktiges olika perspektiv: kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. Innehållet baseras på det planeringunderlag som nämnden fastställde i mars 2016 och på de förändringsbehov som identifierats i verksamheten. Höstens arbete med årsplan 2017 innehåller två steg. I det första steget beslutar nämnden om styrkort, följekort, internkontrollplan och tilldelningsbudget på övergripande nivå. Årsplanen är en styrning av verksamheternas årsplanering, som blir det andra steget. Det är också detta innehåll som kommer att följas upp i nämndens delårsrapporter och verksamhetsberättelse (tillsammans med verksamhetsekonomin). I nämndens styrkort formuleras de framgångsfaktorer inom respektive perspektiv, kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi som verksamhetsområdena ska beakta i sin planering av Dessa framgångsfaktorer ska bidra till att nämndens verksamheter närmar sig de övergripande mål kommunfullmäktige har satt upp. Dessutom innefattar nämndens styrkort nu också indikatorer och styrtal. Till styrkortet kommer ett följekort, som visar utvecklingen av viktiga nyckeltal. Kommunstyrelsen har i riktlinje för intern kontroll fastställt att nämnder och styrelser i samband med sin årsplanering ska fastställa en internkontrollplan. I samband med årsplan 2017 fastställer nämnden ett antal riskområden som verksamheten särskilt ska beakta i det fortsatta planeringsarbetet, vilket innebär en styrning av några särskilt prioriterade områden och mer specificerade uppdrag till verksamheten. Dessa områden har identifierats genom att verksamheten uttryckt oro i riskanalysen, tillsynsmyndigheten har påpekat brister eller förbättringsbehov har framkommit i annan uppföljning. I tilldelningsbudgeten utläses de ekonomiska förutsättningarna för verksamheternas fortsatta planering av 2017, såsom den totala budgetramens fördelning och prislistor för fristående aktörer. Verksamhetens årsplanering innehåller verksamheternas budgetar och verksamhetsplaner. Verksamhetsbudgeten beslutas av nämnden i januari

5 Verksamhetsplanerna består av styrkort och följekort, där nämndens kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och nyckeltal ingår. Dessutom tar verksamheterna fram aktiviteter som ska stödja att styrtalen uppnås och att nämnden bidrar till kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa aktiviteter planeras och revideras fler gånger per åt, utifrån behov av ytterligare åtgärder. Nämnden får information om verksamhetsplaner med aktiviteter i januari, men planeringen sker löpande under året. På motsvarande sätt tar enheter både i centrala förvaltningen och i verksamheten fram enhetsplaner med styrkort och följekort. Utifrån nämndens utpekade riskområden kommer förvaltningen att ta fram förslag till riskhanteringsplaner. I dessa är det tydligare beskriver vilka åtgärder som ska vidtas för att minska risken. Nämnden kommer att fatta beslut om riskhanteringsplanerna i januari

6 Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare Planerad verksamhet 2017 och utveckling på längre sikt Alla medarbetare inom förskolans verksamhetsområde skall ha ett professionellt och gott bemötande av barn, vårdnadshavare och kollegor. Utbildningar i Vägledande samspel, ambassadörsskap och ledarskap för medarbetare ger förutsättningar för enheternas arbete. Vklass som dokumentation- och kommunikationsplattform med och för vårdnadshavarna ger oss ökade möjligheter för bättre information och utveckling av verksamhetens innehåll och barns utveckling och lärande. Inom det vidare uppdraget är det väsentligt att säkerställa att alla barn erbjuds plats i förskola i rätt tid och på en förskola som föräldrarna är nöjda med. Utmaningarna för detta ökar i takt med att det finns fler barn i behov av förskola. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen) Högre kundnöjdhet gällande information Minska andelen enheter med värden under 60 %, 2017 Andel barn som upplever att de får vara delaktiga och har inflytande i verksamheten 75 % av totala andelen 3-5 åringar, 2017 Föräldrar ska bli nöjda med erbjuden plats i förskolan (det vidare uppdraget) Placeringsprocessen ses över Genomfört senast december 2017 Följekort Perspektiv Nyckeltal Kund (Västerås totalt) Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten (andel positiva) Kund (kommunala Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten

7 förskolor) (andel positiva) Antal barn som fått vänta på plats i förskola mer än 4 månader efter behovsdatum (genomsnitt per månad) Marknadsandel (andel folkbokförda barn i Västerås som går i kommunal förskola i Västerås) 2,3 1,3 2,6 68,1 66,9 65,5 64,7 En översyn av frågorna i förskoleenkäten pågår inför våren 2017 i syfte att förbättra dem och harmoniera dem med frågeformuleringar i Skolinspektionens enkät. Detta gör att vissa nyckeltal i följekortet kommer att behöva förändras Internkontroll Riskområden Beskrivning Klagomålshanteringen BUF behöver hitta arbetssätt som gör att klagomål och synpunkter från föräldrar och allmänhet omhändertas och analyseras på ett effektivare och säkrare sätt. Riskområdet kvarstår från En hel del har hänt men vi är inte i mål. Informationsrisker taxor o avgifter Det finns informationsrisker kopplade till förändrad tillämpning av delad faktura. En kommunikationsplan bör upprättas. Fakturakontroll Riskområdet kan sannolikt släckas 2016 men återstår att ge en slutrapport kring erfarenheterna för att säkrare kunna planera framåt. 7

8 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Planerad verksamhet 2017 och utveckling på längre sikt Fortsatt utvecklingsarbete kring förskolepedagogisk undervisning. Förskolans uppdrag kräver kompletterande kompetenser i verksamheten för den pedagogiska utvecklingen. Införande av fler pedagogistor skall ske fram till år 2018 då verksamheten bör ha minst sex årsarbetare. Förskolan skall präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. En riskfaktor är att vi inte har ett stabilt och rätt dimensionerat nät för datakommunikation och brist på digitala lärverktyg. Investeringsmedel behöver satsas under de kommande åren. Andelen förskollärare behöver ökas både genom riktade kompetensinsatser och översyner av anställningsvillkor. Målet är två förskollärare av tre/avdelning. För att öka takten i detta arbete har vi ambitionen att delta i ett förvaltningsövergripande arbetsmarknadsprojekt med Jobba i Västerås för att säkra rätt kompetensen inom lärande. Fördjupat arbete kring barngruppsstorlekens betydelse på kvalitén med input från skolverkets riktvärden och med stöd av resultatet i rapporten av exempelförskolor samt av forskning inom området. För att stärka nämndens roll som tillsynsmyndighet, har nämnden under 2016 infört ett riskbaserat urval av förskolor som får fördjupad tillsyn. Arbetssättet ska implementeras och eventuella behov av justeringar av modellen undersökas. Naturskolan ska inleda ett omtag för att stödja de enheter som har möjlighet att arbeta med utmärkelsen Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling, i syfte att långsiktigt öka andelen enheter med utmärkelsen. Stödet ska riktas till både kommunala och fristående enheter, och arbetet ska inte ta tid från enheternas arbete med kunskapsuppdraget. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Likvärdigheten ökar inom verksamhetsområdet (huvudmannen) Resultatet från SKLs, nya kvalitetsmätverktyg Andel enheter som använder verktyget bokslut 8

9 Undervisning i framkant (huvudmannen) Verksamhet på vetenskaplig grund (huvudmannen) Rätt kompetens (huvudmannen) God kvalitet i beställningar (det vidare uppdraget) Stärka nämnden som tillsynsmyndighet (det vidare uppdraget) Minskad miljöpåverkan (det vidare uppdraget) Riktvärden från skolverket Underlag för Rätt organisation som stödjer utvecklings-organisationen Förbättrat resultat i LIKA utvärderingen SKL Ökad kvalitet vid insyn och i tertialsamtal Andel legitimerade förskollärare Implementera styrtal för bemötande för öppna förskolan Fördjupad uppföljning av Förebyggarcentrum Nämndens tillsynsplan Andel förskolor som har någon av utmärkelserna Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling 2017 Projektmålen Ökad andel gröna enheter. 58 % januari 2017 Genomfört under 2017 Genomfört under hösten 2017 Genomförd tillsynsplan 24 % i december 2017 (bibehålla nuläge) Följekort Perspektiv Nyckeltal Kvalitet (Västerås Antal barn per 5,3 5,2 5,1 5,1 totalt) årsarbetare Andel förskollärare Antal barn per 15,1 15,4 15,8 16,0 avdelning Kvalitet (kommunala Antal barn per 5,4 5,2 5,2 5,2 förskolor) årsarbetare Andel förskollärare Antal barn per avdelning 16,3 16,3 16,9 16,8 9

10 Internkontroll Riskområden Sökerställande av formalia i tillsynsarbetet Kvalitetsrapportering till nämnd Beskrivning Förskolenämnden behöver säkerställa formalia i rollen som tillsynsmyndighet. Planera och följa upp tillsynen på ett strukturerat sätt. Riskområdet kvarstår från Mycket är på gång men en del återstår. Analysmodellen med exempelförskolor ger möjlighet för nämnden att bland annat följa resursfördelningens effekter. Modellen med fyra exempelförskolor behöver utvecklas och breddas. Riskområdet kvalitetsrapporteringen till förskolenämnden kvarstår 2017 och förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag på en ytterligare utvecklad uppföljning. 10

11 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Avser huvudmannen Planerad verksamhet 2017 och utveckling på längre sikt För att ha en bra organisation med rätt kompetens krävs att ett fortsätt processarbete med effektiva team utifrån systemteoretiskt synsätt. Arbetsorganisationen i förskolan har förstärkts med ny roll, teamledare, som ett stöd till verksamhetschef för att hålla i och leda processarbetet i teamen. Verksamheten har påbörjat ett projekt/utredning om Framtidens förskola 2026 som förväntas vara genomförd till sommaren Underlaget skall användas för beslut kring utvecklingen av Framtidens förskola med inriktning på Resultatet skall också bidra till förslag på framtida projekt att arbeta vidare med. I takt med vår utbyggnad och förhoppningsvis avveckling av mindre bra lokaler i verksamheten förbättras medarbetarnas och chefernas arbetsmiljö väsentligt. Dels genom fler tillagningskök och bättre lärmiljöer som är anpassade efter uppdragets behov. Bemanningsfrågan har en väsentlig betydelse för att minska stress och sjuktal, likväl rätt ledningsorganisation och barngruppsstorlek/sammansättning. Styrkort Kritisk Indikator Styrtal framgångsfaktor Hållbart ledarskap Organisationsindex Minska andelen enheter med värden under 72 %, 2017 Chefers och medarbetares Stresstal för chefer Minskar från 21 till 10 % vid mätningen nov 2017 arbetsmiljö Stresstal för medarbetare Minskad andel enheter som ligger över 15 % Sjuktal Minskad andel enheter som ligger högre än 10 % Minskat behov av vikarier i förskolan Antal köpta vikarietimmar från vikarieförmedlingen Antalet timmar ska 2017 vara kvar på 2016 års nivå, och minska under

12 Följekort Perspektiv Nyckeltal Medarbetare Sjukfrånvaro, procent 6,58 6,96 8,42 9,24 Engagemangsindex Organisationsindex Internkontroll Riskområden Hållbart ledarskap, förskolechefer Beskrivning Risk för att förskolenämnden inte har en samlad bild över hur rollen chef i förskoleorganisationen upplevs och därmed heller inte kan styra förutsättningarna för att säkerställa tillgången på chefer. Många insatser görs inom området hållbart ledarskap. Vilka lärdomar har dragits och vad planeras framåt? Riskområdet har fortsatt stor aktualitet. Både kvantitativa data och mjukare uppföljningar och analyser stärker nämndens möjlighet att utöva sitt huvudmannaskap. 12

13 Ekonomiperspektiv: Vi har ekonomi i balans Planerad verksamhet 2017 och utveckling på längre sikt Flera viktiga beslut togs under 2015 för att åstadkomma ekonomi i balans. Bland annat avvecklades flera enheter. Tydliga marknadsföringsinsatser har genomförs under Det är satsningar som skall fortsätta under 2017 i form av reklambudskap i sociala medier, på storbildsskärmar, bioreklam m.m. Även satsningar för hållbart ledarskap och pedagogisk utveckling leder till balans i ekonomi och kvalité. Utveckling av en mer kompensatorisk resursfördelning med till viss del riktad ersättning utifrån särskilda kriterier kommer att genomföras. Arbetsprocesser kring kö och placering kommer fortsätta att utvecklas. För att ha en ekonomi i balans i bemärkelsen att resurser fördelas på ett likvärdigt sätt, krävs löpande dialoger kring och justeringar av resursfördelningsmodellen. Styrkort Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Ekonomi i balans (huvudmannen) Enheter i balans Andel enheter i balans, 90 %, årsbokslut 2017 En resursfördelning som främjar likvärdighet (det vidare uppdraget) Dialog med fristående och kommunala verksamheter Genomförda dialoger Följekort Perspektiv Nyckeltal Ekonomi Utfall jmf 5,1 17,4 27,2 10,1 4,8 (tilldelningsekonomi) budget, mnkr Ekonomi (verksamhetsekonomi) Utfall jmf budget, mnkr -1,1-10,0-3,4 2,0 Internkontroll Riskområden Samordnad planering Beskrivning Förskolans planeringsprocess behöver stärkas och befintliga system nyttjas mer effektivt. Tex behöver befolkningsprognoser för staden som helhet kopplas till bedömningar på stadsdelsnivå, liksom till utvecklingen 13

14 Ekonomi i balans av den fristående verksamheten. Kontinuerlig uppföljning efterfrågas av nämnden avseende efterfrågan totalt och i olika geografiska områden, samt en stärkt medborgardialog inför beslut om nybyggnationer. Uppföljning som visar eventuella genomgångsförskolor efterfrågas också. 14

15 Förskolenämnden Budget

16 Innehåll Inledning Sammanfattning av förslag till beslut Budgetprocessen Budgetförutsättningar BUDGETRAM BEHOV AV JUSTERING AV BUDGETRAM FINANSIERING AV CENTRAL FÖRVALTNING Fullmäktiges uppdrag Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering BARNERSÄTTNING LOKALBIDRAG SOCIAL VIKT SPECIALBESTÄLLNINGAR HANTERING AV BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (BIBASS PLUS) OCH TILLÄGGBELOPP I BUDGET MINDRE BESLUT SOM FÖRESLÅS LIGGA I BUDGET SKOLSKJUTSAR OCH ELEVTRANSPORTER Budgetförutsättningar 2017 Kommunala utföraren RESULTATKRAV INVESTERINGAR LÖNEÖKNINGAR, PO-PÅLÄGG, INTERNRÄNTA OH-KOSTNADER UTMANINGAR DIREKTIV FRÅN NÄMNDEN TILL VERKSAMHETSEKONOMIN BILAGA 1... Fel! Bokmärket är inte definierat. TABELLER FÖRSKOLENÄMNDEN FÖRESLAGNA RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR 2017 JÄMFÖRT MED 2016 (KR) ANTAL BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET FÖRDELNING PÅ INTERNKONTRAKT/BUDGETPOSTER (MNKR) FÖRDELNING PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTATRÄKNING (MNKR) DIREKTBESTÄLLD VERKSAMHET (KR) SOCIAL VIKT FÖRSKOLA, ANTAL BARN OCH INDEX SOCIAL VIKT FÖRSKOLA, ERSÄTTNING PER UTFÖRARE (KR)

17 1.9. SOCIAL VIKT 2017 FRISTÅENDE VERKSAMHET, ERSÄTTNING PER ENHET (KR) FÖREBYGGANDE ARBETE FÖRSKOLA (KR) ÖPPEN FÖRSKOLA (KR) BILAGA FINANSIERING AV CENTRAL FÖRVALTNING

18 Inledning Utgångspunkten för budgetarbetet är senaste prognos tertial 2 för innevarande verksamhetsår, Förskolenämnden prognostiserar ett överskott mot budget med 10,7 Mkr (1,2 % av omslutningen). Överskott hos nämnden, +8,7 Mkr i tilldelningsekonomin, huvudsakligen på grund av färre barn än budget. Överskott hos den kommunala utföraren, +2,0 Mkr, i verksamhetsekonomin på grund av fler barn än budgeterat och kostnadseffektiviseringar.. I denna budgethandling redovisas detaljbudget 2017 för tilldelningsekonomin. Verksamhetsekonomins detaljbudget utarbetas under hösten med planerat beslut i nämnden i januari.. 18

19 Sammanfattning av förslag till beslut Nedanstående förslag utgår från den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen på 901,5 Mkr Förskoleverksamheten kompenseras väl för beräknade prisoch löneökningar Fristående och kommunala utförare kompenseras för löne- och prisökningar med o Förskola driftbidrag, +4,25 % o Pedagogisk omsorg driftbidrag, +0,7 % o Fritid och förebyggande, +2,55% De rörliga lokalbidragen för fristående förskolor minskas utifrån minskade lokalkostnader för de kommunala förskolorna. o Minskad lokalkostnad per barn utifrån ökat barnantal Nämnden avsätter utvecklingsmedel på 1,1 Mkr för förskolan, för att möjliggöra satsningar under året inom olika prioriterade områden. En omfördelning av resurser till barn i behov av särskilt stöd (BIBASS plus) föreslås motsvarande 17,2 Mkr för den kommunala förskolan. Till fristående förskolor reserveras motsvarande del.(tilläggsbelopp) Barnersättningar och lokalbidrag förändras enligt bilagda tabeller 19

20 Budgetprocessen Budgetprocessen inför år 2017 är uppdelad i följande moment: Fullmäktigebeslut om rambudget den 22 juni. I oktober beslutar nämnden om detaljbudget för tilldelningsekonomin vilket ger budgetförutsättningar för verksamhetsekonomin. I oktober lämnar nämnden rapport till kommunstyrelsen; Komplettering av årsplan. Där beskriver nämnden hur budgetramen fördelas och större problemområden i budgeten. I januari fastställer nämnden verksamhetsekonomins detaljbudget. Budgetförutsättningar Budgetram Den i kommunfullmäktige beslutade budgetramen för 2017 har justerats för volymförändringar och lokalkostnadsförändringar. Budgetramen för Förskolenämnden 2017 innehåller justeringar enligt följande: Ingående budgetram från 2016 Uppräkning för pris och löneökningar 2017 Rationaliseringskrav 0,5 % 873,7 Mkr 20,7 Mkr - 4,4 Mkr Tillskott och förändringar i budgetramen 2017 Ökat barnantal i förskolan Omföring till GSN Summa budgetram 11,9 Mkr -0,4 Mkr 901,5 Mkr 20

21 Antal barn/elever i budgetram 2017Antal barn/elever i budget 2017 Förskoleverksamhet Den föreslagna budgeten och volymbedömningarna bygger på nämndernas tidigare beslut kring styrning och kontroll inom barnomsorgen samt en service i nivå med Skollagens krav. För förskolan förväntas antalet barn 2017 överensstämma med det antal som är beräknat i budgetramen. Behov av justering av budgetram Ramöverföring med 4,8 Mkr från Grundskolenämnden till Förskolenämnden efter slutavstämning av ramjusteringar för ny hyresmodell och PO-pålägg för unga. Ramöverflytten mellan nämnderna i sparpaketet 2016 utgick från aviserad ramförändring för införande av funktionshyror. Rättställning utifrån den slutliga ramjusteringen för funktionshyror. Överföring av medel för ökade PO-pålägg för unga till Förskolenämnden. Hela beloppet för FSN och GSN tillföll GSN vid senaste ramjusteringen. Finansiering av central förvaltning För att säkerställa transparensen i förvaltningen, görs en genomgång av kostnader och finansiering av central förvaltning inom barn- och utbildningsförvaltningen i BILAGA 2. 21

22 Fullmäktiges uppdrag Rationaliseringskrav Fullmäktige har ålagt nämnderna ett rationaliseringskrav på 0,5 %, vilket för förskolenämnden innebär ett uppdrag att minska kostnader med -4,4 Mkr. Följande sparåtgärder ingår i budget 2017: Merintäkter avgiftskontroll och flyktingschablon, -1,4 Mkr Minskad direktbeställning Nattförskola, -0,8 Mkr Minskad direktbeställning Allergiförskola, -0,8 Mkr Minskad direktbeställning Introduktionsförskola, -0,8 Mkr Minskad ersättning till Pedagogisk omsorg, -0,6 Mkr Tillkommande insatser och kostnader kopplade till flyktingmottagningen Under 2017 beräknas 65 asylsökande årsbarn i allmän förskola. Förväntad merkostnad, utöver schablonersättning från Migrationsverket, uppgår till 0,6 Mkr. Transportkostnader till Asylförskolan beräknas till 0,2 Mkr. Total merkostnad som äskas från det extra statsbidraget: Förskola, 0,8 Mkr För flyktingar med uppehållstillstånd beräknas ekonomin vara i balans i förskolan. Om alla asylsökande får uppehållstillstånd och stannar i Västerås, ökar den kommunala kostnaden för förskola med 6-12 Mkr senast från Detaljerad redovisning i eget dokument. 22

23 Nämndens egna överväganden/satsningar och rationalisering Barnersättning 2017 Generell ökning av ersättningarna till Fritid och förebyggande och övriga verksamhet med 2,55 %, vilket täcker förväntade löne- och prisökningar. Generell ökning av driftbidragen inom förskola med 4,25 %. Generell ökning av driftbidragen inom pedagogisk omsorg med 0,7 %. Lokalbidrag 2017 De kommunala förskolorna får, från 2016, ersättning för faktisk hyra. Lokalbidraget till fristående förskolor minskar utifrån förändringarna i hyreskostnad för de kommunala utförarna. Detta kompenserad dock av höjningen av driftersättningen per barn. Social vikt Fördelningen av social vikt innebär som tidigare att beräkningen är gjord på individnivå, det vill säga resurserna fördelas efter det faktiska barnunderlaget som finns på enheten. Den sociala vikten är en fast ersättning som räknas fram en gång per år utifrån de barn som fanns på enheten den 15 mars året då budgeten beräknas. I beräkningen tas ett index fram för den socioekonomiska strukturen på enheten utifrån den så kallade sociala vikten. Antal barn på enheten påverkar också den totala resurstilldelningen. Specialbeställningar Specialbeställningarna har uppdaterats, en generell pris- och lönekompensation har beräknats till 2,55 %. De nya nivåerna framgår av bifogad tabell. Minskad beställning för allergi, förskola på obekväm arbetstid och introduktionsförskola. Minskningarna utgår från förändrad verksamhet och ökad statsbidragsfinansiering. 23

24 Hantering av Barn i behov av särskilt stöd (BIBASS plus) och tilläggbelopp i budget 2017 Den kommunala förskoleverksamheten lämnar en utförlig bedömning av behovet av omfördelning utifrån barn i behov av särskilt stöd. För 2017 omfördelas i de kommunala verksamheterna 17,2 Mkr i förskolan. Nivån är tidigare beslutad i barn- och ungdomsnämnden. Motsvarande belopp budgeteras för fristående verksamheter. Mindre beslut som föreslås ligga i budget Löpande under året tas ett antal beslut av mindre karaktär. Vissa av dessa återkommande beslut föreslås ligga i budgetbeslutet. Dessa ryms inom ramen för utvecklingsmedel. Här ingår medel till Kreativt återvinningscentrum, matematiksatsning, Barnfestivalen och vänortssamarbete. Skolskjutsar och elevtransporter Kostnadsutvecklingen för skolskjutsar och elevtransporter har under de senare åren överskridit budget och prognoser. Nämnderna har gjort omfattande översyner av verksamheten och fastställt nya riktlinjer för skolskjutsar enligt skollag. Samtidigt har kommunens frivilliga åtaganden synliggjorts. Förvaltningens bedömning är att de totala kostnaderna sjunker. För förskolans del är det frivilliga åtaganden. Dessa har också budgeteras för till kommande år. Budgeten föreslås minskas något jämfört med föregående år. 24

25 Budgetförutsättningar 2017 Kommunala utföraren Resultatkrav Nämndens förväntan är att nya lokalersättningsmodellen och förändrad barnpeng skall ge enheterna bättre förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För 2017 förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans, men möjlighet finns för kommunala utföraren att balansera helheten via resultatkrav på enheterna. Investeringar Investeringsramen för inventarier i förskolan uppgår till 3,0 Mkr för Löneökningar, PO-pålägg, Internränta Löneökningar, 3,0 % från 1/4 PO-pålägg: Differentierat PO-pålägg utifrån lönenivå, o Uppgift på %-satser från Servicepartner Internränta, 2,5 % Prisökningar, 1,5 % OH-kostnader Nämnden förväntar att gemensam administration inte utökas, så att elevpengen kommer enheterna till del med full uppräkning för löner och priser. Utmaningar Förskola: Prognos , +2,0 Mkr Förskolan förväntas lämna en budget i balans för 2017 För 2017 lämnas full kompensation för pris- och löneökningar. 25

26 Direktiv från nämnden till verksamhetsekonomin Effektivisering vid minskning av enhetschefstjänst för pedagogisk omsorg Den rörliga ersättningen till pedagogisk omsorg har minskats. Nämnden förväntar en neddragning av chefsresurs i pedagogisk omsorg, i verksamhetsekonomins budget för Översyn av pedagogisk omsorg hos kommunala utföraren Nämnden uppdrar åt kommunala utföraren att utvärdera förutsättningarna för pedagogisk omsorg hos kommunala utföraren och återkomma till nämnden med en återrapport. 26

27 BILAGA 1 Tabeller förskolenämnden FÖRESLAGNA RÖRLIGA ERSÄTTNINGAR 2017 JÄMFÖRT MED 2016 (KR) ANTAL BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET FÖRDELNING PÅ INTERNKONTRAKT/BUDGETPOSTER (MNKR) FÖRDELNING PER VERKSAMHET (MNKR) RESULTATRÄKNING (MNKR) DIREKTBESTÄLLD VERKSAMHET (KR) SOCIAL VIKT FÖRSKOLA, ANTAL BARN OCH INDEX SOCIAL VIKT FÖRSKOLA, ERSÄTTNING PER UTFÖRARE (KR) SOCIAL VIKT 2017 FRISTÅENDE VERKSAMHET, ERSÄTTNING PER ENHET (KR) FÖREBYGGANDE ARBETE FÖRSKOLA (KR) ÖPPEN FÖRSKOLA (KR)

28 1.1. Föreslagna rörliga ersättningar 2017 jämfört med 2016 (kr) Förskola Begrepp i Extens Ersättningstyp Basbidrag Driftsbidrag 1-3 år* max 15 timmar Driftsbidrag 1-3 år* max 20 timmar Driftsbidrag 1-3 år* över 20 timmar *** Driftsbidrag 3 år allmän förskola** Driftsbidrag 4-6 år* max 15 timmar Driftsbidrag 4-6 år* max 20 timmar Driftsbidrag 4-6 år* över 20 timmar*** Driftsbidrag 4-6 allmän förskola Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i driftb Ingår i driftb driftsbidraget till all förskoleverksamhet Lokalersättning Lokalersättning schablon (endast fristående) Moms Momskompensation (endast fristående) 6% 6% Övriga tillägg Utökat uppdrag ( kommunala, fristående efter överenskommelse) Social vikt *** fast fast Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) Begrepp i Extens Ersättningstyp Basbidrag Driftsbidrag 1-3 år* max 15 timmar Driftsbidrag 1-3 år* max 20 timmar Driftsbidrag 1-3 år* över 20 timmar Driftsbidrag 3 år allmän förskola** Driftsbidrag 4-6 år* max 15 timmar Driftsbidrag 4-6 år* max 20 timmar Driftsbidrag 4-6 år* över 20 timmar Driftsbidrag 4-6 allmän förskola Administration Kompensation, 3 % för administration ingår i Ingår i driftb Ingår i driftb driftsbidraget till all förskoleverksamhet Moms Momskompensation (endast fristående) 6% 6% Övriga tillägg Utökat uppdrag ( kommunala fristående efter ök) Social vikt **** fast fast * 1 år = född 2016, 2 år = född 2015, 3 år = född 2014, 4 år = född 2013, 5 år = född år = född 2011 och ersättning utgår till och med 31 juli det år barnet börjar förskoleklass ** Utgår för barnet från augusti det år barnet fyller tre år *** Ingår kr för lång visstelsetid **** Ersättning per huvudman/enhet specifierad i budget

29 1.2. Antal barn i förskoleverksamhet Budget 2016 Budget 2017 I andra I andra Ej bestämnd Kommunal Fristående kommuner Summa Kommunal Fristående kommuner utförare Summa Förändring Förskola 1-3 år Förskola 4-6 år Pedagogisk omsorg 1-3 år Pedagogisk omsorg 4-6 år Förskoleverksamhet Fördelning på internkontrakt/budgetposter (mnkr) Förskolenämnden Budget Budget Kommunal verksamhet -589,7-626,5 Övriga kommunala förskolor ex Sofia -1,5-1,2 BIBASS plus (Barn i behov av särskild stöd) -17,0-17,2 Kvalitetssäkring till verksamheten, kommunal -4,1-4,2 Fristående verksamhet -356,6-355,9 Tilläggsbelopp (Barn i behov av särskild stöd) -6,3-6,1 Kvalitetssäkring till verksamheten, fristående -2,3-2,3 Momsbidrag förskola 22,7 23,8 Verksamhet i annan kommun -3,7-2,9 Ej bestämd utförare -2,3-3,0 Fritid o förebyggande -11,2-11,5 Skolskjutsar, förskola -1,4-1,2 Utvecklingsmedel, förskola -1,1-1,1 Nämnden förskola -1,3-1,3 Förvaltningsenheterna -5,4-5,5 Extens och systemförvaltning -1,2-1,2 Kontaktcenter -3,7-3,7 Statlig kompensation maxtaxa 28,4 25,1 Kvalitetssäkring förskola, statsbidrag 6,4 6,5 Föräldraavgifter 78,0 83,0 Förväntad ramjustering 0,0 4,8 Summa förskolenämnden* -873,3-901,5 *Efter ramjustering i december ,8 mnkr 29

30 1.4. Fördelning per verksamhet (mnkr) Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Föerbyggande arbete 3,0 1,5 1,5 Öppen förskola 9,5 9,8 10,0 Förskola 801,4 820,8 848,5 Pedagosgisk omsorg(familjedaghem) 29,6 30,9 30,9 Förvaltning och nämnd 6,6 6,7 6,8 Kontaktcenter 2,8 3,7 3,7 Summa 852,8 873,3 901, Resultaträkning (mnkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter 137,2 135,6 137,6 143,3 Kostnader - 980, , , ,8 Nettokostnader - 842,9-873,3-864,6-901,5 Skattemedel 853,0 873,3 873,3 901,5 Årets resultat 10,1 0,0 8,7 0, Direktbeställd verksamhet (kr) Enhet Beställning Ersättning 2016 Ersättning 2017 Hällby Finsk Vetterstorp Natt Ekebo (inkl Hammarbyängen 2015) Allergi Asköviken Miljösamordnare Introduktionsförskola Summa Social vikt förskola, antal barn och index Förskola Antal barn 2015 Antal barn 2016 Index 2015 Index 2016 Fristående Kommunal Sjävstyrande enheter Totalt, exkl Skultuna Social vikt förskola, ersättning per utförare (kr) Förskola Budget 2016 Budget 2017 Förändring Fristående Kommunal Totalt

31 1.9. Social vikt 2017 fristående verksamhet, ersättning per enhet (kr) 31

32 1.10. Förebyggande arbete förskola (kr) Enhet Beställning Ersättning 2016 Ersättning 2017 Förebyggarcentrum Stadsdelssamordnare* Förebyggarcentrum Barnpiloter Beställarverksamheten Beställarverksamhet Summa * 2016 områdesarbete BUM Öppen förskola (kr) Enhet Beställning Ersättning 2016 Ersättning 2017 Kommunal verksamhet Öppen förskola Tillberga Grannskaps Service Öppen förskola Summa

33 BILAGA 2 Finansiering av central förvaltning Den centrala förvaltningen består av följande enheter: Utbildningsdirektör som är huvudansvarig för skolorganisationens drift och förvaltningsorganisationens ändamålsenlighet. Enheten för styrningsstöd utgör främst ett stöd åt de pedagogiska nämnderna och direktören för barn- och utbildningsförvaltningen. Nämndenheten är en kommunikationscentral för relationen verksamhet och politik och enheten ansvarar för förslag till övergripande resursfördelning och uppföljning, processägarskapet för det systematiska kvalitetsarbetet samt samordningsansvar för hantering av allmänna handlingar och diarieföring. IKT-enheten har ett huvudsakligt uppdrag. Det är att säkra standarder inom information och IT, det vill säga se till att organisationen har gemensamma strategier och rutiner. Ekonomi- och planeringsenheten driver ekonomiprocessen för verksamhetsekonomin samt svarar för ekonomisk planering, uppföljning och analys. Enheten tar även fram underlag för strategier och riktlinjer för att säkra långsiktig lokalplanering utifrån stadens behov och demografiska förändring. HR-enheten bidrar till att förvaltningens vision och mål uppnås genom att initiera, analysera, driva och följa upp strategiska och operativa HRprocesser. Beställarverksamheten hanterar de delar som utgör stöd och komplettering till den linjelagda pedagogiska verksamheten. Verksamhetscheferna för förskolan, grundskolan F-5, grundskolan 6-9 och gymnasie- och vuxenutbildning har varsin stab som bland annat består av utvecklingsledare, projektledare och informatörer. Verksamhetscheferna har ett gemensamt ansvar för verksamheten enligt skollag, läroplaner och utbildningsplaner. Gemensamt för utbildningsdirektören, enheten för styrningsstöd och nämndenheten är att de inte ska bli för involverad i den löpande förvaltningen utan de har ett uppdrag att se till att en rättvisande bild förmedlas till nämnden. Övriga enheter har det huvudsakliga uppdraget att stödja verksamheten. 33

34 Enheterna i den centrala förvaltningen finansieras på olika sätt eller en kombination av olika sätt. Det är: Budgetmedel från nämnd Direktbeställningar från nämnd Extern finansiering Täckningsbidrag från verksamheten Med budgetmedel finansieras den centrala förvaltningen som är övergripande och avser hela förvaltningens verksamhet, d v s både relationen med fristående förskolor och skolor och den kommunala verksamheten. Med direktbeställningar från nämnd avses medel där nämnden gör särskilda satsningar inom specifika områden och kräver en finansiering som inte täcks av barn- och elevpeng. Det är till exempel stöd för barn- och elever med särskilt stöd (bibass+), läs- och skrivmentorer, matematikutvecklare med mera. En viss finansiering sker också externt via statsbidrag och EU-bidrag. De gemensamma resurser som ska täckas av den kommunala skolverksamheten debiteras förskolor och skolor via täckningsbidrag. Antalet tjänster i den centrala förvaltningen omräknat till heltidstjänster uppgår till 78 i budget Antalet har varit relativt oförändrad sedan omorganisationen till den nya barn- och utbildningsförvaltningen med start 1/ Antalet tjänster i budget 2013 var 78, och Antalet medarbetare på förvaltningen har dock ökat med cirka 700 personer mellan åren och uppgick till drygt när verksamhetsbudget för 2016 fastställdes. I denna siffra inräknas inte barn- och utbildningsförvaltningens vikarieförmedling. Det är en ökning med cirka 19 % av förvaltningens medarbetare som skett utan att den centrala förvaltningen vuxit. Om den centrala administrationen vuxit i motsvarande grad skulle antalet tjänster vara 15 fler, d v s 93. Den centrala administrationen per enhet i budget 2016 framgår nedan. Det är cirka 31 tjänster som finansieras av de pedagogiska nämnderna (tilldelningsekonomin). De övriga 47 tjänster finansieras via täckningsbidrag från förskolor och skolor (verksamhetsekonomin). 34

35 Antal tjänster Enhet Tilldelning Verksamhet Summa Direktör 1,0 1,0 Enheten för styrningstöd 3,0 3,0 Nämndenheten 14,0 3,0 17,0 Ekonomi och planeringsenheten 2,0 16,8 18,8 IKT-enheten 3,3 4,7 8,0 HR-enheten 0,3 8,7 9,0 Beställarenheten 7,0 1,4 8,4 VC-stab förskola 3,3 3,3 VC-stab grundskola F-5 2,7 2,7 VC-stab grundskola 6-9 2,7 2,7 VC-stab gymnasium o vux 3,9 3,9 Summa 30,6 47,2 77,8 Från och med 2016 är Enheten för didaktik och ämnesutveckling organiserad inom grundskolan. Enheten består av utvecklingsinriktade tjänster för skolverksamheten som matematikutvecklare, läs- och skrivmentorer, EUsamordnare, idrottskonsulent, skolbibliotek, VFU med mera och dessa tjänster är inte klassificerade som central administration. Likaså finns vissa tjänster såsom IKT-mentorer och vissa utvecklingsinriktade tjänster som är placerade i VCstaberna som inte heller klassificerats som central administration. Dessa tjänster är placerade centralt för att underlätta samordning samt fördelning av resurserna mellan förskole- och skolenheter. Enheten för didaktik och ämnesutveckling har i budgeten tjänster varav 6 finansieras av nämndernas direktbeställningar och 5 tjänster av täckningsbidrag från verksamheten. I VC-staberna finns omräknat till heltidstjänster 10 tjänster, förutom de i tabellen ovan, som finansieras via täckningsbidrag. I förhållande till budget 2015 är det en utökning med två tjänster som finansieras med täckningsbidrag avseende ITadministratörer för förskolan och minskning av 1 tjänst som finansieras med direktbeställningar. Gemensam administration som köps från Servicepartner Sammanlagt fördelades kostnader och köptes tjänster under 2015 från Servicepartner om cirka 105 mnkr och från Stadsledningskontoret och Mälarenergi (IT-tjänster) cirka 18 mnkr. Beloppen bedöms bli relativt oförändrade för Av detta belopp finansierar verksamheten, d v s förskolor och skolor 35

36 cirka 94 mnkr och resterande belopp köper förvaltningsenheterna, beställarverksamheten och de pedagogiska nämnderna. De gemensamma resurserna som fördelas eller köps av Servicepartner och Stadsledningskontoret består till cirka 60 % av IT-kostnader såsom hyra av datorer och IT-tjänster. Övriga kostnader handlar om ersättning för central ekonomihantering, HR-resurser i form av rekrytering, rehabilitering, chefsstöd m m, lönehantering, antagning och placering, vaktmästeri, upphandling, säkerhet m m. Nedan framgår beloppen av respektive tjänst. För ett flertal tjänster inom framför allt HR går det också att komplettera de fasta årsavtalen med tilläggstjänster som är prissatta per timme. Gemensamma kostnader som finansieras av verksamheten 2016 De kostnader som finansieras av verksamheten, d v s förskolor och skolor, och som fördelas via täckningsbidrag består av gemensamma kostnader inom Barnoch utbildningsförvaltningen om 69,7 mnkr samt kostnader från Servicepartner om 31,8 mnkr. Dessa kostnader bygger normalt på årsavtal och årsöverenskommelser och enheterna kan inte direkt påverka dem och de fördelas därför via täckningsbidrag utifrån enheternas storlek och nyttjande. Den genomsnittliga kostnaden är cirka 24 tkr per medarbetare och år. Sedan tillkommer kostnader från Servicepartner som är mer direkt påverkbara för enheterna såsom hyra av datorer, IT-tjänster och hyra av övriga utrustningar. Detta belopp uppgår till cirka 62 mnkr och varierar givetvis mellan förskolor och skolor beroende på deras behov. Sammanlagt betalar den kommunala skolverksamheten inom förskolor, grundskolor och gymnasium cirka 94 mnkr till Servicepartner och Stadsledningskontoret. Dessa gemensamma kostnader uppgår sammanlagt till drygt 6 % av verksamhetens totala kostnader vilket framgår av diagrammet nedan. 36

37 Nedan visas en specifikation över de gemensamma resurser som debiteras på verksamheten, dvs exklusive de köp som förvaltningsenheterna och beställarverksamheten köper. Gemensamma resurser från Servicepartner och Stadsledningskontoret Debitering via täckningsbidrag 2016 Ekonomi, ekonomisystem HR Löner och HR-system Upphandling Intranät, diarehantering Försäkringar Porto och posthantering Antagning och placering Säkerhet och brandskyddsutbildning 820 Växel Övrigt 210 Summa Debitering direkt Hyra av inventarier Hyra av datorer IT-tjänster stadsgemensamma Summa

38 Resurser från BUF som fördelas via TB Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare, strateg, Ekonomistöd Stöd planerings och lokalfrågor Stöd från Beställarverksamheten HR-stöd Informatörstöd Registraturstöd Summa Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader som fördelas via TB Enheten för didaktik och ämnesutveckling Gemensamma resurser, IKT-mentorer m m IKT-enhet och IT-system skola i verksamheten Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m Summa Summa fördelning från Buf

39 Bilaga 3. Investeringsplan I samband med att nämnden beslutade om planeringsunderlag för i mars, fattade nämnden även beslut om investeringsbehov och prioriteringar för samma period. Investeringarna behandlades sedan i kommunfullmäktige i juni. Nedanstående bild visar när i tiden som byggnationerna troligen kan genomföras, enligt det förslag som Förskolenämnden beslutade om i mars. I kommunfullmäktiges beslut i juni flyttades Malmabergs förskola från 2017/2018 till 2018/2019. I samband med utvecklingen av Södra Källtorp, så beräknas det byggas ca 600 bostäder under en tioårs period. Detta innebär att det kommer att behövas två avdelningar ungefär 2020 och ytterligare två avdelningar några år senare. 39

40 Uppgifterna nedan är investeringsmedel i mnkr om kommunen investerar. Objekt avd Prio Dingtuna, 2016 ÖMS (Kajstaden) - inhyrning Ängen Blåsbo Skallberget ( mnkr) Bellmansgården - inhyrning Gideonsberg - inhyrning Malmaberg ( mnkr) Brandthovda Hammarby Barkarö+Enhagen 2 3?? Ängsgärdet - inhyrning Gäddeholm Södra Källtorp - inhyrning Befolkningsökning Övriga omställningar 3 5,0 5,0 5,0 5,0 40