Verksamhetsberättelse 2017 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr UAN 2017/ Barn- och utbildningsförvaltningen Cecilia Wästborn Epost: cecilia.wastborn@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Utbildnings- och Verksamhetsberättelse 2017 för utbildnings- och Förslag till beslut Utbildnings- och godkänner verksamhetsberättelse 2017 för utbildnings- och. Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelsen följer upp nämndens årsplan 2017 samt övriga styrande dokument. Dokumentet är utformat utifrån anvisningar från stadsledningskontoret. Bilaga Verksamhetsberättelse 2017 Utbildnings- och

2 Dnr 2017/02197 Verksamhetsberättelse 2017 Utbildnings- och Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Cecilia Wästborn

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ledamöter och ersättare... 6 Omvärldsanalys... 7 Vuxenutbildning och arbetsmarknad... 9 KUNDPERSPEKTIV... 9 KVALITETSPERSPEKTIV MEDARBETARPERSPEKTIV EKONOMIPERSPEKTIV Gymnasieskola KUNDPERSPEKTIV KVALITETSPERSPEKTIV MEDARBETARPERSPEKTIV EKONOMIPERSPEKTIV Målavstämning Verksamhetsredovisning gymnasieskola Verksamhetsredovisning gymnasiesärskola Verksamhetsredovisning vuxenutbildning Verksamhetsredovisning arbetsmarknad Utbildnings- och Bokslut TILLDELNINGS- OCH VERKSAMHETSEKONOMI BUDGET OCH UTFALL (MNKR) TILLDELNINGS- OCH VERKSAMHETSEKONOMI TOTALT SAMMANFATTANDE KOMMENTARER: TILLDELNINGSEKONOMI RESURSFÖRDELNING TILLDELNINGSEKONOMIN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING VERKSAMHETSEKONOMIN SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Bilaga

4 Sammanfattning Vuxenutbildning och arbetsmarknad VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Vuxenutbildningscentrum, Arenan och vissa elevstödjande funktioner har flyttat in i gemensamma lokaler. Detta ger förutsättningar för en enklare och mer utvecklad samverkan gällande resurser och personal. Vuxenutbildningscentrum har kompletterats med en jobbdel för kartläggning, planering, placering och uppföljning av individer som anvisats till arbetsmarknadsinsatser. Detta underlättar samverkan mellan utbildning och kompetenshöjande insatser. Ett beslut om att överföra de stöddelar som tidigare varit organiserade inom verksamhetsområde gymnasium/vuxenutbildning till beställarverksamheten är genomförd. VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT Genom fortsatta insatser för enklare kontaktvägar och samlad finansiering skapas möjlighet att styra och samnyttja stödinsatser, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning för såväl ungdomar inom kommunalt aktivitetsansvar som vuxna i behov av utbildning och kompetenshöjning. Inom arbetsmarknadsområdet har andelen deltagare som går vidare till arbete eller studier ökat. VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN FÖLJEKORT Inom arbetsmarknadsområdet har deltagarnas upplevda utveckling ökat något. Andelen som minskat sitt försörjningsstöd till följd av arbetsmarknadsinsatser har ökat. Gymnasieskola VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Arenan, som har ett ansvar utifrån det vidare uppdraget, har under året haft stort fokus på att förbereda inför implementeringen av den nya ersättningsmodellen för introduktionsprogrammen Individuellt alternativ och Språkintroduktion där Arenan, förutom ansvaret för utbetalning, även gör en behovsbedömning och beslutar om ersättning. Ett annat viktigt fokusområde för Arenan har varit övergångar från grundskola till gymnasium, vad avser inhämtning av dokumentation från tidigare grundskola till mottagande gymnasieskola. Under året har arbete med att förtydliga nämndens överenskommelse med Gymnasieantagningen skett. Samverkansavtal med näraliggande kommuner 3

5 avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola har omförhandlats under året och kommer till nämnden för beslut i januari Arbetet med att omlokalisera kommunala gymnasieskolor fortsätter. Under året lämnade verksamheter lokaler på såväl Växhuset som på Ingenjör Bååths gata beroende på volymförändringar på Introduktionsprogram Språkintroduktion (IMSPR). Två verksamheter inom de kommunala introduktionsprogramen flyttade till nya lokaler. I juni beslutades om nedläggning av Langeska gymnasiet från och med 30 september Språkintroduktion på gymnasiet kommer framöver att drivas på skolor där det finns andra program, såväl teoretiska som yrkesprogram. Tranellska gymnasiet har gjort en avsiktsförklaring med branschen för att stärka attraktiviteten på de utbildningar skolan erbjuder. Under våren har antagningen till tågteknikutbildningen stoppats på grund av för få förstahandssökande och nämnden har beslutat att tågutbildning på gymnasial nivå ska bedrivas som en profil för elever på tillämpbara yrkesprogram. Det har bildats en elevhälsoenhet inom de kommunala gymnasieskolorna för att ytterligare stärka kvaliteten på det stöd som erbjuds till elever som har behov. Edströmska gymnasiets utsågs till ett av Sveriges första motorbranschcollege av Motorbranschens yrkesnämnd (MYN). VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT Plan för utbildning och Handlingsplan för Kommunala aktivitetsansvaret har tagits fram för att säkerställa arbetet kring placeringar på introduktionsprogram (IM). Det har skett en positiv utveckling enligt elevenkäten, där det samlade resultatet är positivt på de flesta områden. Dock ska svaren tolkas med en viss försiktighet på grund av den låga svarsfrekvensen. Vissa utbildningar har ett lågt söktryck. Samtidigt sker en ökning av antal sökande till andra utbildningar på de kommunala gymnasieskolorna, bland annat till Naturvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Även tre yrkesprogram; Handels- och administrationsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet visar på en uppgång. Inom den kommunala gymnasieskolan så har målen när det gäller betygsresultat, genomströmning, marknadsandel, ökning av förstahandsökande samt det bemötande som eleverna får uppnåtts i samtliga fall. 4

6 VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN FÖLJEKORT Betygsresultaten från avgångseleverna vårterminen 2017 i Västerås totalt visar på att betygspoäng har ökat något jämfört med föregående år, från 13,7 (2016) till 14,1 (2017). Det är en tiondel under nivån för riket och jämförbara kommuner. Genomströmningen visar hur stor andel av eleverna som påbörjat ett gymnasieprogram på hösten ett visst år, som tre år senare fått en gymnasieexamen. Denna andel var 68,4 procent i Västerås 2017, vilket är en ökning med ungefär 3 procent jämfört med förgående år. Det sammantagna värdet i Västerås ligger strax över jämförelsekommunerna och riket. Högskoleförberedande program har en god genomströmning (80,5 procent). På yrkesprogrammen är genomströmningen lägre, enbart 63 procent, vilket istället är väsentligt lägre än jämförelsekommuner och riket, som ligger runt 71 procent. Både kommunala skolor och fristående skolor har en klart lägre genomströmning än riket på yrkesprogrammen. Andelen legitimerade och behöriga lärare ökar i kommunala gymnasieskolor i Västerås, men minskar i fristående gymnasieskolor. Västerås ligger något under genomsnittet i jämförelsekommuner och riket. Sammanfattande analys av den ekonomiska utvecklingen Utbildnings- och redovisar ett underskott mot budget på -9,5 mnkr (-0,9 % av omslutningen). Tilldelningsekonomin redovisar ett överskott på +6,2 mnkr. Gymnasieskola, färre elever i kommunala och fristående gymnasier, +6,7 mnkr Vuxenutbildning, fler elever i rättighetsstyrda kurser, -5,7 mnkr Nämnd, förvaltningsadministration, arbetsmarknadsåtgärder, Arenan mm, +5,2 mnkr Den kommunala huvudmannen prognostiserar ett underskott på -15,7 mnkr. Kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolor, -6,6 mnkr (- 10,5 mnkr mot budget) Kommunal vuxen- och YH-utbildning, -9,1 mnkr (-5,2 mnkr mot budget) Vuxenutbildningen beräknar underskott för helåret, både hos vuxenutbildningscentrum i tilldelningen och hos kommunala vuxen- och YH-utbildningar. Rammedel har tillskjutits till 2018 för att kompensera för ökat elevantal i tilldelningen och för att möjliggöra ytterligare satsning på yrkesvux. Utfall/Resultat 2017 Budget 2017 Budgetavvikelse -741,9 732,4 mnkr -9,5 mnkr 5

7 Nämndens ledamöter och ersättare Avser ledamöter och ersättare i december Ledamöter Ordförande Carin Lidman (S) 1:e vice ordförande Markus Lindgren (MP) 2:e vice ordförande Caroline Högström (M) Mikael Stenås (S) Indi Persson (C) Lars Lindén (KD) Carl Henrik Knutsson (M) Erik Ödmansson (L) Christer Lenell (SD) Ersättare Djeila Ahundzada (S) Göran Eriksson (S) Alexandra Olsson (S) Johannes Wretljung Persson (MP) Patrik Kalander (M) Carl-Gustaf Björklund (C) Pernilla Ohlin Beji (M) Anders Duvkär (L) Faris Henry Gergis (SD) 6

8 Omvärldsanalys Antalet elever i gymnasieskolan, totalt i riket, ökade under läsåret 16/17. Den största ökningen var på språkintroduktion som ökade med 92 % jämfört med läsåret 15/16. Teknikprogrammet har ökat mest bland högskoleförberedande program på riksnivå. Prognosen för antal elever på språkintroduktion för kommande år ser att stabilisera sig på den nivå som var före Anledningen till det är det minskade antalet asylsökande. De elever som idag finns inom språkintroduktion kommer eventuellt att behöva läsa klart sin utbildning inom vuxenutbildningen, där det då finns ett behov av kortare yrkeskurspaket som kan läsas. Skolverket presenterade i december 2017, 51 stycken, yrkespaket som kan vara lämpliga i större eller mindre omfattning. Det råder brist på utbildade lärare i hela Sverige. Det är svårt att hitta och behålla vissa kategorier av lärare. Det finns behov av att kunna samverka med högskolor och universitet i närheten både för att kunna utbilda redan befintlig personal samt att kunna rekrytera ny. Andel obehöriga lärare ökar nationellt enligt Skolverkets statistik. Det har skett en ändring i Skollagen vilket ger den elev som har påbörjat ett introduktionsprogram, och som flyttar till annan kommun, rätt att fullfölja utbildningen på introduktionsprogram hos den nya hemkommunen. Förändringen gäller från och med 1 november Digitaliseringen påverkar såväl gymnasie- som vuxenutbildningens verksamheter i allt snabbare takt och det har under året beslutats om förändrade nationella styrdokument för att stärka behovet av digitalisering. Detta leder till ett allt starkare behov av kompetensutveckling och förändrade arbetssätt. Skolverket presenterade under hösten 2017 en utredning som säger att underkända betyg i ett fåtal kurser gör att nästan 7000 elever varje år går ut gymnasieskolan utan examen. Skolverkets slutsats är att elever som riskerar att få underkända betyg måste få stöd i tid. I den nationella statistiken är det cirka 50 % av eleverna som har ett studiebevis som bedöms vara nära examen (1-5 kurser med F). Skolverket menar att skolorna med små insatser skulle kunna hjälpa fler elever till examen. Det har fattats beslut om att elever har en utökad rätt att läsa upp behörighet inom vuxenutbildningen. Från och med 1 januari 2017 har elever en rättighet att gå utbildningar inom kommunal vuxenutbildning för att bli behörig till högskola 7

9 eller yrkeshögskola. Detta kommer sannolikt leda till att fler elever söker behörighetsgivande kurser och risken finns då att det sker en minskning av andra kurser inom vuxenutbildningen. Andelen unga i arbetslöshet minskar, men det finns vissa grupper som inte får del av att läget på arbetsmarknaden har förbättrats. De kan bland annat vara ungdomar utan gymnasieexamen, unga nyanlända och unga med funktionsnedsättning. Regeringen har gett ett uppdrag till Delegationen för unga och nyanlända i arbete (DUA) som bland annat innebär att DUA ska bidra till att främja och utveckla lokala överenskommelser om samverkan och samarbete mellan kommunala och statliga verksamheter. DUA presenterade under 2017 delbetänkandet Uppdrag: Samverkan Steg på vägen mot en fördjupad samverkan för unga arbetslösa (SOU 2017:19). Delegationen ger i betänkandet förslag på hur alla ungas etablering ytterligare kan underlättas genom förbättrad samverkan. 8

10 Vuxenutbildning och arbetsmarknad Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal Kommentar Goda relationer med all verksamhet i kommunen som är finansierad av nämnden Utvecklad dialog med fristående verksamheter Styrtal: Rapportering av genomförda dialoger till nämnd vid två tillfällen per år Arbetet med kvalitetsbesök i syfte att utveckla kvaliteten i vuxenutbildningen har utökats under året. Rapportering sker till nämnden. Kraftsamla samtliga resurser kring respektive kund för VUC Utveckla personalsamverkan mellan VUC, Arenan och andra stödfunktioner genom samlokalisering Säkra tillgången till utbildningsplatser på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning Efterfrågad ledtid från första kontakt till första dag i studier eller annan verksamhet Styrtal: Mäta nuvärde Upplevd nöjdhet efter anlitande av de samlokaliserade verksamheterna. Nya enkäter för att mäta kundnöjdhet ska tas fram. Styrtal: Måltal 90 % Möjlighet att erbjuda samtliga sökande en utbildningsplats Styrtal: 100% Översyn av organisation och styrning av stödverksamheterna pågår. Samlokalisering är genomförd. Arbete med enkäter är initierat. Ett positivt samverkansklimat kan noteras. Samtliga erbjuds plats. FÖLJEKORT Nyckeltal Upplevd utveckling för deltagare i 7,8 7,6 7,9 7,9 8,0 arbetsmarknadsinsatser 9

11 ANALYS Utvecklingen av deltagarindex har stigit en aning, men ligger i princip kvar på samma förhållandevis höga nivå som tidigare år. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete på alla områden, med ökat individfokus i samtliga insatser. Detta innebär sannolikt att de positiva upplevelserna hos deltagaren ökar. INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Kränkande behandling mm Risk för att det finns situationer där studerande anser sig blivit utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att utbildningsanordnaren inte tar detta på allvar. Det faktum att få ärenden avseende kränkande behandling anmäls till huvudmannen stärker riskområdets relevans. Tätare uppföljning av utbildningsanordnare sker utifrån plan. Rutin är etablerad som innebär att verksamhetschef (VC) under punkten verksamhetsinformation på nämndsammanträdena redovisar när det förekommit händelser av allvarligare karaktär. Osäkert om underliggande rutiner för att fånga dessa händelser etablerats, dvs om det är en punkt som stäms av då VC möter EC (enhetschef). Riskområdet kommer att följas upp inom ramen för 2018 års internkontrollarbete. 10

12 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Indikator och styrtal Kommentar Utveckla och utöka kvalitetsbesök och övrigt kvalitetsarbete gentemot anordnare av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser Fler kvalitetsbesök och dialog Styrtal: Minst 1 besök per anordnare och år Kvalitetsarbetet genomförs enligt plan. Minska andelen avbrott inom samtlig vuxenutbildning Ökad andel deltagare som går vidare till arbete eller mer kvalificerade utvecklingsinsatser inom arbetsmarknadsområdet En successiv minskning i kvalitetssäkrad avbrottsstatistik Styrtal: Minskning med 5 procentenheter Andel som går vidare till arbete eller studier Andel slutförda insatser Styrtal: Ökning med 2 procentenheter Nytt elevregistersystem medför ökad kvalitetssäkring av statistiken. Åtgärder som genomförts för att minska avbrotten är bland annat att delkurser införts på grundläggande nivå och orienteringskurser på vissa yrkesutbildningar. Kraven har ändrats i den nya upphandlingen för att på sikt minska avbrotten ytterligare. Andelen som går vidare till arbete eller studier har ökat betydligt mer än målet. Sannolikt ett resultat av bättre kartläggning av individernas behov. FÖLJEKORT Nyckeltal Andel inskrivna vid Jobbcentrum med försörjningsstöd, som avslutat eller minskat sitt försörjningsstöd % Andel personer i primär arbetsmarknadsinsats som avslutats för arbete eller studier %

13 Andel personer som gått till arbete efter avslutad primär arbetsmarknadsinsats, som är kvar i arbete sex månader efter avslut % Andel personer av dem som deltar i sekundära arbetsmarknadsinsatser som fått sin arbetsförmåga bedömd och dokumenteras % Andel avbrott % * - Grundnivå - Gymnasial nivå - SFI Andel godkända % * - Grundnivå - Gymnasial nivå ,3 14,8 18,3 88,6 87,1 ANALYS Andelen som går till arbete eller studier är jämförelsevis hög vilket kan vara en effekt av förbättrad kartläggning och ökad individualisering av insatser. Mängden avbrott har minskat och andelen godkända betyg har ökat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vilket troligen beror på mindre inflöde av studerande med mindre grupper som följd. Även den geografiska rörligheten är mindre i gruppen nyanlända. För grundläggande vuxenutbildning har stora kurser delats i mindre delkurser varför avbrottssiffrorna inte är jämförbara med tidigare år. Även inom Sfi har kursförändringar skett vilket kan påverka avbrottstatistiken. INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Effekter av omprioriterad budget Risk att angelägna insatser inom arbetsmarknad och vuxenutbildning inte klaras inom budget. 12 Det ekonomiska utrymmet har under 2017 tvingat nämnden till en medveten prioritering inom vuxenutbildningen. En stor del av vuxenutbildningsbudgeten har gått till rättighetsstyrda utbildningar. Dialog har sedan tertial 1 förts med kommunstyrelsen.

14 Dialogen har handlat om stadens ambitioner för vuxenutbildningen inför 2018 samt UAN:s möjligheter till omställning. Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden Samordning nyanlända SFIstuderande Nämnden får inte del av tidiga varningssignaler. Indikationer på kvalitetsbrister når nämnden för sent och i sämsta fall via media. Brister i rutiner avseende hantering o analys av inkomna klagomål. Riskområdet gäller såväl gymnasieskola som vuxenutbildning och arbetsmarknadsområdet. Nämnden överväger att efterfråga en rutin där nämnden tar del av löpande incidentrapportering. Risk för att det delade ansvaret mellan arbetsförmedlingen och Västerås stad medför samordningsbrister som i slutändan drabbar nyanlända SFI-studerande Verksamhetsinformationen på nämndmötena har utvecklats. Bedömningen är att det ytterligare behöver säkerställas rutiner så att frågan kommer upp i dialog verksamhetschef (VC) och enhetschef (EC). Riskidentifiering från VC gy/vux samt direktören, sammanställning av väsentliga incidenter, klagomål och anmälningsärenden är överlämnad till presidiets riskworkshop. Nyanlända kommer att ingå i uppdraget om ökad samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun. 13

15 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Definierat kompetensbehov vid nyrekrytering VUC Indikator och styrtal Andel personal med relevant utbildning/ kompetens i kompetenskartläggning Styrtal: 100 % Kommentar Kompetensbehovet definierat och rekrytering pågår. INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Attraktiv arbetsgivare Risk för att arbetsgivaren Under året har Västerås stad inte lyckas förvaltningens attrahera nyckelkompetens. varumärkesarbete Risk för att lärare uppfattar inom employer branding, fortsatt. att statliga satsningar Förvaltningen har försvinner på vägen. Risk aktivt medverkat vid för intern konkurrens mellan ett antal olika skolformerna där det finns mässor. En ny risk att vuxenutbildningen broschyr har tagits med besparingskrav drar det fram vars syfte är kortaste strået. att förmedla vad ett antal yrkesambassadörer tycker om oss som arbetsgivare. Ambassadörerna lyfter fram olika aspekter som gör Västerås stad till en attraktiv arbetsgivare bland annat goda möjligheter till utveckling och tillgång till olika kompetenser inom staden. 14

16 LÄRANDE OCH UTVECKLING Under året har en modell och ett hållbart system för att erbjuda personer med funktionsnedsättning, eller andra arbetshinder, möjlighet till praktik eller arbetsträning i kommunens verksamheter utretts. En modell för så kallade Resursjobb har arbetats fram och förslag till beslut presenteras för kommunstyrelsen i februari. Västerås stad tar på detta sätt ett samlat grepp för att vara en förebild för andra företag i kommunen när det gäller socialt ansvarstagande. MÅNGFALD, INTEGRATION, JÄMSTÄLLDHET I samband med rekrytering finns en uttalad kulturell medvetenhet och tydlighet kring att värdesätta mångfald. Beställarverksamhetens ambitionsnivå är att tillhandahålla kompetenta korttidsvikarier till den kommunala verksamheten. Bedömningen är att personal med olika kulturella bakgrunder kan finna en bra ingång för att komma in i våra verksamheter. I hela varumärkesarbetet används nya kommunikationskanaler, vilket gör att fler grupper än tidigare nås. En bredare internationell kompetens är också en stor tillgång inom Arenans och Vuxenutbildningscentrums verksamheter där personer med sådan kompetens rekryterats. HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER Hälsofrämjande åtgärder är ett vitt begrepp som inkluderar många delar. Ett sätt att se på hälsofrämjande åtgärder är till exempel insatser kring hållbart ledarskap, vilket är ett prioriterat område och satsningar där får effekt även för medarbetare på sikt. Att ha en organsation som stödjer en bra arbetsmiljö är viktigt för alla medarbetare i organisationen. Detta är ett pågående utvecklingsarbete. 15

17 Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans STYRKORT Kritisk framgångsfaktor En resursfördelning som främjar likvärdighet Stärka ekonomifunktionen för VUC och Arenan Tydlig uppföljning Indikator och styrtal Dialog med fristående och kommunala verksamheter Styrtal: Genomförda dialoger Tydlighet i sambandet mellan medel och insats Styrtal: Utvecklas under 2017 Nyckeltal för verksamheterna Styrtal: Utvecklat nyckeltal för effektiviteten tas fram under 2017 Kommentar Dialogträffar med fristående utförare och verksamhetsledning hos kommunala är genomförda. Nyanställd ekonom har arbetat med nya ersättningsmodeller och löpande uppföljning. Arbetet med effektivitetsnyckeltal samordnas med införandet av nytt verksamhetsstyrningssystem FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Ekonomi Utfall jmf +4,2 +13,8 +0,8-4,4 +6,2 (tilldelningsekonomi) budget INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Obalans i budget Det finns en obalans i vuxenutbildningsbudgeten per augusti Risk för utebliven aktiv hantering. Åtstramningar inom yrkesutbildningsområdet. Nya rammedel tillförs till

18 Gymnasieskola Kundperspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Alltid bästa möjliga möte (huvudmannen) Attraktionskraft (huvudmannen) Kraftsamla samtliga resurser kring respektive kund för Arenan (det vidare uppdraget) Indikator och styrtal Bemötande i skolenkäten Styrtal: Skolenkäten våren 2016: 85 % ska öka till 86 % våren 2017 Marknadsandel i slutlig antagning Styrtal: Marknadsandel höjs till 67 % 2017 Andel förstahandsväljare till kommunala gymnasier Styrtal: Andelen förstahandsväljare ökar med 2 procentenheter 2017 Efterfrågad ledtid från första kontakt till första dag i studier Styrtal: Mäta nuvärde Kommentar Målet är uppnått, då resultatet i enkäten var 88 %. Det är framförallt några enheter som har lyft sina resultat. De enheterna har jobbat medvetet med bemötandet gentemot elever. Marknadsandelen var 63 % efter antagning (exkl. IM) Ökningen till 2017 var +1,7 %. Samtliga skolor har tydliggjort vad man erbjuder och även gett utökade möjligheter till elever med informationstillfällen, prova på dagar, studiebesök m.m. Ett strategiskt arbete med kommunikation och marknadsföring från att elever går i åk 8 kan ha gett effekt. Översyn av organisation och styrning av stödverksamheterna pågår. 17

19 FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Kund Upplevd trygghet, åk (Västerås totalt) Upplevd kunskap om målen, åk 2 Upplevt stöd och hjälp, åk Upplevd återkoppling, åk Upplevda höga förväntningar, åk 2 Kund Upplevd trygghet, åk (kommunala skolor) Upplevd kunskap om målen, åk 2 Upplevt stöd och hjälp, åk Upplevd återkoppling, åk Upplevda höga förväntningar, åk 2 Andel gymnasieelever i kommunens egna skolor av alla elever folkbokförda i Västerås 58,9 60,2 61,0 61,9 * ANALYS AV KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR Under vårterminen 2017 har Skolinspektionen skickat ut enkäter till elever i Västerås kommunala och vissa fristående skolor, vilket krockat med de ordinarie kommungemensamma enkäterna. Det har medfört att Västerås stads enkäter har fått en betydligt lägre svarsfrekvens (47 %) än förra året, vilket gör att utvecklingen av resultaten måste tolkas med försiktighet. Generellt sett har eleverna svarat mer positivt 2017 än 2016, men på grund av den låga svarfrekvensen går det inte att bedöma om dessa svar är representativa. ANALYS AV KOMMUNALA SKOLOR Västerås stads enkäter har fått en betydligt lägre svarsfrekvens än förra året, vilket gör att utvecklingen av resultaten måste tolkas med försiktighet. Det man kan se är att resultaten generellt ökar, och på vissa skolenheter sker det kraftiga förbättringar. Ett systematiskt arbetssätt, och en gemensam struktur 18

20 kring lärandet kan vara möjliga förklaringar till en sådan resultathöjning. Under delårsboksluten följs resultaten upp per skolenhet. Under våren 2017 genomförde även Skolinspektionen elevenkäter. Resultaten från den elevenkäten, som besvarades av elever som går i årskurs 2 på gymnasiet, sammanfattas i 14 punkter. Av 14 mätetal anger elever i Västerås högre resultat på 12 av dem, och lika värden på resterande 2. Det finns en viss skillnad mellan pojkars och flickors resultat. Generellt verkar pojkar vara mer nöjda med verksamheten i skolan. Flickor anger i lägre utsträckning att de är nöjda med verksamheten, med undantag för frågor om grundläggande värden på skolan samt argumentation och kritiskt tänkande. Orsaken till varför pojkar är mer nöjda med verksamheten är något som behöver undersökas vidare. På de enheter där det har skett tydliga förändringar så anges att man har gjort tydliga insatser för att stärka elevernas trygghet. Det kan t.ex. handla om att medvetandegöra hos personalen vilka områden eller zoner som finns på skolan där eleverna kan känna en viss otrygghet, och se till att det finns en vuxennärvaro där. Det kan även handla om ett tydligt förhållningssätt om vilka rutiner och regler som finns på skolan. INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Kränkande behandling mm Risk för att det finns situationer där elever anser sig blivit utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och att skolan inte tar detta på allvar. Det faktum att få ärenden avseende kränkande behandling anmäls till huvudmannen stärker riskområdets relevans. Redovisning sker i nämnden, under rubriken aktuell verksamhetsinformation när det finns händelser av allvarligare karaktär. Detta är en punkt som stäms av då verksamhetschef (VC) möter enhetschef (EC), vid tertialsamtal. Förslaget om att införa en möjlighet för elever att anmäla kränkande behandling i Vklass är ännu inte infört. Uppföljning av riskområdet ingår i 2018 års internkontrollplan. 19

21 Kvalitetsperspektiv: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Uppföljning och analys av betygsresultat Undervisning i framkant Indikator och styrtal Analys av resultat ur Extens och uppföljning av nationell betygsstatistik Styrtal: Betygsmedelvärde 14,3* vt 2017 Minst 83 % av avgångseleverna når en gymnasieexamen. Eleverna presterar mer Styrtal: Genomsnittlig betygspoäng minst 14,3* vt 2017 Andel F Styrtal: Andelen F ska minska från 5,3 % Resultat i skolenkäten: Lärarna motiverar Styrtal: Minst 60 % är positiva 2017 Kommentar Betygspoängen har ökat till 14,3 bland elever med examen. Målet uppnått 87 % av avgångseleverna når en gymnasieexamen. Betygspoängen har ökat till 14,3 bland elever med examen vt Målet uppnått, andelen F-betyg har minskat till drygt 4,3%. Målet är uppnått, då 63 % av eleverna var positiva De enheter som uppvisar tydligast resultatförbättringar har haft ett målmedvetet och strategiskt arbete med frågan med en tydlig pedagogisk idé. *för elever med examen 20

22 Verksamhet på vetenskaplig grund Utveckla arbetet kring placeringar på introduktionsprogram Resultat i skolenkäten: Upplevt inflytande Styrtal: Minst 80 % är positiva 2017 Arbete med frånvarokartläggning genomförs Styrtal: Kartläggningar ska finnas på alla enheter och insatser ska ha tagits fram senast sommaren 2017 Skapa ett gemensamt arbetssätt för kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete för samtliga enheter Styrtal: En modell ska finnas på plats senast sommaren 2017 Kvalitetssäkring av IMplaceringar gentemot lagstiftning Målet uppnått, då 81 % av eleverna var positiva De enheter som uppvisar tydligast resultatförbättringar har haft ett målmedvetet och strategiskt arbete med frågan. Det handlar om såväl inflytande i klassrummet av den enskilde läraren som att rektor och elevhälsan arbetar för att stärka elevers möjlighet att påverka. Alla enheter jobbar med frågan och redovisar genomförda och planerade insatser i tertialsamtalen. Exempel på insatser som görs är undersökningar om elevers upplevelse av sina studier. Varje enhet har ett arbetssätt för kollegialt lärande, utifrån egna förutsättningar och behov. Redovisas i T2- samtal. Plan för utbildning och Handlingsplan för Kommunala 21

23 (IM) Styrtal: Kortare tid i IM - andel behöriga till nationellt gymnasieprogram eller annan sysselsättning. aktivitetsansvaret har tagits fram för att säkerställa arbetet kring placeringar på introduktionsprogram (IM). Arenan har utifrån detta systematiserat kartläggningar och kvalitetssäkrat uppföljningar på individnivå. En processbeskrivning över KAA-arbetet har påbörjats för att visualisera arbetet med målgruppen för KAA och för att underlätta samverkan med interna och externa aktörer. FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Kvalitet (Västerås totalt) Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt - 66,3 67,9 65,6 68,4 Genomsnittlig studietid (år) för elever på introduktionsprogram behöriga till nationellt program eller vidare till annan sysselsättning (utvecklingsnyckeltal) - IMPRO - IMPRE - IMSPR - IMIND - IMYRK Genomsnittlig betygspoäng, nationella program* 22 1,17** 1,02** - 13,8 13,7 13,7 14,0 Elever per lärare 12,9 13,0 12,6 12,7

24 Kvalitet (kommunala skolor) Andel legitimerade och ,5 76,7 75,7 behöriga lärare Upplevd lust att lära, åk Upplevt inflytande, åk Andel elever med - 64,2 67,3 61,9 65,1 gymnasieexamen inom 3 år, gymnasieskola totalt Genomsnittlig studietid för elever på introduktionsprogram behöriga till nationellt program eller vidare till annan sysselsättning (utvecklingsnyckeltal) - IMPRO - IMPRE - IMSPR - IMIND - IMYRK Genomsnittlig betygspoäng, nationella program* 23 1,13** 0,80** - 13,6 13,6 13,5 13,7 Elever per lärare - 12,9 12,8 12,3 12,1 Andel legitimerade och ,5 80,6 81,2 behöriga lärare Upplevd lust att lära, åk Upplevt inflytande, åk * Elever med examen eller studiebevis ** Elever som påbörjade utbildning läsår 15/16. Mätning efter 2 års studier. ANALYS AV KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR Gymnasieskolan fick en ny programstruktur 2011, vilket gör att tidsserien över betyg startar 2014, då de första eleverna gick ut gymnasiet. Västerås har haft samma betygspoäng (13,8) åren , 2017 har betygspoängen ökat till 14,1. Detta är en tiondel under genomsnittet för jämförelsekommunerna och riket. Uppdelat på högskoleförberedande program och yrkesprogram ser man att de högskoleförberedande programmen ligger på samma betygspoäng , medan yrkesprogrammen minskat något under samma period har betygspoängen ökat något för både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I Västerås är betygspoängen i genomsnitt åtta tiondelar högre i fristående skolor än i kommunala skolor.

25 Delar man upp statistiken för högskoleförberedande program och yrkesprogram i fristående respektive kommunala skolor så är skillnaden större mellan yrkesprogram, 12,2 för de kommunala skolorna och 13,4 för de fristående skolorna. För de högskoleförberedande programen är skillnaden mindre 14,4 för de kommunala skolorna och 14,8 för de fristående skolorna Genomströmningen visar hur stor andel av eleverna som påbörjat ett gymnasieprogram på hösten ett visst år och som tre år senare fått en gymnasieexamen. Denna andel var 68,4 procent i Västerås Det är vanligt att en del av de elever som inte når en examen inom tre år, antingen går ut gymnasiet med ett studiebevis eller når en examen inom 4 år. Räknas dessa grupper med, var genomströmningen i Västerås 78,6 procent 2017 (det vill säga avseende de elever som påbörjade sina studier höstterminen 2013). Analysen visar dock större skillnader om man delar upp statistiken på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Högskoleförberedande program har en god genomströmning (80,5 procent), har ökat med ca 1 procent jämfört med Genomströmningen är något högre i Västerås än jämförelsekommunerna (78 procent) och riket (77 procent). På yrkesprogrammen är genomströmningen lägre, enbart 63 procent, vilket är väsentligt lägre än jämförelsekommunerna och riket, som ligger runt 71 procent. De fristående skolorna har en högre genomströmning (65,4 procent) än de kommunala (61,7 procent), skillnaden har minskat något under 2017 jämfört med I Västerås har både kommunala skolor och fristående skolor en lägre genomströmning än riket på yrkesprogrammen. Andelen legitimerade och behöriga lärare minskade mellan 2016 och 2017, sett till både kommunala och fristående skolor i Västerås. Minskningen berodde dock enbart på en minskning bland de fristående skolorna, då de kommunala skolorna ökade sin andel legitimerade och behöriga lärare marginellt. Kommunala skolor har högre andel lärare med legitimation och behörighet än fristående skolor (81,2 procent i kommunala skolor jämfört med 65,9 procent i fristående skolor), även om det är en stor variation mellan olika enheter. Rudbeckianska gymnasiet har högst andel med 96,3 procent legitimerade och behöriga lärare och Citygymnasiet har lägst andel med 29,2 procent. För analys av enkätresultat, se beskrivningen under kundperspektivets följekort. Arenan har tagit fram nyckeltal för att följa elevers genomsnittliga studietid på introduktionsprogrammen. Startgruppen för uppföljningen är elever som påbörjade åk 1 på introduktionsprogram höstterminen Det läsåret 24

26 påbörjade Arenan registrering på ett sätt som möjliggör uppföljning på en övergripande nivå. 40 % blev behöriga till ett nationellt program på den ettåriga preparandutbildningen. Med förlängning ett år uppnådde 56 % behörighet och genomsnittlig studietid för dessa var 1,02 år. Totalt har 16 % av eleverna på preparandutbildningen gjort avbrott i sina studier. Efter 2 år på programinriktat individuellt val har 60 % uppnått behörighet till nationellt program och genomsnittlig studietid för dessa var 1,17 år. 12 % på programinriktat individuellt val har gjort avbrott i sina studier. ANALYS AV KOMMUNALA SKOLOR Andelen behöriga och legitimerade lärare ökade något hos de kommunala skolorna mellan 2016 och Dock finns det en stor variation mellan enheterna, som bland annat beror på andelen yrkeslärare på olika enheter. Högst andel legitimerade och behöriga lärare har Rudbeckianska gymnasiet med 96,3%. Det har skett en ökning av lärartätheten inom den kommunala verksamheten, vilket till viss del är kopplat till den utveckling av IM-programmen som skett. Den genomsnittliga betygspoängen på de nationella programmen har ökat något under läsåret, från 13,5 till 13,7. Även andelen F-betyg har minskat, från 5,3 % till 4,3 %. Det finns flera olika förklaringar till det höjda betygsresultatet och den minskade andelen F-betyg. Några faktorer som spelar en viktig roll är: Gemensamma arbetsgångar för elevhälsan som gör att elever som riskerar att halka efter i skolarbetet fångas upp tidigt och att rätt stöd sätts in tidigt. Det visas även med att Västerås kommunala skolor har färre elever som har få kurser kvar för att nå examen än vad Skolverkets nationella statistik visar Skola på vetenskaplig grund som stärker enheternas analysarbete. Förtydligat utvecklingsuppdrag till förstelärare med vidhängande utbildning i analys tillsammans med deras ökade deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet har gett goda resultat. Kollegialt lärande som gör att lärare jobbar mer tillsammans för att komma längre med eleverna. APL-projektet har stärkt samarbetet mellan branscher och skolor. Det har lett till en ökad koppling mellan teori och praktik och en ökad känsla av sammanhang mellan utbildning och framtida yrke för eleverna. Detta har i sin tur lett till en minskad frånvaro vilket ökar elevernas inlärning och på sikt sannolikt höjer deras betygsresultat. 25

27 INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Introduktionsprogrammen organiseras i segregerade miljöer Risk för att introduktionsprogrammen organiseras i segregerade miljöer. Risk för att förvaltningen inte förmår anpassa organisationen efter de nya riktlinjer som beslutas i UAN. Otillräcklig uppföljning av IMelevernas resultat finns kvar som risk liksom en schablonmässigt utformad resurstilldelning till individuellt utformade introduktionsprogram. Kommer det att finnas plats för eleverna då elevkullarna ökar? Otydlighet kring hur dimensioneringsansvaret i BUF ska omhändertas. Steg i rätt riktning är tagna. Langeska är nedlagt och IMprogram finns numera fördelade på samliga gymnasieskolor utom Widenska. Det ökar möjligheterna såväl socialt som studiemässigt, samt åstadkommer större möjligheter till inriktning mot framtida yrkesval om eleverna så önskar. Enligt en uppdaterad bedömning i december 2017 har utvecklingen under hösten gått i rätt riktning. Arenan har utvecklats i sin tilldelningsroll och gymnasieskolorna har nu en ökad förståelse för de beslutade resursfördelningsmodellerna. I 2018 års internkontrollplan finns riskområdet kvar med fokus på att utveckla kvalitetsuppföljningen. Tidiga varningssignaler om kvalitetsbrister når inte nämnden Nämnden får inte del av tidiga varningssignaler. Indikationer på kvalitetsbrister når nämnden för sent och i sämsta fall via media. Brister i rutiner avseende hantering o analys av inkomna klagomål. Riskområdet gäller såväl gymnasieskola som Verksamhetsinformationen på nämndmötena har utvecklats. Bedömningen är att det ytterligare behöver säkerställas rutiner så att frågan kommer upp i dialog verksamhetschef (VC) och enhetschef (EC). VC har i juni överlämnat sammanställning av väsentliga incidenter, klagomål och 26

28 vuxenutbildning. Nämnden överväger att efterfråga en rutin där nämnden tar del av löpande incidentrapportering. anmälningsärenden. Detta som ett underlag för presidiets riskanalys. Förvaltningen har kontaktat säkerhetsavdelningen och lämnat förslag på att incidentrapportering skulle kunna göras i KIA. 27

29 Medarbetarperspektiv: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Andelen pedagogisk personal med examenbevis och lärarlegitimation ökar och stabiliseras Indikator och styrtal Kartläggning, uppföljning och statistik Styrtal: Andel pedagogisk personal med legitimation 95 % (mäts i Competenz) Styrtal: Andelen legitimerad och behörig personal ska vara minst 85 % (räknat i heltidstjänster, mäts av SCB) Kommentar Andel legitimerad och behörig personal är preliminärt 85 % (Competenz per ) vilket innebär att målet inte ser ut att ha uppnåtts. Andelen legitimerad och behörig personal, räknat i heltidstjänster, var 81,2 % (läsåret 2016/2017) vilket gör att målet inte uppnåtts. Skapa förutsättningar för instruktörer att studera till behöriga yrkeslärare Förbättra chefers och medarbetares arbetsmiljö Kartläggning, uppföljning och statistik i Competenz Styrtal: Andel yrkeslärare med legitimation 55 %. Styrtal: Måltal 50 % av undervisningstillfällena för yrkesämnen ska bedrivas med ämnesbehörig personal Stressindex Styrtal: För chefer under 12, nov 2017 För medarbetare under 12, nov 2017 I dagsläget är andel yrkeslärare med legitimation 58 %, alltså 3 procentenheter över måltalet. 59 % av undervisningstillfällena för yrkesämnen bedrevs av ämnesbehörig personal (Competenz ) vilket innebär att målet är uppnått. Inga nya siffror finns att redovisa. 28

30 Hållbart ledarskap Definierat kompetensbehov vid nyrekrytering inom Arenan (det vidare uppdraget) Antal medarbetare per chef Styrtal: Antalet medarbetare per chef utan ledningsstöd bör ej överstiga 35 Ledarskapsindex Styrtal: Index ska öka från 58 i nov 2015 till 60 i nov 2017 Andel personal med relevant utbildning/kompetens i kompetenskartläggning Styrtal: 100% De biträdande rektorsrekryteringar på gymnasiet som påbörjades nov 2016 har slutförts under våren Syftet är att medarbetarantalet för rektor inte ska överstiga 35 medarbetare. Vilka chefer som har mer än 35 medarbetare bevakas kontinuerligt och löpande görs bedömningar om chefsstöd behövs. Den 31 december 2017 var det 3 enheter där antal medarbetare överskred 35. En enhetschef till den nybildade Elevhälsoenheten anställdes och tillträdde under våren Till den nybildade Elevhälsoenheten rekryterades 10 resurspedagoger. Inga nya siffror finns att redovisa. Kompetenskartläggningen är inte påbörjad. FÖLJEKORT jämförelse sjuktal vid samma tidpunkt tidigare år Perspektiv Nyckeltal Medarbetare Sjukfrånvaro, procent 3,45 3,55 4,5 4,36 4,14 Engagemangsindex Organisationsindex Stressindex Pedagogisk personal per rektor

31 HME index HME Ledarindex HME Motivationsindex HME Styrningsindex ANALYS AV KOMMUNALA SKOLOR För gymnasiet och vuxenutbildningen är sjukfrånvaron 4,14 % vilket är en minskning med 0,22 procentenheter från 4,36 % jmf med 2016 samma period. Sjukfrånvaron ligger kvar på en stabilt låg nivå och är något lägre än för både Västerås Stad (7,12 %) och barn- och utbildningsförvaltningen (6,73 %). Under hösten 2017 inleddes ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete på vissa av gymnasieenheterna, STAMINA. Arbetet bedrivs i samarbete med Uppsala universitet och pågår initialt till och med hösten Från och med hösten 2017 använder sig Västerås Stad av SKL:s verktyg Hållbart medarbetarengagemang för medarbetarundersökning. I den mäts indexen motivation, ledning och styrning med underindex. Detta innebär att tidigare uppföljning av engagemangsindex, organisationsindex och stressindex inte kan följas upp på motsvarande sätt som tidigare gjorts. INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Attraktiv arbetsgivare Risk för att arbetsgivaren Västerås stad inte lyckas attrahera nyckelkompetens. Risk för att lärare uppfattar att statliga satsningar försvinner på vägen. Risk för intern konkurrens mellan skolformerna där det finns risk att vuxenutbildningen med besparingskrav drar det kortaste strået. Särskilt arbete kring arbetsgivarmärket gemensamt mellan HR och kommunikation pågår som planerat. LÄRANDE OCH UTVECKLING Under året har arbetet med skola på vetenskaplig grund fortsatt i samverkan med Mälardalens högskola. Arbetet med förstelärare och det systematiska kvalitetsarbetet har fortsatt, vilket syns i såväl betygsresultat som i att antalet F- 30

32 betyg minskar. Även den analys som skolor gör vid tertialsamtal och bokslut har höjts i kvalitet. MÅNGFALD, INTEGRATION, JÄMSTÄLLDHET Under året har även arbetet med mentorer i våldsprevention (MVP) fortsatt på några enheter, med fokus på att utbilda personal i en metod för att förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering. Målet är en kommun fri från våld. I samband med rekrytering finns en uttalad kulturell medvetenhet och tydlighet kring att värdesätta mångfald. I hela varumärkesarbetet används nya kommunikationskanaler, vilket gör att vår verksamhet når ut till fler grupper än tidigare. HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER Vid årsskiftet introducerades STAMINA inom Västerås Stad. STAMINA står för Strukturerat och Tidseffektivt Arbetssätt genom Metoder för Inkluderande Arbetsliv. Syftet med STAMINA är att arbeta förebyggande och systematiskt med arbetsmiljöarbetet och få ökad delaktighet, engagemang och arbetsglädje hos personalen samt motverka kränkningar och mobbning. Under hösten 2017 introducerades STAMINA inom gymnasieverksamheten för vissa av enheterna. Arbetet bedrivs i samarbete med Uppsala Universitet och pågår initialt till och med

33 Ekonomiperspektiv: Ekonomi i balans STYRKORT Kritisk framgångsfaktor Ekonomi i balans Indikator och styrtal Antal enheter med budgetavvikelse Styrtal: Högst 3 enheter 2017 Kommentar Budget: 3 enheter med större negativ avvikelse. Resultat: 9 enheter med negativ avvikelse större än -1,5 mnkr. FÖLJEKORT Perspektiv Nyckeltal Ekonomi (verksamhetsekonomi) Utfall jmf budget Gymnasieverksamhet -30,3-19,3-6,9 +0,6-6,6 Kommunal vuxenutbildning o yrkeshögskola -0,4 0,0-1,3-8,9-9,2 INTERN KONTROLL Riskområden Beskrivning Kommentar Osäkerhet i programprissättningen Risk att programpriserna i Västerås avviker i jämförelse med snittet för riket utan att det är en medveten styrning från nämnden. Risk för att nämnden inte hinner analysera underlag innan ny prislista ska fastställas. Jämförelser avseende lokalkostnader efterfrågas. Osäkerhet om hur Västerås stad som helhet och UAN som nämnd och de olika enheterna påverkas av det faktum Rutiner med verksamhetsbudget per program och uppföljning 3 gånger per år samt bokslut är införd. Bedömningen är att nämnden har bättre förutsättningar att utöva styrning utifrån huvudmannaskapet för den kommunala gymnasieskolan. Ytterligare utvecklingsarbete avseende prissättning per program behövs till exempel avseende lokalkostnadsjämförelser. Arbetet är påbörjat och nyckeltal presenteras i 32

34 att utvecklingen går mot att allt flertalet gymnasieskolor är externt inhyrda. verksamhetsbudgeten I 2018 års internkontrollplan kvarstår riskområdet med fokus på lokalkostnader, dimensioneringsplaner och analyser av arbetsmarknadens behov. 33

35 Målavstämning Utifrån styrande dokument Utbildnings- och styrs av ett antal dokument, som beslutats av kommunfullmäktige. Vissa av dessa innefattar konkreta uppdrag som ska genomföras, medan andra är mer policyartade till sin natur. Barn- och ungdomsprogram för Västerås stad, Folkhälsoprogrammet och Program för personer med funktionsnedsättning specificerar inga åtgärder, utan lämnar upp till nämnden hur programmen ska omsättas i praktiskt arbete. För uppföljning av detta hänvisas till de utvecklingsområden som beskrivs i nämndens styrkort. Renhållningsordning för Västerås stad listar följande åtgärder: - Gemensamma aktiviteter riktade mot skolor och äldreboenden avseende minskning av matsvinnet - Genomföra mätningar av matsvinn - Kommunicera resultat av genomförda åtgärder för minskat matsvinn - Ta fram och införa rutiner för att uppnådda effekter av genomförda åtgärder ska bli bestående - Arbeta aktivt inom skolan med attityder till nedskräpning Mätningar av matsvinn sker dagligen och matsvinnet har minskat från 11 % (2016) till 10 % (2017). Restaurangenheten arbetar löpande med att minska matsvinnet inom kommunala skolor genom att synliggöra mängden matsvinn och informera om varför det är viktigt att matsvinnet minskar och hur det kan påverkas i rätt riktning. Bland annat har workshops för medarbetare kring svinn genomförts, och matsvinn diskuteras i skolornas matråd. För att ytterligare förbättra resultatet pågår arbete med att skapa gemensamma arbetssätt för förskolan och skolan. Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 ger nämnder i uppdrag att beskriva planens styrverkan på gjorda planer och projekt. Strategin En attraktiv regionstad innebär att inpendlande elever lätt ska kunna nå sin önskade plats. Omvandlingen av de kommunala gymnasieskolorna innebär att det är möjligt att via centralstationen lättare går att nå dessa. Handlingsplan med detaljerade åtgärder till klimatplan 2012 beskriver att nämnden har ett särskilt uppdrag att förmedla kunskap och synsätt till barn och unga. Handlingsplanen nämner också att det ska ske en utbildning av chefer och nyckelpersoner kring hur de i sin yrkesroll kan påverka klimatfrågan. 34

36 Skolornas miljöarbete sker utifrån läroplanen. Skolornas stöttas i sitt miljöarbete av barn- och utbildningsförvaltningens miljösamordnare. Västerås stads handlingsplan för kemikalier ger nämnden följande uppdrag: - Stadens alla bolag och förvaltningar ska dokumentera alla klassificerade kemikalier i den egna verksamheten. - Stadens alla bolag och förvaltningar ska fasa ut utfasningsämnen enligt PRIO-databasen, om det inte går att visa att produkten inte går att byta ut. - Stadens alla bolag och förvaltningar ska redovisa en plan för utbyte av utfasningsämnen i verksamheten. - Användning av prioriterade riskminskningsämnen ska särskilt motiveras och så långt som möjligt bytas ut. - kvicksilver i skolor och äldreomsorg. Under året har kemikalieinventeringen inom barn- och utbildningsförvaltningen slutförts. Inventeringen görs med ett online-verktyg, där man också kan se om produkterna innehåller ämnen som bör fasas ut. Arbetet med utfasning av så kallade tillståndsämnen och utfasningsämnen har pågått under året och en översyn har påbörjats gällande hur alla produkter innehållande utfasningsämnen ska hanteras. I många kemisalar finns idag flera så kallade tillståndsämnen och utfasningsämnen. Mer tid behöver avsättas för kemikaliehantering och riskbedömningar för att undervisningen ska kunna fortsätta på ett säkert och hälsosamt sätt. Under våren 2018 har en utbildning planerats för lärare i kemi/naturkunskap för att sprida kunskapen hos medarbetare om detta. Ett seminarium om giftfri utemiljö i skolan har genomförts under året. Det finns fler styrande dokument som beslutats av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse med mål och uppdrag till nämnden. Dessa finns dock inte tillgängliga och samlade på Västerås stads webbplats eller intranät, och har inte heller varit möjliga för Stadsledningskontoret att ta fram vid en förfrågan. Därför är det inte är möjligt att följa upp alla mål och uppdrag. Utifrån strategiska utvecklingsområden Kommunfullmäktige har definierat fyra strategiska utvecklingsområden: - Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten - Kraftsamling för att minska miljö och klimatpåverkan - Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås 35