Musik som omvårdnadsåtgärd i samband med operation: en litteraturstudie
|
|
- Katarina Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Musik som omvårdnadsåtgärd i samband med operation: en litteraturstudie Elisabet Holmin & Therese Iggbom Oktober 2012 Examensarbete, grundnivå, 15 hp Omvårdnadsvetenskap Examensarbete inom omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet Handledare: Carola Ressem Examinator: Anna-Greta Mamhidir
2 Sammanfattning Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt. Musik lindrar framförallt oro och minskar smärtupplevelsen. Viss påverkan kunde ses på vitala parametrar såsom minskning av puls, blodtryck och andningsfrekvens. Stressreaktionen i kroppen påverkas också till viss del genom att kortisolnivån minskar av musiklyssnande. Musik kan också reducera depression i samband med operation. Slutsats: Musik påverkar faktorerna oro, smärta, stress, vitala parametrar och depression positivt hos patienter pre-, peri- och postoperativt. Musik som omvårdnadsåtgärd i samband med operation kan vara ett bra komplement för sjuksköterskan att använda sig av i omvårdnadsarbetet för att lindra patientens lidande. Nyckelord: musik, preoperativ, perioperativ, postoperativ, oro.
3 Abstract Aim: To examine how music as a nursing intervention affects the patient physically and mentally pre-, peri-and postoperatively. Method: Descriptive study. 12 articles were included that were examined, analyzed and summarized. The searches were conducted in PubMed and Cinahl. Results: The results showed that music associated with surgery affects patients both physically and psychologically in various ways. Music soothes especially anxiety and reduces pain. Some effects could be seen on vital parameters such as reduction of heart rate, blood pressure and respiratory rate. The stress response in the body is also affected to some extent by cortisol level decreases when listening to music. Music can also reduce depression associated with surgery. Conclusion: Music have a positive effect on the factors of anxiety, pain, stress, vital parameters and depression in patients pre-, peri-and postoperatively. Music as a nursing intervention associated with surgery can be a good addition for the nurse to use in the nursing process to relieve the patient's suffering. Keywords: music, preoperative, perioperative, postoperative, anxiety.
4 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Florence Nightingale Demensvård Förlossning Cancervård Operation Sjuksköterskans ansvar Problemformulering Definitioner Syfte Frågeställningar Metod Design Databaser Sökord Urval och urvalskriterier Tabell 1. Resultat av artikelsökning Dataanalys Forskningsetiska överväganden Resultat Musikens påverkan preoperativt Musikens påverkan perioperativt Musikens påverkan postoperativt Granskning av urvalsmetoden i de valda artiklarna Diskussion Huvudresultat Resultatdiskussion Kvalitetsdiskussion Metoddiskussion Allmän diskussion Slutsats... 20
5 5. Referenser Bilaga 1. Tabell 2. Sammanställning av valda artiklar Bilaga 2. Tabell 3. Sammanställning av valda artiklars syfte och resultat
6 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Musik har i alla tider påverkat människan. Så långt tillbaka som i antikens Grekland användes musik som en helande metod. Musik har förmågan att påverka oss människor både fysiskt och psykiskt som att till exempel minska oro och smärta, öka känslan av avslappning, förbättra immunsystemet och sänka blodtryck, puls och andningsfrekvens (McCaffrey & Locsin 2002). I omvårdnaden kan idag musik användas som ett komplement när det gäller bland annat smärtlindring, demensvård och cancervård (Theorell 2009). 1.2 Florence Nightingale Redan tidigt i omvårdnadens historia använde Florence Nightingale sig av musik som en terapeutisk intervention för att stärka patientens upplevelse av välbefinnande och främja läkning (McCaffrey & Locsin 2002). I Nightingales omvårdnadsteori beskrivs att i den utsatta situation patienten befinner sig i, bör omvårdnaden rikta sig mot att tillrättalägga faktorer i omgivningen så att de främjar läkande och rehabiliterande processer. Ett av nyckelbegreppen i hennes teori är ljud och redan på 1800-talet införde hon musik och sång på ett sjukhus i London (Nightingale 1989). 1.3 Demensvård Ser vi till vården av personer med demenssjukdom så kan den underlättas med hjälp av musik, till exempel att sjunga barnsånger har en lugnande effekt vid måltider och hygienprocedurer (Theorell 2009). I en studie som gjorts på ett demensboende fick en experimentgrupp där 29 äldre med demens ingick, lyssna på igenkännande musik under sex veckor. I jämförelse med kontrollgruppen som bestod av 23 demenssjuka personer och som bara fått standardvård under denna period, kunde en stor skillnad ses när det gällde oro. Experimentgruppen uppmättes ha märkbart lägre nivå av oro efter dessa sex veckor (Sung et al. 2010). 1.4 Förlossning Vid förlossningar kan smärta och oro också lindras av musiklyssnande. Det framkommer i en studie av Liu et al. (2010) där kvinnor upplevde minskad smärta och oro i början av förlossningsarbetet när de fick lyssna på avslappnande musik med ett lugnt tempo. 5
7 1.5 Cancervård Inom onkologivården är cellgifter vanligt förekommande och en biverkan av denna behandling är illamående (Almås 2002). Biley (2000) skriver i sin artikel att med hjälp av egenvald musik kan detta illamående dämpas. Det har också visat sig att kronisk cancersmärta kan reduceras med hjälp av avslappnande musik (Zimmerman et al. 1989). 1.6 Operation Kirurgi är en av de vanligaste behandlingsformerna inom vården, på svenska sjukhus beläggs en tredjedel av alla vårdplatser av patienter som behandlas kirurgiskt (Jeppsson, Peterson & Risberg 2001). Personer som ska genomgå operation känner ofta oro och rädsla (Pritchard 2010). Oron kan bero på flera olika faktorer såsom rädsla för det okända, rädsla för att må dåligt eller rädsla för att dö (Kindler et al. 2000). Förväntad smärta i samband med operation kan också vara en orsak till oro (Muglali & Komerik 2008). Kroppen påverkas både fysiologiskt och psykologiskt av oro. Puls, blodtryck och temperatur kan höjas vilket i sin tur kan påverka sårläkning, det endokrina systemet och immunsystemet negativt. Kognitiva förändringar och beteendeförändringar kan också förekomma i form av att patienten blir aggressiv, krävande eller ängslig så att denne får svårt att följa instruktioner (Pritchard 2010). I samband med operation är det viktigt att behandla smärta för att undvika onödig belastning på kroppen och för att patienten ska kunna andas tillräckligt djupt. Ett akut smärttillstånd kan utvecklas till ett kroniskt smärttillstånd så en ordentlig smärtlindring är även betydelsefull för att minska den risken (Almås 2002). 1.7 Sjuksköterskans ansvar Sjuksköterskan på operation ansvarar för omvårdnaden av patienten och det är viktigt att patienten känner sig trygg pre,- peri och postoperativt (Lindvall & von Post 2008). Det är sjuksköterskans ansvar att uppmärksamma och möta patientens lidande och genom adekvata åtgärder lindra lidandet så långt det går. Patientens fysiska och psykiska omvårdnadsbehov ska tillgodoses och sjuksköterskan bör medverka till en god vårdmiljö där etiska aspekter beaktas (Socialstyrelsen 2005). 1.8 Problemformulering Tidigare studier visar att musik som ett komplement i omvårdnad har goda effekter på bland annat oro och smärta vid demensvård och förlossningar (Theorell 2009, Liu et al. 2010). Oro och smärta förekommer ofta i samband med operation och kan leda till en höjning av puls, 6
8 blodtryck och temperatur vilket kan påverka bland annat immunförsvaret, endokrina systemet och sårläkning negativt (Pritchard 2010). Utifrån att operationer är så vanligt förekommande i vården och med tanke på det lidande det innebär för patienten har författarna valt att titta närmare på musikens påverkan på patienten pre-, peri- och postoperativt. Forskning kring musik och operationer har gjorts tidigare men författarna har inte funnit forskning som tar upp musikens påverkan både pre-, peri- och postoperativt. Det är sjuksköterskans ansvar att lindra patientens lidande genom adekvata omvårdnadsåtgärder och författarna ska därför i denna studie undersöka om musik som omvårdnadsåtgärd kan vara ett verktyg sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra lidande. 1.9 Definitioner Preoperativt är händelser som inträffar före en operation. Perioperativt är händelser som inträffar i samband med operation. Postoperativt är händelser som inträffar efter en operation (Lundh & Malmquist 2005) Syfte Syftet med studien var att undersöka musikens påverkan på patienten i samband med operation, pre-, peri- och postoperativt. De valda artiklarnas urvalsmetod, inklusions- och exklusionskriterier samt bortfall har också kvalitetsgranskas Frågeställningar Vilken påverkan har musik fysiskt och psykiskt på patienten pre-, peri- och postoperativt? Vilken kvalitet har urvalsmetoden, inklusions- och exklusionskriterier samt bortfall i de valda artiklarna? 2. Metod 2.1 Design Deskriptiv litteraturstudie (Polit & Beck 2008). 2.2 Databaser Databaserna PubMed och Cinahl användes för att söka vetenskapliga artiklar. Resultat av sökning, se tabell 1. 7
9 2.3 Sökord Music i kombination med preoperative care, perioperative care och postoperative care samt music i kombination med nursing och surgery. Den booleska operatorn AND användes i alla sökningarna. 2.4 Urval och urvalskriterier I PubMed begränsades sökningen till artiklar publicerade de senaste 10 åren, full text available, humans och att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. I Cinahl avgränsades sökningen från årtalen , linked full text, peer reviewed, human, samt artiklar skrivna på engelska. Här valdes inte svenska som ett alternativ då det inte gav några träffar alls. Artiklarna som sedan valdes ut var relevanta för studiens syfte och svarade på studiens frågeställning samt att de olika inriktningarna pre, peri, och post var representerade. Hänsyn togs också till att de skulle beröra olika områden, ålderskategorier och kön. De valda artiklarna var alla kvantitativa varav en artikel hade en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats. Dubbletter exkluderades samt artiklar som inte handlade om musik i samband med operation. Av ekonomiska skäl exkluderades även artiklar som inte visades i free full text. 2.5 Tabell 1. Resultat av artikelsökning Databas Söktermer Antal träffar Valda källor exkl dubbletter PubMed music AND 43 4 preoperative care PubMed music AND 74 2 perioperative care PubMed music AND 62 2 postoperative care PubMed music AND nursing 73 2 AND surgery Cinahl music AND 13 1 preoperative care Cinahl music AND 9 0 perioperative care Cinahl music AND 19 0 postoperative care Cinahl music AND nursing 20 1 AND surgery Totalt 12 8
10 2.6 Dataanalys De 12 valda artiklarna har bearbetats och analyserats genom att båda författarna läst igenom varje artikel grundligt och sedan gjort en detaljerad beskrivning i form av översiktstabeller innehållande författare, publiceringsår, land, titel, datainsamlingsmetod, design, urval, bortfall, dataanalys (tabell 2) samt undersökningens syfte och resultat (tabell 3). De valda artiklarnas resultat granskades ett flertal gånger för att identifiera information som var av betydelse för studiens syfte och frågeställning, huvudresultaten plockades ut och författarna tittade på skillnader och likheter. Artiklarnas resultat sorterades och kategoriserades och sammanställdes med hjälp av huvudrubriker samt underrubriker som svarade mot syfte och frågeställningar. Huvudrubrikerna var; musikens påverkan preoperativt, musikens påverkan perioperativt och musikens påverkan postoperativt och underrubrikerna var; oro, vitala parametrar, oro och vitala parametrar, stress, oro och intubationstid, smärta samt depression. Kvaliteten i artiklarnas urvalsmetod granskades genom att varje artikels metodavsnitt lästes igenom noggrant och information om urvalsmetod, inklusions- och exklusionskriterier samt bortfall plockades ut, jämfördes och sammanställdes i tabell 2 (bilaga 1) samt i löpande text (Polit & Beck 2008, Forsberg & Wengström 2008). 2.7 Forskningsetiska överväganden Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det vid en litteraturstudie viktigt att tänka på att välja studier som har fått tillstånd från en etisk kommitté. De studier som fått ett etiskt godkännande har utförts med respekt för människovärdet och mänskliga rättigheter har beaktats (Olsson & Sörensen 2011). I föreliggande studie har endast vetenskapligt granskade artiklar som fått godkännande från en etisk kommitté använts. De vetenskapliga artiklarna har valts ut och analyserats objektivt av författarna för att undvika att resultatet påverkas i någon riktning. Samtliga artiklar i studien har sammanställts och redovisats (Forsberg & Wengström 2008). 3. Resultat Resultatet grundar sig på 12 vetenskapliga artiklar som presenteras i tabell 2 (bilaga 1) och tabell 3 (bilaga 2) samt i löpande text med huvudrubrikerna; musikens påverkan preoperativt, musikens påverkan perioperativt och musikens påverkan postoperativt samt underrubrikerna; oro, vitala parametrar, oro och vitala parametrar, stress, oro och intubationstid, smärta samt depression. Kvaliteten på artiklarnas urvalsmetod, inklusions- och exklusionskriterier samt 9
11 bortfall redovisas i löpande text och i tabell 2 (bilaga 1). De 12 artiklar som ingick i resultatet är markerade med * i referenslistan. 3.1 Musikens påverkan preoperativt Oro Ett flertal studier visar att patienters oro inför operation kan lindras genom att lyssna på musik (Cooke et al. 2005, Arslan et al. 2008, Bringman et al. 2009, Lin et al. 2011, Ni et al. 2012). Preoperativ oro lindras vanligtvis med lugnande läkemedel och i Bringmans et al. (2009) studie jämfördes det lugnande läkemedlet Midazolam med lugn musik. Patienterna delades in i två grupper och via hörlurar fick experimentgruppen lyssna på egenvald musik före operation. De fick välja mellan sex olika genrer men gemensamt var att all musik var lugn och utan text. Skalan State Trait Anxiety Inventory (STAI) användes för att mäta oro före och efter interventionen och det visade sig att STAI-poängen minskade mera i experimentgruppen jämfört med Midazolamgruppen efter interventionen. Liknande resultat kan ses i en studie av Arslan et al. (2008) där experimentgruppens STAI-poäng sjönk efter interventionen medan kontrollgruppens poäng hade ökat vid en andra mätning. Arslan et al. (2008) undersökte musikens påverkan på oro hos män som skulle genomgå urogenital kirurgi. Experimentgruppen fick lyssna på egenvald musik i 30 minuter före operation medan kontrollgruppen endast vilade i 30 minuter. STAI-skalan användes före och efter interventionen för att mäta oro. Lin et al. (2011) har även de kommit fram till liknande resultat, här undersöktes musikens effekt på oro på patienter som genomgår ryggkirurgi med hjälp av VAS och STAI. I jämförelse med de två föregående studierna (Arslan et al. 2008, Bringman et al. 2009) påvisades i Lins et al. (2011) studie ingen skillnad i STAI-poäng mellan experimentgruppen och kontrollgruppen. Däremot visade VAS-poängen att experimentgruppen upplevde mindre oro än kontrollgruppen. Tillvägagångssättet för undersökningen var att experimentgruppen lyssnade på egenvald musik via hörlurar i 30 minuter kvällen innan operation, en timme före operation samt första och andra dagen efter operation. De fick välja på kinesisk pop-musik, klassiskt, musik från naturen eller andlig musik och gemensamt för alla låtar var att de var lugna. Kontrollgruppen vilade i 30 minuter på samma tidpunkter som interventionen utfördes. Två studier utfördes inom dagkirurgin där musikens påverkan på preoperativ oro undersöktes (Cooke et al. 2005, Ni et al. 2012). I Ni et al. (2012) studie lyssnade musikgruppen på lugna 10
12 ballader i hörlurar och kontrollgruppen fick göra avslappnande övningar i 20 minuter. STAIskalan användes för att mäta oro före och efter interventionen. Båda grupperna visade en minskning av STAI-poängen vid andra mätningen men musikgruppens minskning var signifikant högre. I Cookes et al. (2005) studie studerades tre grupper, en musikgrupp, en placebogrupp och en kontrollgrupp. Musikgruppen fick lyssna på egenvald musik via hörlurar i 30 minuter innan operation. Orosnivån mättes före och efter interventionen med hjälp av STAI-skalan. Resultatet visade även här att musik minskade orosnivån signifikant i experimentgruppen jämfört med placebo- och kontrollgruppen. Vitala parametrar Musikens påverkan på vitala parametrar under ögonkirurgi undersöktes av Camara et al. (2008). Klassisk pianomusik spelades live i operationssalen minst tio minuter innan operationen startade och vitala parametrar som medelartärtryck (MAP), puls och andningsfrekvens mättes i väntrummet samt i operationssalen. Vid andra mätningen hade musikgruppens värden minskat markant medan kontrollgruppens värden ökat. I Bringmans et al. (2009) studie mättes också puls och blodtryck hos musikgruppen respektive Midazolamgruppen före och efter interventionen. Efter interventionen hade pulsen sjunkit mer i musikgruppen än i Midazolamgruppen. Det systoliska blodtrycket och medelartärtrycket minskade markant mera i Midazolamgruppen än i musikgruppen men när det gällde det diastoliska blodtrycket sågs däremot ingen skillnad i minskningen mellan de båda grupperna. 3.2 Musikens påverkan perioperativt Oro och vitala parametrar I Chang och Chens (2005) studie undersöktes effekterna av musikterapi på kvinnors vitala parametrar, orosgrad och känsla av tillfredsställelse under kejsarsnitt. Visual analogue scale for anxiety (VASA) användes för att mäta orosgraden. Kvinnorna i experimentgruppen hade signifikant lägre orosnivå i slutet av operationen än kontrollgruppen och de upplevde större tillfredsställelse under kejsarsnittet än kontrollgruppen. Gällande vitala parametrar sågs ingen signifikant skillnad mellan de båda grupperna. Experimentgruppen fick lyssna på egenvald lugn musik 30 minuter före bedövningen gavs och ända fram till slutet av operationen. De fick lyssna på musik i hörlurar och volymen var så pass låg att de kunde kommunicera med omgivningen. Kvinnorna i kontrollgruppen var inte medvetna om att det fanns möjlighet att lyssna på musik utan de mottog vanlig standardvård. 11
13 Stress Leardi et al. (2007) har undersökt om musik kan minska stress i samband med dagkirurgi. Patienterna fördelades på tre grupper, där grupp ett fick via hörlurar lyssna på avslappnande new age musik en timme före operation och fram tills att operationen var klar. Grupp två fick välja mellan fyra cd-skivor, klassiskt, country, pop eller dansmusik, och lyssnade på musik via hörlurar en timme före operation och fram tills att operationen var klar. Grupp tre, kontrollgruppen, lyssnade inte på musik alls. Med hjälp av blodprover testades nivån av kortisol samt NK-lymfocyter. Hos gruppen som lyssnade på new age musik minskade kortisolnivån under operation och ökade efter operation. Hos de som själva valt musik minskade kortisolnivån progressivt ända fram tills operationen var klar. I kontrollgruppen ökade både nivån av kortisol och NK-lymfocyter under operation och sjönk därefter. Hos de båda musikgrupperna minskade nivån av NK-lymfocyter under operation men efter operationen sågs ingen minskning. 3.3 Musikens påverkan postoperativt Oro och intubationstid I Nilssons et al. (2009) studie undersöktes huruvida musik kan minska morfinkonsumtionen samt påverka smärta, utmattning och oro hos barn efter dagkirurgi. Barnens upplevelse av musiklyssnandet beskrevs också. Alla barnen fick en speciell musikspelare, Maysound, med två högtalare kring huvudet placerad i sängen. Musikgruppen fick lyssna på lugn musik i 45 minuter på uppvakningsavdelningen och kontrollgruppen lyssnade inte på någon musik alls. En kortversion av STAI användes för att mäta orosnivån och ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde ses. Det framkom dock genom intervjuer att barnen upplevde musiken lugnande och avslappnande. En annan studie (Nilsson et al. 2005) visar att orosnivån påverkades av musik där patienter i en postoperativ musikgrupp upplevde markant mindre oro än patienter i en kontrollgrupp. Samma resultat kan ses i en studie av Twiss et al. (2006) där det visade sig att experimentgruppen upplevde signifikant mindre oro än kontrollgruppen enligt STAI-skalan. Det som undersöktes var effekten av musiklyssnande på postoperativ oro och intubationstid hos äldre patienter som genomgår kardiovaskulär kirurgi. Experimentgruppen fick välja mellan sex stycken cd-skivor med olika typer av lugnande musik. Via hörlurar lyssnade de på musiken oavbrutet under hela operationen. När de vaknade upp hade de möjlighet att välja ny musik, gärna egen favoritmusik. Både kontrollgruppen och experimentgruppen fick sedvanlig rutinvård vilket innebar samma smärtlindrande och lugnande läkemedelsbehandling för båda grupperna de första tre dagarna efter operation. 12
14 Grupperna fyllde i STAI-formuläret på den tredje postoperativa dagen. Intubationstiden som också undersöktes mättes i minuter från att patienten lämnade operationssalen tills att de blev extuberade på intensivvårdsavdelningen. I experimentgruppen visade det sig att musik minskade intubationstiden i jämförelse med kontrollgruppen (Twiss et al. 2006). Stress I en studie av Nilsson et al. (2005) undersöktes om musik har någon påverkan på stress och immunförsvar under och efter narkos. Om det fanns en skillnad mellan patienter som exponerats för musik peri- eller postoperativt undersöktes också. I studien ingick tre grupper, en perioperativgrupp, en postoperativgrupp och en kontrollgrupp. Den perioperativa gruppen lyssnade på musik via hörlurar under operationen och efter operationen lyssnade de på en tom CD-skiva. Patienterna i den postoperativa gruppen lyssnade på en tom CD-skiva under operationen och musik efter operationen. Kontrollgruppen lyssnade på en tom CD-skiva både under och efter operation. Den tomma CD-skivan fungerade som en vanlig skiva med undantag för att inget ljud hördes. Kortisol och glukos är stressmarkörer och IgA är immunmarkör och för att ta mått på dessa togs venprov på patienterna 30 minuter innan narkos. I slutet av operationen och efter 1, 2 och 3 timmar på uppvakningsavdelningen togs nya prover på kortisol, glukos och IgA. Oro, blodtryck, puls och saturation mättes 30 minuter före narkos och efter en timme på uppvakningsavdelningen. I den postoperativa gruppen sjönk kortisolnivån mer jämfört med kontrollgruppen och den största skillnaden kunde ses två timmar efter operation. Ingen signifikant skillnad mellan den postoperativa gruppen och kontrollgruppen kunde ses gällande blodglukos och IgA i plasma. En liknande studie har utförts av Lin et al. (2011) där syftet bland annat var att undersöka musikens påverkan på stress pre- och postoperativt. Här mättes koncentrationen av kortisol, adrenalin och noradrenalin i 24 timmars urinsamling. Analysen visade ingen signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppen. Vitala parametrar Nilsson et al. (2005) och Nilsson et al. (2009) visar samma resultat gällande musikens påverkan på vitala parametrar postoperativt. Gemensamt var att ingen märkbar skillnad i blodtryck, puls och saturation kunde ses mellan experimentgrupper och kontrollgrupper. Däremot i Lins et al. (2011) studie hade experimentgruppen signifikant lägre puls och blodtryck en timme efter operationen jämfört med kontrollgruppen. Smärta 13
15 Den postoperativa musikgruppen hade signifikant mindre smärta jämfört med kontrollgruppen i både Nilssons et al. (2005) och Lins et al. (2011) studie. Åtgången av morfin var också lägre i den postoperativa musikgruppen jämfört med kontrollgruppen i Nilssons et al. (2005) studie. Ett annat resultat ses i Nilssons et al. (2009) studie, enligt Coloured Analogue Scale (CAS) var det ingen signifikant skillnad mellan musikgruppen och kontrollgruppen när det gällde postoperativ smärta. Morfinåtgången undersöktes även i denna studie och med hjälp av CAS och FLACC (face, legs, activivity, cry and consolability) konstaterades att färre barn i musikgruppen behövde morfin jämfört med kontrollgruppen och den totala mängden administrerat morfin var betydligt lägre i musikgruppen (Nilsson et al. 2009). Depression Zhou et al. (2011) har undersökt musikens effekt på depression hos bröstcancerpatienter efter radikal mastektomi samt om längden på sjukhusvistelsen förändrades av musikterapi. Experimentgruppen fick välja mellan olika sorters musik som de sedan lyssnade på i hörlurar två gånger om dagen, 30 minuter på morgonen och 30 minuter på kvällen. Zung Self-rating Depression Scale (ZSDS) användes för att mäta depressionsnivån hos kvinnorna, mätningen gjordes dagen före operationen samt tre gånger postoperativt. Vid post-testen sågs en stadig minskning av depressionspoängen hos båda grupperna men experimentgruppen hade vid varje mätning markant lägre poäng än kontrollgruppen. Längden på sjukhusvistelsen var också kortare för experimentgruppen. 3.4 Granskning av urvalsmetoden i de valda artiklarna Av de 12 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna studie hade 11 artiklar ett randomiserat urval (Chang & Chen 2005, Cooke et al. 2005, Nilsson et al. 2005, Twiss et al. 2006, Leardi et al. 2007, Arslan et al. 2008, Bringman et al. 2009, Nilsson et al. 2009, Lin et al. 2011, Zhou et al. 2011, Ni et al. 2012) och en artikel ett konsekutivt urval (Camara et al. 2008). 10 av artiklarna hade inklusionskriterier (Chang & Chen 2005, Cooke et al. 2005, Twiss et al. 2006, Leardi et al. 2007, Arslan et al. 2008, Bringman et al. 2009, Nilsson et al. 2009, Lin et al. 2011, Zhou et al. 2011, Ni et al. 2012) och 8 hade exklusionskriterier (Cooke et al. 2005, Nilsson et al. 2005, Arslan et al. 2008, Camara et al. 2008, Bringman et al. 2009, Nilsson et al. 2009, Zhou et al. 2011, Ni et al. 2012). Bortfall presenterades och beskrevs i 4 av artiklarna (Chang & Chen 2005, Twiss et al. 2006, Bringman et al. 2009, Ni et al. 2012). Övriga redovisade inga bortfall. 14
16 4. Diskussion 4.1 Huvudresultat Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt. Musik lindrar framförallt oro och minskar smärtupplevelsen. Viss påverkan kan ses på vitala parametrar såsom minskning av puls, blodtryck och andningsfrekvens. Stressreaktionen i kroppen påverkas också till viss del genom att kortisolnivån minskar av musiklyssnande. Musik kan också reducera depression i samband med operation. 4.2 Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att undersöka musikens påverkan på patienten i samband med operation, pre-, peri- och postoperativt. I samtliga 12 artiklar som ligger till grund för denna studie har forskarna använt sig av experimentgrupper och kontrollgrupper för att kunna jämföra och se om musiken har en effekt eller inte. Oro Författarna till föreliggande studie har sett att musik fungerar bra som omvårdnadsåtgärd för att lindra oro i samband med operation. Detta framkom i flertalet artiklar som ligger till grund för denna studie (Chang & Chen 2005, Cooke et al. 2005, Nilsson et al. 2005, Twiss et al. 2006, Arslan et al. 2008, Bringman et al. 2009, Nilsson et al. 2009, Lin et al. 2011, Ni et al. 2012). När jämförelser gjordes mellan musik och Midazolam, vilostund eller avslappningsövningar preoperativt visade sig musik vara en effektiv omvårdnadsåtgärd, patienter i musikgrupperna upplevde mindre oro än patienter i kontrollgrupperna (Arslan et al. 2008, Bringman et al. 2009, Lin et al. 2011, Ni et al. 2012). Vid jämförelse mellan musik och vanlig rutinvård har det framkommit varierande resultat. Författarna till föreliggande studie såg att kvinnor som lyssnade på musik under hela kejsarsnittet upplevde sig mindre oroliga och kände att musiken gav en behagligare upplevelse under operationen (Chang & Chen 2005). Att oro kan lindras med hjälp av musik vid förlossning styrks av en studie av Liu et al. (2010), där kvinnor som genomgick vaginal förlossning upplevde mindre oro när de fick lyssna på musik. I föreliggande studies resultat sågs vidare att äldre personer som genomgick kardiovaskulär kirurgi upplevde en positiv 15
17 påverkan på orosnivån när de lyssnade på egenvald musik samt favoritmusik (Twiss et al. 2006). Detta pratar även Sung et al. (2010) om i en tidigare studie där äldre med demenssjukdom var mindre oroliga efter att ha lyssnat på sin favoritmusik. Ett sista exempel som styrker att musik kan reducera oro sågs i Lee et al. (2005) studie där musik hade en lindrande effekt på oro i samband med assisterad andning. Vidare är det dock svårt att säga om musik påverkar oro hos barn i samband med operation då endast en artikel med personer under18 år ingick i föreliggande studie och då den artikeln visade olika resultat vid en kvantitativ respektive kvalitativ datainsamling. Det som framkom vid mätningar med olika skalor var att ingen skillnad kunde ses i orosnivån mellan barnen i musikgruppen och kontrollgruppen. Däremot framkom det vid intervjuer med barnen att de upplevde musiken som lugnande och avslappnande (Nilsson et al. 2009). Vitala parametrar I denna studie kunde författarna se att musik hade en positiv påverkan på vitala parametrar. Det framkom att puls, blodtryck och andningsfrekvens sänktes efter att patienterna fått lyssna på pianomusik live preoperativt (Camara et al. 2008). Vidare framkom att pulsen kunde sänkas perioperativt hos patienter som fått lyssna på egenvald musik innan operation (Bringman et al. 2009). Likaså hade en annan experimentgrupp lägre puls och blodtryck postoperativt i jämförelse med kontrollgruppen (Lin et al. 2011). Författarna i föreliggande studie har sett att tidigare forskning visar liknande resultat, till exempel har puls och blodtryck sänkts markant hos patienter som genomgått koloskopi när de fått lyssna på egenvald musik (Smolen et al. 2002). En finsk studie bekräftar också att musik påverkar puls, blodtryck och andningsfrekvens. Experimentgruppen som fick lyssna på musik efter operation hade framförallt lägre andningsfrekvens men även puls och blodtryck var lägre än kontrollgruppens (Vaajoki et al. 2011). Stress I föreliggande studie kunde författarna se varierande resultat angående huruvida musik i samband med operation kunde påverka stressnivån hos patienterna. Tre artiklar undersökte musikens påverkan på stress. I den första artikeln framkom att musikgrupperna hade lägre nivå av stressmarkören kortisol under operation jämfört med kontrollgruppen i samband med dagkirurgi (Leardi et al. 2007). Den andra artikeln gjorde en jämförelse mellan tre grupper och liknande resultat sågs även här, den postoperativa experimentgruppens kortisolnivå sjönk 16
18 mest och den största skillnaden sågs två timmar efter operation. Däremot upptäcktes ingen skillnad i glukos, som också är en stressmarkör, mellan experimentgrupperna och kontrollgruppen (Nilsson et. al 2005). Den sista artikeln använde sig av stressmarkörerna adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ta reda på skillnader mellan musikgrupp och kontrollgrupp. Här sågs ingen signifikant skillnad i urinanalysen mellan de två grupperna (Lin et al. 2011). Musik anser författarna i föreliggande studie skapar en behagligare miljö och kan då ha en positiv påverkan på stress. Som sjuksköterska är det viktigt att ha förmåga att reflektera över och utveckla en god vårdmiljö (Socialstyrelsen 2005). Om patientens fysiska miljö och hur viktig den är för att läkningsprocessen ska lyckas pratade Florence Nightingale om redan på sin tid. En negativ miljö ansåg Nightingale skapade fysisk stress och i hennes omvårdnadsteori är just ljud ett av fem nyckelbegrepp som är viktigt i den fysiska miljön (Nightingale 1989). Smärta I föreliggande studie framkom att musik i kombination med smärtstillande läkemedel kan reducera smärta i samband med kärlkirurgi, ryggkirurgi och gynekologisk kirurgi (Good et al. 2002, Nilsson et al. 2005, Lin et al. 2011). Detta pratar även Liu et al. (2010) och Zimmerman et al. (1996) om som såg att gravida kvinnors smärta i början av förlossningsarbetet och kronisk cancersmärta reducerades med hjälp av musik. Det fanns även en studie som visade motsatt resultat i jämförelse med ovan nämnda. När det gällde musikens påverkan på smärta hos barn framkom i föreliggande studies resultat ingen skillnad när en jämförelse gjorts mellan en experimentgrupp och en kontrollgrupp (Nilsson et al. 2009). Då det endast var en artikel som handlade om barn i denna litteraturstudie är det svårt att generalisera just det resultatet. Samma resultat påträffades dock i en tidigare undersökning rörande vuxna patienter som genomgick artroplastik, där ingen skillnad i smärtupplevelsen presenterades (Allred et al. 2010). Samtidigt kan det vara missvisande att jämföra de resultaten med varandra då det kan skilja sig mellan barn och vuxna. Depression Författarna i föreliggande studie har slutligen sett att musik kan ha en positiv påverkan på depression i samband med operation. Patienter som fick lyssna på musik postoperativt upplevde sig vara mindre deprimerade än patienterna i en kontrollgrupp (Zhou et al. 2011). En tidigare studie gjord av Erkkila et al. (2011) styrker detta då en kombination av rutinvård och musik visade sig ha god effekt på depression jämfört med bara rutinvård som behandling. 17
19 4.3 Kvalitetsdiskussion Urvalet i en studie är viktigt för att kunna generalisera resultatet (Polit & Beck 2008). I föreliggande studie använde 11 artiklar ett randomiserat urval som var tydligt beskrivet. Enligt Olsson & Sörensen (2011) är en randomiserad urvalsmetod att föredra då det ger bättre bevisvärde. Författarna till denna litteraturstudie ansåg att eftersom så många artiklar hade ett randomiserat urval ökade detta studiens trovärdighet. I den artikel som hade ett konsekutivt urval beskrevs urvalsmetoden mindre bra. Det var stor skillnad i antal patienter mellan musikgruppen och kontrollgruppen vilket inte framkommer varför. Några patienter exkluderades på grund av att de fått lugnande läkemedel, men antalet framkommer inte samt fördelningen av patienter mellan de två grupperna beskrevs heller inte. Detta ansåg författarna till föreliggande studie minskade artikelns trovärdighet. Alla artiklar i studien hade antingen inklusionskriterier, exklusionskriterier eller både och. Detta såg författarna till denna studie som en styrka då inklusions- och exklusionskriterier är viktiga att ha i en studie för att kunna definiera en population som ska vara representativ och för att resultatet sedan ska kunna generaliseras (Olsson & Sörensen 2011, Polit & Beck 2008). I föreliggande studie var det bara fyra artiklar som presenterade något bortfall. Tre av artiklarna hade bara ett fåtal bortfall och i två av dem (Bringman et al. 2009, Chang & Chen 2005) beskrevs antal och anledningar tydligt och i den tredje (Ni et al. 2012) beskrevs bara antal. Den fjärde artikeln (Twiss et al. 2006) hade ett stort bortfall på 26 personer vilket forskarna i studien ansåg som en begränsning och risk för resultatets trovärdighet. Som Forsberg och Wengström (2008) också tar upp så är det viktigt att bortfallet blir så litet som möjligt för att kunna generalisera resultatet. I denna studie varierade deltagarantalet från 60 personer upp till 327 personer. Enligt Polit och Beck (2008) anses studier som inkluderar så många deltagare som möjligt kunna representera populationen bättre. Författarna till föreliggande studie ansåg att undersökningsgrupperna var tillräckligt stora för att svara på syfte och frågeställningar. 4.4 Metoddiskussion Då syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilken påverkan musik fysiskt och psykiskt har på patienten pre-, peri- och postoperativt, valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna PubMed och Cinahl innehåller vetenskapliga artiklar inom området omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström 2008). Författarna ansåg därför att det var relevant att använda båda databaserna i 18
20 sökningen för att inte gå miste om värdefulla artiklar. Utifrån sökord som författarna bedömde stämde väl överens med studiens syfte och frågeställningar valdes 12 artiklar ut. Sökningarna begränsades tio år tillbaka för att få fram aktuell forskning, detta kan samtidigt ses som en svaghet då relevanta artiklar för studien kan ha missats (Forsberg och Wengström 2008). I valet av artiklar togs hänsyn till att det skulle vara en jämn fördelning mellan pre-, peri- och postoperativa artiklar samt att de skulle beröra olika områden, ålderskategorier och kön. Detta breda val kan ses som en styrka i studien då olika vinklingar kom fram. Dock kan värdefulla artiklar ha utelämnats på grund av fördelningen samt på grund av studiens tidsbegränsning där författarna bedömde 12 artiklar som lämpligt material. Att bearbetningen och analysen av artiklarna gjordes tillsammans anser författarna styrker studiens resultat då olika tolkningar kunnat undvikas. Artiklar som inte visades i free full text exkluderades av ekonomiska skäl, detta kan ha påverkat studiens resultat men utbudet av artiklar var ändå tillräckligt enligt författarna. För att få bra struktur på materialet skapade författarna huvudrubriker och underrubriker som stämde överrens med syfte och frågeställningar, detta menar också Forsberg och Wengström (2008) underlättar för läsaren. Svårigheter med detta system var att vissa artiklar behandlade till exempel både pre- och postoperativt påverkan och det var därför inte självklart vilken rubrik de passade in under. Vid något tillfälle var det inte möjligt att dela upp en artikel utan att den skulle förlora innebörden så den placerades under huvudrubriken; musikens påverkan postoperativt trots att den handlade om både peri- och postoperativ påverkan, detta kan anses förvirrande för läsaren. Samtliga artiklar som ligger till grund för denna studie var kvantitativa varav en av dem var kombinerad med en kvalitativ ansats. Fler kvalitativa studier hade varit värdefulla då ett mer nyanserat resultat kunde ha kommit fram. 4.5 Allmän diskussion Kirurgi står för en stor del av behandlingarna inom sjukvården och de flesta människor känner sig ofta oroliga och rädda i samband med operation. Musik har visat sig användbart som en omvårdnadsåtgärd för att lindra oro. Sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden i samband med operation kan med fördel använda sig av musik för att få patienten att känna sig lugnare och tryggare. Dämpas oron resulterar det i ett bättre mående både psykiskt och fysiskt. Genom att lyssna på musik i samband med operation påverkas patienten på flera olika sätt, till exempel kan smärta och depression minska, vitala parametrar kan påverkas positivt samt viss påverkan på stress kan ses. Musik är därför ett bra verktyg för sjuksköterskan att använda sig av i omvårdnadsarbetet för att så långt som möjligt lindra patientens lidande. Detta går i linje med Florence Nightingales teori som säger att omgivningen, den fysiska 19
21 miljön, påverkar både kropp och själ och att det är sjuksköterskans ansvar att sörja för en god miljö där ljud ingår som en viktig komponent (Nightingale 1989). Utifrån studiens resultat anser författarna att musik borde inkluderas mer i vården, det är dessutom en omvårdnadsåtgärd som inte har några negativa biverkningar och som heller inte är kostsam. Idag är inte musik en självklar omvårdnadsåtgärd och därför anser författarna att mer forskning skulle behövas inom ämnet. För att omvårdnaden skall bli optimal är det är viktigt att få fram patienters upplevelser och kunna påvisa för- och nackdelar med musik. Då det saknas kvalitativ forskning inom området anser författarna att det behövs fler studier på hur patienter upplever musik pre-, peri- och postoperativt. Det framkom i föreliggande studie att musik är användbart som omvårdnadsåtgärd och sjuksköterskor skulle med hjälp av mer forskning som stärker detta, lättare kunna upprätta riktlinjer för att implementera musik som omvårdnadsåtgärd. 4.6 Slutsats Författarna har kommit fram till att musik påverkar faktorerna oro, smärta, stress, vitala parametrar och depression positivt hos patienter pre-, peri- och postoperativt. Musik som omvårdnadsåtgärd kan vara ett bra komplement för sjuksköterskan att använda sig av i omvårdnadsarbetet för att lindra patientens lidande i samband med operation. 20
22 5. Referenser Allred K.D., Byers J.F. & Sole M.L. (2010) The effect of music on postoperative pain and anxiety. Pain management nursing : official journal of the American Society of Pain Management Nurses 11(1), Almås H. (2002) Klinisk omvårdnad. Del 1. Liber AB, Stockholm. * Arslan S., Özer N. & Özyurt F. (2008) Effect of music on preoperative anxiety in men undergoing urogenital surgery. Australian Journal of Advanced Nursing 26(2), Biley F.C. (2000) The effects on patient well-being of music listening as a nursing intervention: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing 9(5), * Bringman H., Giesecke K., Thorne A. & Bringman S. (2009) Relaxing music as premedication before surgery: a randomised controlled trial. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 53(6), * Camara J.G., Ruszkowski J.M. & Worak S.R. (2008) The effect of live classical piano music on the vital signs of patients undergoing ophthalmic surgery. Medscape journal of medicine 10(6), 149. * Chang S.C. & Chen C.H. (2005) Effects of music therapy on women's physiologic measures, anxiety, and satisfaction during cesarean delivery. Research in nursing & health 28(6), * Cooke M., Chaboyer W., Schluter P. & Hiratos M. (2005) The effect of music on preoperative anxiety in day surgery. Journal of advanced nursing 52(1), Erkkila J., Punkanen M., Fachner J., Ala-Ruona E., Pontio I., Tervaniemi M., Vanhala M. & Gold C. (2011) Individual music therapy for depression: randomised controlled trial. The British journal of psychiatry : the journal of mental science 199(2), Forsberg C. & Wengström Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Natur och kultur, Stockholm. Good M., Anderson, G.C., Stanton-Hicks M., Grass J.A. & Makii M. (2002) Relaxation and music reduce pain after gynecologic surgery. Pain management nursing : official journal of the American Society of Pain Management Nurses 3(2), Jeppsson B., Peterson H-I. & Risberg B. (2001) Kirurgi. Studentlitteratur, Lund. Kindler C.H., Harms C., Amsler F., Ihde-Scholl T. & Scheidegger D. (2000) The visual analog scale allows effective measurement of preoperative anxiety and detection of patients' anesthetic concerns. Anesthesia and Analgesia 90(3), Kristoffersen N., Nortvedt F. & Skaug E-A. (2006) Grundläggande Omvårdnad. Del 4. Liber AB, Stockholm. 21
23 * Leardi S., Pietroletti R., Angeloni G., Necozione S., Ranalletta G. & Del Gusto B. (2007) Randomized clinical trial examining the effect of music therapy in stress response to day surgery. The British journal of surgery 94(8), Lee O.K., Chung Y.F., Chan M.F. & Chan W.M. (2005) Music and its effect on the physiological responses and anxiety levels of patients receiving mechanical ventilation: a pilot study. Journal of Clinical Nursing 14(5), * Lin P.C., Lin M.L., Huang L.C., Hsu H.C. & Lin C.C. (2011) Music therapy for patients receiving spine surgery. Journal of Clinical Nursing 20(7-8), Lindwall L. & von Post I. (2008) Perioperativ vård. Studentlitteratur, Lund. Liu Y., Chang M. & Chen C. (2010) Effects of music therapy on labour pain and anxiety in Taiwanese first-time mothers. Journal of Clinical Nursing 19(7-8), Lundh B. & Malmquist J. (2005) Medicinska ord. Studentlitteratur, Lund. McCaffrey R. & Locsin R.C. (2002) Music listening as a nursing intervention: a symphony of practice. Holistic nursing practice 16(3), Muglali M. & Komerik N. (2008) Factors related to patients' anxiety before and after oral surgery. Journal of Oral & Maxillofacial Surgery ( ) 66(5), * Ni C.H., Tsai W.H., Lee L.M., Kao C.C. & Chen Y.C. (2012) Minimising preoperative anxiety with music for day surgery patients - a randomised clinical trial. Journal of Clinical Nursing 21(5-6), Nightingale F. (1989) Anteckningar om sjukvård ur vårt tidsperspektiv. SHSTF, Skellefteå. * Nilsson S., Kokinsky E., Nilsson U., Sidenvall B. & Enskar K. (2009) School-aged children's experiences of postoperative music medicine on pain, distress, and anxiety. Paediatric anaesthesia 19(12), * Nilsson U., Unosson M. & Rawal N. (2005) Stress reduction and analgesia in patients exposed to calming music postoperatively: a randomized controlled trial. European journal of anaesthesiology 22(2), Polit D.F & Beck C.T. (2008) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia. Pritchard M. (2010) Measuring anxiety in surgical patients using a visual analogue scale. Nursing Standard 25(11), Smolen D., Topp R. & Singer L. (2002) The effect of self-selected music during colonoscopy on anxiety, heart rate, and blood pressure. Applied Nursing Research : ANR 15(3), Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Elektronisk resurs). Socialstyrelsen, Stockholm. 22
24 Sung H., Chang A.M. & Lee W. (2010) A preferred music listening intervention to reduce anxiety in older adults with dementia in nursing homes. Journal of Clinical Nursing 19(7-8), Theorell T. (2009) Noter om musik och hälsa. Karolinska Institutet University press, Värnamo. Olsson H. & Sörensen S. (2011) Forskningsprocessen. Liber AB, Stockholm. * Twiss E., Seaver J. & McCaffrey R. (2006) The effect of music listening on older adults undergoing cardiovascular surgery. Nursing in critical care 11(5), Vaajoki A., Kankkunen P., Pietila A.M. & Vehvilainen-Julkunen K. (2011) Music as a nursing intervention: effects of music listening on blood pressure, heart rate, and respiratory rate in abdominal surgery patients. Nursing & health sciences 13(4), * Zhou K.N., Li X.M., Yan H., Dang S.N. & Wang D.L. (2011) Effects of music therapy on depression and duration of hospital stay of breast cancer patients after radical mastectomy. Chinese medical journal 124(15), Zimmerman L., Pozehl B., Duncan K. & Schmitz R. (1989) Effects of music in patients who had chronic cancer pain. Western journal of nursing research 11(3),
25 Bilaga 1 Tabell 2. Sammanställning av valda artiklar Författare, publ.år & land Bringman et al Sverige Titel Design, urval Datainsamling Dataanalys Relaxing music as pre-medication before surgery: a randomised controlled trial Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 372 Exkluderades: 36 Bortfall: 9 Musikgrupp: 177 Midazolamgrupp: 150 STAI ANOVA, Statistica Arslan et al Turkiet Effect of music on preoperative anxiety in men undergoing urogenital surgery Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 64 Experimentgrupp: 32 Kontrollgrupp: 32 STAI SPSS, Chi-square test, independent t-test, paired t- test Ni et al Taiwan Minimising preoperative anxiety with music for day surgery patients a randomised clinical trial Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 183 Exkluderades: 9 Bortfall: 2 Musikgrupp: 86 Kontrollgrupp: 86 STAI SPSS, Chi-square analysis/fisher s exact test, paired t-tests, two-sample t- tests Cooke et al Australien The effect of music on preoperative anxiety in day surgery Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 248 Exkluderades: 49 Avböjde medverkan: 19 Interventionsgrupp: 60 Kontrollgrupp: 60 Placebogrupp: 60 STAI SAS, Cramer-von Mises test, Kruskall-Wallis test, Fisher s exact test, ANCOVA Lin et al Taiwan Music therapy for patients receiving spine surgery Kvantitativ Kvasi-experimentell studie Totalt: 60 Experimentgrupp: 30 Kontrollgrupp: 30 STAI, VAS SPSS, ANOVA, independent t-test Leardi et al Randomized clinical trial examining the effect of music Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Hamilton Anxiety Scale, VAS SAS, ANOVA, Duncan s test 24
26 Italien therapy in stress response to day surgery Totalt: 582 Avböjde medverkan: 522 Musikgrupp 1: 20 Musikgrupp 2: 20 Kontrollgrupp: 20 Camara et al Hawaii The effect of live classical piano music on the vital signs of patients undergoing ophthalmic surgery Kvantitativ Retrospektiv ickerandomiserad studie Totalt: 203 Experimentgrupp: 115 Kontrollgrupp: 88 Provtagningar Independent paired t-test, paired t-test Chang & Chen 2005 Taiwan Effects of music therapy on women s physiologic measures, anxiety and satisfaction during cesarean delivery Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 76 Avböjde medverkan: 6 Bortfall: 6 Experimentgrupp: 32 Kontrollgrupp: 32 VASA SCDS Chi-square tests, Two-sample t- tests, ANOVA Nilsson et al Nilsson et al Sverige Twiss et al USA Zhou et al Kina Stress reduction and analgesia in patients exposed to calming music postoperatively: a randomized controlled trial School-aged children s experiences of postoperative music medicine on pain, distress and anxiety The effect of music listening on older adults undergoing cardiovascular surgery Effects of music therapy on depression and duration of hospital stay of breast cancer patients after radical mastectomy Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 75 Intraoperativ experimentgrupp: 25 Postoperativ experimentgrupp: 25 Kontrollgrupp: 25 Kvantitativ och kvalitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 80 Experimentgrupp: 40 Kontrollgrupp: 40 Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 86 Bortfall: 26 Experimentgrupp: 28 Kontrollgrupp: 32 Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Totalt: 120 Experimentgrupp: 60 Kontrollgrupp: 60 Provtagningar CAS, FLACC, FAS, STAI och semistrukturerade intervjuer STAI ZSDS SPSS, MANOVA, ANOVA, Bonferroni correction, Kruskall-Wallis ANOVA, U-test Chi-square test, Mann-Whitney U-test, Wilcoxon signed rank test, t-test, kvalitativ innehållsanalys ANOVA, Chisquare test, t-test SPSS, ANOVA, two sample t-test, Chi-square test 25
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
MUSIKTERAPI ETT ICKEFARMAKOLOGISKT ALTERNATIV VID KIRURGISKA INGREPP En litteraturstudie om effekten på ångest och smärta
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap programmet Specialistsjuksköterskeprogrammet, Anestesi VSB 404 Vt 2013 Uppsats 7,5hp MUSIKTERAPI ETT ICKEFARMAKOLOGISKT ALTERNATIV VID KIRURGISKA INGREPP En litteraturstudie
Hälsofrämjande vårdmiljö
Hälsofrämjande vårdmiljö Birgitta Ekeberg Sjuksköterska/musikterapeut Paula Bergman Folkhälsovetare/doktorand Folkhälsa Region Jönköpings län Naturens positiva effekter - Blotta åsynen av natur är en
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING
Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 181204 Total Exam Points: 15.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel - Brunet et al. Reduction of PTSD Symptoms With Pre- Reactivation Propranolol
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
Att lindra oro Hur sjuksköterskan kan lindra oro i samband med ett kirurgiskt ingrepp
= = = = = = = = = Att lindra oro Hur sjuksköterskan kan lindra oro i samband med ett kirurgiskt ingrepp FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Catrin Alexandersson Sofia Beischer Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng
Mall och manual för granskning av interventionsstudier
Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro
Effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro En litteraturöversikt HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad FÖRFATTARE: Anna Asplind och Annika Friberg HANDLEDARE: Ingalill Gimbler Berglund JÖNKÖPING 2016,
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion
Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Effekter av komplementära behandlingsmetoder vid preoperativ oro och ångest: en litteraturstudie
Effekter av komplementära behandlingsmetoder vid preoperativ oro och ångest: en litteraturstudie Författare: Maja Hernborg och Agnes Skarelid Handledare: Angelika Fex Kandidatuppsats Våren 2015 Lunds universitet
PATIENTERS ORO I SAMBAND MED DAGKIRURGI En litteraturstudie
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp PATIENTERS ORO I SAMBAND MED DAGKIRURGI En litteraturstudie Sara Karlsson Hanna Löfberg Handledare: Lise-Lotte
Musik som omvårdnadsåtgärd i pre-, peri- och postoperativ vård
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogrammet 120 p SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad Musik som omvårdnadsåtgärd i pre-, peri- och postoperativ vård Datum: 070529 Författare: Tobias Antonsson
En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk
Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella
Etiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Litteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
PubMed (Medline) Fritextsökning
PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram
Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD
SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD STEFAN NILSSON, FILOSOFIE DOKTOR OMVÅRDNAD, LEKTOR, BARNSJUKSKÖTERSKA Serious games och musikmedicin Miljö
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?
Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995
Etiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Stressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket
INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor
Snabbguide till Cinahl
Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Etiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Musikens effekt på patienter med smärta
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Självständigt arbete, C-nivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2012 Musikens effekt på patienter med smärta (The effect
Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Design Beskriv val av design och motivet till detta val.
Genomförande av inlämningsuppgift Översikt omvårdnadsforskning - Litteraturstudie som metod (fördjupning) med tillhörande seminarium, i kursen Vetenskaplig metodik, 4,5 hp VT11 Detta examinationsmoment
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Taktil beröring/massage
Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Höstterminen 2008 Taktil beröring/massage En systematisk litteraturstudie om effekten och upplevelsen
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Ljusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -
Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
C-UPPSATS. Musik som intervention för att lindra preoperativ oro och ångest
C-UPPSATS 2009:079 Musik som intervention för att lindra preoperativ oro och ångest - en evidensbaserad litteraturstudie Tim Gredmo Emil Sandberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen
STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Uppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
KOMPLEMENTÄRA METODER FÖR ATT FÖREBYGGA ELLER BEHANDLA POSTOPERATIV SMÄRTA
KOMPLEMENTÄRA METODER FÖR ATT FÖREBYGGA ELLER BEHANDLA POSTOPERATIV SMÄRTA EN LITTERATURSTUDIE JØRGEN GREVE Examensarbete 15 hp Omvårdnad, nätburen 61-90 hp Maj 2009 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205
Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress
Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet
Musikens inverkan postoperativt - ur ett patientperspektiv
EXAMENSARBETE Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle VE8602 Musikens inverkan postoperativt - ur ett patientperspektiv Författare Ulf Glenerup Anna Losell Handledare Suzanna Hägglöf Examinator Vanja
Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus
Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ
& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee
ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera
Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Vuxna patienters preoperativa oro i samband med dagkirurgiska ingrepp En systematisk litteraturstudie
Uppsats omvårdnad 15 hp Vuxna patienters preoperativa oro i samband med dagkirurgiska ingrepp En systematisk litteraturstudie Författare: Nina Bergljung & Marie Bomberhult Termin: HT11 Kurskod. 2OM340
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Preoperativ oro och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder En litteraturstudie
Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Preoperativ oro och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder En litteratur Anna Nilsson Maj 2009 Examensarbete, 15 hp, C-nivå Omvårdnadsvetenskap Omvårdnadsvetenskap
Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.
[Type text] [Type text] [Type text] Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård. En litteraturstudie Amanda Mörth & Sofie Svensson 2013 Examensarbete,
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!
Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Kan musik pre- och intraoperativt lindra patientens postoperativa smärta? -en litteraturstudie
Kan musik pre- och intraoperativt lindra patientens postoperativa smärta? -en litteraturstudie Can music pre- and intraoperative relieve patient s postoperative pain? -a decriptive review Författare: Anna
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp Sports Sciences MA, Master Degree Project, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)
Mäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Musikens effekt mot oro
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Musikens effekt mot oro En kvantitativ litteraturstudie Isak Burmérius Jonna Lennartsson Handledare: Magnus Stentagg Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska
Uppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Examinator Henrika Jormfeldt
Högskolan Halmstad Akademin för Hälsa och välfärd SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRI STUDIEHANDLEDNING Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot psykiatrisk vård, 15 hp Kvartsfart
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess