Detaljplan för ett område norr om Tälleleden, del av fastigheten Ulvsätter 2:4 i Hallsberg, Hallsbergs kommun

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Sida 1(16) Beatrice Rimmi, Datum Diarienr Dnr TPN 2011/108 Enligt sändlista (för samråd) Detaljplan för ett område norr om Tälleleden, del av fastigheten Ulvsätter 2:4 i Hallsberg, Hallsbergs kommun Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen syftar till att möjliggöra utbyggnad av ett arbetsområde för främst lager- och distribution med behov av närhet till Skandinaviens största rangerbangård med tre spår längre än 700 m och utbyggd kombiterminal, men utan direktanslutning till järnväg. I planuppdraget ingår att också pröva möjligheten att utöka befintligt industrikvarter mot norr, inom den i öster angränsande detaljplanen (Detaljplan för Ulvsätters industriområde, Norr om Tälleleden, västra delen, del av fastigheten Ormesta 6:1 laga kraftvunnen ). Samrådet I enlighet med 5 kap 11 plan- och bygglagen (2010:900) har ett förslag till detaljplan, samrådshandling, varit tillgängligt för samråd under tiden Ett samrådsmöte har också genomförts i kommunhuset den 21 oktober Under samrådstiden har 17 yttranden inkommit varav 10 yttranden utan erinringar och 7 med synpunkter på förslaget. Följande har ingen erinran mot förslaget till detaljplan: - Socialförvaltningen i Hallsbergs kommun - Kultur- och utbildningsförvaltningen i Hallsbergs kommun - Trafikverket - Svenska Kraftnät - Polismyndigheten - EON Värme Sverige AB - Hallsbergs Naturskyddsförening - Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen i Hallsbergs kommun - Länstrafiken, Örebro läns landsting - Regionförbundet Örebro

2 2(16) Följande har synpunkter på förslaget till detaljplan: 1. Nerikes Brandkår Med anledning av begärt yttrande angående detaljplan för Ulvsätter 2:4 får jag meddela följande synpunkter utifrån brandskyddssynpunkt: Brandvattenförsörjning utökas och anpassas till ny plan i enlighet med gällande VAV-P76 och P83. I aktuell plan innebär det att avståndet mellan brandposter maximalt bör uppgå till 250 meter. Respektive brandpost bör erhålla ett vattenflöde på liter per minut beroende på vilka typer av verksamhet som etableras inom området. Kommentar: Det som Nerikes Brandkår har framfört i sitt yttrande kommer att tas hänsyn till i det fortsatta planarbetet och vid genomförandet av planen. 2. Lantmäteriet i Örebro Delar av planen som kan förändras Plankarta I korsningen i industriområdet saknas prickmark i det västra området. Lantmäteriet har en fundering kring varför kommunen har valt att använda sig av markanvändningen E1 istället för egenskapsbestämmelsen l, för luftburna högspänningsledningar? Vid användning av E1 anser Lantmäteriet att det kan vara en bra idé att använda prickmark på området. Det framgår i planbeskrivningen att området inte får bebyggas med något som kommer närmare en ledare än 10 meter. Har ledningsområdet prickmark blir det en tydligare redovisning. I västra delen av planområdet ligger det kvartersmark direkt mot planområdesgränsen som även är fastighetsgräns (kommungräns). Den här gränsen är gammal och om den inte har säkerställts i samband med planarbetet kan gränsen på marken ofta avvika flera meter från den i kartan ritade gränsen. Resultatet kan annars bli att industrifastigheterna inte når fram till 2:4s fastighetsgräns eller än värre är planerade in på grannfastigheten. Kommentar: I den fortsatta planprocessen kommer detaljplanen att kompletteras med prickmark på de ställen där det saknas, således en redaktionell ändring. I det fortsatta detajplanearbetet kommer vi att se över på vad sätt kraftledningarna i området kan säkerställas utan att detta försvårar en ändamålsenlig fastighetsbildning. Det är en felaktig uppgift att ett användningsområde som t.ex. E område skulle kunna ersättas av en egenskapsbeteckning l. Det underliggande

3 3(16) ställningstagandet vi har att göra är om ledningarna ska ligga inom och medföra begränsningar på nyttjandet av industrikvarter eller om de ska ligga inom allmän plats som PARK och NATUR. Vi kommer att utnyttja båda dessa principer vid upprättandet av granskningshandlingen. När det gäller fastighetsgränser inom och i anslutning till planområdet har dessa nyligen uppdaterats genom att vi fått en ny grundkarta. Planområdet, i den del som sammanfaller kommungränsen, följer befintliga fastighetsgränser. Plantolkningen kommer således att sammanfalla med eventuell tolkning eller framtida fastighetsbestämning. Inom Hallsbergs tätorts primärkarteområde har gällande fastighetsgränser utretts i samverkan mellan Lantmäteriet och Hallsbergs kommun. Något fastighets- eller planjuridiskt problem ser inte vi att det skulle kunna uppkomma så som Lantmäteriet framfört. 3. EON Elnät Sverige AB EON Elnät Sverige AB har studerat de inkomna remisshandlingarna och har följande synpunkter. Bifogad plankarta visar olika scenarier på hur detta med nätstationer kan lösas, antingen med generellt E som gäller för hela området eller så skall man placera ut nätstationer på en ungefärlig plats. Det finns förslag på 5 st placeringar i plankartan, det som då kan bli ett problem är att dom hamnar på prickmark och inte säkert på rätt plats heller. Ett förslag är att ändra beteckning på området för prickmark till + mark och i texten redovisa att Teknisk anläggning får byggas inom + markerat område. Tillvägagångssättet bör det samrådas kring för att kunna välja smidigaste sättet för framtida etableringar.

4 4(16) Kommentar: I det fortsatta planarbetet kommer Hallsbergs kommun att i samråd med EON Elnät lägga in ett generellt E-område i detaljplanen. Prickmarken inom de områden EON pekat ut föreslagna lägen för E-områden kommer att ändras till kryssmark, med egenskapsbestämmelsen; marken får endast bebyggas med transformatorstation till en högsta byggnadshöjd av tre meter. 4. Landstinget, landstingsfastigheter Ingen erinran om anmärkning nedan beaktas. - Kommer det att bedrivas någon miljöfarlig verksamhet? - Kan verksamheten ge ifrån sig någon typ av farligt utsläpp vid olycka som kan resultera i att ÖLL behöver större beredskap inom vården som bedrivs i Kumla och Hallsberg? Kommentar: Detta område är i Hallsbergs kommuns översiktsplan utpekat som Hallsbergs logistikcentrum. Det innebär att det är industrier med inriktning på lager och logistik som hänvisas hit. Tillverkningsindustri och liknande hänvisas till andra industriområden i Hallsberg. Det kan komma att förvaras miljöfarligt material inom området men inte bedrivas miljöfarlig verksamhet. Vi kan inte finna att

5 5(16) verksamheten inom området kommer att vara av en sådan karaktär att det krävs förstärkningar när det gäller beredskap för vård i Kumla och Hallsberg. 5. Länsstyrelsen Detaljplanen har överlämnats till Länsstyrelsen i enlighet med 5 kap. 11 plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen har beretts tillfälle att lämna synpunkter. Syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra utbyggnad av ett industriområde för lager- och industribyggnader med behov av närhet till, men utan direktanslutning till järnväg. Överensstämmelse med översiktsplan Detaljplanen avviker inte från gällande översiktsplan. Bedömning enligt 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör människors hälsa och säkerhet måste lösas i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte ska prövas av Länsstyrelsen. Externt industribuller I planbeskrivningen finns en bullerberäkning för externt industribuller. Enligt bullerberäkningen uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 51,5 dba inom kvartersmark. I planbeskrivningen anges att den ekvivalenta ljudnivån är 39,5 dba respektive 35,5 dba, 140 meter respektive 60 meter från kvartersmark, vid närmast belägna bostadshus. Dock framgår det inte i planbeskrivningen huruvida Naturvårdsverkets riktvärden för maximal ljudnivå klaras. Länsstyrelsen anser därför att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller ska säkerställas på plankartan, både ekvivalent och maximal ljudnivå. Skyddsavstånd Norr, nordväst och nordost om planområdet finns bostäder. Industriverksamheter kan alstra vissa störningar, vanligtvis ljud från själva verksamheten samt från fläktar och liknande. I Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete anges meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder, beroende på typ av industriverksamhet. Länsstyrelsen anser att användningsbestämmelsen J (industri), mot bakgrund av närheten till befintliga bostadshus, ska preciseras på plankartan. Radon I planbeskrivningen anges inte om planområdet ligger inom låg-, nor-

6 6(16) mal- eller högriskområde för markradon. Länsstyrelsen anser därför att planbeskrivningen måste kompletteras med en redovisning av markradonsituationen inom planområdet. Vid behov bör en egenskapsbestämmelse införas på plankartan om att ny bebyggelse ska uppföras i radonsäkert eller radonskyddande utförande, beroende på om det är högriskområde eller normalriskområde för markradon. Råd enligt 2 kap. PBL Miljöbedömning Kommunen har bedömt att miljöpåverkan kan antas bli så betydande att en miljöbedömning behöver göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt 6 kap. 12 miljöbalken (MB). Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Fornlämningar Planområdet var redan för flera år sedan föremål för en arkeologisk utredning. Vid denna utredning konstaterades att flera fornlämningar fanns inom området. De var dock belägna i utkanten av planområdet. Hallsbergs kommun meddelade då att man avsåg att planera området på ett sådant sätt att fornlämningarna kunde undvikas. För att lättare kunna göra detta utfördes även en arkeologisk förundersökning i södra delen av fornlämning Hardemo 166, en boplats från järnåldern. Syftet med undersökningen var att fastställa fornlämningens sydgräns. Genom detta skulle planen kunna utformas på ett sådant sätt att fornlämningen inte berördes. Av den aktuella samrådshandlingen tycks det som att Hallsbergs kommun i slutänden inte har lyckats undvika att beröra fornlämning nr 166. Den norra gränsen för den planerade kvartersmarken skär rakt genom den södra delen av fornlämningen. Ett sådant bygge på fornlämningen kräver tillstånd av Länsstyrelsen enligt 2 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Tillståndet kommer att förenas med villkor om arkeologisk undersökning. Enligt 2 kap. KML ska kostnaden för den arkeologiska undersökningen betalas av den som vill göra ingreppet i fornlämningen. Markavvattningsföretag Kommunen föreslår att det västra markavvattningsföretaget (Hult, Espsätter, Backa, Ormesta, Stora och Lilla Älberg) kan avvecklas i sin helhet. Detaljplanen, tillsammans med tidigare exploatering, har sammantaget en stor påverkan på företagets funktion och ansvarsförhållanden. Länsstyrelsen instämmer därför i kommunens bedömning att det finns skäl att avveckla företaget. Planbestämmelser Länsstyrelsen anser att utgående detaljplanegräns inte bör redovisas på plankartan. Vidare bör användningsbestämmelsen E 1 ändras till

7 7(16) Kommentar: egenskapsbestämmelsen l med preciseringen Marken ska vara tillgänglig för allmän luftledning samt omfattas av prickmark. Därtill anser Länsstyrelsen att användningsbestämmelsen W 1 bör ändras till egenskapsbestämmelsen damm med preciseringen Fördröjningsdamm för dagvatten och inordnas under rubriken UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att prickmark saknas i inom kvartersnarken väster om korsningen. Vidare bör en planbestämmelse om att körbar förbindelse inte får anordnas bör, ur trafiksäkerhetssynpunkt, införas på plankartan för kvartersmark som angränsar till intilliggande korsningar. Preciseringen av egenskapsbestämmelsen b 1 bör ändras till Endast källarlösa hus och inordnas under rubriken Byggnadsteknik. Vidare bör egenskapsbestämmelserna avseende dagvatten flyttas och inordnas under rubriken Mark och vegetation under rubriken MARKENS ANORDNANDE. Redaktionella synpunkter Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att Detaljplan för Ulvsätters industriområde norr om Tälleleden, västra delen (del av fastigheten Ormesta 6:1) vann laga kraft Externt industribuller: I detaljplanen har vi redovisat bedömda konsekvenser av en utbyggnad av området. Arbetsområdet avser att tillgodose behovet av mark för väl lokaliserade lager- och logistikföretag. Länsstyrelsen menar att det inte i planbeskrivningen redovisas huruvida Naturvårdsverkets riktvärden för maximal ljudnivå klaras. I planbeskrivningen redovisas Naturvårdsverkets riktlinjer för ekvivalent och maximalt buller. Enligt Naturvårdsverkets anvisningar för buller från industri framgår att Naturvårdsverket och Boverket har i uppdrag av regeringen att samordna sina vägledningar om buller från industri. Vidare framgår det att utomhusriktvärden för industribuller vid områdesanvändning är följande värden, uttryckt i ekvivalent ljudnivå: 50 db(a) kl 07-18, 45 db(a) kl samt lör-, sön- och helgdag kl 07-18, 40 db(a) kl Vidare framgår det att högsta ljudnivå i db(a) Momentana ljud nattetid kl får vara högst 55 db(a). Av anvisningarna till hur fastställandet av högsta ljudnivå L Amax skall mätas framgår att det endast behöver ske när misstanke föreligger om att vissa delkällor under kortare perioder (nattetid) kan förorsaka höga ljudnivåer. Av kommunens bullerutredning framgår att den ekvivalenta ljudnivån understiger de riktvärden som gäller för utomhusbuller vid alla tidpunkter på dygnet vid närliggande bostäder.

8 8(16) Vi har inget underlag för att anta eller förutse att det inom föreslagen logistikverksamhet skulle förekomma momentana ljud nattetid så som Naturvårdsverkets anvisningar begränsar frågeställningen till. Planbeskrivningen kommer att kompletteras med denna redogörelse samt ett förtydligande att de riktvärden som gäller för industribuller vid tiden för beslut om lov eller tillsyn skall innehållas och att detta är verksamhetsutövarens ansvar. Den vägledning och angivna riktvärden som lämnas av Naturvårdsverket är ett stöd för prövnings- och tillsynsmyndigheter som hanterar frågor om buller från industri enligt miljöbalken. För dessa frågor ansvarar den nämnd som kommunfullmäktige har utsett. I Hallsbergs kommun är det Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden som har detta ansvar. Vi finner inte skäl för att på plankartan skriva in nu gällande riktvärden för ljudnivåer som inte får överskridas då dessa är föremål för översyn enligt regeringsuppdrag. Skyddsavstånd: Vi anser inte att industriområdet kan preciseras i detaljplanen. I tidigare upprättade detaljplaner i närheten av aktuellt planområde har inte heller någon sådan precisering gjorts. I kommunens översiktsplan och av vägvisningen runt Hallsberg framgår att detta område i västra delen av Hallsberg är avsatt för att bli ett Logistikcentrum med Hallsbergsterminalen, vid Skandinaviens största rangerbangård och landets viktigaste knutpunkt för järnvägstrafiken, som den naturliga kärnan för denna utveckling. Logistikområde är emellertid inte ett användningsområde i detaljplan som har stöd i Boverkets anvisningar. Radon: Hallsbergs kommun är en av de kommuner som inte har gjort någon mer detaljerad studie av radonrisken. En viktig orsak är att en stor del av den moderna exploateringen sker på marker som utgör sjöbotten med lera. När radonrisken i det enskilda fallet bedöms föreligga kräver miljö-, bygg- och myndighetsnämnden att en radonmätning utförs i anslutning till att lov prövas. Inom planområdet framgår av den geotekniska utredningen att marken inte utgör sådan mark som kan antas medföra risk för radon. Vi kommer att komplettera planbeskrivningen i denna del men anser inte att en egenskapsbestämmelse behövs på plankartan. Fornlämningar: Kommunen har låtit genomföra två arkeologiska undersökningar etapp 1 och etapp 2. Dessa har följts upp av en Arkeologisk förundersökning för att fastställa den västra och södra gränsen för fornlämningen Hardemo 166. Det är riktigt att vi i samrådshandlingen hade förväxlat resultaten av dessa utredningar. Detta fel kommer att rättas så att fornlämning Hardemo 166 i sin helhet kommer att ligga inom allmän platsmark och inte ingå i industrikvarteret. Området som innehåller en boplats från Vikingatiden har naturligtvis också ett mycket stort värde för Hallsbergs kommun. Markavvattningsföretag: Hallsbergs kommun har påbörjat en process för att upphäva markavvattningsföretaget. Kommunen kommer att inhämta berörda fastighetsägares synpunkter i den delen men också i det fall åtgärder på dikessystemen erfordras innan markavvattningsföretaget har upphävts.

9 9(16) Planbestämmelser: Länsstyrelsens förslag till redaktionella förändringar i plankartan har noga övervägts. Utöver vad som framgår ovan kan följande nämnas. Beteckningen W1, dagvattendamm kommer vi att behålla i detaljplanen. Det främsta motivet för detta är att användningsområde W har använts i alla detaljplaner sedan talen där kommunen i planen reglerat att diken och dammar ska anläggas eller inte får överbyggas och läggas igen. För att vinna klarhet i denna bestämmelse har vi valt att inte i nu aktuell detaljplan frångå denna princip. Redaktionella synpunkter: Detaljplanen kommer att rättas i den delen som avser angivet laga kraftdatum på den i öster angränsande detaljplanen. Länsstyrelsens råd att i detaljplanen införa bestämmelsen om utfartsförbud eller körbar förbindelse får inte anordnas saknar relevans då Hallsbergs kommun har full rådighet över de allmänna gator som ska byggas ut med stöd av detaljplanen. Länsstyrelsen har slutligen som råd föreslagit att egenskapsbeteckningen som förhindrar att byggnader uppförs med källare ska ändras till b1 Endast källarlösa hus. Denna ändring införs i den Granskningshandling som nu upprättas. Övrigt: Upplysningsvis har Hallsbergs kommun den 28 november 2013 genomfört ett samråd med Länsarkitekt Eva Kåverud. Under samrådet togs Kumla kommuns yttrande över detaljplanen upp. Vi redogjorde för de åtgärder vi vidtagit när det gäller dagvatten samt förlängd samrådstid för Kumla kommun. Länsarkitekten framförde vid mötet att de är nöjda med våra åtgärder och att Länsstyrelsen inte har för avsikt att ingripa så som Kumla kommun begärda i sitt yttrande. 6. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution, nedan kallat Vattenfall, lämnar följande yttrande inför detaljplanen. Vattenfall har en 130 kv-luftledning (lila heldragen linje) och tre 40 kv-luftledningar (gröna heldragna linjer) inom planområdet, se bifogad karta. 1. Ledningsrätt/servitut I plankartan skall det anges ett E1 område på 20 meter på vardera sidan om 130 kv-luftlednings yttersta fas och 10 meter på vardera sidan om 40 kv-lednings yttersta fas. Vid parallella ledningar är det 10 meter från den yttre ledningens yttersta fas som gäller. Inom kvartersmark skall E1 området även vara prickområde. Utöver dessa avstånd kommer försiktighetsprincipen för magnetfält. Ingen förändring av markanvändning eller marknivå får göras i ledningsrätt/servitutområdet.

10 10(16) I samrådshandlingen figur 2 finns angivet orange linje är krafledningsstråk. I denna figur är enbart 130 kv-ledningen markerad. Vattenfalls påpekande är att även 40 kv-ledningarna skall markeras med orange färg. I samrådshandlingen sidan 25 står det under rubrik El : - Planområdet genomkorsas av ett 130 kv kraftledningsstråk i områdets mellersta del. Detta krafledningsstråk är 35 meter brett. - Planområdet genomkorsas även i den östra delen av tre stycken 40 kv-ledningar, detta kraftledningsstråk varierar mellan m i bredd. Vattenfall önskar följande justering av ovanstående text: - Planområdet genomkorsas av en 130 kv luftledning i områdets mellersta del. Detta ledningsstråk är 40 meter brett. - Planområdet genomkorsas även i den östra delen av tre stycken 40 kv-ledningar, detta ledningsstråk varierar mellan 20 m i bredd (gäller sträckan med en lednning) och 40 meter i bredd (gäller sträckan med tre ledningar). 2. Säkerhetsbestämmelser Inom område med detaljplan skall lufledning för högspänning vara utförd som brottsäker luftledning. Är luftledning i ej brottsäkert utförande bekostar exploatör ombyggnad. 130 kv-luftledningen är utförd som brottsäker luftledning men inte 40 kv-ledningarna hela vägen. De tre 40 kv-luftledningarna är brottsäkra fram till att de delar sig. Där 40 kv-luftledningarna delar på sig är de två högra ej brottsäkra medan den vänstra är brottsäker. Minsta horisontella avstånd från ledare till byggnad eller byggnadsdel skall vara 20 meter vid 130 kv-ledning och 10 meter vid 40 kv-ledning. I samrådshandling sidan 25 står det under rubrik El : Minsta horisontella avstånd från ledare till byggnad eller byggnadsdel skall vara 10 meter. Vattenfall önskar följande justering av ovanstående text: Minsta horisontella avstånd från ledare till byggnad eller byggnadsdel skall vara 20 meter vid 130 kv-ledning och 10 meter vid 40 kv-ledning. I övrigt har Vattenfall följande påpekanden: -Parallellgående väg med dess vägområde, gc-väg och parkeringsområde ska placeras minst 10 meter från ledningens närmaste fas.

11 11(16) -Korsande väg med dess vägområde och gc-väg ska placeras minst 10 meter från lednings stolpar och stag. Avstånd i höjd mellan vägbana och lednings faser ska vara minst 7,5 meter vid alla belastningsfall. Belysningsstolpar ska placeras på ett horisontellt avstånd av belysningsstolpens totala höjd + 3 meter till närmaste fas och med som minst 6 meter horisontellt avstånd mellan belyningsstolpens delar och närmaste fas. Placeras belysning inom 20 meter från ledningens närmaste fas ska matning till belysning vara försedd med extra yttre isolation. Detta gäller för alla elanläggningar i närheten av Vattenfalls kraftledningar. Hänvisar till TSN, Telestörningsnämndens, meddelande nr. 21 del 2. En 130 kv-luftledning har ett säkerhetområde på 6 meter horisontellt och 4 meter vertikalt avstånd samt en 40 kv-ledning ett säkerhetsavstånd på 4 meter horisontellt och 4 meter vertikalt avstånd från ledningens faser. Inom det området får inga maskiner, redskap m.m. komma in. Vid sprängning i närheten av ledning ska Vattenfall Eldistributions handläggare kontaktas i god tid före arbetet påbörjas. Högväxande träd som kan falla på luftledningarna får inte finnas i ledningsgatans närområde. Om det krävs förändringar av läget våra regionnätsledningar p.g.a. exploateringen innebär det troligtvis en ny linjekoncession hos Energimarknadsinspektionen. Ett förfarande som kan liknas vid en detaljplaneprocess och kan ta flera år att genomföra. Detta medför att det med all säkerhet krävs omprövning av ledningsrätten hos Lantmäteriet. En ledningsrätt kan överklagas och dra ut på tiden ytterligare. Alla kostnader för ledningsflytt inklusive ledningsrätt och omkoncessionering bekostas av beställaren. Under förutsättning att ovanstående uppfylls har Vattenfall inget att erinra. Kommentar: Vi kan inledningsvis konstatera att Länsstyrelsen och Lantmäteriet har en avvikande uppfattning om hur skyddet av kraftledningar ska säkerställas med planbestämmelser. Vi har emellertid nu reviderat förslaget till detaljplan för att beakta möjligheten att ordna ändamålsenliga tomter och samtidigt säkerställa ledningsägarens behov av skydd av de befintliga kraftledningarna. Förslaget till detaljplan har reviderats så att i ett fall har ledningsstråket placerats inom allmän plats, användningsområdet NATUR och i övriga fall har ledningsstråken inordnats i kvartersmark, användningsområde J men med egenskapsbeteckningen l kompletterad med prickmark, vilket förhindrar byggnation i kraftledningsgatan. De områden som inte får bebyggas har utökats till de skyddsavstånd som Vattenfall meddelat under samrådet.

12 12(16) I det fall, vid framtida försäljning av tomter inom området, det inte uppkommer behov av tomtmark på båda sidor av en kraftledningsgata kommer det område som betecknats med Jl inte att säljas som del i en industritomt utan fortsatt ägas av kommunen. Vad Vattenfall i övrigt har framförts kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet och texten i planbeskrivningen kompletteras och rättas. Figur 2 i planbeskrivningen kommer från Hallsbergs kommuns översiktsplan, där endast 130 kv-ledningsnätet redovisas. När det gäller ledningar inom planområdet redovisas dess i figur 16 på sidan 26 i planbeskrivningen. Texten på sidan 25 i planbeskrivningen kommer att justeras och kompletteras med den text som Vattenfall har framfört. Planbeskrivningen kommer även att kompletteras med de skyddsavstånd som Vattenfall framfört i sitt yttrande. 7. Kumla kommun Bakgrund Hallsbergs kommun har på begäran av Kumla kommun översänt förslag till ny detaljplan för område norr om Tälleledelen för samråd. Samrådstiden gick ut , men Kumla kommun har beretts möjlighet att lämna yttrande senare. Nuläge När ny detaljplan tas fram ska Hallsbergs kommun, enligt plan- och bygglagen (PBL)5 kap 11, samråda bla med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs. Detaljplanen gränsar i norr till kommungräns mot Kumla, det innebär att Kumla kommun ska vara samrådspart. Som grund för detaljplanen upprättades år 2007 en programhandling. Om och hur Kumla kommun yttrade sig då, finns inte dokumenterat. Däremot yttrande sig Kumla kommun över förslag till ny översiktsplan i januari 2011 (dnr KS2010/911), Det nu aktuella området fanns då med, liksom även exploateringsintressen som sträckte sig in i Kumla kommun. Områdena i Kumla kommun togs sedan bort när översiktsplanen antogs. Förslaget till detaljplan omfattar ett område från Tälleleden och slutar i norr och väster i gränsen mot Kumla kommun. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av ett industriområde för lager- och industribyggnader med behov av närhet till, men utan direktanslutning till järnväg. Dessutom utökas den i öster angränsande detaljplanen mot norr. Bostadsbebyggelsen vid Södra Backa i Kumla kommun ligger inom ca 100 meter från kommungränsen. Mot kommungränsen föreslås delvis ett naturområde sparas, dom är ca meter brett. I planen redovi-

13 13(16) sas en ny huvudgata i nordsydlig riktning från Tälleleden, till kommungränsen. I beskrivningen anges också att denna gata kan komma att anslutas till Hardemovägen (i Kumla kommun), ca 2 km norr om planområdet. Synpunkter på förslaget till detaljplan Kumla kommun är positiva till de nya etableringar av större företag som etableras i anslutning till järnvägen i Hallsberg. Det innebär möjligheter till synergieffekter för företag i Kumla och ett större arbetsutbud inom pendlingsavstånd för Kumla kommuns invånare. Detta framfördes även i samband med att Hallsbergs översiktsplan togs fram. Då påpekades också att Hallsbergs kommun inte kan redovisa exploateringsintressen i Kumla kommun, så som nu görs i förslaget till detaljplan. Kumla kommun lämnar följande synpunkter på planförslaget: Mellankommunala frågor I yttrandet över översiktsplanen framfördes att Hallsbergs kommun inte kan eller ska redovisa exploateringsintressen i Kumla kommun. Trots det redovisar planförslaget en huvudgata från Tälleleden till kommungränsen, med tänkt anslutning till Älbergsvägen i Kumla kommun, och i ett senare skede även till Hardemovägen, 2 km norr om planområdet. Det är minst sagt förvånande och provocerande, särskilt med tanke på att inga kontakter tagits med Kumla kommun i samband med utarbetandet av förslaget. Hallsbergs kommun har inte ens angivit Kumla kommun som samrådspart eller kallat Kumla till det samrådsmöte som hållits. Hallsbergs kommuns agerande strider mot det som föreskrivs i PBL 5 kap 11. Därför kommer Kumla kommun att begära av länsstyrelsen att bevaka att Hallsbergs kommun justerar detaljplanen utifrån följande: 1. Redovisad huvudgata ska justeras till lokalgata och endast dras så långt in i planområdet från Tälleleden att industrietableringarna kan nås. Hallsbergs kommun ska också ändra texten i planbeskrivningen (sid 15, 16) som anger att gatan ska anslutas till Hardemovägen. Hallsbergs kommun har ingen rådighet över markområden i Kumla kommun och ska därför inte ange sådana felaktigheter i planbeskrivningen. 2. I sydväst ska naturområde om ca 100 meters bredd föras in på plankartan, så som det redovisas i norr/nordväst, för att säkerställa att områden i Kumla kommun inte påverkas av de storskaliga förändringar i landskapet som de nya etableringarna utgör. 3. Planen medger storskaliga lager- och industrietableringar. Större delen av området kommer att kunna exploateras och markytor hårdgöras. I planen anges att dagvattenhanteringen ska utformas

14 14(16) så att avrinningen nedströms, i Rörsättersbäcken, inte ökar, vid dimensionerande nederbördstillfällen, med anledning av att flera hårdgjorda ytor skapas. Rörsättersbäcken rinner visare ut i Ralaån/Kumlaån och ökade vattenmängder kan alltså komma att påverka områden i Kumla kommun. Som fördröjning av dagvatten föreslås ett utjämningsmagasin med flödesreglering. Någon redovisning av hur Ralaån/Kumlaåns vattennivåer påverkas finns inte i planbeskrivningen. Med anledning av de problem som kan förväntas i framtiden, med ökade nederbördsmängder, vill Kumla kommun att Hallsbergs kommun beaktar och minskar de dagvattenmängder som ska transporteras bort från fastigheten. För att minska nuvarande och framtida belastning av ökade vattenmängder i Ralaån/Kumlaån. Det kan t.ex. ske genom att nya byggnader förses med gröna tak. Det är en bra och effektiv metod att ta hand om dagvatten där infiltrationen i marken är dålig eller omöjlig. Den årliga avrinningen kan minskas med upp till 40 %. I stället för täta asfaltsytor kan också olika typer av genomsläppliga beläggningar väljas på delar av markytor. Kommentar: Kumla kommun fick under samrådstiden förlängd svarstid för att kunna inkomma med ett yttrande. Att det hade blivit en miss i utskicket har Hallsbergs kommun tidigare bett om ursäkt för och rättat till. Under ett samrådsmöte med representanter för Kumla kommun den 28 november 2013 redogjorde Hallsbergs kommun för detaljplanen och de frågor som Kumla kommun hade i sitt yttrande. Följande frågor förtydligades på mötet: Dagvatten: Hallsbergs kommun redogjorde för hur dagvattenfrågan har hanterats dels i Hallsbergs tätort som helhet och specifikt för det aktuella planområdet. Hallsbergs kommun har arbetat med dagvattenfrågan under många år. VAP har gjort en översiktlig dagvattenutredning för fem industriområden vid Hallsbergsterminalen, daterat Resultatet från denna utredning redovisas i detaljplanen. Vid 100 års regn eller "onormala regn" räknas alla ytor som "hårdgjorda ytor" det vill säga de kan inte uppta mer vatten och alla vattenmagasin är fyllda. Det är bl.a. detta som är utgångspunkten för Ralakärrens vattenavledningsföretag av år 1996 vilket beslutats av Vattendomstolen. Den areal som avvattnas uppgår till 46,5 km 2 och berör alla inom avvattningsföretaget berörda kommuner. I dessa fall spelar exploateringen av mark för tätortsutveckling inte någon roll. Den exploaterade arealen i Hallsbergs tätort uppgår till 4,8 km 2. Av vattendomen framgår att "Maxflöddet i Ralaån vid Nykvarn (Kumla kommun) är ca 4,9 m 3 /s medan den totala avrinningen uppgår till ca 8,1 m 3 /s. Bety-

15 15(16) dande utjämningar sker framför allt genom att de stora jordbruksområdena inom Järsjögravens avrinningsområde blir översvämmade". Förrättningen syftade till att utan att förändra utflödet mot Kumla således vidta åtgärder som förhindrar översvämning i Hallsbergs tätort. Vid de regntillfällen som är aktuella att hantera (och som nämns i samband med klimatdiskussionerna) är det "korta och häftiga regn" som blivit allt mer vanliga. Detta är en uppgift som Hallsbergs kommun har låtit VAP studera i detalj och som framgår av den översiktliga dagvattenutredningen. Dessa regn tar vi om hand genom att bygga ut fördröjningsdammar med flödesregulatorer. I den aktuella detaljplanen står det i planbeskrivningen på sidan 21: Att den dimensionerande nederbörden är 10 års regn, 58 mm på ett dygn. Och att utflödet har begränsats till 5,2 liter/ sek. På sid 23 i planbeskrivning framgår redan utförda åtgärder. På sid 23 står det också om 2-års regn, för vilket fastighetsägarna är ansvariga. Som framgår av planbeskrivningen och plankartan ligger det sammantagna ansvaret hos fastighetsägare och Hallsbergs kommun. Summan av de fördröjningsmagasin som planen ålägger parterna att anlägga motsvarar 10-års regnet. Det W1-område som är utpekat i denna detaljplan är platsen för den kommunala utbyggnaden av fördröjningsdamm och respektive fastighetsägare tar således en liten del motsvarande volymen för ett 2-års regn på den egna fastigheten då den skall exploateras. Under rubriken Upplysningar står det om det kommunala ansvaret och hur dessa dammar skall dimensioneras. Enligt Boverket får man inte som planbestämmelse kräva åtgärden av kommunen, därav dess placering. Under rubriken Administrativa bestämmelser, a1. Står det krav som ställs på fastighetsägaren, vilket är tillåtligt enligt Boverket. Vi tar således hand om såväl 2-års regn som 10-års regn. Och 100-års regnet kan vi inte göra något åt. Innebörden av detta är att vattennivån i Kumla- Ralaån eller för Hallsbergs del Storån och Rösätterbäcken dit detta vatten avleds inte skall påverkas över huvud taget. Vägsystem När det gäller Huvudgatan i nordsydlig riktning i detaljplanen så redovisas denna i Hallsbergs kommuns gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige som planerad eller behov av väg. Med stöd av nu aktuell detaljplan skulle gatan kunna byggas ut till kommungränsen, vilket sammanfaller med vägområdets gräns. Det lär inte finnas något som hindrar att gatan byggs till kommungränsen vilket innebär att den enskilda vägen teoretiskt kan anslutas till denna gata i det fall vägföreningen så önskar. Men detta är i första hand en fråga för en osäker framtid. Gatans primära syfte är att möjliggöra utbyggnad för den landsbygdsväg som passerar Älbergs by.

16 16(16) Under samrådet med Kumla kommun kom kommunerna överrens om att HUVUDGATA att bytas ut till LOKALGATA. Texten i planbeskrivningen och på illustrationskartan kommer även att justeras, så att gatans primära syfte framgår. Naturmark När det gäller Kumla kommuns krav på att i detaljplanen införa ett naturområde på 100 meter i den sydvästra delen av planen anser Hallsbergs kommun att detta inte är befogat. Det finns inte några bostäder åt detta håll och det aktuella markområdet i Kumla kommun ingår i pågående diskussion om gränsjustering mellan de båda kommunerna. Kumla kommun meddelade under samrådsmötet den 28 november att de har för avsikt att inkomma med ett nytt yttrande över detaljplanen. Ett nytt yttrande har den 10 januari inte inkommit. Vi finner därmed att de frågor Kumla kommun påtalade i sitt samrådsyttrande, nu efter samrådet den 28 november i alla delar har åtgärdats och blivit besvarade. Förslag till beslut I övrigt har inte framförts några synpunkter eller erinringar under samrådstiden. Av samrådsredogörelsen framgår att samtliga yttranden har kommenterats och besvarats. Teknik- och planförvaltningen föreslår Teknik- och plannämnden besluta att godkänna upprättad samrådsredogörelse att ligga till grund för fortsatt planarbete. TEKNIK- OCH PLANFÖRVALTNINGEN Hans Lindberg Stadsarkitekt Beatrice Rimmi Planeringsarkitekt