Slutrapport för Dålig gång

Transkript

1 SLUTRAPPORT 1 (6) Slutrapport för Dålig gång Bilagor Projektrapport Dålig gång Ep Sammanfattning Detta dokument är slutrapport för delprojekt Dålig Gång (epilot-008) i enlighet med XLPM. Rapporten innehåller en beskrivning av projektet, dess värde och resultat. Dessutom finns viktiga erfarenheter och lärdomar beskrivna. Innehåll 1 Projektbeskrivning Projektvärde (uppnått jämfört med förväntat) Projektresultat jämfört med projektmål) Erfarenheter och lärdomar Projektbeskrivning Detta projekt har ingått, som ett delprojekt, inom ramen för projektet epilot119. Projektet har beslutats och beviljats enligt regler och rutiner uppsatta inom projektet epilot119. Projektet har tecknat s.k. Projektavtal med de projektets parter. Samtliga bakgrundshandlingar, inkl. avtal och specifikationer, finns arkiverade inom epilot119. Projektet har haft som mål att bedöma om en automatisk hjulprofilmätare (i denna studie WheelView-scanner levererad från Beena Vision) kan ge tillräcklig information för beräkning av ekvivalent konicitet på passerande SJ-tåg. Om ekvivalent konicitet kan bestämmas så skulle komfortrelaterade underhållsgränser kunna upprättas som förhindrar dålig gång hos fordonen. Dålig gång är exempelvis att fordon gungar sidledes i spåret då sinusgången får kort våglängd pga. felaktig konicitet på slitna hjul. Projektets resultat är att: ekvivalent hjulprofil kan bestämmas på SJ:s tåg utifrån data hämtat från WheelView.

2 SLUTRAPPORT 2 (6) Noggrannheten i mätetalen bedöms vara ca +1,2/-2,0 % lutning och precisionen vid återkommande passager ca +/-5 %. A-måttet (back-to-back) på hjulen har ansatts nominellt eftersom WheelView ofta levererat felaktigt A-mått. WheelView har problem att mäta de första axlarna vid tågpassage av SJ:s tåg och det antas bero på att systemet trimmats för hastigheter upp till 70 km/h. Hjulprofilmätaren WheelView i Sunderbyn kan i dagsläget inte läsa de nya RFID-taggar som SJ och Trafikverket inför. Därför är det svårt att införa automatiska larm som meddelar fordons-id och det är svårt (omöjligt) att trenda data på hjulen. Vid samkörning av beräknad konicitet mot servicetidpunkter så är inte korrelationen helt tydlig. Det är därför tveksamt om den kan användas som styrande serviceparameter för de studerade fordonen av typ BFS9, BF4, B2 och WL4. Slitagetrendning för vissa punkter på hjulprofilen kan leverera ett mer stabilt mått på hjulens slitage. Mätsystemet har i sin nuvarande version larm för nyckelparametrar som flänsbredd, flänshöjd, dubbelfläns och hjulringens tjocklek. Vid en implementering av mätmetoden i skarp drift kan resultatet öka värdet för: Trafikoperatören SJ AB genom att en bättre underhållskontroll erhålls och att underhållet blir tillståndsbaserat och därmed mer kostnadseffektivt. Miljön genom minskning av onödig (tids- eller kilometerbaserad) underhålls-svarvning samt att bullernivån från hjulen minskar. Underhållsverkstaden som får bättre styrning av underhållet. Trafikverket som får minskat slitage på infrastrukturen och som får bekräftat att man genom att tillhandahålla erforderlig infrastruktur för mätdatainsamling och distribution till olika intressenter kan få nytta tillbaka. Damill AB som har påvisat att företagets mät-, analys- och simuleringskompetens kan nyttjas för beslutstöd inom järnvägsbranschen och av dess olika intressenter LTU som har påvisat hur forskningsresultat kan omsättas och implementeras i olika tillämpningar hos olika intressenter genom en heltäckande innovationsprocess.

3 SLUTRAPPORT 3 (6) Tidsramar Projektet ursprungliga tidsramar har varit: Planerad start: Planerat slut: Verklig start: Verkligt slut: Den avvikelse som finns i den planerade och verkliga projektperioden har berott på följande faktorer: Efter projektets start visade sig att det finns beroende mellan detta projekt och andra projekt och aktiviteter inom epilot119 som inte var kända vid projektplaneringen. Exempel på detta är juridik kring rättighetsfrågor och tillgång till data. Förlängda utvecklings- och testprocesser som orsakats av kvalitet på de data som projektet har fått tillgång till. Ökad insikt om brister i mätdata som gett behov av omtag och utökad analys. Oklara övergripande epilot119 projektadministrativa och juridiska rutiner. Kostnadsramar Delprojektet budgeterades totalt till 374 tkr, varav 274 tkr betalades via posten anläggningsinvestering, 50 tkr från SJ och TRV och SJ bidrog med egen tid motsvarande 200 timmar. Projektet har trots komplikationer enligt ovan följt sina kostnadsramar, dvs. inga ytterligare medel har behövt tillföras projektet. Målet har inte heller ändrats under projektets gång. Projektsyfte Syftet är att trenda och analysera resultaten från den automatiska hjulprofilmätaren WheelView i Sunderbyn, för att mäta, simulera och analyserar ekvivalent konicitet, så att detta kan användas som ett beslutstöd för förbättrat underhåll av fordon och därmed öka komforten för passagerarna. Övrigt Projektet har trots komplikationer enligt ovan levererat överenskomna resultat. Inga större händelser och ändringar har uppkommit under projektet. Arbetet i projektet har använt projekthanteringsverktyget XLPM.

4 SLUTRAPPORT 4 (6) Ett flertal projektmöten och projektavstämningar genomförts under projektperioden. Projektets genomförande har, förutom med avseende på tidplan, följt projektspecifikationen. Projektet har organiserats enligt nedan: Projektledare: SJ med övergripande ansvar för projektets genomförande och måluppfyllelse. Projektledare har varit Pär Söderström. Projektpart: Damill AB med ansvar för mätning, analys och simulering av ekvivalent konicitet, projektadministration, status rapportering och rapportskrivning. Arbetet har genomförts av Jon Öberg och. Projektpart: Trafikverket med ansvar för mätstationen i Sunderbyn samt tillhandahållande av mätdata. Projektpart: LTU med ansvar för mätstation i Sävast samt tillhandahållande av mätdata. Projektets huvudsakliga intressenter, förutom projektparterna, har varit epilot119 med dess intressenter. Relationer med ingående projektparter bedöms ha varit välfungerande. Relationer med projektets sponsor, dvs. epilot119, har varit inte bara tillfredsställande utan rent av mycket god. Projektet har fått nödvändig support av epilot119-projektet avseende såväl finansiering som koordinering, uppföljning och teknik. Vidare har relationerna med projektets intressenter bedömts som god. Projektet har kunnat nyttja intressentgruppen som bollplank i vissa frågor. Intressentgruppen har även utgjort en nödvändig kanal för såväl informationsdelning som kunskapsspridning av resultat och erfarenheter uppnådda inom detta projekt. 2 Projektvärde (uppnått jämfört med förväntat) Projektet har genomförts för att utröna om det går att komplettera en manuell inspektion av säkerhetsgränser med en maskinell och automatisk inspektion och bedömning av underhållsgränser som även ökar åkkomforten. Projektets resultat skulle vid implementation på sikt kunna förbättra SJ:s underhåll genom att minska den manuella insatsen för tillståndskontrollen samtidigt som en förbättrad komfortkvalitet kan uppnås. Implementationen bygger på att ny mätteknik kan installeras i Trafikverkets anläggning och att dess information sedan effektivt kan distribueras till tågoperatörerna och underhållsverkstäderna som då kan effektivisera sina beslut. Trafikverket får i gengäld en lägre belastning på infrastrukturen och förhoppningsvis färre

5 SLUTRAPPORT 5 (6) driftstörningar hos operatörernas tåg. Parametern ekvivalent konicitet var specifikt efterfrågad i projektspecifikationen och den verkar i dagsläget inte vara realiserbar att mäta men andra närliggande och enklare slitageparametrar verkar däremot tillgängliga och de skulle vid rätt användning kunna göra nästan likvärdig nytta. 3 Projektresultat jämfört med projektmål) Projektets besvarar ställda utredningsfrågor i projektspecifikationen. Projektet har därmed levererat samtliga leverabler enligt specifikation, Kvalitetsmålen för projektets slutresultat anses ha uppfyllts, då resultatrapport remissats, granskats och godkänts av projektets parter. Projektets kostnader har innehållits inom den budget som finns specificerad i delprojektavtalet. En 10 % -ig merkostnad har justerats genom att Damill AB valt att tillföra en andel eget arbete i projektet. I tabellen nedan visar för olika delaktiviteter planerade kostnader och verkligt utfall: Aktivitet/Arbetspaket Planerat Sek Verkligt Sek Administration/tidsplanering Genomgång av hjulprofilmätdatat och studera trend Dokumentera mätstationens hjulprofil samt spårvidd Mäta hjulprofil med MiniProf Matcha data samt utveckla program för simulering av data (80H) Analys av mätdata kvalitet och resultat från simulering av ekvivalent konicitet Rapportskrivning Bevakning Projektadministrativt pålägg för projektledning Egen tid med schablonkostnad 500 kr/h Summa Avräknas eget arbete från Damill AB Projektet är därmed utfört med utlovad budget och de verkliga kostnaderna täcks vilket beskrivs ovan av det som budgeterats för delprojektet. Det bör dock noteras att mer tid har lagts ner i form av eget arbete än vad som planerats. Projektet ursprungliga tidsramar har varit: Planerad start: Planerat slut: Verklig start: Verkligt slut:

6 SLUTRAPPORT 6 (6) Den avvikelsen som finns i den planerade och verkliga projektperioden har berott på ett antal faktorer som nämnts i kapitel 1. Projektet milstolpar bedöms ha varit realistiska och relevanta. epilot119-projektet rutiner för uppföljning, redovisning, informationsspridning har utgjort lämpligt stöd till detta projekt. 4 Erfarenheter och lärdomar Eftersom projektet är litet har ingen specifik kompetensutveckling skett av projektmedlemmarna utan befintlig kompetens har utnyttjats. Ett undantag är projekthanteringsverktyget XLPM som varit en vital och viktig del vid projektgenomförandet. En lärdom är att kompetensutveckling ej ryms i små projekt med snäva tidplaner. 4.1 Projektets styrande funktion Detta projekt har bedrivits inom ett delprojekt ramen för epilot119-projektet. Detta har inneburit att detta projekt har anpassats till epilot119-projektets styrande funktion, för information om detta läs epilot119-projekts styrdokument. 4.2 Projektledningsfunktion Projekt har anpassats till epilot119-projektets projektledningsfunktion, för information om detta läs epilot119-projektets styrdokument. Utvärdering projektledningsfunktion: Kommunikation och rapporteringsrutiner har fungerat på ett bra sätt Ledarskapsstilar som tillämpats i projektet har byggt på konstruktiva diskussioner och samförstånd Moderna projektledningsmetoder har tillämpats Projektplaner och planeringsverktyg har hanterats enligt XLPM Redovisningssystem utvärderas ej i detta dokument Samordning och styrning av projektet har varit bra. 4.3 Projektets operativa funktion Utvärdering av operativa funktionen: De arbetsformer som tillämpats i projektet har fungerat bra Projektorganisationen har varit relevant för att driva projektet och uppfylla de uppsatta målen Projektparterna och projektintressenterna och har visat det engagemang som delprojektet krävt. Projekt har använt XLPM. Inga specifika säkerhetsfrågor har varit nödvändiga att hantera i projektet Motivation hos parter involverade i projektet har varit god. Samarbetet i projektet har fungerat bra.