Beslutsunderlag om funktionella lokaler gällande interiörer, Region Gävleborg

Transkript

1 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(19) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Annica A Kring Fastställare: Regiondirektör Svante Lönnbark Beslutsunderlag om funktionella lokaler gällande interiörer, Region Gävleborg Funktionella lokaler gällande interiörer utifrån ett patient-, arbetsmiljö-, hygien-, brandsäkerhets- och återanvändbarhetsperspektiv som är en del av funktionella lokaler

2 Rapport 2(19) 1. Sammanfattning Beslut Grundläggande information Bakgrund Syfte Avgränsningar Patientsäkerhet Arbetsmiljöverkets föreskrifter Exempel på smittspridning Kunskapsnycklar bakterier och virus Vårdhygien Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2 a Lokaler och möbler Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger VRI (SKL) Intervjuer om framgångsfaktorer i andra landsting för att minimera vårdrelaterade infektioner, VRI Patientsäkerhetsråd, Västerbottens läns landsting Enkelrum, avtorkningsbara möbler, 7-dagars städning och basal handhygien. Region Gotland Ny kravspecifikation vid inköp av möbler och noggrann städning, Västmanlands sjukhus, Västerås Samarbete ledning och vårdhygien, standardiserat och skapat rutiner, Region Halland Brandsäkerhet Inredning som brandrisk Brandtester på avtorkningsbara material och godkända för offentliga miljöer Funktionalitet och långsiktig hållbar inredning Riktlinje för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler Ekonomiska faktorer kopplat patientsäkerheten Räkneexempel Kostnad för avtorkningsbara möbler Riktlinjer, lagar, rekommendationer, standard Referensgrupper Region Gävleborg (Landstinget Gävleborg) Andra landsting och regioner Litteraturförteckning... 17

3 Rapport 3(19) 1. Sammanfattning Tillsammans skapar vi goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg. Koncernledningen har fattat beslut angående funktionella interiörer, utifrån perspektiven patient; arbetsmiljö; hygien; brandsäkerhet; och återanvändbarhet, som en del av begreppet funktionella lokaler. Detta innebär att Lednings- och verksamhetsstöd/fm-avdelningen får ansvar och mandat att driva uppdraget om funktionella lokaler och interiörer. Med funktionella inventarier kan Region Gävleborg skapa funktionella lokaler som ger verksamheten kvalitet, säkerhet, ändamålsenlighet och verksamhetsanpassning utifrån de riktlinjer och lagkrav som Region Gävleborg är skyldiga att följa. Möbler och inredningar som anpassas efter behov leder till förbättrad patientsäkerhet, arbetsmiljö, säkerhet, ekonomi och en välkomnande miljö som upplevs enhetlig och trygg. Beslutet gäller följande miljöer: Lokaler med vårdmiljöer och vårdlokaler i nära anslutning till patientnära verksamhet. Exempel på sådana miljöer är: Hälsocentraler; sjukhusmiljöer; lokaler inom psykiatrin; mottagningar i externa lokaler, m fl. Vårdmiljöer (t ex vårdsalar, behandlingsrum och väntrum) Personalmiljöer (t ex personalrum, vilrum och jourrum) Konferens- och utbildningsmiljöer Kontorsmiljöer (t ex expeditioner, receptioner och kontor) Publika miljöer (entréer) Lokaler med administrativa miljöer och lokaler ej i anslutning till patientnära verksamhet. Exempel på sådana miljöer är: LOV-husen; folkhögskolor; Patientnämnden, etc. Kontorsmiljöer (t ex expeditioner, receptioner och kontor) Personalmiljöer (t ex personalrum, vilrum) Konferens- och utbildningsmiljöer Publika miljöer (entréer) Beslutet tydliggör mandat, ägarskap och ansvar för att driva uppdraget frågor i samråd med berörda parter inom regionorganisationen.

4 Rapport 4(19) Utgångspunkt för arbetet med regionorganisationens lokaler och dess inredningar är: Patientsäkerhet, arbetsmiljö, hygien, brandsäkerhet samt återanvändbarhet Ekonomisk hållbarhet (kvalité, återanvändbara, trendneutral, enhetlighet m.m.) Funktionalitet. Förstärkning av den visuella identiteten. Patientsäkerheten och konsekvenserna av spridning av vårdrelaterade infektioner inom vården är ett angeläget och aktuellt problem för all hälso- och sjukvård. Vissa hälso- och sjukvårdsorganisationer har lyckats väl i sitt arbete med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Det finns flera områden som man har arbetat inom för att nå fram, där riktlinjer för funktionella och patientsäkra interiörer är ett. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner leder till ökade kostnader på ca 6,5 miljarder kr per år nationellt, enligt en studie från SKL. Det finns möjlighet att minska vårdens kostnader genom att arbeta systematiskt med utformningen av våra lokaler och interiörer. (16) 2. Beslut Regiondirektörens beslut; Funktionella interiörer är en del av funktionella lokaler ur ett patient-, arbetsmiljö-, hygien-, brandsäkerhet- och återanvändbarhetsperspektiv. Lednings- och verksamhetsstöd/fm-avdelningen får i uppdrag att ansvara för och mandat att driva frågorna funktionella interiörer som är en del av funktionella lokaler utifrån ett patient-, arbetsmiljö-, hygien-, brandsäkerhetoch återanvändbarhetsperspektiv inom Region Gävleborg. Lednings- och verksamhetsstöd/fm-avdelningen representerar därmed ett ägarskap av såväl befintliga miljöer och möbler och nya miljöer och möbler. Lednings- och verksamhetsstöd/fm-avdelningen får i uppdrag att i samarbete med ansvarig för landstingets grafiska profil ta fram den visuella identiteten för våra entréer och väntrum. 3. Grundläggande information 3.1. Bakgrund Med funktionella inventarier kan Region Gävleborg skapa funktionella lokaler som för verksamheten har kvalitet, är säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade utifrån de riktlinjer och lagkrav som vi är skyldiga att följa. Möbler och inredningar som anpassas efter behov leder till förbättrad patientsäkerhet, säkerhet, ekonomi och en välkomnande, igenkännande samt

5 Rapport 5(19) enhetlig miljö. En framgångsrik gemensam arbetsmiljö integrerar funktion, arbetsmiljökrav, gestaltning, värdegrund och varumärke. För att nå fram till ett framtida läge där samtliga inventarier inom regionorganisationen uppfyller ovanstående krav, krävs det att ansvarsområdet organiseras och operativt handläggs systematiskt. Arbetsuppgifter som inkluderas i detta ansvarsområde är bl. a. ansvaret att se över, utveckla och standardisera regionorganisationens inrednings- och utrustningsprocess, ansvara för landstingets möbel- och textilriktlinjer samt ansvara för den konstnärliga gestaltningen samt färgriktlinjer i samarbete med arkitekter och ansvarig för Region Gävleborgs grafiska profil. Det är viktigt att beakta att regionorganisationens lokaler inte är liktydiga med en hemmiljö där andra förutsättningar råder. Regionorganisationens lokaler skall genomsyras av professionellt helhetstänkande, vara flexibla, tåla hårt slitage, vara lätta att göra rent och överleva modetrender. Det ska vidare finnas förutsättningar att uppfylla sjukvårdens hygienriktlinjer och krav på tillgänglighet och funktion i vårdmiljöer och vårdlokaler i nära anslutning till patientnäraverksamhet, som skiljer sig från de behov som administrativa miljöer och lokaler ej i anslutning till patientnära verksamhet har. Riktlinjer utifrån inriktningsbeslutet som föreslås i detta underlag ska gälla följande miljöer: Lokaler med vårdmiljöer och vårdlokaler i anslutning och nära till patientnäraverksamhet. (Exempel, se ovan) Vårdmiljöer (t ex vårdsalar, behandlingsrum och väntrum) Personalmiljöer (t ex personalrum, vilrum och jourrum) Konferens- och utbildningsmiljöer Kontorsmiljöer (t ex expeditioner, receptioner och kontor) Publika miljöer (entréer) Lokaler med administrativa miljöer och lokaler ej i anslutning till patientnäraverksamhet. (Exempel, se ovan) Kontorsmiljöer (t ex expeditioner, receptioner och kontor) Personalmiljöer (t ex personalrum, vilrum) Konferens- och utbildningsmiljöer Publika miljöer (entréer) En positiv effekt av arbetet med utformingen av funktionella interiörer är att upphandlade leverantörer styrs av tydligt ställda krav på hygien och städservice och tillverkar möbler som möjliggör detta. Leverantörerna skapar i sin tur nya rutiner vid leveranser som underlättar för verksamheten inom Region Gävleborg.

6 Rapport 6(19) 4. Syfte Syftet med beslutet är att tydliggöra den organisatoriska placeringen/ hanteringen av ansvaret för frågor rörande inredning av landstingets lokaler, med fokus på patientsäkerhet, arbetsmiljö, hygien, brandsäkerhet samt återanvändbarheten av interiörer i offentlig miljö. Inriktningsbeslutet ska även tydliggöra mandat och ansvar för att driva dessa frågor i samråd med berörda parter inom regionorganisationen. För att stärka helhet och samsyn, och för att ständigt utveckla uppdrag och resultat, behövs miljöer som främjar samverkan och flexibilitet. Det betyder att planering, utformning och fördelning av lokaler, arbetsplatser och övriga miljöer alltid ska utgå från ett helhetsperspektiv och den gemensamma nyttan. Utgångspunkten som genomsyrar arbetet med landstingets lokaler och dess inredningar, oberoende av lokal är, Patientsäkerhet, arbetsmiljö, hygien, brandsäkerhet samt återanvändbarhet Ekonomisk hållbarhet (kvalité, återanvändbara, trendneutral, enhetlighet m.m.) Funktionalitet Stärka den visuella identiteten. Funktionella inredningar är lättstädade, är lätta att flytta, har öppning mellan sits och rygg där ingen smuts eller damm samlas, har avtorkningsbara material som tål intensiv avtorkning för att lättare städa bort kontaminerade ytor på befintlig inredning. Avtorkningsbara ytor är lättare att städa till skillnad från ytor som har vävda och har struktur. (1) God omsorg om patienten, eleven, besökaren, resenären, medarbetaren börjar redan i våra entréer och väntrum i de olika verksamheterna inom regionorganisationen. Att ge ett gott första intryck gällande den visuella identiteten med design, färg och form, förmedlar vårt varumärke och kan öka den positiva upplevelsen i mötet med landstinget/regionen. Entréer och väntrum har stor genomströmning av besökare och är en viktig arena för att ge en känsla av trygghet, igenkänning och bygga en positiv och förtroendeingivande bild av Region Gävleborg. 5. Avgränsningar Framtagning av rutiner för funktionella interiörer tas inte upp i detta beslutsunderlag. Rutiner och riktlinjer tas fram i samråd med berörda parter efter att detta underlag har beslutats. 6. Patientsäkerhet Patientsäkerhet betyder att skydda patienter från att skadas när de får vård. Vårdskada består av olika delar och en del är vårdrelaterad infektion, VRI.

7 Rapport 7(19) Nästan var tionde sjukhussäng upptas av en patient med vårdrelaterad infektion. Förutom mänskligt lidande så leder det nationellt till cirka extra vårddagar till en kostnad av 6,5 miljarder kronor årligen enligt rapporten Vårdrelaterade infektioner från Sveriges Kommuner och Landsting SKL och sexton landsting och regioner arbetar med en ny nationell modell för att bekämpa de vårdrelaterade infektionerna där även representanter för Landstinget Västmanland och Region Halland, som arbetat framgångsrikt mot vårdrelaterade infektioner deltar. (16) kommenterade dåvarande socialminister Göran Hägglund om VRI på en presskonferens: // -- Om man räknar om vårdskadorna varje år så handlar det om ungefär undvikbara vårddygn till en kostnad av ca 5 miljarder, som naturligtvis kan användas till någonting bättre än att reparera det som gått sönder på vägen, sa socialminister Göran Hägglund vid en presskonferens den 16 december. --// (18) Kvalitetssamordnare Ann-Kristin Åstrand, Region Gävleborg bekräftar att sedan mätningarna påbörjade 2006 har Region Gävleborg (Landstinget Gävleborg) varit sämst vad det gäller antalet uppmätta vårdrelaterade infektioner i den nationella jämförelsen. (23) (25) 6.1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter Följande text återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (2) Lokaler, inredning och utrustning 8 Lokaler, inredning och utrustning skall vara utformade så att risker förenade med biologisk agens undviks, spridning av biologiska agens begränsas och dekontaminering underlättas. (2) 6.2. Exempel på smittspridning Studier visar att de vanligaste förekommande bakterietyper i sjukhusmiljöer är långlivade och kan leda till vårdrelaterade infektioner. Vanocomycinresistenta enterokocker har visat sig kunna överleva länge på tygklädda material såsom dynor, och kan då överföras till händer som i sin tur överför smittan till andra dynor. Av denna anledning rekommenderas att tygstoppade möbler kläs med avtorkningsbara material, som är lätt städade. Ytterligare rekommenderas glatta ytor, minimering av antalet skarvar och sömmar, samt att man undviker mattor och tygstoppade möbler för att minska spridning via kontaminerade möbler i de olika rum som finns angiven i 3.1 Bakgrund. (1) (4) Följande information har Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo, verksam vid Region Gävleborg, fått från Skåne angående MRSA smittspridning på vårdcentral: - MRSA-smitta via stol är en hypotes vi hade i början av våra utbrott på vårdcentralen. Det handlade om att en man med kronisk sternumosteit satt och

8 Rapport 8(19) kliade på sitt sår när han satt i väntrummet. Efter kom en liten tant med kroniskt bensår och satt på samma plats. De hade identiska MRSA-stammar. Det kan inte uteslutas att den första patienten deponerat MRSA på armstödet och att tanten plockat upp den. Sen var det så att omläggningen utfördes av samma distriktsköterska så hon kan ju också ha bidragit. Det gäller väl att ha bra rutiner för städning i väntrum där patienter med riskfaktorer sitter. I den miljön smittar ju även meticillinkänsliga stafylokocker (17) 6.3. Kunskapsnycklar bakterier och virus (4) (5) (13) (14) (15) (16) (19) (20) Enligt hygiensjuksköterska Birgitta Lönnberg vid Vårdhygien, kan följande bakterier orsaka vårdrelaterade infektioner vid dåligt rengjorda ytor/textilier; Bakterier; Escherichia coli (tål uttorkning bra) Kan utveckla ESBL Klebsiella pneumonia (uthållig bakterie som tål uttorkning bra) Kan utveckla ESBL Pseudomonas aeruginosa (uthållig och ofta multiresistent) Enterokocker (ytterst svåra att rengöra måste gnuggas bort) Kan utveckla VRE Staphylococcus aureus (tål uttorkning bra är mycket motståndskraftiga) Koagulasnegativa stafylokocker (förkortas KNS och tillhör kroppens normala flora men kan ge svåra vårdrelaterade infektioner och är mycket tåliga) Sporbildande bakterier Clostridium difficile har sporer som överlevnadsform och kan finnas på ytor under lång tid Bacillus cereus (sporbildande) Tuberkulos (har kapsel (ej sporbildande) tål uttorkning under lång tid) Virus (är ingen levande organism utan en partikel som kräver en levande cell för sin fortplantning) Calicivirus finns på ytor under lång tid Hepatitvirus kan vara aktivt trots intorkning under lång tid Vårdhygien En av hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgifter är att förebygga infektioner, vilka orsakar mycket mänskligt lidande till avsevärda kostnader. De är ett ständigt hot som blivit mer uppenbart med den ökande resistensproblematiken. Det specifika uppdraget att begränsa de vårdrelaterade infektionerna (nosokomiala/sjukhusinfektioner) vilar på verksamheten med sjukvårdshuvudmannen och verksamhetschefen som direkt ansvariga.

9 Rapport 9(19) Det arbete som utförs för att hålla de vårdrelaterade infektionerna på en så låg nivå som möjligt kallas vårdhygien och har en central roll för patientsäkerheten. Vårdhygiens uppgift är att förhindra uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sjukdomar är sjukdomar som uppkommer i samband med vård undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, oavsett vilken vårdgivare som svarar för vården och oavsett om patienterna eller den vårdande personalen drabbas. (5) Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta, där bakterierna ex MRSA, sprids från en patient till en annan via vårdpersonalens händer och kläder. Indirekt kontaktsmitta överförs via mellanled från en person till en annan. Detta sker med händer, kläder, eller föremål som t.ex. besöksskärmar, som då kan vara förorenade med smittämnen. Den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning är basala hygienrutiner. (13) 6.5. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt Vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen Enligt lag ska all vård bedrivas med god hygienisk standard. För att uppfylla kravet är det därför nödvändigt att all vårdpersonal har utbildning i vårdhygien. Hur vanliga är de vårdrelaterade infektionerna? Prevalensen ligger runt 10 procent. Vilka patienter drabbas och av vilka mikroorganismer? De patienter som är speciellt utsatta för vårdrelaterade infektioner är de med nedsatt försvar. De bakterier patienterna drabbas av är huvudsaken Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker, enterokocker och Pseudomonas aeruginosa. Ett flertal sjukhus har haft större utbrott av någon av de ovanstående bakterierna. I majoriteten av fallen har stammarna varit multiresistenta. Att inte sköta vårdhygienen kostar. Basala hygienrutiner måste fungera. Att samla ett stort antal sjuka under ett tak har många fördelar men en allvarlig nackdel: att den sjukdom en lider av kan tänkas överföras till andra. (15) 6.6. Lokaler och möbler Oberoende av vilken typ av rum som används för en patient, måste de basala hygienrutinerna, punktdesinfektion och städningen fungera.

10 Rapport 10(19) För att lokalerna och möblerna skall kunna hållas rena och vara lättstädade måste man redan vid byggnationerna och vid inköp av möbler tänka igenom vilka material man använder så att de tål daglig rengöring och i de fall det behövs ytdesinfektion med alkoholbaserade medel med tensider. Enterokocker används som testbakterie vid utprovning av tvätt rekommendationer. De är svåra att ta död på genom tvättning. Detta är värt att tänka på när man hanterar textilier som varit i kontakt med patienter med vancomycinresistenta enterokocker Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger VRI (SKL) När goda lokalmässiga förutsättningar skapas, bidrar de till en minskad risk för smittspridning och infektion. Ett medvetet arbete under en längre tid med att skapa goda lokalmässiga förutsättningar för att förebygga vårdrelaterade infektioner, exempelvis en stor andel enkelrum med tillhörande toaletter, minskad mängd textilier, spritbara möbler eller instrument som bara används till en patient Intervjuer om framgångsfaktorer i andra landsting för att minimera vårdrelaterade infektioner, VRI. Flera av sjukhusen med en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner beskriver ett aktivt arbete med att skapa en vårdmiljö som är enkel att hålla ren. (16) I rapporten från SKL om vårdrelaterade infektioner står det om flera olika framgångsfaktorer för att förhindra smitta inom vården. --// På flera vårdavdelningar går samtliga möbler i patientrummen att sprita av, och textilier i form av draperier och gardiner har helt tagits bort --// Några frågor skickades ut till de rekommenderade landstingen och kontaktpersoner som bland annat tog upp om vilka deras framgångsfaktorer har varit för att få ned antalet VRI. Dessa framgångsfaktorer beskrivs i följande avsnitt Patientsäkerhetsråd, Västerbottens läns landsting Kvalitet och patientsäkerhetssamordnare Anna Bergström, Västerbottens läns landstings, VLL, informerar om att en av VLL framgångsfaktorer är ett Patientsäkerhetsråd där strategiska frågor av liknande karaktär lyfts och beslutas. I rådet sitter deras verksamhetsområdeschefer (motsvarande förvaltningschefer), och experter inom Vårdhygien och smittskydd, patientnämnd, verksamhetsrepresentanter (2) och leds av deras utvecklingschef. De tror på att förankra patientsäkerhetsfrågorna i verksamhet och ledning. Det framgick i den nationella VRI-rapporten som en framgångsfaktor att VRI frågan finns på ledningens agenda och att det finns lämpliga forum för beslut och det tycker Anna är viktigt att poängtera. (29)

11 Rapport 11(19) Enkelrum, avtorkningsbara möbler, 7-dagars städning och basal handhygien. Region Gotland Smittskyddsläkare Sven Montelius, region Gotland informerar om att de har funnit två saker som bidrar, dels ett sjukhus med i det närmaste enbart enkelrum med eget hygienutrymme, dels är sjukhuset litet och de mer avancerade behandlingarna (exempelvis thorax- och neurokirurgi, avancerad hematologisk cytobehandling) görs inte på sjukhuset i Gotland utan skickas till Karolinska sjukhuset. Basala hygien- och klädregler, (BHK) fungerar ganska bra på sjukhuset. Hygien/smittskyddsköterska Solgerd Gotvik informerar om att möblerna och madrasser ska kunna tvättas av med sprit. Framgångsfaktorer för att förebygga VRI är att personalen är medveten om hur du förebygger VRI. Basala hygienrutiner är ett måste vid all patientkontakt och att det är sju dagars städning i vårdlokalerna. (28) Ny kravspecifikation vid inköp av möbler och noggrann städning, Västmanlands sjukhus, Västerås Hygiensjuksköterska Christer Häggström och projektledare juridik och säkerhet Glenn Kvarnryd som arbetar med nybyggnation och investeringar inom landstinget informerar om att de har färdigstället en ny kravspecifikation på möbler och utrustning där det endast tagits med avtorkbara möbler. Kravspecifikationen gäller för Västmanland och Sörmland. De har inte gjort skillnad på möbler i personalrum, kontor eller i vårdsalar och annan vårdmiljö utan allt ska vara avtorkningsbart. De framgångsfaktorer de har haft för att minska och eliminera smittspridningen, är flera viktiga faktorer som inverkat. Förutom basala hygienrutiner, patienter och anhörigas handhygien mm är städningens betydelse för minskad smittspridning. Det har gjorts jättestora insatser med städpersonalens utbildning och förståelse för mikroorganismer och rengöring och desinfektion av vårdmiljön och städningen, framför allt slutstädning har stor prioritet. Varje patient ska ha rätten till att alltid möta en ren miljö. (27) Samarbete ledning och vårdhygien, standardiserat och skapat rutiner, Region Halland Utvecklare Carina Werner Regionkontoret Region Halland informerar om att deras framgångsfaktor är t ex sammarbete med ledning, enhetschefer och vårdhygien. Hallands Sjukhus har standardiserat mycket vad som ska finnas på t ex ett vårdrum, en toalett, ett mottagningsrum vilket är en hjälp för alla I ledningssystemet har man skapat rutin för Inköp möbler textilier som innefattar möbler, textilier och draperier samt vårdhygiens riktlinje egenkontroll på vårdavdelningar som fungerar som en checklista för chefen. (26)

12 Rapport 12(19) Brandsäkerhet Enligt MSB allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela livslängd och då ska också lös inredning beskrivas.(6) (8) Systematiskt brandskyddsarbete är ett lag- och myndighetskrav som handlar om åtgärder som bör göras kontinuerligt för att säkerställa ett bra brandskydd. Lös inredning som byts ut eller ändras är i högsta grad en angelägenhet för systematiskt brandskyddsarbete. (7) Inredning som brandrisk En viktig aspekt att ta hänsyn till vid utformning av våra lokaler är således brandrisken som bl a inredningen kan medföra. Inredningar som t.ex. konstgjorda växter, madrasser, hängande textilier, desinfektionsmedel och övriga inredningar behöver tittas på utifrån brandriskperspektivet när lokaler inredds. (8) Brandtester på avtorkningsbara material och godkända för offentliga miljöer. De redovisade brandtesterna från företag som tillhandahåller avtorkningsbara material uppfyller följande krav: EN :1994 part 1 (glödande cigarett) EN :1994 part 2 (tändstickslåga) BS 5852:del 4:1990 tändkälla 5 (träribbstapel) BS 7176:1995 medium hazard IMO Res 652 (16) (Ratten) Samtliga kvalitéer godkända av Bureau Veritas, Paris (cert A00D) för användning ombord på fartyg och marina anläggningar. I offentliga miljöer delar man in sittmöbler i 3 kategorier. (Rekommendation och ambitionsnivå) 1. Lokaler som patienter/anhöriga normalt inte vistas i. t.ex. administrativa lokaler. (Kontor, expeditioner och personalutrymmen) Lokaler där patienter/anhöriga vistas i eller där det föreligger övernattning för möbler, SS för vårdbädd och SIS för hängande gardiner. 3. I lokaler där stor brandrisk föreligger skall en högre säkerhetsnivå hållas. Det kan vara på ex psykiatrisk vård, akutmottagningar eller t ex avdelning 70 i Sandviken. NT Fire 032 för stoppade möbler, NT Fire 043 (klass 1) för fritt hängande textiler och SS för vårdbädd. (SS Vårdbäddar - Brandkrav är ett större brandtest som förutom antändlighet också provar brandförlopp, värmeutveckling och röktäthet. Här behandlas högre brandkrav på madrasser i särskilt utsatta miljöer, som till exempel häkten, psykkliniker och akutmottagningar. Dessa madrasser provas med

13 Rapport 13(19) en gasbrännare under två minuter med en kraftig låga (värmeutveckling) på 30kW (enligt NT Fire 032).) 7. Funktionalitet och långsiktig hållbar inredning När inredning och möblering av lokaler ska beslutas, är investerings-kostnaden oftast det som hamnar i fokus. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska lokaler och utrustning vara av god hygienisk standard. Dock är det viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv att beakta underhållskostnader samt livsläng på de inventarier som införskaffas. Möbler i en offentlig miljö utsätts för mycket större belastning än i en hemmiljö. Hårt slitage, nedsmutsning och frekvent rengöring gör det viktigt att välja funktionella möbler i olika miljöerna. (15) 7.1. Riktlinje för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler. Riktlinjer för vårdhygieniska aspekter anger en gemensam standard som ska gälla för fastigheter förvaltade, ägda eller inhyrda av landsting och regioner. Riktlinjerna avser vårdhygieniska och i viss mån arbetsmiljömässiga aspekter på vårdlokalens utformning och syftar till att förebygga smittspridning. De ska användas vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler. Med vårdlokaler avses rum där patienter vårdas, undersöks och/eller behandlas, samt övriga lokaler som behövs för vårdverksamhet. Lokalerna delas in i hygienklasser 0-3. Hygienklasserna ska vara ett stöd för alla som arbetar med och inom vårdlokaler. Det framgår att möbler som ett väsentligt krav ska ha vätskeavvisande och avtorkbar ytbeklädnad inom lokaler med hygienklass 1-3. Lokalerna som är indelade med väsentligt krav är till exempel, väntrum, personalutrymme, vårdrum, behandlingsrum, undersökningsrum med flera. (24) 8. Ekonomiska faktorer kopplat patientsäkerheten 8.1. Räkneexempel Studier vid SKL visar att en minskning av VRI med 30 % skulle leda till en minskning med vårddygn, och frigjorda resurser värda över två miljarder kronor (gäller för samtliga landsting). Detta kan översättas till 600 vårdplatser per år i landet. (16) Uppmätt förekomst av vårdrelaterade infektioner år vid Gävle sjukhus uppgick till 12 % och vid Hudiksvalls sjukhus 10,3 %. Snittet för Gävleborg är alltså 11,2 %. Under 2012 fanns totalt patienter inom sluten specialistvården i vårt landsting. (22) Motsvarande siffra för 2013 är patienter. Om man antar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner är 11 % för Landstinget Gävleborg över ett helt år, innebär det att ca 4400 patienter får en vårdrelaterad infektion (VRI)

14 Rapport 14(19) varje år. En VRI ger 5-15 dagars förlängd rehab vilket ger en kostnad på 68 tkr per patient i snitt. (Ann-Kristin Åstrand) Vårdrelaterade infektioner orsakade av till exempel VRE, MRSA och ESBL kan förebyggas genom att möblera våra lokaler rätt. Det gäller bland annat om vi antar att utbyte av tygklädda möbler och borttagning av t.ex. gardiner i ex behandlingsrum m.m. samt att dessa städas korrekt och att personalen följer basala hygienrutiner, leder till en 1 % minskning av förekomsten av VRI i vårt landsting, skulle vi kunna uppnå en minskad kostnad med omkring 3 miljoner kr per år. Vid 3 % minskning av förekomsten av VRI skulle en minskad kostnad uppnås med omkring 9 miljoner kr per år för Region Gävleborg. Tabell 1: År Inneliggande patienter i slutenvården Antal patienter med VRI (snitt 11 %) Årliga kostnader till följd av VRI (snittkostnad 68 tkr) Årlig minskad kostnad - minskad förekomst av VRI med 1 % Årlig minskad kostnad - minskad förekomst av VRI med 3 % kr kr kr kr kr kr 8.2. Kostnad för avtorkningsbara möbler Möblerna som finns i vårdnära utrymmen bör följa fastställda riktlinjer som innebär att dessa är lätta att göra ren. Att införskaffa sittmöbler klädda i avtorkningsbart material innebär en något högre investeringskostnad. Denna initiala investering kan dock leda till minskade kostnader under möbelns livslängd (möbler som kostar över ett basbelopp avskrivs under 10 år). Att möblera t.ex. ett väntrum med 15 sittplatser med avtorkningsbara möbler innebär en merkostnad på ca kr. Detta behöver jämföras med besparingar i städtid både vad gäller rutinstädning och sanering samt eventuell minskade antal VRI. Följande prisjämförelse ha gjorts för tyg kontra konstläder för de vanligaste möbelinköpen som görs idag Tabell 2: Prisjämförelse Standardkontorsstol Plusstol Piosoffa 2-sits Soon 2-sits Invito Arriba Chip Mini fällstol tyg 4.675: : : : : :- Konstläder 4.953: : : : :- 980: :- /4-pack 588:-/st Skinn 5.638: : : : : :-

15 Rapport 15(19) 9. Riktlinjer, lagar, rekommendationer, standard Typmodeller för rum Byggprocessen viktigt att delta i processen och se över helheten från början. Se flöden i lokalerna, hela processen ska tänkas på i utformningen av lokalerna Varumärke och den grafiska profilen Beslutsprocessen behöver ses över behöver rutiner för att hantera ändringar HSL-beslut och politiskt måldokument mål för antalet undvikbar, vårdrelaterade infektioner Plan- och bygglagen (PBL) och Byggnadsverkslagen (BVL) med anknutna författningar som ställer krav på att byggnader som uppförs eller ändras ska uppfylla väsentliga tekniska egenskaper i fråga om bl. a hygien, hälsa och miljö samt energihushållning. Miljöbalkens regler om hälsoskydd som bl. a syftar till att reglera de olägenheter för människors hälsa som kan uppkomma vid användning av en byggnad. Här finns också allmänna hänsynsregler om att lokalisera verksamhet till bästa plats, skyldighet att använda kemiska eller biotekniska produkter som innebär lägsta möjliga risk för påverkan på människors hälsa eller miljön. Det finns också en skyldighet att hushålla med råvaror och energi, att utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning och att i första hand använda förnybara energikällor. Att inrätta och driva sjukhus med över 200 vårdplatser klassas som miljöfarlig verksamhet som ska anmälas till kommunens miljökontor. (21) Hälso- och sjukvårdslagen som framhåller att vården ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler och med god hygienisk standard. Smittskyddslagen vars syfte är att hindra smittspridning. SFVH II Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) där det finns författningar och anvisningar vars syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, särskilt AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker. 10. Referensgrupper Region Gävleborg (Landstinget Gävleborg) Hälso- och sjukvårdsdirektör Kjell Norman, koncernstab Samordningsdirektör Anders Tollmar, koncernstab Kvalitetsdirektör Staffan Gullsby, koncernstab Lokalstrateg Helena Ribacke, koncernstab Ekonomidirektör Bo Svedberg, koncernstab samt koncerncontroller HR-direktör Karin Rystedt, koncernstab Förvaltningschef Kenth Larsson

16 Rapport 16(19) Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo från smittskyddsenheten samt hygiensjuksköterska Birgitta Lönnberg och Anita Johansson, Vårdhygien. Avdelningschef Johan Malmström, FM-avdelningen Handläggare Angela Fessé, Utvecklingsavdelningen Kvalitetscontroller Ann- Kristin Åstrand, Utvecklingsavdelningen Lokalvårdscontroller Margareta Pantzare, FM-avdelning Brandcontroller Hans Hellgren, FM-avdelning Brandcontroller Carina Odenland, FM-avdelning Företrädare för Kommunal, Vårdförbundet, SACO, Vision, Ledarna Andra landsting och regioner Region Halland, Thomas Linden, chefläkare och Carina Werner, vårdutvecklare Västmanlands läns landsting Per Weitz, chefläkare, Rosie-Marie. Fridholm, chefsjuksköterska Region Gotland Gunnar Ramstedt, chefläkare Västerbottens läns landsting Ulf Segerberg, chefläkare och Anna Bergström, kvalitets- och patientsäkerhetssamordnare

17 Rapport 17(19) 11. Litteraturförteckning 1. Chambers, Misty och Bowman, Ken L. Finishes and Furnishings. Considerations for Critical Care Environments. u.o. : Crit Care Nurs Q, Vol. 34, No. 4, pp , Arbetsmiljöverket AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet 3. Arbetsmiljöverket AFS Arbetsplatsens utformning 4. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens betänkande: Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdreleterade sjukdomar. u.o. : Socialstyrelsen, /06:SoU Att förebygga vårdreletarade infektioner - ett kunskapsunderlag. u.o. : Socialstyrelsen, ; ISBN Statens räddningsverk. SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Stockholm : Key Hedström, Statens räddningsverk, ISSN LSO, Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778. Riksdagen.se 8. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 9. SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. 10. BBR, Byggenskap och Vårdhygien 2010 Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler ISBN Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. ISBN Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Författning SOSFS 2007: Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. Åsa Melhus, Norstedts förlag ISBN: HSL 2 a Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Socialdepartementet 16. Vårdrelaterade infektioner, framgångsfaktorer som förebygger, Sveriges kommuner och landsting. ISBN MRSA-spridning på vårdcentraler Läkartidningen. 2013;110:CA Mät patientsäkerheten och få pengar Läkartidningen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar www. regeringen.se (2005/06:50) 20. ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL Smittskyddsinstitutet,

18 Rapport 18(19) 21. Vårdhygieniska aspekter vid om-, till-, och nybyggnad av vårdlokaler, LOCUM Årsredovning 2013, Landstinget Gävleborg PPM-VRI_VT14_SKL 24. PTS Forum. Riktlinje för vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler, Remissutgåva. u.o. : PTS Forum Punktprevalensmätning_vårdrelaterade_infektioner_VT_2014 Sveriges kommuner och landsting. 26. Region Halland, Thomas Linden, chefläkare och Carina Werner, vårdutvecklare 27. Västmanlands läns landsting Per Weitz, chefläkare, Rosie-Marie. Fridholm, chefsjuksköterska 28. Region Gotland Gunnar Ramstedt, chefläkare 29. Västerbottens läns landsting Ulf Segerberg, chefläkare och Anna Bergström, kvalitets- och patientsäkerhetssamordnare

19 Rapport 19(19) Datum: Datum: Kenth Larsson Uppdragsägare Annica Kring Uppdragsledare