Praktiska. Resultatet av. Ämnets nuläge och historik. Vad är problemet? Exempel. Praktiska. Resultatet av. Ämnets nuläge och historik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiska. Resultatet av. Ämnets nuläge och historik. Vad är problemet? Exempel. Praktiska. Resultatet av. Ämnets nuläge och historik"

Transkript

1 Nu startar föreläsningen Vad betyder OK+? - En omöjlig ekvation? Hur ska jag hinna dokumentera alla elevers kunskapsutveckling samtidigt som jag leder klassen? Vad ska dokumenteras? Jag har 30 elever per klass, 8 klasser, och kort tid mellan lektionerna. När ska jag hinna dokumentera? Vem är jag? Rickard Håkanson Idrottslärarutbildning på GIH Idrottslärare i Kristianstads kommun sedan 2003 Forskarskolan s didaktik vid GIH Utvecklingsuppdrag i i Kristianstads kommun Varför blir dokumentation ett problem i ämnet? Det finns ingen direkt tradition skriftliga underlag för bedömning och betygsättning i idrottsämnet Däremot finns en lång och stark tradition hur undervisningen i idrott och hälsa ser ut; hur den planeras, genomförs och bedöms Dagens föreläsning Nuläge Forskning och Nationella utvärderingen ämnet visar på ett antal brister: Undervisning Betygsättning DOKUMENTATION Lärande Bedömning Rickard Håkanson 1

2 Nuläge Hur ska man förklara eller förstå den problematik som ämnet befinner sig i? Varför verkar det så svårt att bryta mot invanda mönster och traditioner? Ett sätt för att försöka förstå detta är att titta tillbaka på ämnets och utveckling maskulint fält mätbart Fältet kroppsövning Tävling t ex. friidrott Friluftsliv Linggymnastik Konditionsgymnastik Vardagsmotion Expressiv Estetik t ex. modern dans feminint fält Grundläggande former fysisk träning aerob, styrka, rörlighet och koordinationsträning Lundvall & Schantz, 2013 Fältet kroppsövning Fältet kroppsövning maskulint fält feminint fält maskulint fält feminint fält mätbart mätbart Friluftsliv Friluftsliv Tävling t ex. friidrott Expressiv Estetik t ex. modern dans Tävling t ex. friidrott Expressiv Estetik t ex. modern dans Linggymnastik Konditionsgymnastik Vardagsmotion Vardagsmotion Grundläggande former fysisk träning Grundläggande former fysisk träning aerob, styrka, rörlighet och koordinationsträning aerob, styrka, rörlighet och koordinationsträning Lundvall & Schantz, 2013 Lundvall & Schantz, 2013 Fältet kroppsövning Fältet kroppsövning maskulint fält feminint fält maskulint fält feminint fält mätbart mätbart Friluftsliv Friluftsliv Tävling t ex. friidrott Expressiv Estetik t ex. modern dans Tävling t ex. friidrott Expressiv Estetik t ex. modern dans Linggymnastik kondition motorik Vardagsmotion Vardagsmotion Grundläggande former fysisk träning aerob, styrka, rörlighet och koordinationsträning Lundvall & Schantz, 2013 Grundläggande former fysisk träning aerob, styrka, rörlighet och koordinationsträning Lundvall & Schantz, 2013 Rickard Håkanson 2

3 En möjlig slutsats Resultat enkätstudien Tävlingsidrotten har sedan början 1900-talet utgjort en stor del undervisningsinnehållet med stöd i ämnets kursplaner Stor förändring i kursplanerna 1994 men ingen satsning på implementering och stöd till lärarna = tävlingsidrotten behåller sitt grepp om ämnet och hälsobegreppet har svårt att få fäste Först i samband med Lgr/Gy 11 börjar man kunna se en mer omfattande förändringsprocess Många olika dokumentationsformer i en bred variation lektionsinnehåll Inga skillnader mellan lärare utifrån olika bakgrundsfaktorer (kön, ålder, utbildning, år i tjänst) förutom Lärare som undervisar äldre elever dokumenterar mer (kanske inte så konstigt) en omöjlig ekvation? Om studien Praxisnära 144 enkätsvar och 10 intervjuer Forskningsöversikt, 41 artiklar (sökord sv: dokumentation; eng: assessment tools /strategies/techniques/instruments) Läroplansteori - Form pedagogik (Bernstein) - Ramfaktorer (Lundgren) - Transformering och realisering undervisningsinnehåll (Linde) Resultat enkätstudien 87 % upplevde svårigheter kring dokumentation Svårigheter kring dokumentation 50% 45% 3. Planering 40% 3. Lektionsinnehåll 3. Hjälpmedel 35% 3. Kunskap om bedömning 30% 2. Schema 25% 2. Elevgrupper 20% 2. Tid 15% 1. Likvärdighet 10% 1. Konkretisering 1. Rättvisa bedömningar 5% 1. Tolkning kursplaner 0% 1. Läroplansramar 2. Organisatoriska ramar 3. Undervisninsramar 13 % upplevde inte svårigheter VARFÖR? Syftet Resultat intervjustudien Undersöka hur lärare arbetar med dokumentation i ämnet och hur detta arbete upplevs utifrån olika förutsättningar Undersöka om det finns skillnader i lärares erfarenheter dokumentationsarbetet och i så fall vad dessa skillnader utgörs Undersöka om det verkar finnas någon relationen mellan undervisningssätt och dokumentationsarbetet Hur lärarna tror att andra arbetar med dokumentation: Jag tror att många, kan vara så att de [ ] går på sin magkänsla. (L1) Ja, jag tror att största biten är att man går på magkänsla. Man har inga klara direktiv om vad det är som ska uppnås. (L3) Ja men man ser ju de här idrottsjournalerna [ ] då ser man ju ofta att de fyller i efter varje lektion. (L7) en bild som bekräftas i en rad forskningsrapporter (Skolverket, 2004; Hay & Macdonald, 2008; Quennerstedt, Öhman & Eriksson, 2008; Annerstedt, 2009; Redelius & Hay, 2009; Redelius & Hay, 2012; Svennberg, Meckbach & Redelius, 2014) Rickard Håkanson 3

4 Resultat intervjustudien Resultat intervjustudien Analyssteg 1 Ramfaktorer Inga direkta skillnader i förutsättningarna för undervisningen mellan de som upplever dokumentation som svårt och de som inte gör det Varför dokumentation upplevs som svårt i ämnet kan med andra ord inte förklaras utifrån olika ramfaktorer i undervisningen Jag får plocka fram andra verktyg i verktygslådan för att analysera problematiken Analyssteg 3 Form pedagogik Osynlig pedagogik otydliga kriterier och en oklar kriterieuppföljning Synlig pedagogik tydliga kriterier och en tydlig kriterieuppföljning Om jag som lärare är osäker på vad som ska bedömas blir det också svårt för eleverna att veta vad det är för kunskaper de ska utveckla och hur detta kommer att bedömas Resultat intervjustudien Diskussion Analyssteg 2 Transformering kursplanen 1. Undervisningen verkar följa äldre undervisningstraditioner Fokus på aktiviteter och görande 2. Undervisning där det verkar vara en mix gällande kursplaner och gamla undervisningstraditioner Vissa delar är aktivitetsstyrda medan andra har tydlig koppling till kunskaper i ämnet 3. Undervisning som helt verkar följa nuvarande kursplaner En tydlig skillnad i undervisning jämfört med tidigare Längre arbetsområden med fokus på kunskaper Upplevelsen problem med dokumentation i ämnet uppstår i kollisionen mellan en Traditionellt utformad undervisningspraktik Ökade kr på en rättssäker bedömning och betygsättning Resultat intervjustudien Diskussion Analyssteg 2 Transformering kursplanen Här blir det tydligt att upplevelsen dokumentation kan kopplas till hur undervisningen planeras och organiseras Vad karaktäriserar då en traditionellt utformad undervisning? Mycket som ska hinnas med Korta undervisningsområden Prova på hitta något som passar Fokus på aktivitet, bli svettig (hälsoperspektiv) Ingen direkt progression samma innehåll och nivå år efter år Tävlingsidrottens logik de viktigaste eleverna lockas inte Redan idrottsaktiva gynnas inga hälsovinster Rickard Håkanson 4

5 Diskussion Konsekvenser för dokumentationen Omöjligt att hinna dokumentera i en undervisningspraktik där läraren själv leder hela tiden och som består korta undervisningsområden Kren på dokumentation leder då ofta till en dokumentation för att ha ryggen fri en möjlig ekvation! 1. Planering Tydliga mål HUR undervisningen ska bedrivas VAD som bedöms, HUR det dokumenteras och NÄR SYNLIG PEDAGOGIK Diskussion Det som är lätt att dokumentera blir lärarens underlag snarare än det som styrdokumenten stipulerar Mätbar, kvantitativ dokumentation utan stöd i kursplanen en möjlig ekvation! 2. Undervisning Längre arbetsområden Möjlighet för eleverna att få träna på det som sedan ska bedömas Men hur var det nu med de 13 % lärarna som inte upplevde dokumentation som svårt? en möjlig ekvation! En annorlunda undervisning 1. Planering 2. Undervisning 3. Bedömning, betygsättning och dokumentation 4. Hur upplevdes och hanterades dokumentationen? en möjlig ekvation! 3. Bedömning, dokumentation och betygsättning Tydliga uppgifter som eleverna ska lösa, examination, prov, test, redovisning Summativa bedömningen jämförs och kompletteras med anteckningar från undervisningen Integrerad användning IT och lärplattformar för kommunikation med eleverna Rickard Håkanson 5

6 en möjlig ekvation! 4. Hur upplevdes och hanterades dokumentationen? Längre arbetsområden = inte samma stress över att hinna dokumentera ALLT behöver inte dokumenteras Den summativa bedömningen utgörs tydliga examinationsformer = dokumentation för betygsättning grovplanering skapad Camilla Hedlund, idrottslärare i Borås Konklusion årsplanering En långsiktig lösning på upplevda problem kring dokumentation i ämnet hittar vi inte i metoderna eller verktygen för själva dokumentationen Effektivare dokumentationsverktyg lindrar effekterna problematiken snarare än löser den För att på sikt komma till rätta med dokumentationsproblematiken krävs att vi istället flyttar fokus från dokumentationen i sig till hur vi planerar och organiserar vår undervisning! från utvecklingsarbete med Färlövs skola Forskningens praktiska (med fokus på grundskolan och Lgr 11) Om jag som lärare vet vad jag ska göra blir det också lättare Vilka är kunskaperna? det för kunskaper i t ex lagspel? Kunskapskr rörelse Centralt innehåll Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Konkretisering Vilket spel och vilka uppgifter? Rickard Håkanson 6

7 Konkretisering kunskapskr Konkretiseringen viktig E C A Vi ska väl inte skapa nya lokala kursplaner? Eleven är delaktig och medverkar i viss mån till att spelet når sitt syfte Eleven deltar i ett begränsat samspel med andra personer Eleven är delaktig och väljer strategier/metoder som medverkar till att spelet når sitt syfte Eleven deltar i ett tillfredsställande samspel med andra personer Eleven är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att spelet når sitt syfte Eleven deltar i ett utvecklat samspel med andra personer Intervju med betygsexperten Per Måhl Skolvärlden på Youtube från Skolverkets bedömningsstöd åk 7-9 Ett exempel Svårt att göra själv Basket Ta hjälp nätverk för idrottslärare i skolområdet, stadsdelen, kommunen eller forum på internet Teknisk förmåga Formativt: PPS (teknikövningar, uppgifter, kamratbedömning) Summativt: uppgift visa teknik (observation, filmning), samlad bedömning Taktisk förmåga Formativt: GPAI (spelövningar, kamratbedömning) Summativt: GPAI (spelövningar, observation, filmsekvenser), samlad bedömning Gruppen Idrottslärare på Facebook flippaidrotten.se Mia Enqvist Westlund Christer Sjöberg Camilla Morelius Annika Almgren Idrottslarare.se Michael Rassmucén Ett exempel Olika hjälpmedel Elevers självskattning Kamratbedömning Kooperativt lärande Kräver noggranna förberedelser och tydliga uppgifter till eleverna Eleverna måste utbildas i dessa former delaktighet i bedömningsprocessen från Marc Vogel, idrottslärare i Mölnlycke Rickard Håkanson 7

8 Olika hjälpmedel GPAI Tar initialt mycket tid men det lönar sig Vid progression i undervisningen kan samma planering användas år efter år (i en årskurs) Blir lättare för mig i längden och roligare för eleverna (?!) Engagerar eleverna i bedömning taktiska förmågor i lagspel Tydligt vad som bedöms och direkt återkoppling Bollspelen känns mer meningsfulla för vissa elever Läraren får tid till formativ bedömning och att hjälpa elever Några praktiska exempel Långsiktig planering 1. PPS Programmed Practice Sheets 2. GPAI Game Performance Assessment Instrument 3. Långsiktig planering med progression i undervisningen 4. Uppgifter där eleverna tränar teknik utifrån olika förkunskaper Eleverna arbetar självständigt, blir delaktiga i bedömning och val nivå Läraren får tid till formativ bedömning och att hjälpa elever PPS Progression inom undervisningsområdet Planera för vilket innehåll som tas upp i respektive årskurs Friluftsliv och utevistelse Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Utrustning för att vistas i naturen Klä sig enligt lagerprincipen Knopar och surrningar Bygga vindskydd Säkerhet eld, kniv och yxa, på isen Packa rätt Bygga skydd/bo tillämpning Säkerhet tillämpning, HLR Göra upp eld med alternativa tändmedel Klä sig för olika väder Sätta upp tält Göra upp eld, eldstad Eldning tillämpning Säkerhet vid vatten Allemansrättens grunder Orientering, bekanta miljöer, kartors uppbyggnad Säkerhet stormkök Laga mat på stormkök Orientering, bekanta miljöer, passa kartan Koka vatten, göra pinnbröd över eld Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten Orientering, okända miljöer, geocaching Laga mat på murrikka Allemansrättens tillämning Orientering tillämning Rickard Håkanson 8

9 på riktlinjer i en kommun förbud eller Möjlighet Dokumentation elevs utveckling i grund-, gymnasieoch särskola kan ske med hjälp foto och film. Det skall vara tydligt för alla att syftet är att detta skall användas som underlag för skriftligt omdöme eller betyg. När ordinarie dokumentation är upprättad raderas foto- och filmfilerna och ev kopior förstörs. Ett utmärkt redskap för såväl formativ bedömning och utveckling elevers rörelseförmåga som för summativ bedömning och examination men, vad gäller? Ha en plan för hur det ska användas i undervisningen 1. det du filmar och varför? 2. syftet med filmandet? det du och eleverna vinner på det (formativ bedömning, tydligare examination...) 3. Hur informeras eleverna om filmningen och dess syfte? Pedagogiska planeringar, information vid terminsstart osv. (gäller även till föräldrar och skolledning) 4. Hur hanteras det filmade materialet? Är det bara lärare som filmar? Sparas filmerna? Skickas filmer? Filmar även elever och hur hanteras det? Vad säger lagen? Ett träsk regler som ingen vill ta i = osäkerhet kring vad som gäller Inga riktlinjer från Skolverket men Filmning lyfts fram i Skolinspektionens rapporter 1 och i Skolverkets bedömningsstöd 2 = konstigt om det var förbjudet att filma i skolan Tydlighet kan förebygga många frågor och upprörda känslor hos föräldrar och elever Be skolan/området/stadsdelen/kommunen ta fram egna riktlinjer 1 Skolinspektionen, Skolverket, 2012 Några slutande tips Filmerna är DITT arbetsmaterial så länge de förblir i DIN arbetsdator/mobil/ipad och är då skyddade från offentlighetsprincipen Expedierade handlingar MÅSTE lämnas ut vid förfrågan: Film som bränts på skiva Film som skickats till kollega Film som offentliggjorts genom att t ex visats på föräldramöte Gör inte detta och bråka inte! Om någon elev eller föräldrar starkt motsätter sig filmandet så filma inte den eleven resultatet kan bli att du inte får filma alls för rektor eller skolchef Rickard Håkanson 9

10 Tack för mig! Samtliga referenser från dagens föreläsning finns i licentiatuppsatsen Uppsatsen kan laddas ner gratis från DiVA på sök på Vad betyder OK+? Boken kan också köpas här och kostar 100 kr (kontant, Swish eller mot faktura) 3. I resultatet framgår det att lärare som arbetar i längre arbetsområden inte upplever samma problem kring dokumentation då det inte blir samma tidspress som vid korta undervisningssekvenser. er egen åsikt i frågan om korta eller långa undervisningsområden? Hur arbetar ni själva? 1. studien pekar på att svårigheterna kring dokumentation inte direkt kan förklaras att vi har för lite tid, många klasser och stora undervisningsgrupper, utan att det istället är ett resultat hur vi planerar och genomför vår undervisning. Hur ser ni på detta påstående, verkar det rimligt? Håller med/håller inte med? Vad skulle detta konstaterande innebära och få för konsekvenser i Din undervisning? 4. En annan viktig aspekt som lyfts fram i resultatet är ett större fokus på examinationsuppgifter för bedömning och betygsättning snarare än en löpande bedömning eleverna i undervisningen. era tankar kring detta? 2. pekar också på att lärare dokumenterar det som dokumenteras kan, dvs när tillfälle ges så passar lärarna på att skriva några kommentarer snarare än att det finns en medvetenhet kring vad som ska dokumenteras, när det ska ske samt hur. Känner ni igen er i denna beskrivning? Är det någon som arbetar mer systematiskt kring dokumentation? Dela med er era tankar. 5. Filmning lyfts fram i såväl studiens resultat som i annan internationell forskning som ett effektivt redskap för en mer rättssäker bedömning och dokumentation. era egna erfarenheter och åsikter kring detta? Känns det som att föreläsningen g er motivation och stöd i att använda filmning i undervisningen? Rickard Håkanson 10

11 6. I slutet föreläsningen lyfte jag fram några exempel på bedömningsverktyg och dokumentationsformer (PPS och GPAI). Hur uppfattar ni dessa? Kan det vara något som kan bidrar till bättre bedömning och dokumentation? Rickard Håkanson 11

2014-10-24. Dokumentation i idrott och hälsa - en omöjlig ekvation? Olika aspekter på betygsättning. Problemet. Syftet. Forskningsprojektet

2014-10-24. Dokumentation i idrott och hälsa - en omöjlig ekvation? Olika aspekter på betygsättning. Problemet. Syftet. Forskningsprojektet Olika aspekter på betygsättning Dokumentation i idrott och hälsa - en omöjlig ekvation? Två aktuella forskningsprojekt på GIH kring bedömning och betygsättning Rickard Håkanson Forskarskolan idrott och

Läs mer

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Idrott och hälsa en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9 Uppdrag, syfte och frågeställningar Regeringsuppdrag ingår i samling för daglig rörelse Kvalitetsgranskning som redovisades den 12/6 Syftet

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Idrottslärare 2015. talare. Datum och plats: 15 16 september 2015, Stockholm. Tony Irving, föreläsare och undervisar i dans

Idrottslärare 2015. talare. Datum och plats: 15 16 september 2015, Stockholm. Tony Irving, föreläsare och undervisar i dans Idrottslärare 2015 kunskap utveckling inspiration Utveckla dina kunskaper för en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning Lärandeprocessen i fokus; vilka ämnesdidaktiska förhållningssätt är framgångsrika?

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser 1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS. Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa.

LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS. Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa. LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa. En studie om betygsättningsdilemman på högstadiet Lärodomar och ämnesdidaktiskt arbete 2 år efter VEM ÄR IZABELA SEGER? 25 års

Läs mer

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,

Läs mer

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Strandängsskolan. Återkoppling

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Strandängsskolan. Återkoppling Återkoppling 2018-03-26 Dnr 400-2017:3948 Båstad kommun bastad.kommun@bastad.se Rektor Eva Hugosson eva.hugosson@bastad.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i

Läs mer

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra. IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse

Läs mer

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

3.4 IDROTT OCH HÄLSA 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Idrott & Hälsa åk 6-9

Idrott & Hälsa åk 6-9 8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus

Läs mer

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse

Läs mer

På vilken nivå ska du lägga undervisning och bedömning i friluftsliv? Likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i idrott och hälsa

På vilken nivå ska du lägga undervisning och bedömning i friluftsliv? Likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i idrott och hälsa inspiration utveckling kunskap Idrottslärare 2014 Exklusivt för idrottslärare som undervisar i årskurs 6 9 och på gymnasiet På vilken nivå ska du lägga undervisning och bedömning i friluftsliv? Likvärdig

Läs mer

Bedömningsstöd. Idrott och hälsa

Bedömningsstöd. Idrott och hälsa Bedömningsstöd Idrott och hälsa ÅRSKURS 7-9 Bedömningsstöd i idrott och hälsa Innehåll 1. Inledning sid. 2 Studier om betygssättning i idrott och hälsa sid. 2 Mot en likvärdig bedömning sid. 3 2. Exempel

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser 1 Centralt innehåll tema 1: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter,

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach

VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach VFU som plattform för FoU Handledarutbildning Samverkanskonferens på GIH 2016-10-26 Jane Meckbach Handledarutbildning i samverkan Tre pelare vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) praktisk-produktiv

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15 INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15 Den här informationen riktar sig till dig som är antagen till kursen Idrott och Hälsa vid Linköpings Universitet, inom Lärarlyftet HT15. (kurskod: 960L51,

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att

Läs mer

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor

Läs mer

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola åk 1-3 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasieskola NV, SP, TE, ES, B Gymnasieskola Övriga program 2 Arbetar du på en kommunal

Läs mer

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Observationsscheman Idrott och hälsa 1 2 3 A. Erfarenheter* har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa Fråga 2 Fråga 1 har erfarenheter av olika lekar, rörelseaktiviteter

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3 Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Natur och utemiljö Följande provlektion

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Idrott & Hälsa åk 4-6

Idrott & Hälsa åk 4-6 8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 4-5 Danslekar/Sittdans Åk 6 Lockinghälsning/ /Bolldans/ Åk 6 - Loggbok TM 2 - Kropp & Genus - Redskap - Dans & Rytmik - irkelträning - Målspel/bollskolan - Rockringsutmaningen

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(6) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott och hälsa för lärare 1-3 (1-30). Ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, with Specialization in Compulsory School Grades

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Matriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith

Matriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith Matriser Ett verktyg för utveckling Madeleine Smith Dagens program Start 45 min föreläsning 15 min rast 15 min föreläsning 30 min workshop Slut Vem är jag? 31 år från Höllviken Gymnasielärare/högstadielärare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS KURSPLAN Uppdragsutbildning Lärarlyft II 1 (5) IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS Basdata Kursen är en uppdragsutbildning inom ramen

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris Inte matriser nu igen Det är skillnad på matris och matris Bedömningsmatris PROBLEM: EFFEKT: Svårbegripligt språk och innehåll för eleven Ingen koppling till uppgiften Eleven förstår sällan vad som bedöms

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil. MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lärarhandledning Idrott och hälsa

Lärarhandledning Idrott och hälsa Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Idrott och hälsa 1 2 Steg 3 Det här är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Syftet är att ge läraren underlag för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!! 2 3 . 4 5 Rektor Nina Lidfors 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Skolverket: En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner

Läs mer

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(6) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott och hälsa, inriktning mot årskurs 4-6 och fritidshem, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, with a Specialisation in Compulsory School

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall

Bedömning för lärande. Sundsvall Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott och hälsa för lärare 4-6 (1-30). Ingår i Lärarlyftet, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, with a Specialization in Compulsory School

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Likvärdig bedömning i idrott och hälsa

Likvärdig bedömning i idrott och hälsa Självständigt arbete Likvärdig bedömning i idrott och hälsa En studie om dokumentation, för och till lärare i idrott och hälsa. Författare: Therese Goodwin Handledare: Leif Nilsson Termin: VT16 Ämne: Idrott

Läs mer

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Grundskollärare F-3 (telebild förmiddagar) Vecka Datum & tid Lärare Innehåll Lärandemål kopplat till respektive kurstillfälle 35 TELEBILD Onsdag

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015. Konstnärliga fakulteten LIMP31, Betygssättning, handlingsutrymme och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Teacher Management and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen

Beslut. Skolinspektionen en B Skolinspektionen Beslut Stiftelsen Fria InterMiliaskolan 2017-06-07 Rektor Riita Paananen riita.paananen@intermilia.se Dnr 400-2016:6993 Beslut för Fria InterMiliaskolan i Motala efter kvalitetsgranskning

Läs mer

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Sofia skola 2013-11-25 IUP-plan för Sofia skola I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning Nätverksträff för Språk-, läs- och skrivutvecklare 29 februari 2012 Bedömning för Lärande och Likvärdighet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Uppfattningar om bedömning

Läs mer

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb IUP - Skriftliga omdömen Vad? När och Vem? Var och Hur? Beskriver elevens kunskapsutveckling och ska skrivas i varje ämne som eleven fått undervisning i. En gång

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Birgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009

Birgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009 Birgitta Högberg Göteborg 15 april 2009 1 Skolan och kunskapssynen 2000-talet 1842 Fakta Färdighet Lpo, Lpf-94 Förståelse Förtrogenhet F... F Förhållningssätt Förmågor Fantasi F.. F.. F.. F.. Industrisamhälle

Läs mer

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16 Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus

Läs mer

Stödinsatser i skolan

Stödinsatser i skolan Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt

Läs mer

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (6) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE216 - Moment 1 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra

Läs mer

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström 120827 Många skolor brister i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. På en del skolor utgår inte lärarnas bedömningar från de nationella

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Lokal Pedagogisk Planering - En textanalys av tio LPP Anik Esh & Emil Rosendahl GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 3: 2016 Idrott & Hälsa: 2014-2016 Handledare: Erik Backman

Läs mer

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6 Namn: Klass: CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6 en kan delta i en kan delta i en kan delta i lekar, spel och lekar, spel och lekar, spel och idrotter som idrotter som idrotter som innefattar innefattar innefattar

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94) Varför ska vi arbeta med det här Att utveckla allsidiga rörelser är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av

Läs mer