Övergripande: Produktionsledare eller projektledare ansvarar för budget. Vid frågor kring det kontakta någon av dem.

Transkript

1 Övergripande: Redaktören för innehållet har ansvar för alla steg i processen och för att processen följs, men redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras. Redaktören ska genom hela processen ta hänsyn till aktuella riktlinjer och policys. Processerna kan ta olika lång tid beroende på produktionen/revideringens omfattning. Vid behov, ta hjälp av produktionsledare eller projektledare för att prioritera. Produktionsledare eller projektledare ansvarar för budget. Vid frågor kring det kontakta någon av dem. Viktiga värden att ha med sig i allt redaktionellt arbete: För 1177.se Syftet med allt vårt material är övergripande att våra besökare ska få ökat handlingsutrymme och må bättre (ur Förvaltningsplan 2014) Vårdguidens vision* är: En bättre hälsa hos alla, utifrån varje människas unika situation och behov Vårdguidens mission** är: Vi förenklar människors tillgång till hälsa, vård och omsorg genom attraktiva, smarta och kvalitetssäkrade tjänster. (ur Varumärkesmanual 1177 Vårdguiden) * Vision = den verklighet som vi strävar mot, som vi skymtar i framtiden. ** Mission = varför vi finns, vårt existensberättigande. Varumärket 1177 Vårdguidens personlighet är formulerad såhär, det ska genomsyra vårt tilltal och utformningen av vårt material: Många hör av sig till mig när de behöver ett råd. Det är för att de litar på min kunskap och för att jag är bra på att lyssna. Jag tycker också om att vara uppdaterad kring det senaste. Jag gillar att peppa andra, att inspirera och visa vägar till nästa steg. Jag är bra på att säga som det är, utan att krångla till det. I mitt nätverk finns dessutom alltid någon jag snabbt kan hänvisa till när jag inte själv har svaret. Ingen fråga är för liten. Mina egenskaper: Kunnig, pålitlig, klok, medmänsklig, lyhörd, attraktiv, professionell. Jag drivs av: Ge andra en trygg grund att stå på, vara seriös, förmedla livslust, skapa en känsla av sammanhang, att inspirera andra (ur Varumärkesmanual 1177 Vårdguiden). Våra värdeord ska också genomsyra tilltal och utformning. Ur Varumärkesmanual 1177 Vårdguiden: Värdeorden leder oss såväl i vardagen som i det långsiktiga arbetet. De stödjer oss när vi utvecklar och erbjuder nya tjänster, när vi skriver texter eller gör filmer och i dialogen med dem som kontaktar oss. Det viktigaste med värdeorden är att de ska kännas och märkas. Utan att uttalas ska de upplevas i allt vi säger och gör. SMIDIG Vi förenklar för individen och ökar tillgängligheten till hälsa, vård och omsorg. Vi är lätta att ha att göra med, attraktiva och obyråkratiska. ENGAGERAD Genom vårt engagemang inspirerar vi till handlingskraft och underlättar för individen att själv ta ansvar för sin hälsa.

2 NÄRA Vi ser individens unika situation, har ett personligt tilltal, finns i hela landet och för alla. TRYGG Alla ska kunna känna förtroende för oss, tack vare vår pålitlighet kvalitet och erfarenhet. Vi säkerställer att vi har rätt innehåll, tilltal och utformning genom att diskutera vårt material med kollegor på innehållsmöten samt i utbytet med faktagranskare och granskningsråd. Målgruppen är den innehållet berör, närstående till den det berör, den som är orolig eller undrar (källa?). För UMO.se UMO:s verksamhetsidé är att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog och sex, hälsa och relationer (ur UMO:s varumärkesmanual). Målgruppen är alla unga mellan 13 och 25 som har frågor om sex, hälsa och relationer. UMO:s vision är att vara det självklara valet för alla unga i frågor om sex, hälsa och relationer. UMO:s mission är att främja ungas hälsa och lika villkor samt stärka deras självkänsla. Våra värdeord ska genomsyra tilltal och utformning: Empowerment Inkluderande Trovärdig Lustfylld UMO:s personlighet är formulerad såhär, det ska genomsyra vårt tilltal och utformningen av vårt material: Öppen och nyfiken lyssnar, är rättfram och vågar säga som det är Någon du kan lita på när du undrar om sex, hälsa och relationer Personlig men inte privat nära men inte kompis

3 Nyproduktionsprocess Redaktionen 1177 Vårdguiden och UMO.se Förklaring av varje steg En nyproduktionsprocess initieras av att redaktionen bedömer att det finns behov av ett nytt material utifrån tendenser i omvärlden, till exempel medicinska. Produktionsplanen som är beslutad utifrån förvaltningsplanen är ofta styrande, men det kan dyka upp nya ämnen utanför planen som prioriteras. Processen används också vid nyproduktion initierad av externa uppdrag. Fas 1: Uppstart 1. Grundläggande research och planering Redaktören gör grundläggande research och planering utifrån beställning eller uppdrag från produktionsledare. 2. Uppstartsmöte Redaktören planerar och kallar till uppstartsmöte. Redaktören bestämmer i samråd med produktionsledare vilka som ska delta på uppstartsmöte. Deltagare på ett uppstartsmöte är vanligtvis: ansvarig produktionsledare ytterligare minst en redaktör vid behov medicinsk kompetens. Uppstartsmötet syftar till att besluta: Syfte Vilka upplevelser/känslor/handlingar ska innehållet ge upphov till hos mottagaren? Exempelvis Syftet med den här texten är att underlätta för en invånare att göra ett informerat val eller Syftet med den här texten är att informera om ett sjukdomsförlopp. Vinkel/perspektiv/avgränsningar Vad vill vi förmedla med innehållet? Vilka frågor ska innehållet svara på? Ett ämne kanske behöver delas upp i flera delar för att inte spreta åt för många håll eller bli för omfattande. Exempelvis kanske det är bättre att dela upp innehållet om rasism i flera delar: Att utsättas för rasism, Att utsätta någon för rasism, Vad är rasism? Det kan finnas många aspekter inom ett ämne som går att lyfta fram, men ett urval behöver ofta göras för att innehållet ska få en rimlig omfattning. Vilka avgränsningar behöver göras? Primär målgrupp Vilken är den primära målgrupp som innehållet ska produceras för? Vilka förutsättningar är det troligt att målgruppen har?

4 Vilka frågeställningar samt behov har målgruppen? Finns det några sekundära målgrupper som är viktiga att ta hänsyn till och i så fall hur? Gestaltning Beroende på varifrån uppdraget kommer kan gestaltning vara förutbestämd eller valfri utifrån vad vi inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst. Vilken presentationsform är bäst lämpad? Till exempel text, bildspel eller film. Ta gärna fram alternativa förslag om det högst prioriterade förslaget inte är genomförbart. Faktorer som påverkar valet är: Vilken är målgruppen och hur presenteras innehållet bäst för den? Vad är syftet med innehållet kan en viss typ av gestaltning vara att föredra för att få fram informationen? Vad finns det för budget? Produktionsledare eller projektledare avgör om det finns utrymme. Granskare/eventuell intervjuperson/ eventuell producent Faktagranskare Kriterier vid val av faktagranskare: Kan vi använda befintlig faktagranskare, titta vem som används inom relaterade områden i våra tjänster. Geografisk spridning vi strävar efter att hitta granskare från hela landet. Nationellt perspektiv - faktagranskaren ska ha kunskap om hur det ser ut nationellt och inte endast utgå från sitt eget landsting. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig faktagranskare men det bör ske i samråd med produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig. Vid vissa tillfällen kan ett innehåll behöva granskas ur flera perspektiv och det är då möjligt att anlita flera faktagranskare. Kommentar [ÅS1]: Se dokumentet: Faktagranskare av innehåll på 1177 Vårdguiden och UMO. Intervjuperson Ibland kan man behöva intervjua en sakkunnig för att få underlag till det innehåll man jobbar med. Intervjun kan ske via mejl, telefon eller genom ett möte. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig intervjuperson men det bör ske i samråd med produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig. Intervjupersonen ska ha ett nationellt perspektiv och vi strävar efter nationell spridning. Producent Ibland behöver innehållet produceras externt. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig producent men det bör ske i samråd med produktionsledaren. Externa producenter ska få tydlig information om syfte, målgrupp, avgränsningar m m samt för uppdraget relevanta redaktionella riktlinjer. Vid behov även kontaktuppgifter till en målgruppsrepresentant, t ex en patientförening.

5 Publiceringskanal och möjlig samverkan Beroende på varifrån uppdraget kommer kan publiceringskanalen vara förutbestämd eller valfri utifrån vad vi inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst. Vi ska sträva efter så stor nytta som möjligt i alla våra kanaler och därför i så stor utsträckning som möjligt titta på möjligheter till samverkansformer mellan kanalerna. 3. Tidsplan Ansvarig redaktör gör ett förslag till tidplan. Beslut om tidplan fattas av redaktören tillsammans med produktionsledare. Fas 2: Fö rarbete 1. Stämma av internt Stäm av vilket motsvarande eller relaterat innehåll som finns i våra olika kanaler 1177 Vårdguiden, UMO, RGS, Frågetjänsterna och det regionala innehållet på webben och i tidningen. Syftet med avstämningen är: Att informationen i alla våra kanaler ska vara samstämmig. Att få input till produktionen vilka frågor får vi kring detta och om det inte finns några frågor i svarsbanken behöver den kompletteras? Att hitta möjligheter till synergier, kan vi använda oss av redan producerat innehåll, kan vi anlita redan använda faktagranskare etcetera. 2. Stämma av externt Stäm av vad som skrivits om ämnet i forskningsrapporter, böcker, tidningar, på andra webbplatser, i sociala medier etcetera. Finns det intresseorganisationer och vilka tankar/åsikter företräder de? Finns det olika skolor, hur skiljer de sig åt? Vid behov ta hjälp av omvärldsanalytikerna på enheten Marknad & Kommunikation. 3. Övrig faktainhämtning Inhämta fakta på olika sätt genom att och intervjua sakkunniga och/eller representanter för målgruppen. Intervjua gärna olika sakkunniga med olika perspektiv, såsom t ex läkare och målgruppsrepresentanter. Genomföra källkritik a) Vem är källan/källans författare? Är författaren expert på området och neutral? b) I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att underhålla?

6 c) Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen? d) Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag? e) Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas? Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak? 4. Avtala med faktagranskare I detta steg bör det finnas beslut om vilken faktagranskare som ska användas så att avtal kan upprättas och vara klart när granskningen ska genomföras. Se rutin för arvoden. Länk. Är under framtagning. Fas 3: Pröduktiön 1. Producera/beställa produktion Redaktören producerar innehållet. Om det är en beställning till extern part som ska göras ansvarar redaktören för kontakten med den externa producenten och för att hen får ett så tydligt och bra underlag och instruktioner som möjligt. Vid produktion ska hänsyn till interna riktlinjer tas. Länk. Språkliga riktlinjer. Är under framtagning. Länk. Struktur. Är under framtagning. 2. Se på informationsdesign Hur ska den sammantagna presentationen av innehållet se ut? Vad ska följa med i informationspaketet tillsammans med artikeln, länkar till vidareläsning, relevanta vårdhänvisningar, telefonnummer, bloggar som passar, annat relaterat innehåll på sajten? 3. Beställa bild/media vid behov Beställning av bild och film görs i samråd med produktionsledare och ansvarig bildredaktör. Bildredaktören har t ex koll på avtal och riktlinjer och samordnar bildmaterialet och kan bistå med olika stort stöd beroende på behov.

7 Fas 4: Sa kersta lla kvalitet 1. Intern granskning Redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras. När det finns ett färdigt utkast till produktionen kallar redaktören till innehållsmöte. På innehållsmöte diskuteras produktionen tillsammans med produktionsledaren och andra redaktörer. Syftet med innehållsmötet är att diskutera perspektiv, språk och tilltal. Vid behov kan redaktören även be medicinskt sakkunniga om hjälp att granska innehållet eller att delta på innehållsmöte. Vid behov kan redaktören välja att ha ytterligare interna avstämningar med produktionsledaren och/eller andra redaktörer. Checklista för innehållsmöte planeras att tas fram. Ett innehållsmöte ska avslutas med något slags beslut om vilka ändringar som är aktuella. 2. Extern faktagranskning Efter eventuella justeringar från den interna granskningen skickar redaktören innehållet till en extern faktagranskare. Faktagranskarens uppgift är att säkerställa faktainnehållet, samt att bistå med sina kunskaper om omvärlden kring ett ämne som kan vara konstruktivt för innehållet. Redaktören är den som äger texten och ansvarar för det språkliga innehållet. Faktagranskaren får ett arvode och en deadline för när arbetet ska vara avslutat. 3. Avstämning med målgrupp vid behov I så stor utsträckning som möjligt ska innehåll som produceras även stämmas av med den primära målgruppen. Det kan ske på olika sätt, t ex genom en användarpanel eller fokusgrupper. Innehållet kan även skickas till en eller flera representanter i målgruppen som inbjuds komma med synpunkter (exempelvis en patientförening). 4. Granskningsråd När redaktören bedömer innehållet som helt färdigt meddelar denne sin produktionsledare. Produktionsledaren samordnar granskningsrådet. Redaktören ansvarar för att innehållet är tillgängligt för rådet att granska på bestämt datum. Efter rådets deadline går redaktören, produktionsledaren minst ytterligare en redaktör samt vid behov medicinskt sakkunnig igenom rådets kommentarer. Det är den gruppen som fattar beslut om eventuella ändringar, rådets kommentarer är endast rådgivande. I detta steg fattas också beslut om publicering.

8 Justera Redaktören justerar innehållet löpande utifrån de kommentarer som kommer in i de olika granskningsprocesserna. Vid behov stämma av med t ex annan redaktör, faktagranskare, medicinskt sakkunnig eller produktionsledare. Fas 5: Publicera Redaktören publicerar innehållet och tar vid behov hjälp av exempelvis bildredaktör. I regel ska det stå Redaktör (den som senast reviderat innehållet) och där det är aktuellt Faktagranskare som avsändare på sidan. Undantag: Om en frilansskribent har skrivit texten så ska hens namn stå som Skribent. Det kvarstår till dess innehållet är så pass ändrat att skribentens röst inte hörs. Checklistor behövs tas fram för bland annat EPi-rutiner vid publicering och nästa revideringsår, arvodesrutiner och dokumentation av källor etcetera. Fas 6: Avslut 1. Uppdatera produktionsplan Redaktören ansvarar för att fylla i produktionsplan med datum. Ordval och rutiner kan skilja sig åt för olika kanaler. Behöver tydliggöras. 2. Meddela intressenter Beroende på typ av innehåll och kanal kan det finnas olika intressenter. Exempel på intressenter är regionala redaktörer, vårdpersonal, ungdomsmottagningspersonal, patientföreningar, samarbetspartners. Hur och när informationen förmedlas diskuterar redaktören i samråd med produktionsledare. Är det innehåll som vi vet är av större intresse kan det finnas anledning att kontakta enheten Marknad & Kommunikation för ett eventuellt pressutskick.

9 Nyproduktionsprocess light Redaktionen 1177 Vårdguiden och UMO.se Förklaring av varje steg Nyproduktionsprocess light avser notiser/nyheter, vårdvalsartiklar och upplevelsebaserade reportage/intervjuer. Redaktören för innehållet har ansvar för alla steg i processen, men redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras. Den här processen används vid produktion av innehåll som behöver tas fram på kortare tid eller inte har behov av samma omfattande granskningsprocess eftersom innehållet inte innehåller fakta eller refererar till redan befintligt faktainnehåll inom våra tjänster. Det kan handla om nyhetsnotiser, inlägg i sociala medier, upplevelsebaserade reportage och intervjuer och regler- och rättighetstexter. Fas 1: Uppstart 1. Grundläggande research och planering Redaktören gör grundläggande research och planering utifrån beställning, uppdrag från produktionsledare eller eget initiativ som ryms inom de ordinarie arbetsuppgifterna. I det grundläggande arbetet bör följande frågor besvaras: Syfte Vilka upplevelser/känslor/handlingar ska innehållet ge upphov till hos mottagaren? Exempelvis Syftet med den här texten är att underlätta för en invånare att göra ett informerat val eller Syftet med den här texten är att informera om ett sjukdomsförlopp. Vinkel/perspektiv/avgränsningar Vad vill vi förmedla med innehållet? Vilka frågor ska innehållet svara på? Ett ämne kanske behöver delas upp i flera delar för att inte spreta åt för många håll eller bli för omfattande. Exempelvis kanske det är bättre att dela upp innehållet om rasism i flera delar: Att utsättas för rasism, Att utsätta någon för rasism, Vad är rasism? Det kan finnas många aspekter inom ett ämne som går att lyfta fram, men ett urval behöver ofta göras för att innehållet ska få en rimlig omfattning. Vilka avgränsningar behöver göras? Primär målgrupp Vilken är den primära målgrupp som innehållet ska produceras för? Vilka förutsättningar är det troligt att målgruppen har? Vilka frågeställningar samt behov har målgruppen? Finns det några sekundära målgrupper som är viktiga att ta hänsyn till och i så fall hur?

10 Gestaltning Beroende på varifrån uppdraget kommer kan gestaltning vara förutbestämd eller valfri utifrån vad vi inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst. Vilken presentationsform är bäst lämpad? Till exempel text, bildspel eller film. Ta gärna fram alternativa förslag om det högst prioriterade förslaget inte är genomförbart. Faktorer som påverkar valet är: Vilken är målgruppen och hur presenteras innehållet bäst för den? Vad är syftet med innehållet kan en viss typ av gestaltning vara att föredra för att få fram informationen? Vad finns det för budget? Produktionsledare eller projektledare avgör om det finns utrymme. Granskare/eventuell intervjuperson/ eventuell producent vid behov Faktagranskare Kriterier vid val av faktagranskare: Kan vi använda befintlig faktagranskare, titta vem som används inom relaterade områden i våra tjänster. Geografisk spridning vi strävar efter att hitta granskare från hela landet. Nationellt perspektiv - faktagranskaren ska ha kunskap om hur det ser ut nationellt och inte endast utgå från sitt eget landsting. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig faktagranskare men det bör ske i samråd med produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig. Vid vissa tillfällen kan ett innehåll behöva granskas ur flera perspektiv och det är då möjligt att anlita flera faktagranskare. Intervjuperson Ibland kan man behöva intervjua en sakkunnig för att få underlag till det innehåll man jobbar med. Intervjun kan ske via mejl, telefon eller genom ett möte. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig intervjuperson men det bör ske i samråd med produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig. Intervjupersonen ska ha ett nationellt perspektiv och vi strävar efter nationell spridning. Producent Ibland behöver innehållet produceras externt. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig producent men det bör ske i samråd med produktionsledaren. Externa producenter ska få tydlig information om syfte, målgrupp, avgränsningar m m samt för uppdraget relevanta redaktionella riktlinjer. Vid behov även kontaktuppgifter till en målgruppsrepresentant, t ex en patientförening.

11 Publiceringskanal och möjlig samverkan Beroende på varifrån uppdraget kommer kan publiceringskanalen vara förutbestämd eller valfri utifrån vad vi inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst. Vi ska sträva efter så stor nytta som möjligt i alla våra kanaler och därför i så stor utsträckning som möjligt titta på möjligheter till samverkansformer mellan kanalerna. 2. Uppstartsmöte vid behov Beroende på behovet och vilken typ av innehåll som ska produceras kan redaktören planera och kalla till uppstartsmöte. Då kan ovanstående frågor diskuteras där. Redaktören bestämmer i samråd med produktionsledare vilka som ska delta på uppstartsmöte. Deltagare på ett uppstartsmöte är vanligtvis: ansvarig produktionsledare ytterligare minst en redaktör vid behov medicinsk kompetens. 3. Tidsplan vid behov Ansvarig redaktör gör ett förslag till tidplan. Beslut om tidplan fattas av redaktören tillsammans med produktionsledare. Fas 2: Fö rarbete 1. Stämma av internt Stäm av vilket motsvarande eller relaterat innehåll som finns i våra olika kanaler 1177 Vårdguiden, UMO, RGS, Frågetjänsterna och det regionala innehållet på webben och i tidningen. Syftet med avstämningen är: Att informationen i alla våra kanaler ska vara samstämmig. Att få input till produktionen vilka frågor får vi kring detta och om det inte finns några frågor i svarsbanken behöver den kompletteras? Att hitta möjligheter till synergier, kan vi använda oss av redan producerat inehåll, kan vi anlita redan använda faktagranskare etcetera. 2. Stämma av externt Stäm av vad som skrivits om ämnet i forskningsrapporter, böcker, tidningar, på andra webbplatser, i sociala medier etc. Finns det intresseorganisationer och vilka tankar/åsikter företräder de? Finns det olika skolor, hur skiljer de sig åt? Vid behov ta hjälp av omvärldsanalytikerna på enheten Marknad & Kommunikation.

12 3. Övrig faktainhämtning vid behov Inhämta fakta på olika sätt genom att och intervjua sakkunniga och/eller representanter för målgruppen. Intervjua gärna olika sakkunniga med olika perspektiv, såsom t ex läkare och målgruppsrepresentanter. Genomföra källkritik f) Vem är källan/källans författare? Är författaren expert på området och neutral? g) I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att underhålla? h) Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen? i) Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag? j) Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas? Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak? 4. Avtala med faktagranskare vid behov I detta steg bör det finnas beslut om vilken faktagranskare som ska användas så att avtal kan upprättas och vara klart när granskningen ska genomföras. Se rutin för arvoden. Länk. Är under framtagning. Fas 3: Pröduktiön 1. Producera/beställa produktion Redaktören producerar innehållet. Om det är en beställning till extern part som ska göras ansvarar redaktören för kontakten med den externa producenten och för att hen får ett så tydligt och bra underlag och instruktioner som möjligt. Vid produktion ska hänsyn till interna riktlinjer tas. Länk. Språkliga riktlinjer. Är under framtagning. Länk. Struktur. Är under framtagning.

13 2. Se på informationsdesign Hur ska den sammantagna presentationen av innehållet se ut? Vad ska följa med i informationspaketet tillsammans med artikeln, länkar till vidareläsning, relevanta vårdhänvisningar, telefonnummer, bloggar som passar, annat relaterat innehåll på sajten. 3. Beställa bild/media vid behov Beställning av bild och film görs i samråd med produktionsledare och ansvarig bildredaktör. Bildredaktören har t ex koll på avtal och riktlinjer och samordnar bildmaterialet och kan bistå med olika stort stöd beroende på behov. Fas 4: Sa kersta lla kvalitet Beroende på vilken typ av innehåll som tas fram ser behovet av granskning olika ut men grunden är att allt innehåll ska granskas av någon mer än redaktören före publicering. Minst möjliga granskning är att någon annan redaktör har tittat på innehållet. 1. Intern granskning Redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras. När det finns ett färdigt utkast till produktionen ska minst en annan redaktör granska innehållet. Redaktören väljer själv vilken annan redaktör som ska granska. Vid behov fattas beslut i samråd med produktionsledare, projektledare eller medicinskt sakkunnig. Vid behov kan redaktören välja att ha ytterligare interna avstämningar med produktionsledaren och/eller andra redaktörer. 2. Extern faktagranskning vid behov Efter eventuella justeringar från den interna granskningen skickar redaktören innehållet till en extern faktagranskare. Faktagranskarens uppgift är att säkerställa faktainnehållet, samt att bistå med sina kunskaper om omvärlden kring ett ämne som kan vara konstruktivt för innehållet. Redaktören är den som äger texten och ansvarar för det språkliga innehållet. Faktagranskaren får ett arvode och en deadline för när arbetet ska vara avslutat. 3. Avstämning med målgrupp vid behov I så stor utsträckning som möjligt ska innehåll som produceras även stämmas av med den primära målgruppen. Det kan ske på olika sätt, t ex genom en användarpanel eller fokusgrupper. Innehållet kan även skickas till en eller flera representanter i målgruppen som inbjuds komma med synpunkter (exempelvis en patientförening).

14 Justera Redaktören justerar innehållet löpande utifrån de kommentarer som kommer in i de olika granskningsprocesserna. Vid behov stämma av med t ex annan redaktör, faktagranskaren, medicinskt sakkunnig eller produktionsledare. Fas 5: Publicera Redaktören publicerar innehållet och tar vid behov hjälp av exempelvis bildredaktör. I regel ska det stå Redaktör (den som senast reviderat innehållet) och där det är aktuellt Faktagranskare som avsändare på sidan. Undantag: Om en frilansskribent har skrivit texten så ska hens namn stå som Skribent. Det kvarstår till dess innehållet är så pass ändrat att skribentens röst inte hörs. Checklistor behövs tas fram för bland annat EPi-rutiner vid publicering och nästa revideringsår, arvodesrutiner och dokumentation av källor etcetera. Fas 6: Avslut vid behov 1. Uppdatera produktionsplan vid behov Redaktören ansvarar för att fylla i produktionsplanen med datum. Ordval och rutiner kan skilja sig åt för olika kanaler. Behöver tydliggöras. 2. Meddela intressenter vid behov Beroende på typ av innehåll och kanal kan det finnas olika intressenter. Exempel på intressenter är regionala redaktörer, vårdpersonal, ungdomsmottagningspersonal, patientföreningar, samarbetspartners. Hur och när informationen förmedlas diskuterar redaktören i samråd med produktionsledare. Är det innehåll som vi vet är av större intresse kan det finnas anledning att kontakta enheten Marknad & Kommunikation för ett eventuellt pressutskick.

15 Revideringsprocess Redaktionen 1177 Vårdguiden och UMO.se Förklaring av varje steg En revidering kan initieras på flera olika sätt men det normala är att det är dags enligt produktionsplanen. En revidering kan också bli aktuell då omfattande ändringar behöver göras till exempel för att nya riktlinjer har tillkommit i ämnet, relevanta synpunkter kommer in och så vidare. Regionalt innehåll som ska lyftas till nationellt nivå omfattas också av revideringsprocessen. Mindre uppdateringar av vårt innehåll sker löpande och behöver då inte till fullo följa denna revideringsprocess men alla uppdateringar ska dokumenteras. Syftet med att kontinuerligt revidera innehållet inom våra tjänster är att säkerställa kvaliteten samt se till att det är relevant för den tilltänkta målgruppen. En revidering kan innebära allt ifrån stora förändringar av innehållet till att inga ändringar görs. Redaktören bedömer vilka ändringar som ska/inte ska göras genom att sätta sig in i ämnet och vid behov ta hjälp av intern och/eller extern kompetens. Fas 1: Genömga ng 1. Innehållsgenomgång Gör genomgång av hela innehållet. Ha övergripande syfte, värdeord och målgrupp för tjänsten i åtanke, såväl som vilka interna riktlinjer som är relevanta för innehållet exempelvis berättarstrukturer, språkliga riktlinjer, länkpolicy etc. Se över gestaltning. Är presentationssättet av innehållet det bäst lämpade för målgruppen? Ge förslag på annan gestaltning om det är relevant och kolla med produktionsledare om det är möjligt att genomföra i mån av tid och pengar. Lägg förslag i önskelista. Checklista vid genomgång: Vem vänder sig innehållet till? Är målgruppen fortfarande densamma eller har den ändrats? Vilka förutsättningar är det troligt att användaren har, vilka frågeställningar samt behov har hen? Är innehållet relevant utifrån ovan frågor? Är språket på rätt nivå, med enkla, vanliga och begripliga ord? Är innehållet uppbyggt på ett lättnavigerat sätt? Är det tydligt vad användaren ska göra, stärker innehållet hen som aktiv person? Är tonen empatisk och stärkande? Är innehållet exkluderande genom att förutsätta vissa egenskaper, förutsättningar eller förhållanden hos användaren?

16 Om det finns länkar är de relevanta, saknas det länkar? Se över brödtextlänkning och puffar. 2. Synpunktsgenomgång Finns det synpunkter på innehållet som har kommit in inifrån och utifrån verksamheten? Avväg huruvida de ska påverka innehållet, stäm av vid behov med kollegor och medicinskt sakkunnig. 3. Stämma av internt Stäm av vilket motsvarande eller relaterat innehåll som finns i våra olika kanaler 1177 Vårdguiden, UMO, RGS, Frågetjänsterna och det regionala innehållet på webben och i tidningen. Syftet med avstämningen är: Att informationen i alla våra kanaler ska vara samstämmig. Att få input till revideringen vilka frågor får vi kring detta och om det inte finns några frågor i svarsbanken behöver den kompletteras? Att hitta möjligheter till synergier, kan vi använda det innehåll vi redan producerat bättre, kan vi anlita redan använda faktagranskare etcetera. 4. Stämma av externt Stäm av vad som skrivits om ämnet i forskningsrapporter, böcker, tidningar, på andra webbplatser, i sociala medier etc. Finns det intresseorganisationer och vilka tankar/åsikter företräder de? Finns det olika skolor, hur skiljer de sig åt? Vid behov ta hjälp av omvärldsanalytikerna på enheten Marknad & Kommunikation. 5. Se över informationsdesign Informationsdesignen är helheten som presenteras inklusive text, bild, länkar. Beslut Utifrån det som redaktören kommer fram till under genomgången av innehållet fattar hen ett av följande beslut: Justera innehållet Innehållet behåller i stort sin tidigare karaktär trots ändringar. Justera innehållet så pass mycket att det måste gå igenom nyproduktionsprocessen Innehållet bedöms behöva så stora ändringar att det i stort ändrar karaktär. Det gamla innehållet får finnas kvar till dess det ersätts.

17 Avpublicera innehållet om det bedöms inte längre vara relevant Beslut sker i samråd med produktionsledare och vid behov medicinskt sakkunnig. Se till att innehållet tas bort ur revideringslistan. Lägg till information om varför i planeringsfliken i EPi. Avpublicera och flytta innehållet till noden Avpublicerat material som inte ska slängas. Om revideringskopia redan har skapats, måste revideringen avslutas, artikeln publiceras och sedan avpubliceras. Avlänka i andra artiklar som länkar till innehållet. Meddela redaktörsnätverket och eventuella andra intressenter exempelvis om man vet om någon som länkar till innehållet. Fas 2: Revidera Genomför ändringar i innehållet utifrån resultatet av genomgången. Ta hjälp av till exempel bildredaktör vid bildbeställning. Fas 3: Sa kersta lla kvalitet 1. Intern granskning Redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras och beslut om hur slutprodukten ska se ut fattas därför gemensamt. När redaktören har reviderat innehållet ska minst en annan redaktör också titta på innehållet. Vid behov kan redaktören be flera kollegor att vara bollplank. Vid större ändringar eller tveksamheter kan innehållet tas upp på ett innehållsmöte. Då meddelar redaktören produktionsledare eller den redaktör som ansvarar för innehållsmöten. På innehållsmöte diskuteras revideringen tillsammans med produktionsledaren och andra redaktörer. Syftet med innehållsmötet är att diskutera perspektiv, språk och tilltal. Vid behov kan redaktören även be medicinskt sakkunnig om hjälp att granska innehållet eller att delta på innehållsmöte. 2. Extern granskning I första hand ska redaktören vända sig till den faktagranskaren som granskat innehållet tidigare om hen bedömer att det fungerar och att faktagranskaren fortfarande har rätt profil. Om en ny faktagranskare ska väljas så kan redaktören själv föreslå en person och stämma av med produktionsledaren eller ta hjälp av exempelvis medicinskt sakkunnig. Redaktören kontaktar faktagranskaren med en förfrågan om att granska. Faktagranskare Kriterier vid val av faktagranskare: Kan vi använda befintlig faktagranskare? Titta vem som används inom relaterade områden i våra tjänster.

18 Geografisk spridning vi strävar efter att hitta granskare från hela landet. Nationellt perspektiv - faktagranskaren ska ha kunskap om hur det ser ut nationellt och inte endast utgå från sitt eget landsting. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig faktagranskare men det bör ske i samråd med produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig. 3. Avstämning med målgrupp vid behov Vid behov ska redaktören stämma av revideringen med dess primära målgrupp. Det kan ske på lika sätt, t ex genom en användapanel eller fokusgrupper. Innehållet kan även skickas till en eller flera representanter i målgruppen som inbjuds komma med synpunkter. Fas 4: Publicera Redaktören publicerar innehållet och tar vid behov hjälp av exempelvis bildredaktör. I regel ska det stå Redaktör (den som senast reviderat innehållet) och där det är aktuellt Faktagranskare som avsändare på sidan. Undantag: Om en frilansskribent har skrivit texten så ska hens namn stå som Skribent. Det kvarstår till dess innehållet är så pass ändrat att skribentens röst inte hörs. Checklistor behövs tas fram för bland annat EPi-rutiner vid publicering och nästa revideringsår, arvodesrutiner och dokumentation av källor etcetera. Fas 5: Avslut 1. Uppdatera produktionsplan Meddela produktionsledaren som administrerar revideringslistan att revideringen är slutförd. Ordval och rutiner kan skilja sig åt för olika kanaler. Behöver tydliggöras. 2. Meddela intressenter Beroende på typ av innehåll och kanal kan det finnas olika intressenter. Exempel på intressenter är regionala redaktörer, vårdpersonal, ungdomsmottagningspersonal, patientföreningar, samarbetspartners. Hur och när informationen förmedlas diskuterar redaktören i samråd med produktionsledaren. Är det innehåll som vet är av större intresse kan det finnas anledning att kontakta enheten Marknad & Kommunikation för ett eventuellt pressutskick.