Uppföljning av nationella värdegrunden samt Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier

Transkript

1 Uppföljning av nationella värdegrunden samt Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier Kerstin Carlén och Johan Werner

2

3 Sammanfattning Uppföljning av värdegrund och värdighetsgarantier Bakgrund Nationella värdegrunden ger avtryck Utvecklingsarbete i Järfälla kommun Syfte med uppföljningen Metoder och urval Antal äldre på särskilda boenden Information och förankring Förverkligande av värdighetsgarantier Intervjuer om värdegrunden Självbestämmande Individanpassning och delaktighet Privatliv och kroppslig integritet Gott bemötande Trygghet God kvalitet Meningsfull tillvaro Erfarenheter och svårigheter Struktur och organisation Deltagande observationer Granskning av dokument och rutiner Socialnämndens effektmål Årsredovisning Riktlinjer Förfrågningsunderlag vid upphandling och överenskommelse egen regi Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Klagomålshantering Uppföljning av verksamheter för särskilda boenden Genomförandeplaner Rutiner för kontaktmannaskap Analys och slutsatser Hur kan vi få allt att hänga ihop? Ledarskapets betydelse Ett samverkande värdegrundsteam Uppföljning på flera nivåer Mognadsnivåer i etiska frågor Genomförandeplaner ur ett värdegrundsperspektiv Kontaktmannaskap ur ett värdegrundsperspektiv Måltidsordning Meningsfull tillvaro Förslag till utvecklingsområden Carlén & Werner AB 3 (51)

4 Jag är inte rädd för att dö, men rädd för att inte leva. Magnus Härenstam Carlén & Werner AB 4 (51)

5 Sammanfattning Under våren 2016 har uppföljning gjorts på särskilda boenden inom äldreomsorgen i Järfälla kommun. Uppföljningens syfte är att ge en bild av hur nationella värdegrunden, Järfällas värdegrund för äldreomsorgen samt de reviderade värdighetsgarantierna följs och integreras i Järfälla kommun. Intentionerna med nationella värdegrunden är att äldreomsorgen ska vara likvärdig för de äldre, oavsett kommun eller driftsform. Rapporten ger framför allt en generell bild, men när det varit möjligt har goda exempel lyfts fram för att vara en vägledning i det fortsatta arbetet. Rapporten innehåller också analys och slutsatser samt förslag till utvecklingsområden. Uppföljningen har skett med hjälp av individuella intervjuer med äldre och gruppintervjuer med anhöriga, värdgrundsledare samt verksamhetschefer. Deltagande observation har genomförts på samtliga äldreboenden. Avslutningsvis har granskning av olika dokument och rutiner genomförts. Vi har tagit del av förvaltningens styrning och uppföljning av särskilda boenden samt kravspecifikation vid upphandling av särskilda boenden i äldreomsorgen. Kvalitetsledningssystem, rutiner för kontaktmannaskap, rutiner för klagomålshantering och inkomna klagomål samt ett urval av genomförandeplaner har också granskats för att bedöma hur dessa påverkats eller förändrats sedan nationella värdegrunden infördes. Nämnden har i styrning och uppföljning i väsentliga delar utvecklat synsätt utifrån nationella värdegrunden. Inte minst i förfrågningsunderlag vid upphandling och överenskommelse med äldreboende i egen regi är värdegrunden vägledande. Utveckling av kvalitetsledningssystem utifrån Socialstyrelsens allmänna råd 2012 pågår inom egen regi. Flottiljen har reviderat sitt system och har inkluderat värdegrundsarbetet. Lönnen och Linden har inte lokalt anpassat kvalitetsledningssystemet utan har ett generellt system för hela företaget. Ett aktivt arbete pågår kring social dokumentation, vilket också nyligen följts upp av förvaltningen. Även i denna uppföljning har genomförandeplaner granskats och många liknande iakttagelser har skett. Den äldres delaktighet i upprättandet av planen behöver fortfarande förbättras och inte minst beskrivning av hur den enskilde vill att stöd och hjälp ska utföras. Förankringsarbetet av Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier har påbörjats på de flesta äldreboenden. Några boenden har organiserat för förankringsarbetet, medan det på andra sker mer sporadiskt. Järfällas värdighetsgarantier uppfylls till en del. Verksamheterna behöver ta fram angreppssätt för hur de ska säkra att garantierna uppfylls. Vi upplever att förankringsarbetet kommit olika långt på boendena och även avseende hur etiska förhållningssätt ger avtryck i det praktiska arbetet. Det finns en större medvetenhet hos de privata utförarna i jämförelse med egen regi. Vi kan även iaktta en positiv utveckling kring de etiska förhållningssätten generellt. Carlén & Werner AB 5 (51)

6 Positiva iakttagelser är att förändringar skett av vissa rutiner och förhållningsätt. De äldre bestämmer t.ex. själva när de vill gå upp på morgonen och lägga sig på kvällen. De bestämmer också när och var de vill inta sina måltider. Frukosten är ofta uppdukad så den äldre kan se och välja själv. Upplevelsen hos äldre och anhöriga som intervjuats är att personalen oftast visar stor respekt för den enskildes privatliv. De äldre tillfrågas ofta om hur de vill ha det i olika situationer. Anhöriga känner sig oftast välkomna på boendet och är generellt nöjda med personalens bemötande. Mest betydelsefullt för att äldre och anhöriga ska uppleva trygghet är att det finns personal dygnet runt samt att larm fungerar och återkoppling sker direkt till den enskilde. Anhöriga poängterar vikten av att läkare och sjuksköterskor finns tillgängliga och agerar som en naturlig kontakt. Både äldre och anhöriga lyfter fram brister i kommunikation på grund av språkförbistringar, men betonar att personal med utländsk bakgrund visar stor respekt och empati för de äldre. Det kan vara svårt att upprätthålla god kvalitet med för få ordinarie personal, framför allt på helger, är en annan aspekt som framkommer vid intervjuerna. Gemensamma aktiviteter har utvecklats och på flera boenden har det, i och med att aktivitetsansvariga nu finns, blivit mer variation i utbudet. Fortfarande finns dock mycket att utveckla kring aktiviteter så att det blir både bredare utbud och mer individanpassning. Carlén & Werner AB 6 (51)

7 1. Uppföljning av värdegrund och värdighetsgarantier Denna uppföljning har genomförts på särskilda boenden i Järfälla kommun. Uppföljningen har genomförts av Kerstin Carlén och Johan Werner från konsultföretaget Carlén & Werner AB. Uppföljningen har skett under våren 2016 och resultatet har sammanställts i denna rapport. 1.1 Bakgrund Den 1 januari 2011 infördes en lagstadgad nationell värdegrund för äldreomsorgen (SoL 5 kap. 4 och 5 ). Innan lagstiftningen tillkom gjordes flera utredningar som beskrev situationen i äldreomsorgen och specifikt i den statliga offentliga utredningen Värdigt liv i äldreomsorgen. 1 Där konstateras att människosyn, värderingar och etiska förhållningssätt behöver tydliggöras ännu mer för att kvaliteten i den dagliga verksamheten ska utvecklas och tilliten och förtroendet för äldreomsorgen ska öka. Den nationella värdegrunden tydliggör de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Värdegrunden fastslår ett synsätt som innebär att äldre personer ska ha möjlighet att leva utifrån sin egen identitet och personlighet. Verksamheten ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, står det i lagtexten. 5 kap. Värdegrund 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär och innebär den enskildes rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet, insatser av god kvalitet och gott bemötande. Den enskildes välbefinnande handlar om känsla av trygghet och upplevelse av meningsfullhet. Genom en lagstadgad nationell värdegrund ökar likvärdigheten inom äldreomsorgen. Likvärdigheten innebär att alla har rätt till en skälig levnadsnivå. Vad som är skälig nivå får fritt tolkas av politikerna i varje kommun. Det innebär däremot inte att alla äldre har behov av samma insatser eller att insatserna utförs på samma sätt. 1 Regeringens betänkande (utredning) Värdigt liv i äldreomsorgen, SOU 2008:51 och Regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen, 2009/2010:116 Carlén & Werner AB 7 (51)

8 Värdegrunden och de etiska förhållningssätten måste vara basen i äldreomsorgen och vara en moralisk kompass för äldreomsorgens utveckling. Hur värdegrunden ska omsättas och visa sig i det dagliga arbetet är ett uppdrag för alla medarbetare i äldreomsorgen. Lagtexten bygger på de förarbeten 2 som genomfördes innan tillägget om värdegrund kom till i Socialtjänstlagen. Begreppet värdigt liv delas in i fem områden och begreppet välbefinnande innehåller två områden: Värdigt liv 1. Rätt till privatliv och kroppslig integritet 2. Möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande 3. Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser 4. Insatser av god kvalitet 5. Ett gott bemötande Välbefinnande 6. Känsla av trygghet 7. Upplevelse av meningsfullhet 1.2 Nationella värdegrunden ger avtryck Nationella värdegrunden är det grundfundament som äldreomsorgen bygger på. Vi ser positivt på att nationella värdegrunden allt mer integreras i styrning och uppföljning av äldreomsorgen på statlig myndighetsnivå. Det medför att värdegrunden på sikt kommer att vara ännu mer vägledande även på kommunal- och verksamhetsnivå. Vägledning för upphandling och uppföljning Socialstyrelsen utarbetade 2013 en vägledning för upphandling och uppföljning 3 som tydligt markerar att vård och omsorg ska utgå från nationella värdegrunden. Bilagan till vägledningen innehåller bedömningskriterier som tydligt utgår från nationella värdegrundens intentioner. Äldres behov i centrum I värdegrundsutredningens betänkande konstaterades att det fanns behov av ett enhetligt nationellt behovsinriktat och systematiskt arbetssätt av äldre eftersom det var stora skillnader i kommunerna och biståndsbedömningen var insatsstyrd och utgick ifrån vilka insatser den äldre kan få och inte vilka behov den äldre har. Äldres behov i centrum 4 (ÄBIC) är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. ÄBIC bidrar till: Ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Ett gemensamt språk och strukturerad dokumentation Ett bättre underlag för planering och uppföljning 2 Regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen, 2009/2010:116 3 Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre (Socialstyrelsen artikelnummer ) 4 Äldres behov i Centrum (Socialstyrelsen artikelnummer ) Carlén & Werner AB 8 (51)

9 Äldrestandard 2012 fick SIS (Swedish Standars Institutet) i uppdrag av regeringen att ta fram en standard för äldreomsorgen. Den nya äldrestandarden 5 lanserades 15 april Standarden har ett personcentrerat och salutogent förhållningssätt och avser omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre personer med omfattande biståndsbedömda behov som bor i ordinärt eller särskilt boende. Standarden är avsedd att användas vid kvalitetssäkring, uppföljning, utvärdering och utveckling av sådana tjänster. Den kan också användas som underlag vid upphandling, utbildning, tillsyn och certifiering. Även i äldrestandarden avspeglas nationella värdegrundens synsätt Den äldre personen kan, så långt som möjligt, välja när och hur stöd och service ges. Syftet är främst att underlätta äldre personers inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänsten och service i särskilda boenden. 1.3 Utvecklingsarbete i Järfälla kommun Järfälla Vård och Omsorg hade redan innan nationella värdegrunden lagstadgades utvecklat så kallade etiska riktlinjer. Dessa reviderades 2013, men har inte anpassats utifrån nationella värdegrundens intentioner. Nationella värdegrunden har ett brukarperspektiv utifrån den äldre. De etiska riktlinjerna har både brukar- och personalperspektiv. I vår yrkesutövning: bemöter vi våra kunder och arbetskamrater med respekt har vi ett bemötande som handlar om kundens rätt att vara trygg och behålla sin integritet relaterar vi till kunder, anhöriga och kollegor på ett professionellt sätt tar vi ansvar för vår kompetensutveckling håller vi diskussionen om våra etiska diskussioner levande Ansvar & Omsorg har sedan tidigare en värdegrund som harmonierar väl med nationella värdegrunden, samtidigt som den också har karaktären av varumärkesbeskrivning. A&O vill skapa en positiv miljö och omsorg för människor i behov av särskilt boende. Vårt mål är att de boende ska känna Värme, Omsorg och Trygghet och har kvar sin personliga integritet hela livet. Vi vill att de boende som bor hos oss ska uppleva sitt nya boende som ett hem. Ett hem där man känner sig trygg i vetskapen om att det alltid finns någon till hands, om jag skulle behöva hjälp eller sällskap. Vi vill ge våra boende vård och omsorg enligt principen Hela människan hela livet. Det betyder att att vi vill se och respektera varje boende som en hel människa, även om sinnen eller kroppsliga funktioner är nedsatta. Vi vill bidra till att bevara varje boendes integritet, stärka självrespekt och respektera individens självbestämmande. Attendos värderingar bygger på tre begrepp kompetens, engagemang och omtanke som beskriver mer utförligt vad företaget står för. Värderingarna kan uppfattas mer som 5 Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende (SS :2015) Carlén & Werner AB 9 (51)

10 företagets varumärke än etiska förhållningssätt och gäller för all verksamhet, inte specifikt för äldreomsorgen. Värderingarna har funnits innan nationella värdegrunden lagstadgades. Kompetens: Vi försöker alltid förstå varje individs behov och önskemål Vi är stolta över att vara kvalitetsledande och visar gärna våra resultat öppet Vi gör rätt saker i rätt tid Vi är noggranna och uppmärksammar detaljer Vi bidrar till utveckling genom att söka lösningar där andra ser problem Engagemang: Vi är stolta över vad vi gör och över att vara en del av Attendo VI är pålitliga och håller vad vi lovar Vi visar framåtanda och försöker alltid överträffa förväntningar Vi känner tillfredsställelse i ett väl utfört arbete Omtanke Vi får människor att känna trygghet och säkerhet Vi ger hjälp till självhjälp Vi bemöter alltid varje person med respekt Vi lyssnar på individen och anpassar våra handlingar därefter Attendos vision handlar om att stärka individen: Varje individ känner sig lyssnad på Varje individ känner stöd till självständighet Varje individ känner sig trygg och säker Varje individ upplever att livskvaliteten påverkas positivt Lokala värdighetsgarantier Utveckling av lokala värdighetsgarantier genomfördes under 2012 i Järfälla kommun. Utbildning genomfördes i den nationella värdegrunden och i utarbetandet av förslag till de lokala värdighetsgarantierna involverades politiker, tjänstemän, utförarorganisationer och pensionärsorganisationer. Verksamhetscheferna inom äldreomsorgen utbildades för att leda arbetet med att förankra de lokala värdighetsgarantierna i sina verksamheter. En uppföljning av de lokala värdighetsgarantierna gjordes under hösten 2013 i form av intervjuer med olika utförare inom äldreomsorgen. Det framkom att garantierna inte var förankrade i verksamheterna och inte heller hos kunderna och deras anhöriga. Under hösten 2014 pågick ett arbete kring revidering av de lokala värdighetsgarantierna. Arbetet gjordes i form av workshops som berörde politiker, hemtjänsttutförare, verksamhetschefer inom särskilt boende, biståndshandläggare och kommunens pensionärsråd. En värdegrund för äldreomsorgen utvecklades samt förslag på reviderade lokala värdighetsgarantier. Värdegrunden beskriver de förhållningssätt som gäller inom äldreomsorgen utifrån den nationella värdegrundens intentioner. Socialförvaltningen fastställde de reviderade lokala värdighetsgarantierna som trädde i kraft Carlén & Werner AB 10 (51)

11 Under våren 2015 utbildades ett 80-tal värdegrundsledare inom egen regi och privata utförare och under 2016 ytterligare ca 20 personer. Syftet är att värdegrundsledarna ska vara ett stöd till verksamhetschefen i förankringen av värdegrund och lokala värdighetsgarantier, men också i det fortsatta värdegrundsarbetet på arbetsplatsen. 1.5 Syfte med uppföljningen Uppföljningen ska ge en bild av hur nationella värdegrunden, Järfällas värdegrund för äldreomsorgen och de reviderade lokala värdighetsgarantierna följs och integreras i Järfälla kommun. Intentionerna med nationella värdegrunden är att äldreomsorgen ska vara likvärdig för de äldre i hela Järfälla kommun, oavsett driftsform. Rapporten ger framförallt en generell bild, men när det är möjligt lyfts också goda exempel som kan bli en vägledning i det fortsatta arbetet. Rapporten innehåller också analys och förslag till utvecklingsområden. 1.6 Metoder och urval Uppföljningen har genomförts på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Hemtjänsten har inte varit aktuell för uppföljning nu p.g.a. att en ny LOV-upphandling genomfördes under hösten 2015 och att därmed flera utförare är nya i uppdraget. Nedan beskrivs de olika metoder som använts i uppföljningen som gett underlag till analys och ställningstaganden. Därutöver har planering och avstämning med uppdragsgivaren skett löpande. 1. Information och marknadsföring Granskning av vilka informationskanaler som används för att göra värdegrund och garantier kända. 2. Brukares och anhörigas uppfattning om Järfällas värdegrund och lokala värdighetsgarantier Individuella intervjuer genomfördes under februari månad med ett urval brukare från 8 av 10 särskilda boenden, totalt 16 intervjuer. Tallbohov demensboende undantogs vid de individuella intervjuerna p.g.a. av svårigheten att genomföra intervjuer med brukare som har en demenssjukdom. Kastanjens äldreboende består i huvudsak av korttidsboende och växelvård. Intervjuer med brukare genomfördes inte där eftersom de boende har en kortvarig eller mer sporadisk erfarenhet av verksamheten. Tre gruppintervjuer genomfördes med ett urval anhöriga till boenden på särskilda boenden i kommunen. Dessa genomfördes under kvällstid i februari månad. 3. Värdegrundsledares uppfattning om hur förhållningssätten i värdegrunden och garantierna visar sig i handling Tre gruppintervjuer genomfördes med ett urval värdegrundsledare från varje boende. Intervjuerna genomfördes i mars månad. 4. Verksamhetschefernas uppfattning om hur de ger förutsättningar för ett etiskt förhållningssätt och systematiskt förbättringsarbete utifrån nationella värdegrundens intentioner samt Järfälla kommuns värdegrund och lokala värdighetsgarantier Carlén & Werner AB 11 (51)

12 En gruppintervju genomfördes med verksamhetschefer i egen regi. Verksamhetschefer i privat regi intervjuades enskilt. Intervjuerna genomfördes i mars månad. 5. Deltagande observation på boendena Deltagande observation genomfördes under en vecka i april på samtliga boenden som en avstämning i förhållande till det som tidigare framkommit i intervjuer. Vid en observation deltar man inte i det praktiska arbetet utan håller sig mer i bakgrunden för att iaktta och dokumentera utifrån vissa områden/situationer för att observera om och hur framför allt förhållningssätten i värdegrunden avspeglar sig i möten med de boende. 6. Granskning av relevanta dokument för att ta ställning till om och hur styrning av verksamheten anpassats utifrån intentionerna i nationella värdegrunden, Järfällas värdegrund och lokala värdighetsgarantier Insamling skedde av relevanta dokument som nämndmål, årsredovisning, kravspecifikation vid upphandling av verksamhet, kvalitetsledningssystem, klagomålshantering (inkomna klagomål under tiden som avser värdegrund och värdighetsgarantier samt hur dessa åtgärdats), uppföljning av särskilda boenden 2015, rutiner för kontaktmannaskapet samt urval av genomförandeplaner. 7. Rapportskrivning Alla underlag och anteckningar i uppföljningen har sammanställts och analyserats. Resultatet dokumenteras i denna rapport. 2. Antal äldre på särskilda boenden Nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller äldre som har biståndsbeslut i någon form. På särskilda boenden i Järfälla kommun finns totalt 414 lägenheter inklusive korttidsplatser och lika många äldre personer som omfattas av nationella värdegrunden, Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier. 3. Information och förankring Information om Järfällas värdighetsgarantier i äldreomsorgen finns på kommunens hemsida. På sidan Äldre finns länk vidare till Järfällas värdighetsgarantier: Där finns det även möjlighet att lyssna på texten och en länk till den framtagna broschyren. Äldre och anhöriga Vid intervjutillfällena hade flertalet av befintliga äldre på äldreboenden och anhöriga ännu inte fått information om de nya beslutade värdighetsgarantierna och värdegrunden i Järfälla kommun. Broschyren har i sporadisk omfattning delats ut på boendena. Broschyren finns också utlagd på några äldreboenden vid entréer eller anslagna i hiss eller på anslagstavla. Nyinflyttade äldre får däremot broschyren från biståndshandläggare. Carlén & Werner AB 12 (51)

13 Värdegrundsledarna som intervjuades känner naturligt till värdegrunden och garantierna eftersom de fått dem skriftligt i samband med att de utbildades till värdegrundsledare. Värdegrundsledarna på Eken och Olovslund känner till att broschyren om värdegrund och värdighetsgarantier lämnas till nyinflyttade. Övriga värdegrundsledare känner inte till om detta sker. Verksamhetscheferna har fått information från äldreenheten om att foldern finns med i informationsmaterial för nya kunder i samband med biståndhandläggningen. De har inte förstått eller fått direktiv om att broschyren ska delas ut till befintliga kunder och anhöriga. Följande framkom för övrigt vid intervjuer med verksamhetscheferna avseende information: Tallbohovs Omsorgsboende har gett information på anhörigmöten och delat ut broschyren. Linden har satt upp tavlor på varje avdelning med Järfällas värdegrund och garantier tillsammans med Ansvar & Omsorgs egen värdegrund. Den aktivitetsansvarige har gått igenom broschyren med de äldre som en aktivitet. Lönnen har delat ut broschyren till alla kunder. Information har också getts på anhörigmöte. Flottiljen har ännu inte delat ut broschyren till kunder eller anhöriga. Björken har inte informerat eller delat ut broschyren till de äldre eller anhöriga. Kastanjen har broschyren utlagd vid entrén. Ingen övrig information till de äldre har lämnats. Tallbohov Demens har anslagit foldern på anslagstavla och i hissen. Den finns också anslagen på dagverksamheten Träffpunkten. Eken har inte delat ut broschyren eller lämnat information till befintliga kunder. Olovslund har delat ut en broschyr till varje avdelning, men ingen information har getts till befintliga kunder. Almen har i nära anslutning till intervjuerna lagt ut broschyren vid entrén. Förankring hos personalen Vid intervjuerna framgick hur långt de olika boendena kommit med förankringen av Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier: Linden har arbetat med förankringsarbete med hjälp av det specifika studiehäfte som utarbetats som stöd i förankringsarbetet. Fyra värdegrundsledare arbetar med det på varsin avdelning, men inte sin egen. Särskild tid har inte avsatts, men de menar att det finns tid. En halv timme eller mer har avsatts per månad för förankringsarbetet. Lönnens värdgrundsledare har arbetat med övningarna i studiehäftet, men har inte dokumenterat resultatet. De arbetar också generellt med nationella värdegrunden med hjälp av värderingskort från Värdegrundsakademin. Värdegrundsarbetet är en stående punkt på APT. Flottiljen har arbetat med förankringsarbetet utifrån studiehäftet i sex tvärgrupper som värdgrundsledaren ledde. Verksamhetschefen och värdgrundsledaren planerade tillsammans inför förankringsarbetet. Detta arbete skedde utanför schemalagd tid ca en timme/tillfälle. Verksamhetschefen hade gått ut med att det var obligatoriskt. Carlén & Werner AB 13 (51)

14 Olovslunds verksamhet och värdegrundsledare har tillsammans lagt upp en plan. De har gått igenom alla övningar i studiehäftet. Tid har avsatts för det arbetet på APT (arbetsplatsträffar). Verksamhetschefen har regelbundna möten med värdegrundsledarna och värdegrundsfrågorna är en stående punkt på APT. Självskattning har genomförts som uppföljning. Resultatet har sedan diskuterats i gruppen. Almen har kommit igång lite kring arbetet med förankringsarbetet. Det har skett mer ostrukturerat. Personalen har arbetat avdelningsvis och suttit ner i 10 minuter för reflektion utifrån studiehäftet vid tillfällen när de varit tre personal på avdelningen. På APT finns inte tid avsatt för värdegrundsarbetet. Personalen har parallellt gått utbildning i reflektion genom Äldrecentrum, vilket ses som ett komplement till studiehäftet. Kastanjen har inte påbörjat förankringsarbetet. Värdegrundsledarna vill få avsatt tid för arbetet från sin chef. Tallbohov Demens har inte haft några särskilda möten för värdegrunden. Tid avsätts på APT för boendefrågor, genomförandeplaner och individualisering. Tallbohov Omsorg har tagit upp värdegrundsarbetet på APT och värdegrundsledarna har genomfört reflektionsmöten utifrån värdeorden. Eken har haft två dagar där alla APT förlades. Värdgrundsledarna hade två timmar per avdelning för information om värdegrundsarbetet. Värdegrundsledarna behöver fortsatt tid för förankringsarbetet och trevar kring hur det ska läggas upp. Värdegrundsledarna ansvarar för att nyanställda får information om värdegrundsarbetet. Björken har ännu inte arbetat systematiskt med förankringsarbetet. Värdegrundsledarna har ansvar för att ta upp frågorna på sin avdelning. Nätverksträffar för värdegrundsledare Socialförvaltningen har initierat nätverksträffar för alla värdgrundsledare som genomförs 1 gång per termin. Jenny Järf, utredare på förvaltningen, är ansvarig för träffarna. Syftet med nätverksträffarna är att ge möjligheter för värdegrundsledarna att dela erfarenheter, få tips och stöd, få träna på reflektionssamtal och testa olika verktyg. Två träffar har genomförts efter värdegrundsledarutbildningen i maj 2015 och deltagarantalet har varit stort vid båda tillfällena. 4. Förverkligande av värdighetsgarantier Intervjuer, granskning av genomförandeplaner och deltagande observation ger uppfattning om värdighetsgarantierna uppfylls. 1. Personalen ska bära namnskyltar Vid intervjuerna med de boende framkom att ordinarie personal och även vikarier oftast bär namnskyltar. Namnskyltarna är enhetliga och representativa. Vi kunde även verifiera detta vid observationerna. 2. Du ska få muntlig och skriftlig information kring möjligheten att framföra synpunkter och klagomål. Blanketter för att lämna skriftliga synpunkter och klagomål finns på varje boende. Muntliga klagomål behöver också uppmärksammas och dokumenteras. Det är inte så vanligt att de äldre framför klagomål, men flera säger att de nog Carlén & Werner AB 14 (51)

15 skulle våga. Andra berättar vid intervjuerna att de säger till direkt om någon personal uppför sig illa eller tar i för hårt. En boende berättar att när hon klagat säger personalen att hon ska gå till chefen och framföra det. Anhöriga framför inte heller klagomål så ofta, men gör det direkt när det händer. De har också erfarenhet av att klagomålen tas på allvar och åtgärdas. 3. Ditt stöd och din hjälp planeras tillsammans med dig, och om du så önskar en anhörig. Det framgår bara i ett fåtal genomförandeplaner av de 50 vi granskat att den äldre varit delaktig i upprättande av genomförandeplanen. Däremot är samtliga genomförandeplaner undertecknade av två personer, men eftersom planerna var avidentifierade kunde vi inte avgöra om den enskilde skrivit under. Underskriften betyder inte att den äldre varit delaktig utan hon eller han kan ha skrivit under en färdigt planerad genomförandeplan. Planerna skrivs i jag-form, men det behöver inte innebära att det är den enskilde som formulerat sina behov och önskemål. 4. Du ska erbjudas en kontaktperson och en ersättare för denne inom fem dagar efter påbörjad insats. Du har rätt att byta kontaktperson. De boende som intervjuades kände till vem som är deras kontaktman. Däremot hade de inte alltid klart för sig om de hade en ersättare. Vid observationerna kunde vi se att namn på kontaktmannen fanns anslaget på eller bredvid den boendes lägenhetsdörr. I några fall fanns även namn på ersättaren. 5. Du ska kunna påverka vem som hjälper dig med din personliga hygien. Särskilda behov och önskemål ska dokumenteras i din genomförandeplan. I genomförandeplanerna framkommer i några få fall att den boende vill att kontaktmannen ska ge stöd och hjälp vid den personliga hygienen. Någon har också framfört särskilda önskemål om manlig eller kvinnlig personal vid sådana situationer. Vid intervjuerna berättar 5 av 16 äldre att de får hjälp av sin kontaktman vid dusch. Det fallerar ibland eftersom det saknas en utsedd ersättare. Några äldre berättar att det finns ett duschschema och att det är olika personal som hjälper till vid dusch. Några accepterar detta och andra fogar sig i att det är personalens rutiner som möjliggör duschning. Det kan finnas svårigheter med att den äldre ska får välja vilken personal den enskilde vill ha stöd och hjälp av vid den personliga hygienen, menar en verksamhetschef. De som arbetar den dagen gör det. Om det skulle vara kontaktmannens ansvar så skulle det inte bli gjort när hon/han inte är där. Flera verksamhetschefer säger att det oftast är kontaktmannen som ger stöd och hjälp vid den personliga hygienen. På Olovslund tar kontaktmannen redan på morgonen ansvar för sina äldre. Kontaktmannen jobbar så nära den enskilde som möjligt, berättar verksamhetschefen. En av verksamhetscheferna berättar att de börjar tänka annorlunda kring den personliga hygienen. Tidigare fanns det bestämda duschdagar, nu kan den enskilde vilja duscha t.ex. två dagar efter varandra. Carlén & Werner AB 15 (51)

16 Vid välkomstsamtalet kommer det oftast fram om den enskilde har särskilda önskemål om vem som ska hjälpa till med den personliga omvårdnaden. Sådana önskemål dokumenteras då i genomförandeplanen, berättar en verksamhetschef. En verksamhetschef anser att det kan vara svårt att tillfredsställa önskemål om kvinnlig eller manlig personal ska ge stöd och hjälp vid den personliga omvårdnaden. Vissa nattpass är det bara män som arbetar. 6. Du ska erbjudas att delta i aktiviteter både i grupp och enskilt varje vecka. I genomförandeplanerna framgår ofta vilka gemensamma aktiviteter den boende vill delta i. Inbjudan till gemensamma aktiviteter anslås på olika sätt. Flertalet skriver upp de dagliga aktiviteterna på en whiteboard-tavla medan några sätter upp mer lockande anslag på anslagstavla eller i hissen. Större händelser som julfirande och utflykter dokumenteras med fotografier på t.ex. Eken där bilderna finns i fotoalbum på varje avdelning. Vid intervjuer med de äldre uttrycks ofta att det blivit fler aktiviteter sedan aktivitetsledare införts. Periodvis upplever några att det är alldeles för få aktiviteter och att tiden blir lång. Andra säger att de inte vill delta i någon aktivitet. Aktivitetsledarna går ofta runt och inbjuder till aktiviteter och påminner även de som behöver det stödet. Många av de intervjuade äldre väljer att utöva egna intressen och aktiviteter. Flera exempel på detta framkommer i intervjuerna. Några är t.ex. ute och promenerar, andra föredrar att sysselsätta sig i sin lägenhet med sånt som intresserar dem som t.ex. lösa korsord, läsa tidningar och böcker, handarbeta, sitta vid datorn eller lyssna på radio. Enskilda aktiviteter, s.k. egen tid för den äldre med sin kontaktman, är något som är uppskattat på de boenden som infört detta. 7. Det ska finnas ett matråd på boendet där du har möjlighet att påverka måltidernas innehåll och kvalitet. De flesta äldre som intervjuades känner inte till om det finns något matråd, men tre av dem känner till det och några är själva med i matrådet för närvarande eller har varit med tidigare. Ett par äldre berättar att det funnits matråd tidigare, men att det inte finns längre. Vid intervjuerna framkommer att de har olika upplevelser av kvaliteten på maten. Maten tillagas på olika ställen, några har egen tillagning på boendet och andra får maten levererad. Vid flera intervjuer framkommer dock att maten har blivit bättre och att det är mer husmanskost som serveras nu än tidigare. Vid intervjuer med värdegrundsledare och verksamhetschefer framkommer att det finns matråd på Olovslund, Lönnen, Eken och Flottiljen. Lönnen har kostombud på varje avdelning som träffas en gång per månad i matrådet. Ingen av de äldre vill vara med i matrådet, enligt verksamhetschefen. Äldre personer på Lönnen och Linden har även möjlighet att träffa kocken dagligen. Carlén & Werner AB 16 (51)

17 8. Du ska ges möjlighet till daglig utevistelse i närområdet till exempel promenadstöd, ledsagning eller möjlighet att sitta ute på balkong/terrass eller i trädgård. Flera verksamhetschefer har infört en rutin som innebär att de äldre ska tillfrågas varje dag om de vill gå ut. Detta ska också dokumenteras. I några genomförandeplaner och vid intervjuer kan vi notera att den äldre uttrycker önskemål om utevistelse, t.ex. sitta ute på balkong när det är varmt, följa med på utflykter, gå eller åka till centrum eller gå en promenad. Vid intervjuerna framkommer att de äldre upplever att det blivit större möjlighet till utevistelse. 5. Intervjuer om värdegrunden Äldre, anhöriga, värdegrundsledare och verksamhetschefer har intervjuats angående uppfattningen om värdegrunden. Det som redovisas i resultatet från intervjuerna är i första hand utifrån Järfällas värdegrund. Den nationella värdegrunden omfattar många fler aspekter och dimensioner och berörs under avsnittet Analys och slutsatser. 5.1 Självbestämmande Här redovisas de intervjuades uppfattning om hur de äldres möjlighet till självbestämmande uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre De flesta äldre som intervjuades anser att de har möjlighet att bestämma när de vill gå upp på morgonen och lägga sig på kvällen. Det finns dock några som upplever att personalen bestämmer tiden för sänggående. Det gäller framför allt äldre som har behov av dubbelbemanning. De äldre bestämmer själva när och var de vill äta sin frukost. Frukosten kan serveras på bricka i lägenheten eller i den gemensamma matsalen. Där kan det finnas en uppdukad buffé eller en standardfrukost, som någon uttrycker det. Några tar för sig själva medan andra får serverat. Det varierar om personalen frågar vad den äldre vill äta eller om de tar för givet att den äldre alltid vill ha samma frukost. Någon som vaknar tidigt får frukost av nattpersonalen. Generellt framkommer vid intervjuerna att äldre som har mindre behov av hjälp och själva kan styra sin vardag är mer nöjda. Flertalet upplever att de har möjlighet att säga hur de vill ha det och gör också själva så mycket de kan utifrån sin förmåga. Det ser olika ut kring den personliga hygienen avseende flexibilitet och självbestämmande. På något boende gör personalen upp sinsemellan vem som ska duscha den dagen och av vem. På andra boenden sker dusch när den enskilde vill. Det kan vara olika dagar och morgon eller kväll beroende på den enskildes dagsform. Några uttrycker också tydligt vem de vill ha hjälp av, till exempel sin kontaktman. Vid ett par tillfällen framkommer också att den enskilde vill ha hjälp av personal av samma kön. Anhöriga Flera av de intervjuade är anhöriga till en äldre som har någon demenssjukdom. Det är då oftast den anhörige som för den enskildes talan. Carlén & Werner AB 17 (51)

18 En anhörig upplever att det var ett bra engagemang från personalen från början, men i och med att den äldre blivit sämre upplevs det som att det blivit luckor i vården och omvårdnaden. Det brister i kontakten med den anhörige, vilket skapar oro hos den anhörige. Genomförandeplanen följs inte alltid av personalen, menar några av de anhöriga. Andra upplever att genomförandeplanen revideras ofta i takt med att den enskilde blir sämre. Värdegrundsledare Värdegrundsledarna säger generellt vid intervjuerna att personalen i flera fall blivit bättre på att ta reda på vad den enskilde vill. Genomförandeplanen har också blivit mer detaljerad så att personalen där kan läsa hur den äldre vill ha det. Anhöriga är också viktiga samarbetspartners, men ibland är den anhöriges vilja inte densamma som den enskildes vilja. Då gör vi som den äldre vill. Personalen frågar också mer Hur vill du ha det?. Det fallerar ibland när vikarier möter den äldre. Rapportering sker oftast mellan personal om hur den enskilde vill ha det. Självbestämmande måste ske med fingertoppskänsla. Vi suddar ut konturerna på de äldre ibland. Självbestämmandet visar sig allra mest i när den enskilde vill gå upp och gå och lägga sig samt när och hur den enskilde vill inta sina måltider. En värdegrundsledare berättar om hur hon bidragit till att personalen förändrat synsätt och rutiner vid hjälp med dusch. Tidigare sa personalen till varandra på morgonen I dag duschar de här två, berättar en värdegrundsledare. Hon införde att personalen först ska fråga den enskilde när vill du duscha - morgon eller kväll? Det har medfört att även kvällspersonal nu hjälper till att duscha. Värdegrundsledarna tar upp att de i möjligaste mån tar hänsyn till när den enskilde uttalat att hon eller han vill ha hjälp av personal av samma kön vid den personliga hygienen. Det står också i genomförandeplanen, berättar en värdegrundsledare. Det finns hinder när schemaläggningen motverkar möjligheten till självbestämmande, t.ex. när det bara är män som arbetar samma pass. I sådana fall finns det äldre som ibland tackar nej till hjälp. 5.2 Individanpassning och delaktighet Här redovisas de intervjuades uppfattning om hur individanpassning och delaktighet för den äldre uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre Flertalet av de intervjuade kommer inte ihåg om de har varit med vid upprättande av genomförandeplanen. Det kan kanske vara själva begreppet de inte känner igen eftersom många ändå säger att de blivit tillfrågade om hur de ville ha det när de flyttade in. Carlén & Werner AB 18 (51)

19 Några minns att de skrivit under genomförandeplanen och vilka som var med. En äldre berättar att hon känner sig delaktig i sin egen rehabilitering. Det skrevs också in i genomförandeplanen hur det skull gå till. Vi ska precis avluta en intervju med en boende på Tallbohov Omsorgsboende när en av oss ser att det på en kökslucka i den enskildes kök står Här inne finns genomförandeplanen. Vi frågar om vi får se hur den ser ut. Hon visar den och vi läser den tillsammans med henne. Till vår glädje kan vi konstatera att innehållet i genomförandeplanen stämmer helt överens med det hon berättat i intervjun. Hon använder t.o.m. samma ord när hon berättar om sina behov och hur hon vill ha det. Flera av de äldre berättar att det varierar mycket utifrån dagsform t.ex. när och var de vill inta sina måltider. Det finns en flexibilitet att äta vid annan tid om den äldre är borta eller inte hungrig precis vid lunch. På flera boenden finns kaffe att tillgå under dagen så att de äldre kan ta för sig själva när de vill. Möjlighet att välja maträtt till lunch ser olika ut. Flera äldreboenden har två rätter att välja mellan medan andra har en rätt. På något äldreboende kan man välja rätt direkt vid bordet, på ett annat boende måste man välja fyra veckor i förväg. På ytterligare ett boende bestäms och beställs lunchen av en personal på avdelningen en vecka innan. Hänsyn tas då till att det ska vara t.ex. lättuggat, men ingen individanpassning sker utifrån de äldres olika önskemål och vanor, enligt en äldre. Äldre som är relativt pigga berättar att de får delta i olika sysslor som t.ex. på Björken där en kvinna har som sin uppgift att hämta matvagnen och hjälpa till med dukning. Andra sysslor kan vara att vattna blommor, delta i städning av sin egen lägenhet eller att följa med och handla. Vi noterar vid intervjuerna att de äldre ofta upplever att personalen inte visar något större intresse för deras bakgrund eller vanor. Någon uttrycker att personalen behandlar kvinnor och män olika. Ingen är intresserad av kvinnornas bakgrund, men männen duttar man med. Anhöriga De anhöriga som deltog i intervjuerna är generellt nöjda med det första välkomstsamtalet. Personalen visade intresse för den äldre och dennes behov och vanor. De anhöriga har varit delaktiga vid upprättandet av genomförandeplanen, men har olika erfarenheter av hur ofta dessa följs upp och revideras. Samtliga av de intervjuade har fått möjligheten att fylla i en levnadsberättelse i samband med flytten till äldreboendet. De har olika upplevelser av hur levnadsberättelsen sedan använts och tagits tillvara. Mor äter flytande numera. Personalen frågar vad hon vill ha för soppa, den eller den, fast hon inte kan svara eller välja. Det tycker jag är så fint. Värdegrundsledare Rutiner och arbetssätt har förändrats på några äldreboenden utifrån möjligheten att kunna individanpassa verksamheten: Carlén & Werner AB 19 (51)

20 Personalen börjar olika tider på morgonen Nattpersonal serverar frukost till morgonpigga äldre Planering på morgonen för att fördela ansvar över dagen Vem är bra på vad utgår från styrkorna Arbetar i team, vågar be om hjälp Möjligheten att få resurser från Jobbcenter har medfört att enklare serviceuppgifter kan avlasta ordinarie personal så att de kan ägna mer tid till omvårdnad för de äldre. Personal som arbetar på demensboende utgår mer utifrån den enskildes dagsform och anpassar utifrån det i jämförelse med personal som arbetar på omsorgsavdelningar, menar några värdegrundsledare. Individanpassning kräver uppdaterade genomförandeplaner och rapportering mellan yrkesgrupper och arbetspass. Genomförandeplanerna förvaras på olika sätt. Några äldreboenden har planen på flera ställen, både hos den enskilde och i en pärm i det gemensamma köket, andra har den inlåst i medicinskåp eller på expeditionen. Olika synpunkter kommer fram om kontaktmannaskapet. Någon tycker att uppdraget är otydligt kring vad som ingår och även hur det ska fungera med ersättare. En värdegrundsledare tycker det bör vara kontaktmannen som ska ha ansvar för den personliga hygienen. Hon har arbetat så på tidigare arbetsplats och tycker det är viktigt. Personal som arbetar enbart kvällar och helger bör inte ha det uppdraget, menar ytterligare en värdegrundsledare. Flera värdegrundsledare säger att det är den personal som arbetar när det är inplanerad dusch för den enskilde som hjälper till med det. Andra säger att de anpassar duschtiden utifrån när kontaktmannen arbetar. Vi har problem med en kvinna som oftast inte vill duscha. Vi börjar med att göra varmt i rummet och så börjar vi med att tvätta hennes fötter. Om inte det heller går så tvingar vi inte. Vi försöker, men vill hon inte så försöker vi en annan dag. 5.3 Privatliv och kroppslig integritet Här redovisas de intervjuades uppfattning om hur möjlighet till privatliv och kroppslig integritet för den äldre uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre Varje lägenhetsdörr har en skylt med den äldres namn, ibland bara förnamn och ibland även efternamnet. På skylten står också vem som är kontaktmannen och i något enstaka fall även vem som är ersättare och sjuksköterska. På något boende finns även foto på den boende på dörren. Flertalet av de som intervjuades anser att personalen visar respekt för deras privatliv och att de uppträder som gäster i deras hem. Detta visar de genom att t.ex. knacka på dörren och fråga om de får komma in. En äldre som ser illa och har nedsatt hörsel känner dock obehag när personal öppnar skåp och lådor utan att fråga eller tar fram kläder som hon ska ha på sig utan att hon själv får välja. Carlén & Werner AB 20 (51)

21 Personalen presenterar sig i regel alltid när de kommer in till den äldre och de bär enhetlig namnbricka. Vid den personliga hygienen visar personalen stor flexibilitet och omtanke genom att fråga hur den enskilde vill ha det i olika situationer. Flera av de intervjuade berättar att de vill utföra det som är möjligt själva. Personalen visar hänsyn om den äldre har besök genom att gå iväg och komma tillbaka senare. Vissa har möjlighet att låsa sin lägenhetsdörr när de vill vara i avskildhet. Den möjligheten finns inte på alla äldreboenden. Flottiljen som är ett modernt äldreboende har taggar till elektroniska dörrlås som kan individanpassas utifrån behov och förutsättningar. Inte all personal tänker på att bostaden är den enskildes hem. En av de intervjuade berättar att ett medicinskåp sattes upp i hennes lägenhet utan att hon blev tillfrågad om var hon ville ha det. Personal kan ibland ha åsikter om hur den enskilde har det i sitt eget hem. Anhöriga De intervjuade är generellt mycket nöjda med personalens inlevelse och förmåga att visa hänsyn till den äldres privatliv och integritet. De knackar på dörren och visar hänsyn när den anhörige eller närstående är på besök. Personalen visar respekt för den enskilde vid den personliga omvårdnaden genom att t.ex. stänga toalettdörr, skyla vid dusch och av- och påklädning. Någon enstaka berättar motsatsen. Det kan bli problem vid den personliga omvårdnaden om kontaktmannen eller annan ordinarie personal inte är tillgänglig. Då utförs inte alltid dusch. Ersättare finns inte alltid, upplever anhöriga. Anhöriga poängterar att introduktionen för vikarier måste förbättras. Värdegrundsledare Värdegrundsledarna menar att det är viktigt att respektera den enskildes hem. Ett sätt att visa det på är att alltid knacka på den enskildes dörr innan man går in, ett annat sätt är att inte öppna skåp eller lådor utan att fråga eller berätta vad man gör. Detta har blivit bättre anser värdegrundsledarna, men kan fortfarande förbättras. Värdegrundsledarna berättar att det oftast är personalen som städar den enskildes lägenhet, men det finns också äldre som vill vara delaktiga och städa lite själva och andra vill vara med vid tvätt av sina kläder. Det händer att man glömmer att bjuda in till delaktighet, framför allt om den äldre har svårt att tala eller har annan funktionsnedsättning. Värdegrundsledarna säger att personalen försöker komma ihåg att dra ner persienner vid den personliga omvårdnaden och att tänka på att skyla den enskilde. Någon berättar att det händer ibland att personalen glömmer och att en dörr står öppen när någon sitter naken. En annan poängterar att personalen blivit medvetna om att skyla. Värdegrundsledarna ser att vikarier inte alltid känner till hur de ska agera. Carlén & Werner AB 21 (51)

22 5.4 Gott bemötande Här redovisas de intervjuades uppfattning om hur ett gott bemötande till de äldre uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre Generellt är de intervjuade nöjda med den ordinarie personalens bemötande - inget att klaga på eller de är bra i de flesta fall. Flera upplever ändå att personalen är stressad och sällan har tid att sätta sig ner. En äldre upplever att någon i personalgruppen kan vara snäsig och otrevlig. En annan berättar att en personal ofta säger hårda ord, men säger alltid förlåt. Ytterligare en äldre berättar att vissa pratar över huvudet på den enskilde om t.ex. sina arbetstider eller annat som inte berör den äldre. Flera säger att de inte anförtror sig till någon speciell personal. Det kan vara svårt för äldre som har både syn- och hörselnedsättning att våga känna tillit till personalen. Om de har anhöriga eller närstående så fyller dessa den funktionen. Anhöriga Alla utom en av de anhöriga som intervjuades upplever att personalen är trevlig och att de bemöts på ett respektfullt sätt. De uttrycker att de alltid känner sig välkomna. Värdegrundsledare Flera värdegrundsledare poängterar att det är viktigt att skilja på att vara privat och personlig i relationen till den enskilde. Personalen behöver tänka på att inte lämna ut sitt privatliv. Några påpekar också att personalen måste vara försiktig med vad de pratar med varandra om i avdelningsköket. Det händer ibland att någon äldre hör och berättar vidare. En värdegrundsledare berättar att de, vid dubbelbemanning, kommit överens om att en personal sköter konversationen med den äldre för att det inte ska inträffa att de pratar över huvudet på den enskilde. 5.5 Trygghet Här redovisas de intervjuades uppfattning om hur Trygghet för den äldre uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre Tryggheten ligger främst i att det finns personal dygnet runt och att det finns fungerande larm. Några berättar om tillfällen när de väntat länge efter larm innan någon kommer. Flottiljens möjlighet att kunna öppna och stänga sin egen lägenhetsdörr är också en trygghetsfaktor. De äldre är trygga med den ordinarie personalen, men känner otrygghet ibland på helger när det är mer vikarier. Det är viktigt för den enskilde att personalen vet vem den äldre är och hur hon eller han vill ha det. Carlén & Werner AB 22 (51)

23 De intervjuade poängterar att det skapar trygghet att personalen bär namnbricka och att ny personal presenterar sig. De flesta av de äldre som intervjuades upplever att tryggheten finns främst hos anhöriga eller närstående som de kan samtala med om de känner sig nedstämda eller oroliga. Några nämner kontaktmannen som ett bra alternativ. Flera av de intervjuade har också oro för maka eller make som bor kvar i det ordinära boendet. Behovet av parboende framkommer i några intervjuer. Anhöriga Mamma får bestämma helt själv. Det är hennes trygghet. Kan inte tänka mig ett bättre boende. Alla är så gulliga mot både mig och mamma. Mor trivs ganska bra. Får hjälp när hon behöver. Har rörelselarm så att personalen ska veta när hon är uppe. Jag upplever att mor är trygg. Det är olika sjuksköterskor på natten. Jag satte upp en tavla med foton på anhöriga som de kan använda när hon blir orolig på natten. Flera anhöriga beskriver att det tagit tid för den enskilde att förstå att äldreboendet är deras nya hem. De längtar hem i början, men känner sig trygga efter en tid. De allra flesta av de intervjuade anhöriga upplever att deras närstående är trygg på boendet. Flera anhöriga framhåller att måltidssituationen är viktig. Det anser att det är betydelsefullt att de äldre sitter vid ett gemensamt bord och att personalen sitter med. Det skapar gemenskap och trygghet. Någon anhörig påpekar att det finns önskemål från personalen att anhöriga inte kommer och hälsar på mitt i en måltidssituation, vilket är positivt eftersom det kan skapa oro. Läkare och sjuksköterskor ses som viktiga yrkesgrupper för tryggheten. Det är avgörande för tryggheten att det finns kontinuitet och är en bra kommunikation mellan denna kompetens och anhöriga. Återkopplingen behöver bli bättre i allmänhet, tycker flera anhöriga, men det finns också någon som är nöjd: Ibland ringer sjuksköterskan hem till mig för att berätta att mamma behöver byta medicin eller att hon t.ex. har urinvägsinflammation. Värdegrundsledare Kunnig, ordinarie personal skapar kontinuitet och därmed också trygghet, menar värdegrundsledarna generellt. För många äldre är det också viktigt att få veta vilken personal som kommer nästa pass. En värdegrundsledare berättar att en äldre brukar larma och fråga vem som jobbar nu. Hon menar att man kan förebygga det genom att ge information innan. Larmet upplevs som en trygghet, men det är viktigt att alltid svara på larm, anser flera värdegrundsledare. En värdegrundsledare berättar att en rutin införts på boendet som innebär att man alltid måste svara på larm, inte bara klicka bort det, som hänt tidigare. Värdegrundsledare från demensavdelning säger att det är viktigt att ha en morgonrapport dagligen för att föra över relevant information om hur natten har varit. Carlén & Werner AB 23 (51)

24 Verksamhetschefer Verksamhetscheferna berättar att verksamheterna är bra på att från början ta reda på vad den enskilde anser är viktigt för att hon eller han ska känna sig trygg. Någon upplever att personalen blivit bra på att tänka individuellt när det gäller trygghet. Några vill till exempel ha dörren öppen medan andra vill ha den stängd. Levnadsberättelsen är ett bra stöd från början. Däremot bekräftar flera att de över tid behöver bli bättre på att ta reda på vad som är viktigt för att den enskilde ska känna sig trygg, eftersom behoven förändras. Trygghet borde finnas med som en huvudrubrik i genomförandeplanen, påpekar några verksamhetschefer. 5.6 God kvalitet Här redovisas de intervjuades uppfattning om God kvalitet uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre De flesta av de intervjuade uttrycker att de i stort sett är nöjda med all personal, men att det ibland är svårt att höra eller förstå vad en del personal med utländsk bakgrund säger, eftersom de inte alltid talar så bra svenska. Någon anser att vikarier och praktikanter får ta ett stort ansvar alldeles för tidigt. Flera äldre poängterar att det är viktigt att ny personal inkl. vikarier får introduktion och har möjlighet att gå bredvid en erfaren. Många vikarier har aldrig varit inom äldreomsorgen tidigare. Det framkommer även vid intervjuerna att personalen behöver ha kunskap i bl.a. teckenspråk och även hur de ska sköta en respirator eller ställa in hörapparater. När kunskapen saknas skapar det otrygghet för den berörde. Måltider och måltidssituationer har en stor betydelse för välbefinnandet. Flera intervjuade nämner att de har dålig aptit eller inte är hungriga vid lunch. Måltidssituationen har uppmärksammats från förvaltningen som en viktig kvalitetsaspekt under våren. En utbildning för personalen har anordnats kring dessa frågor. Generellt upplever de intervjuade att det är positivt att personalen nu sitter ner vid måltiden och att någon också äter tillsammans med de äldre. På ett par äldreboenden finns frukt tillgänglig hela dagen. De intervjuade är oftast nöjda med lunchen som i regel är husmanskost. Middagen består av lite enklare mat som t.ex. Janssons frestelse eller gröt. Kvällsmålet är oftast någon dryck och smörgås. Anhöriga Anhöriga upplever generellt att personalen är duktig och kompetent. De vet vem som är kontaktman och betonar att det i regel fungerar bra med denne. En anhörig berättar att Flottiljen har ambitioner att få en utbildad Silviasyster på varje avdelning. Vid en av intervjuerna säger de intervjuade samstämmigt att många av den utrikesfödda personalen är bra. De har ofta språksvårigheter, men de visar respekt för de äldre. Carlén & Werner AB 24 (51)

25 På Flottiljen finns ett matråd, säger en anhörig. Övriga har ingen uppfattning om det. I allmänhet är de anhöriga nöjda med maten och matsituationen. Personalen skapar lugn vid måltiderna och TV stängs av. Det finns en flexibilitet kring var och när den enskilde intar sina måltider. I början tyckte mamma att allt smakade illa. Nu får hon passerad mat och kan äta själv. Personalen berättar för mig om hon ätit dåligt. I sådana fall får hon näringsdryck som tillägg. 5.7 Meningsfull tillvaro Här redovisas de intervjuades uppfattning om hur Meningsfull tillvaro uppfylls enligt Järfällas värdegrund. Äldre Generellt tillbringar flertalet av de äldre mycket av tiden i sina egna lägenheter. TV är ofta ett sällskap. Korsord, handarbete, läsning och ibland datorn är intressen som ofta förekommer inne i den egna lägenheten. Avsaknad av nätverk är ett problem för flera äldreboenden. En äldre berättar att de haft datautbildning och att Ipads köpts in. Tyvärr saknas möjlighet att nyttja dessa fullt ut eftersom det inte finns wi-fi tillgängligt. Det är stor skillnad mellan de olika äldreboendena avseende vilka aktiviteter som erbjuds. Flera av de intervjuade anser att det är för få aktiviteter eller för slentrianmässiga. Det är vanligt att sittgympa, bingo och högläsning erbjuds. Några av de intervjuade väljer att inte delta medan andra är med på det mesta och tycker det behöver vara fler aktiviteter. De intervjuade uppmärksammar att sedan det tillsattes aktivitetsledare på varje äldreboende så har det på vissa boenden blivit lite fart på aktiviteterna. Detta framkommer särskilt på Flottiljen, Linden och Eken. Program finns för gemensamma aktiviteter både förmiddag och eftermiddag. Aktivitetsledare på Linden går igenom med varje boende vad de är intresserade av. Flottiljen samordnar promenader mellan avdelningarna och genomför också Attendolunken, en speciell slinga som innehåller vätskekontroller och avslutas med kaffe och bulle vid mål. Den gemensamma dansen på Olovslund är en mycket uppskattad aktivitet och även gymnastiken på Tallbohov som dagverksamheten ansvarar för. Det anordnas generellt musikstunder, andakter och andra aktiviteter där någon utifrån kommer som ansvarar för detta. Utflyter anordnas också ibland. Flera av de intervjuade går ofta ut på promenader på egen hand eller tillsammans med personal. Det finns också de som tar sig till centrum och affärer själva. Några äldre prenumererar på en dagstidning och andra önskar att det skulle finnas en dagstidning på boendet, alltså inte bara gratistidningar. Vid intervjuerna berättar några äldre på Flottiljen, Lönnen och Linden om möjligheten att få egen tid med sin kontaktman, vilket är mycket uppskattat. Tiden kan användas på olika sätt utifrån den enskildes önskemål. Carlén & Werner AB 25 (51)

26 Anhöriga Mamma sitter helst ensam. Frågar man om hon vill gå ut svarar hon alltid nej. Börjar personalen bara klä på henne så följer hon med ut. De vanligaste aktiviteterna som erbjuds är sittgympa, bingo och högläsning, bekräftar de anhöriga. Flera framhåller att det behöver vara mer variation och att hänsyn måste tas till den enskildes behov. Många upplever att sång, musik och dans är mycket uppskattat. En anhörig berättar ett exempel om en enskild som kan sjunga med vid sångstunder, trots att hon inte annars kan tala. Vi får också exempel på att det skapas en relation mellan den enskilde och kontaktmannen. När kontaktmannen varit ledig och kommer tillbaka till boendet igen så kan den enskilde säga att han saknat henne. Fysiska aktiviteter som t.ex. balansträning, simning och promenader är viktiga för att behålla sina funktioner, framhåller en av de anhöriga. Egen tid finns inte på alla boenden, enligt de intervjuade, men de anhöriga som har erfarenhet av det är mycket nöjda. Tiden kan samlas ihop och t.ex. användas till en längre utflykt med kontaktmannen. Värdegrundsledare Levnadsberättelsen nämns som en viktig källa till att få kunskap om den enskildes intressen. De flesta värdegrundsledare berättar att det är mest gemensamma aktiviteter. Aktivitetsansvariga som nu finns har ett särskilt ansvar för detta. Några konstaterar att det måste finnas en balans mellan individuella och gemensamma aktiviteter. Aktiviteter måste integreras i vardagen och inte minst samtal med den enskilde och i grupp måste prioriteras, anser ett par värdegrundsledare. Utevistelsen har också aktualiserats utifrån att den är en värdighetsgaranti. Värdegrundsledarna delger varandra sina erfarenheter och är överens om att det ser olika ut hur väl de kan tillfredsställa utevistelsen. Många äldre vill inte komma ut varje dag, framför allt vintertid, men det finns också de som vill det. Några värdegrundsledare säger att det är lättare att tillfredsställa om de äldre vill sitta ute på balkong eller terrass, men svårare att kunna gå ifrån på promenad. Verksamhetschefer Det framkommer vid intervjuer med värdegrundsledare och verksamhetschefer att Lönnen, Linden och Flottiljen har avsatt egen tid för den enskilde tillsammans med sin kontaktman. Den egna tiden ska dokumenteras, berättar verksamhetscheferna på Lönnen och Linden. Den egna tiden varierar från två till fyra timmar per månad. Ingen verksamhetschef från egen regi uppger att det på samma sätt finns egen inplanerad tid för den enskilde och kontaktmannen. Några verksamhetschefer berättar att de blivit bättre på att individualisera aktiviteter. Det ska också stå i genomförandeplanen. Carlén & Werner AB 26 (51)

27 Verksamhetscheferna upplever att det är svårt att uppfylla garantin om utevistelse varje dag. Varje enskild ska tillfrågas varje dag om de vill gå ut. Några chefer berättar att den aktivitetsansvarige går runt och frågar de äldre varje dag och dokumenterar alla aktiviteter som den enskilde deltar i eller tackar nej till. 6. Erfarenheter och svårigheter Värdegrundsledare Några värdegrundsledare berättade vid intervjuerna om sina erfarenheter som värdegrundsledare: Personalen är ofta misstänksam när det blir något nytt. Nu efter ett tag går det lättare att samarbeta kring dessa frågor. Personalen diskuterar och bidrar med erfarenheter. Det har gått ganska bra. Fast vi jobbat länge tillsammans så finns det nytt sätt att tänka. Vi har möjlighet att utbyta erfarenheter och idéer. Vi tränar på att ha högt i tak. Vi har fått det att fungera i praktiken. Det har blivit mer flexibelt. Värdegrundsledarna anser att de måste få rätt förutsättningar för att de ska kunna utöva sitt uppdrag: 1. Tid måste avsättas och planeras in för förankring av Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier. 2. Tid måste avsättas och planeras in för reflektionsmöten med personalen. 3. Viktigt att få verktyg för reflektion. Verksamhetschefer Etiska frågor och dilemman diskuteras oftare bland personalen än tidigare. Verksamhetscheferna kan också se att personalen frågar mer hur den äldre vi ha det. Etiska riktlinjerna har prioriterats inom egen regi (Vård och Omsorg). Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier har inte tagits upp i ledningsgruppen. Verksamhetschefer i privat regi har också att förhålla sig till företagets värdegrund. De ser inga problem med att förena dessa perspektiv utan ser snarare att Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier harmonierar med företagets värdegrund. Tallbohov Omsorg har tryckt upp T-shirts med de sju värdeorden på ryggen till vikarier. Matsituationen har generellt förbättrats, menar verksamhetscheferna: Mycket har gått på rutin. Tidigare kunde 11 ostsmörgåsar stå färdigt bredda på morgonen. Nu dukas frukosten upp och de äldre äter bättre. Kosttider har lagts om, framför allt frukosttiden för att individanpassa. På demensavdelningar får personalen sitta med och äta en smakportion. Man kan inte ta för givet att den äldre alltid vill ha det på samma sätt. Det finns en äldre som aldrig ätit fisk på äldreboendet. När hon efter många år fick frågan så ville hon ha fisk. Carlén & Werner AB 27 (51)

28 Lönnen och Linden har infört en dagplaneringsmall som innebär att dagens sysslor och aktiviteter planeras in. På Lönnen sker det dagen innan och på Lönnen samma morgon. Om det inte görs är det lätt att något faller bort. Alla aktiviteter och händelser som är kända förs in i planeringen. Personalbemanningen är reglerad i upphandlingen vilket medför att frukosttiden inte går att individanpassa, enligt en av verksamhetscheferna. Förbättringsförslag från verksamhetscheferna All personal behöver få utbildning inte bara värdegrundsledarna, anser flera verksamhetschefer. Man behöver själv ha sett och hört. Etiska riktlinjerna inom Vård och Omsorg gör att det blir otydligt. Det skulle behövas en controller på varje boende. På ytan kan det se bra ut, men när verksamhetschefen gör stickprov så är det inte alltid så. 7. Struktur och organisation Vid intervjuer med verksamhetschefer togs upp hur och om värdegrunden och värdighetsgarantier har påverkat strukturer som scheman, rutiner, arbetssätt och organisatoriska förändringar som bemanning, roller och ansvar. Kontaktman är utsedd på alla boenden och information om detta finns anslaget på varje lägenhetsdörr. På något boende finns också information om vem som är ersättare och ansvarig sjuksköterska. Rutiner för kontaktmannaskapet har inte förändrats utifrån värdegrundens synsätt. Duschdagar börjar tas bort eller förändras. Några verksamhetschefer påpekar att om kontaktmannen har ansvar för dusch så fungerar det ofta inte när kontaktmannen är frånvarande. Därför menar man att alla ska ha det ansvaret. De som arbetar när det är duschdag ska utföra det. Här finns en del att göra för att organisera utifrån självbestämmande och individanpassning, om den enskilde till exempel vill ha en specifik personal vid dusch. Många äldre har anpassat sig till institutionens rutiner och regler och ställer därför inga krav. Det finns dock goda exempel på boenden där man börjat tänka annorlunda och frågar den äldre när och av vem vill du ha hjälp. På Olovslund arbetar kontaktmannen nära sina äldre redan från morgonen. På Almen börjar man tänka utanför duschdagar. Personalen frågar när de enskilde vill duscha. På till exempel Flottiljen och Lönnen kommer kontaktmannen överens med den enskilde om när det passar att duscha. Det börjar bli mer flexibilitet i arbetet och personal och verksamhetschefer utgår oftare ifrån att de är gäster i den äldres hem. Det synsättet började komma redan när lägenheterna blev de äldres bostäder, enligt en verksamhetschef. Det är en balansgång att arbeta utifrån att det både är ett hem och samtidigt en arbetsplats. Måltidsordningen har förändrats på några äldreboenden. Frukosten serveras under en längre tid på morgonen och lunch och middag har förskjutits någon halvtimme framåt. En verksamhetschef väcker tanken kring att matningar och hjälp till dem som vill äta på sina rum kanske inte behöver ske samtidigt som den gemensamma måltiden pågår. Det finns en flexibilitet kring måltider. Om den som ätit frukost sent inte är hungrig vid lunchen vid 12-12:30-tiden så finns möjlighet att äta senare. Maten ska då värmas igen Carlén & Werner AB 28 (51)

29 och då är det viktigt att ha kunskap om livsmedelslagen och näringsvärden för olika måltider. Detta för att medvetet förebygga undernäring och uttorkning. 8. Deltagande observationer Som en del i denna uppföljning har deltagande observationer genomförts på samtliga boenden som en avstämning i förhållande till det som tidigare framkommit i intervjuer. Metoden deltagande observation innebär att observatörerna under en avsatt tid finns nära, men inte deltar i arbetet utan försöker hålla sig mer i bakgrunden för att iaktta och dokumentera utifrån vissa områden eller situationer, t.ex. måltidssituation, någon aktivitet eller liknande för att observera om och hur framför allt förhållningssätten i värdegrunden avspeglar sig i möten med de äldre. Vi avsatte ca två timmar per boende och rörde oss fritt under den avsatta tiden. Vi mötte olika situationer och såg olika möten. Vid ett par tillfällen samtalade vi också spontant med äldre i gupp, bl.a. på Kastanjens korttidsboende där vi samtalade med några damer som satt tillsammans över en kopp kaffe efter frukosten. Vi har iakttagit gemensamma utrymmen för att se om det är en hemlik eller institutionell miljö. Vi har också observerat kommunikationen mellan personal och äldre, måltidssituationer samt gemensamma aktiviteter. Fysisk miljö Den fysiska miljön ser olika ut på varje boende. En förutsättning för att de äldre ska vilja vistas i de gemensamma utrymmena är att det är en inbjudande miljö. Några äldreboenden är slitna och har gammal inredning medan andra är nybyggda eller nyrenoverade. En demensavdelning på Linden har ett hemtrevligt vardagsrum i en ljuslila färg med möblemang som i ett vardagsrum och kristallkrona i taket. Äldreboendena har ofta en institutionell prägel som gör att de inte alltid upplevs som en trevlig hemmiljö. Gardiner finns i de gemensamma utrymmena, men ser mer eller mindre institutionella ut. Tavlor, blommor, dukar och minnessaker finns i skiftande omfattning och fräschör. En demensavdelning på Ekens äldreboende har en välkomnande korridor där hattar och speglar hänger på väggen. Någon byrå står också i korridoren. Vardagsrummet är numera matsal med ett långbord i mitten. Några små sittgrupper finns vid sidorna av rummet. Rummet känns hemtrevligt. Matbordet är dukat inför middagen med röda tabletter, vita tallrikar med röd kant och kaffekoppar med rött öra. Köket ser ut som en verkstad där de boende är delaktiga vid förberedelser inför måltiderna. Lugn musik är på i köket. Kommunikation mellan personal och äldre Kontakten mellan personal och äldre i de gemensamma utrymmena är påfallande liten. Några korta fraser sägs eller en fråga ställs, men samtalet saknas vid de flesta observationer. Vi observerar också att äldre sitter och tittar på när personalen t.ex. Carlén & Werner AB 29 (51)

30 dukar bordet. Ett fåtal försök görs för att involvera de äldre. En personal läser/bläddrar lite i Metro och berättar med några få meningar om en artikel. Sluta läs den där skrottidningen, säger en av de äldre vid bordet. På en demensavdelning passar en personal på att aktivera äldre som sitter i matsalen mellan måltiderna. Hon spelar Memory med två damer och engagerar dem med sin entusiasm. Hon övertalar också en man att följa med på en gemensam aktivitet. Han säger nej, men personalen försöker med Du måste ju visa hur fin du är i dag. Då följer mannen med. Måltidssituationer Vid lunch och middag har de äldre ofta sin plats. Ett boende har fina namnskyltar som står på vid varje plats. Ett annat boende har skrivit namnet på en bit maskeringstejp och fäst på bordet. Vid flera måltider är det så tyst, ingen pratar och det är bara ljudet av besticken som skrapar mot tallriken som hörs. Vid en observation viskar personalen till varandra vid måltiden. Endast vid några få observationer kan vi se att personalen tar initiativ till samtal som inte bara är en fråga som Smakar det bra? eller Vill du ha mer mat? Vi observerar en lunch på en demensavdelning på Flottiljen. Lugn klassisk musik är på i bakgrunden. Personalen sitter med vid de två borden och äter tillsammans med de äldre. Två personal matar också en äldre bredvid sig. Det är en trevlig stämning med småprat vid borden. En personal håller i samtalet. Det finns en närhet och ömhet mellan personalen och de äldre. De samtalar om den nyfödda prinsen, vad han ska heta och var familjen ska bo. De pratar också om maten, vad de äter, och vad det blir för efterrätt. Aktiviteter Dagens aktiviteter står oftast skrivna på en whiteboard-tavla i korridor eller matsal. Vi kan dock notera att några boenden anslår en mer lockande inbjudan om aktiviteter på både förmiddag och eftermiddag och ibland hela vecken. Aktivitetsledarna har här en uppgift att både se till att det blir variation på aktiviteterna och se till att muntlig och skriftlig inbjudan väcker nyfikenhet och intresse. Vi observerar sittgymnastiken på Tallbohov som leds av en personal från dagverksamheten. Äldre från hela Tallbohov och deltagare på dagverksamheten samlas i stora samlingssalen på bottenvåningen. De är förväntansfulla och skojfriska. Den här dagen är det äldre som kommit. Musiken känner de igen och de äldre och personal från avdelningarna är aktiva och gör rörelser till sångerna. Många sjunger med. Ledaren är medryckande och uppmärksammar flera äldre med blickar eller glada tillrop. Personalen på en demensavdelning på Eken berättar att, om TV sätts på, så är det Barnkanalen personalen väljer. Den väljs för att det inte plötsligt ska visas bilder från krig eller t.ex. flyktingbarn som de äldre inte sen kan hantera. Carlén & Werner AB 30 (51)

31 9. Granskning av dokument och rutiner Insamling och granskning av relevanta dokument har genomförts som nämndmål, årsredovisning, förfrågningsunderlag vid upphandling av verksamhet, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, klagomålshantering (inkomna klagomål under tiden som avser värdegrund och värdighetsgarantier samt hur dessa åtgärdats), uppföljning av särskilda boenden, rutiner för kontaktmannaskapet samt ett urval av genomförandeplaner. 9.1 Socialnämndens effektmål 2016 Följande effektmål för 2016 berör särskilda boenden och harmonierar med intentionerna i nationella värdegrunden, Järfällas värdegrund eller värdighetsgarantier 6. Socialtjänsten ska ytterligare stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Indikator/resultatmått för särskilda boenden (ÅO): Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år (75 % år 2014, 74 % år 2015). Socialtjänsten ska ytterligare verka för ökad livskvalitet och ett bättre liv för den enskilde. Indikator/resultatmått för särskilda boenden (ÅO): Andel äldre som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka i jämförelse med föregående år (78 % år 2014, 80% 2015). Andel brukare som är nöjda med bemötandet ska bibehållas på nuvarande höga nivå (94 & 2014, 96 % 2015). Andel som uppger att maten smakar bra ska öka i jämförelse med föregående år (65 % 2014, 73 % 2015). Socialtjänstens verksamheter ska präglas av öppenhet, delaktighet och trygghet. Indikator/resultatmått för särskilda boenden (ÅO): Andel brukare som upplever trygghet när deras beviljade insatser utförs ska öka jämfört med föregående år (85 % 2014, 85 % 2015). Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende ska öka i jämförelse med föregående år (87 % 2014, 90 % 2015). Socialna mnden har i uppdrag i Budget 2016 att senast 2017 skapa minst en avdelning med spra kprofil vid ett a ldreboende i kommunen. 9.2 Årsredovisning 2015 Årsredovisningen för 2015 beskriver bl.a. följande om äldreomsorgen: 6 Resultaten för år 2014 och 2015 är hämtade ur Årsredovisning 2015 Carlén & Werner AB 31 (51)

32 Värdighetsgarantier För äldreomsorgen har tidigare åtaganden från och med den 1 januari 2013 ersatts av lokala värdighetsgarantier. För att den äldre ska förstå syftet med de lokala värdighetsgarantierna är det viktigt att belysa att dessa utgår från ett gemensamt fo rha llningssa tt. En va rdegrund fo r a ldreomsorgen har utvecklats samt fo rslag pa reviderade lokala värdighetsgarantier. Dessa antogs och trädde i kraft den 1 januari Viktiga händelser I juni beslutade socialnämnden om att arbetet med mat och måltider inom äldreomsorg och funktionshinder skulle intensifieras. En handlingsplan för mat och måltider inom äldreomsorg och funktionshinder fastställdes. Regeringen satsar pengar pa ökad bemanning inom äldreomsorgen. Varje kommun har tilldelats medel utifrån antal invånare. De pengar som tilldelats Järfälla kommun används i första hand till att säkerställa att det finns nattbemanning som utgår från varje demensavdelning. 9.3 Riktlinjer Reviderade riktlinjer för myndighetsutövning, öppen verksamhet och avgifter inom äldreomsorg och funktionshinder beslutades i socialnämnden Följande text finns i riktlinjerna avseende nationella värdegrund och värdighetsgarantier. Värdegrund för äldre Den nationella värdegrunden för personer över 65 år återfinns i 5 kap 4 SoL: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas pa att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Utifrån denna grund och inhämtade synpunkter från handläggare, utförare och pensionärsföreningarna i Järfälla har lokala värdighetsgarantier skapats, vilka ska följas av alla utförare och handläggare. utforare.html Styrdokument som nämns i riktlinjerna som avser värdegrund Föreskrifter om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS: 2012:3). Äldres behov i centrum Socialnämnden beslutade i juni 2014, att Socialstyrelsens nationella modell Äldres behov i centrum (ÄBIC) ska införas för behovsbedömning, genomförande, planering av insatser samt uppföljning. Äldres behov i centrum stödjer ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt då behov och insatser beskrivs genom den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). ÄBIC utgår från aktuell lagstiftning och den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. För den enskilde ska modellen bidra till: Likvärdig handläggning och dokumentation Carlén & Werner AB 32 (51)

33 Ökad rättssäkerhet, insyn och inflytande Att få stöd och hjälp utifrån individuella behov För verksamheterna ska modellen bidra till: Ett stöd att dokumentera och strukturera information Ett stöd att identifiera och beskriva individens behov Ett stöd för uppföljning av resultat, mål och kvalitet Bättre samverkan med ett gemensamt språk Utveckling av nationell statistik Evidensbaserad praktik 9.4 Förfrågningsunderlag vid upphandling och överenskommelse egen regi Vi har tagit del av två förfrågningsunderlag för att se om intentionerna i nationella värdegrunden beaktats. Förfrågningsunderlagen vid upphandling av Lindens och Lönnens äldreboenden samt Flottiljens äldreboende är snarlika avseende krav på att följa styrdokument och arbetssätt. Överenskommelse mellan beställaren Järfälla kommun och leverantören Vård och omsorg avseende Almens äldreboende har tecknats som avser år Överenskommelsen har samma struktur som förfrågningsunderlagen, men eftersom den är skriven flera år senare så är det av intresse att se hur den skiljer sig avseende värdegrundsfrågorna. Lindens och Lönnens äldreboenden Vi har tagit del av förfrågningsunderlag från Denna upphandling gjordes innan nationella värdegrunden lagstadgades. Den pågående upphandlingen som slutförs i maj månad har vi inte fått tillgång till i denna uppföljning. Flottiljens äldreboende Förfrågningsunderlag avseende Flottiljens äldreboende är daterat Nationella värdegrunden lagstadgades och vi kan se att den avspeglar sig i förfrågningsunderlaget. Lokala värdighetsgarantier hade ännu inte utarbetats vid denna upphandling. Under rubriken Lagar, riktlinjer och styrdokument finns följande krav som harmonierar väl med nationella värdegrunden. Utföraren ska tillse: Att de boendens livsåskådning alltid respekteras Att personalen bemöter de boende med respekt och tar hänsyn till de behov och önskemål som denne har Att personalen i samband med omvårdnad respekterar den boende och sköter honom eller henne i avskildhet Att den boende alltid blir informerad och presenterad för ny personal Att personalen betraktar sig som en gäst i den boendes hem Att individuell planering ska ske tillsammans med den boende och vid behov dess närstående Carlén & Werner AB 33 (51)

34 Att den boende själv ska bestämma när man vill stiga upp på morgonen och lägga sig på kvällen Att den boende själv ska kunna påverka tidpunkt och former för sin utevistelse Att den boende vid livets slut: - inte ska känna ångest och smärta - inte ska behöva dö ensam - inte i onödan förflyttas Förfrågningsunderlagen innehåller även krav på att ett kvalitetsledningssystem ska finnas för verksamheten. Almens äldreboende Strukturen är generellt samma som i förfrågningsunderlagen, men överenskommelsen bygger i stora delar på nationella värdegrundens synsätt. Den visar också på beställarens krav avseende nationella värdegrunden, lokala värdighetsgarantier, ÄBIC och dokumentation och hur dessa delar hänger samman. Vi kan läsa i ett avsnitt om ÄBIC och dokumentation: Socialnämnden har beslutat att införa ÄBIC (Äldres behov i centrum) inom äldreomsorgen ( ) Uppdraget till utföraren blir därmed tydligare och leverantören kommer också påverkas av ÄBIC i sitt praktiska arbete med den äldre och i sin dokumentation. Leverantören ska se till att medarbetarna dokumenterar i enlighet med de krav som ställs i ÄBIC. Under rubriken Lokala mål och styrdokument nämns ÄBIC igen. Järfälla kommuns lokala värdighetsgarantier tas upp som ett styrdokument. Under rubriken Vägledande värdegrunder och arbetssätt finns nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna med. Leverantören ska följa den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, så att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och livskvalitet. Den som får stöd från äldreomsorgens verksamheter ska ha rätt till ett värdigt liv, till exempel genom rätten till ett privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Leverantören ska också se till att det finns förutsättningar för den enskilde att uppleva välbefinnande i betydelsen att den enskilde kan känna trygghet och uppleva meningsfullhet. Leverantören ska också följa de lokala värdighetsgarantierna. Återigen återkommer beställaren till ÄBIC: Leverantören ska vara en medpart i införandet av ÄBIC, Äldres behov i centrum, en förändrings- och utvecklingsprocess med syfte att ge stöd utifrån ett biståndsbeslut och ett uppdrag/en beställning som grundar sig i den äldre personens behov och mål såsom han eller hon upplever det. Genomförandeplan Upprättandet av en genomförandeplan sker hos utföraren med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmande och integritet och ska stärka den enskildes reella inflytande Carlén & Werner AB 34 (51)

35 och delaktighet och utformas i dialog med honom eller henne. Genomförandeplan ska utgå från den enskildes egna önskemål. Då den enskilde så önskar ska även anhöriga involveras i planeringen (kursiv text gjord av konsulten för att visa de begrepp som härleds till nationella värdegrunden). Utöver denna citerade text finns en hel del text hämtad ur Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av So, LVU, LVM och LSS. Kontaktman Redan vid beslut om att en ny person kommer att flytta in ska leverantören utse en kontaktman till honom/henne. Den enskilde ska ha träffat sin kontaktman senast inom fem dygn från dagen för inflyttning. Det ska också finnas en utsedd ersättare till kontaktmannen. Gemensamt i de tre förfrågningsunderlagen/överenskommelsen Strukturen är densamma i de tre granskade dokumenten, men innehållet har vid behov uppdaterats över tid. VI vill lyfta fram att det ställs som krav i alla tre dokumenten att kontaktmannen ska avsätta minst en timme per vecka för samvaro och enskilda aktiviteter tillsammans med den enskilde. Krav på att det ska finnas ett kvalitetsledningssystem finns också i alla tre dokumenten. 9.5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Från den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet är ett flexibelt system som innebär att det utvecklas och förändras när det behövs, exempelvis vid ny lagstiftning, nya uppdrag och uppgifter, reviderade rutiner eller riktlinjer. Socialförvaltningen har i början av år 2016 utarbetat en struktur för ledningssystem för kvalitetsarbete inom socialförvaltningen i Järfälla kommun. Inom Vård och Omsorg (egen regi) pågår för närvarande arbetet med att utveckla ett ledningssystem inklusive processkartläggning samt digitalisering av ledningssystemet. Vid tidpunkten för denna uppföljning har vi därför inte kunnat ta del av deras ledningssystem. Vi har tagit del av ledningssystemen för Flottiljen, Lönnen och Linden. Både Attendo och Ansvar & Omsorg har en tydlig struktur för ledningssystemet. Flottiljens ledningssystem är uppbyggt utifrån Attendos centrala kvalitetsledningssystem (kvalitetshjulet), men anpassat utifrån lokala behov. I processbeskrivningen kan vi se att nationella värdegrunden och värdighetsgarantier ger avtryck. Aktiviteter och rutiner som har en direkt koppling till värdegrunden återkommer vid ett flertal tillfällen. Plan finns bland annat för arbete med värderingar och värdegrund samt värdighetsgarantier. Carlén & Werner AB 35 (51)

36 Lönnens och Lindens kvalitetsledningssystem är utformade på central nivå och daterade av Ansvar & Omsorgs kvalitetsutvecklare. Vi kan inte se att ledningssystemet har anpassats utifrån nationella värdegrundens synsätt eller Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier. 9.6 Klagomålshantering Synpunkter och klagomål är viktiga att få in för att kommunen ska kunna utveckla och förbättra servicen och kvaliteten på tjänsterna. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Klagomål och synpunkter hanteras sedan av Järfälla kommuns Servicecenter. Ärenden inkommer via telefon, e-post, hemsida, blankett i foldern Hjälp oss att bli bättre! eller brev. Handläggare i Servicecenter registrerar ärendet i ärendehanteringssystem Artvise och fortsatt handläggning genomförs utifrån den enskildes önskemål om återkoppling samt vilken verksamhet som klagomålet berör. Servicecenter har tagit fram skriftliga rutiner för hantering av klagomål i kommunens nya system för klagomål, synpunkter och idéer, Artvise. Socialförvaltningen har en skriftlig rutin daterad , men arbete pågår med en ny version. Skriftliga rutiner finns även för de tre privata verksamheterna, Flottiljen, Lönnen och Linden, men de använder sig även av kommunens klagomålshantering. Foldern "Hjälp oss att bli bättre" ska finnas på alla särskilda boenden. Där finns ett formulär att fylla i för den som vill framföra synpunkter eller klagomål. Under rubriken Använd formulär på finns följande information: Du kan även lämna dina synpunkter och klagomål via Klicka på länken under Självservice och fyll i formuläret Lämna dina synpunkter. Denna vägledning fungerar inte i praktiken och informationen behöver därför ses över i såväl folder som på hemsidan. Synpunkter och klagomål på kommunens hemsida kan vara svår att hitta. Det nås t.ex. via jarfalla.se/kommun & politik. I vänsterspalten hittar man rubriken Synpunkter och klagomål. Väl inne på den sidan är det inte lätt att förstå hur man kan framföra sina synpunkter eller klagomål. En annan väg är att under Servicecenter i högerspalten klicka på Kontakta oss. Därefter klickar man på en symbol vid Missnöjd i vänsterspalten och kommer då in på en sida som heter Lämna synpunkter och klagomål och ett formulär att fylla i. Även från Omsorg & stöd/äldre finns i högerspalten en länk till Synpunkter och klagomål som leder till samma formulär. Om kommunen vill få in synpunkter, klagomål och idéer så bör det var lätt att hitta på hemsidan. Redan på startsidan bör det finnas information om detta och tydlig länk till formuläret. Broschyren Garantier i äldreomsorgen innehåller Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier. På broschyrens baksida finns information om vart den äldre kan Carlén & Werner AB 36 (51)

37 vända sig med synpunkter eller klagomål om hon eller han upplever att värdighetsgarantierna inte uppfylls. Klagomålen kategoriseras utifrån följande fem områden bemötande, information, effektivitet, kompetens och tjänsten. Klagomål som berör värdegrund och värdighetsgarantier Vi har valt att ta del av klagomål som berör värdegrund och värdighetsgarantier under perioden Under våren 2015 genomfördes utbildning för värdegrundsledare och först därefter påbörjades arbetet med förankring av Järfällas värdegrund och revidera värdighetsgarantier. Under denna period inkom 17 skriftliga klagomål till kommunens klagomålshantering som rör verksamheterna för särskilt boende i äldreomsorgen, både egen regi och privata utförare. Inom kriteriet Tjänster har flertalet klagomål sorterats in (52,9 %). Det handlar om t.ex. inställda aktiviteter, ingen personal som tar emot vid sjuktransport, trygghet, lång tid att vänta efter larm, blöjbyte som inte utförts samt begränsning av toalettbesök. Samtliga handlar om brister i etiska förhållningssätt. 23,5 % handlar om Kompetens i verksamheten och klagomål handlar t.ex. om kompetens på personal nattetid och bemanning. 11,8 % av klagomålen berör Bemötande hos personalen. Effektivitet och Information (5,9 % vardera) berör endast två klagomål. Utöver detta har klagomål inkommit totalt 10 klagomål, varav 9 kan härledas till värdegrund och/eller värdighetsgarantier, direkt till de privata utförarna, under perioden januari 2015-mars Dessa ingår inte i ovanstående redovisning. Det har inte kommit till vår kännedom om verksamheter i egen regi tagit emot skriftliga klagomål som inte registrerats i kommunens system för klagomålshantering. Vi kan konstatera att det är väldigt få skriftliga klagomål som inkommit avseende värdegrund och värdighetsgarantier under dessa 11 månader. Det finns generellt ett motstånd mot att både framföra och ta emot klagomål, inte bara i Järfälla kommun. Det handlar mycket om att verksamheterna bör visa stor vilja att ta emot och att inte värdera de klagomål eller synpunkter som kommer in. Även muntliga klagomål måste dokumenteras på avsedd blankett och därefter registreras för att bristerna ska bli synliga och åtgärdas. Äldreenhetens biståndshandläggare kan också få klagomål från äldre, men eftersom biståndsbeslut inte följs upp på särskilda boenden så sker detta förstås inte så ofta. De klagomål som kommer in den vägen behöver på samma sätt registreras för att fel och brister ska kunna åtgärdas och förebyggas. Carlén & Werner AB 37 (51)

38 9.7 Uppföljning av verksamheter för särskilda boenden 2015 Under 2015 genomfördes en uppföljning av alla verksamheter för särskilt boende inom äldreomsorgen av socialförvaltningen i Järfälla kommun 7. Uppföljningen innebar i de flesta fall en återkoppling till verksamhetsuppföljning Två av verksamheternas uppdrag hade förändrats sedan 2012 och där gjordes i stället avtalsuppföljningar. Uppföljningsrapporten presenterades för socialnämnden den 10 mars Uppföljningen utgick framför allt från fokusområden kring dokumentation, dialog kring klagomål och Lex Sarah samt riskanalys. Innan uppföljningarna gjordes på plats granskades 10 % av alla genomförandeplaner och tillhörande sociala journaler. Det motsvarade 4-5 genomförandeplaner per boende. De flesta chefer uppgav att de arbetat vidare kring dokumentation sedan 2012, men den generella bilden vid uppföljningen 2015 var att genomförandeplanerna fortfarande behöver utvecklas avseende innehåll, att säkra den enskildes delaktighet, behov av målsättning samt socialt innehåll. Uppföljningen visade dock inte på några större skillnader mellan privata utförare och egen regi. En skillnad kunde ses kring utvecklingen av dokumentationsarbetet. De privata utförarna hade tillsatt dokumentationsstödjare som har ett särskilt ansvar att stödja kollegor och chef i dokumentationsarbetet. 9.8 Genomförandeplaner Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 8 anges att bl.a. följande bör framgå av genomförandeplanen: vilket eller vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut, om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter hos utföraren, vilket eller vilka mål som gäller för varje aktivitet, vem hos utföraren som ansvarar för genomförandet av varje aktivitet, när och hur olika aktiviteter ska genomföras, hur utföraren ska samverka med nämnden, andra utförare eller andra huvudmän, t.ex. hälso- och sjukvården, skolan eller Arbetsförmedlingen, när och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som ingår i insatsen ska följas upp, om den enskilde har deltagit i planeringen och i så fall vilken hänsyn som har tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål, vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen, när planen har fastställts, när och hur planen ska följas upp. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. 9 Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för 7 Uppföljning av verksamhet för särskilt boende SoL (Dnr 2015/212) 8 Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM, LSS (SOSFS 2014:5) 9 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (Socialstyrelsen ) Carlén & Werner AB 38 (51)

39 vad som ska eller bör dokumenteras i journalen. Behovsområden i genomförandeplanen måste utgå ifrån den kartläggning som gjorts av biståndshandläggaren. För närvarande finns följande rubriker med i en beställning till utföraren: - Kontakter med hälso- och sjukvård - Personfaktorer - Omgivningsfaktorer - Livsområden - Målsättning - Beslut Det går inte att se i de granskade genomförandeplanerna att de behov som beskrivs i beställningen finns med i genomförandeplanerna. Det är en förutsättning för att kvaliteten på genomförandeplanerna ska bli högre. Förändringar avseende genomförandeplaner kommer att ske under När Äldres behov i centrum (ÄBIC) har införts fullt ut kommer handläggarna att beskriva vad den enskilde klarar och inte klarar själv på ett tydligt sätt. Då blir också beställningarna tydligare. Behoven ska vara utgångspunkten i genomförandeplanen inte insatserna. De mål som kommer från handläggaren ska utföraren bryta ned - vad önskar den enskilde uppnå? Målen ger stöd och vägledning till utföraren hur de ska arbeta med den enskilde. Syftar det till någon form av förbättring eller till att bibehålla funktioner? Utföraren måste utgå från beställningen för att läsa sig till vad den äldres behov är för att kunna beskriva HUR hjälpen ska genomföras. Förhoppningen är att den enskildes olika mål kommer att vara i fokus vid uppföljning. Handläggare och utförare har båda ansvar att följa upp att den enskilde får sina behov tillgodosedda enligt behov och önskemål. Målen från myndighet ska bli mer individuella och konkreta vilket gör dem lättare att följa upp - både för handläggare och utförare. Manual för genomförandeplan En manual för arbetet med genomförandeplaner utarbetades av socialförvaltningen under Manualen innehåller syfte, mål, metod och uppföljning. I syftet anges bland annat att genomförandeplanen ska tydliggöra för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Den ska vara ett stöd för hur personalen bör arbeta med den enskilde. Manualen beskriver också förhållningssätt vid upprättande av genomförandeplan och hur mål bör formuleras. Därefter beskrivs genomförandeplanens huvudrubriker (Vad, Vem, Hur, När och Mål). Under varje huvudrubrik ska behovsområden beskrivas. Under varje rubrik anges inom parentes vad som ska skrivas. Granskning av genomförandeplaner i denna uppföljning Fem slumpmässigt utvalda och avidentifierade genomförandeplaner från varje boende har granskats i denna uppföljning. Syftet med granskningen var att få en uppfattning om nationella värdegrunden, Järfällas värdegrund och värdighetsgarantiers intentioner integrerats i dokumentationen. Nationella värdegrunden utgår ifrån sju områden som beskrivs i regeringens betänkande och proposition Betänkande av värdegrundsutredningen Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Carlén & Werner AB 39 (51)

40 Järfällas värdegrund bygger på dessa sju områden, men har förenklats något: 1. Självbestämmande 2. Individanpassning och delaktighet 3. Privatliv och personlig integritet 4. Gott bemötande 5. Trygghet 6. God kvalitet 7. Meningsfull tillvaro I förvaltningens tidigare genomförda uppföljning av särskilda boenden 2015 ingick, som tidigare nämnts, även granskning av genomförandeplaner. Vi kan konstatera, precis som vid den tidigare uppföljningen, att det endast i ett fåtal genomförandeplaner anges om den enskilde varit delaktig vid upprättandet av planen. De planer vi granskat från Lindens äldreboende hade dock samtliga angett att den enskilde varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. De genomförandeplaner vi granskat beskriver oftast VAD den äldre behöver stöd och hjälp med. Under rubriken HUR formuleras också vad som ska göras. Under områdena som handlar om kroppshygien, måltider och sociala behov är det generellt lite mer beskrivet. Det kan röra t.ex. vad den enskilde kan klara själv vid dusch och annan kroppshygien och vad hon eller han behöver hjälp med. När det gäller måltider beskrivs under HUR i flertalet genomförandeplaner var den enskilde vill inta sina måltider och ibland också preciserat vad frukosten ska innehålla. Under sociala behov beskrivs om kontakt med anhöriga finns och om den enskilde vill delta i gemensamma aktiviteter. I de granskade genomförandeplanerna anges oftast omvårdnadspersonal under rubriken Vem under områden som handlar om omvårdnad. Endast i några få fall står det att kontaktmannen ger stöd och hjälp i dessa situationer. Däremot anges ofta kontaktman som ansvarig när det handlar om tvätt och städ och annat praktiskt som att boka frisör och fotvård. Detta överensstämmer också med vad som anges i rutiner för kontaktmannaskapet. Jag sitter i rullstol. På morgonen när jag vill stiga upp så vill jag att två personal hjälper mig upp med hjälp av golvlift. Jag vill att personalen sätter selen under mig när jag ligger i sängen och sedan lyfter upp mig med hjälp av liften från sängen och förflyttar mig till min rullstol. Lönnens äldreboende Jag behöver hjälp med att klä på mig på morgonen och att byta om till natten. När jag går på toaletten på morgonen hjälper en personal mig med att sätta på mig rena kläder. Min dotter brukar lägga fram kläder till mig som jag vill ha på mig. Om dessa inte finns framtagna så fråga mig vad jag önskar ha på mig. Jag klarar själv att stoppa in armarna i ärmhålen, men behöver hjälp när den ska dras över huvudet. Lönnens äldreboende Jag vill äta frukost, lunch, fika och middag i den gemensamma matsalen. Jag sitter på en stol och parkerar min rullator intill. Jag äter helt självständigt med kniv och Värdigt liv i äldreomsorgen (Regeringens proposition 2009/10:116) Carlén & Werner AB 40 (51)

41 gaffel eller sked. Jag gillar all mat och har inga allergier. Jag äter inga smörgåsar varken till frukost eller kvällsfika. Jag dricker kaffe med mjölk och en sockerbit. Jag önskar inget att äta efter middagen och tackar därför nej till kvällsfika. Lindens äldreboende Jag sköter toalettbesök själv. Vill gärna att personalen ger mig tandborsten så jag inte glömmer att borsta tänderna. Jag brukar raka mig själv, men vill att personalen säger till mig om jag inte gjort det ordentligt. Tacksam om personalen kan ge mig lite aftershave så jag kan smörja in mig. Jag borstar håret själv och vill alltid bli fin. Jag vill tvätta mig själv under armarna och vill få lite deodorant. Tallbohov demensboende Dusch en gång i veckan. Det varierar om det blir dag eller kväll och jag kommer överens om detta tillsammans med min kontaktman. Flottiljens äldreboende Genomförandeplanerna kommer i och med arbetet med Äldres behov i centrum att få samma struktur som biståndshandläggarnas underlag till beslut. Det blir därmed en sammanhållen kedja och ett enhetligt språk från biståndsbeslut till verkställande av stöd och hjälp för den enskilde. 9.9 Rutiner för kontaktmannaskap I värdegrundsutredningens betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) står bl.a. följande om kontaktmannaskapet: Många kommuner och enskilda utförare utser inom personalen en särskild kontaktman för varje brukare. Det är oftast möjligt att byta kontaktman om den äldre så önskar. Detta är i sig gott, men inte tillräckligt. Möjligheten för den äldre att välja vem i personalgruppen som har ett särskilt ansvar för hans eller hennes omsorg och vård behöver stärkas. Många omsorgs- och vårduppgifter är av mycket intim karaktär och kräver respekt och tillit mellan personal och den enskilde. Att själv få bestämma vem som är ansvarig för den dagliga omsorgen och som därmed oftast sköter insatserna förstärker möjligheten till ett värdigt liv. Det kan handla om viljan att bli omskött av någon med samma kön, någon som talar det egna modersmålet eller bara någon som individen tycker bättre om eller känner större förtroende för. När vi tagit del av uppföljning av särskilda boenden som genomfördes 2015 (se punkt 9.7) har en mall för avtalsuppföljning mellan Programavdelning äldre och funktionshinder och driftverksamheter i egen eller privat regi använts vid uppföljning av Almen och Kastanjen. I mallen anges att följande ska ingå i kontaktmannaskapet: - rutiner för rollen - minst en tim./vecka avsättas för samvaro och enskilda aktiviteter med den enskilde samt information - dokumentera egen tid - kontinuerlig dialog med den enskilde och anho riga, ta emot synpunkter pa omsorg och omvårdnad form och frekvens regleras i genomförandeplan Carlén & Werner AB 41 (51)

42 Kontaktmannaskapet handlar om att skapa en relation med den boende. Ansvaret innebär inte bara att utföra praktiska sysslor utan också att vara ett stöd för psykiskt välmående och till exempel vara ett stöd i samtal om existentiella frågor. Relationen ska givetvis vara professionell och kontaktmannens privatliv ska hållas utanför relationen. Vi har tagit del av samtliga äldreboendens rutiner för kontaktmannaskap. Äldreboenden som drivs i egen regi har i stora drag liknande rutiner, men vi kan konstatera att flera har reviderat rutinerna något. Samtliga äldreboenden har en rutin kring upprättande av genomförandeplan, varav fyra boenden beskriver att upprättandet sker tillsammans med sjuksköterska. Tre av tio boenden anger att genomförandeplanen ska upprättas inom 14 dagar. Den framgår inte alltid att den boende ska vara delaktig vid upprättande och uppföljning av genomförandeplanen. Fem av sju äldreboenden i egen regi anger i rutinerna att kontaktmannen ansvarar för den personliga omvårdnaden. Ett boende har förtydligat att det också gäller vid hjälp med dusch. Hjälpa den boende med utevistelse minst 3 gånger per vecka. Ordna personlig umgängestid ca 30 minuter per vecka, så kallad individuell tid. Dessa arbetsuppgifter ska dokumenteras. Dessutom ska anledningen till varför boende tackar nej till utevistelse eller individuell tid dokumenteras. Tallbohov Omsorg Kontaktmannaskapet innebär en personlig relation till den enskilde personen vilket medför att vad som ingår i uppdraget kan variera beroende på den enskilde personens resurser och förmågor men också beroende av den överenskommelse som görs med personen. Det handlar om att utveckla en förtroendefull kontakt över tid. Kontaktmannen är alltid ett personligt stöd till den enskilde även om det också ingår kontakt med närstående och andra aktörer. Därefter följer konkreta punkter om vad ansvaret innebär. Några exempel: Skapa kontinuitet för brukaren genom att så få personer som möjligt är involverad i omvårdnaden av honom/henne. Det skapar även förutsättningar för att insatserna utförs på ett likartat sätt som möjligt. Brukaren ska uppleva att kontaktmannen är engagerad och intresserad av hans/hennes liv och livssituation. Flottiljens äldreboende 10. Analys och slutsatser 10.1 Hur kan vi få allt att hänga ihop? Vi kan konstatera att det är vanligt att chefer och medarbetare inte alltid ser eller förstår hur olika delar i verksamheten hänger ihop. Det medför också att det blir ett motstånd till att avsätta tid för att arbeta med värdegrundsarbetet. Det finns många hinder som framkommer i intervju med verksamhetschefer i egen regi: Hur ska vi ha tid med det? Vi har många andra projekt just nu. Vi har annan lagstiftning vi också ska följa. Just nu håller vi på med måltidssituationen. Nu har vi fullt upp med ÄBIC. Nu ska vi ju förbättra den sociala dokumentationen. Carlén & Werner AB 42 (51)

43 Nu ställer kommunen krav på att vi ska dokumentera utevistelsen också. Egen tid hur ska vi få tid med det? Värdegrundsarbetet är inget projekt utan ett ständigt pågående arbete. På ett äldreboende kan det tyckas att det kommer många olika direktiv och att det kan vara svårt att se samband och hur alla delar hör samman. Nationella värdegrunden bör ses som det grundläggande fundamentet i äldreomsorgen som gör att många olika delar hör samman på ett naturligt sätt. Etiska riktlinjer har reviderats och prioriterats inom egen regi (Vård och Omsorg) före Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier. Nationella värdegrunden har ett brukarperspektiv utifrån den äldre. Etiska riktlinjerna har både brukar- och personalperspektiv. Verksamhetscheferna upplever att detta gör att det blir otydligt. Verksamhetschefer i privat regi har också att förhålla sig till företagets värdegrund. Verksamhetscheferna ser där inga problem med att förena dessa perspektiv utan ser snarare att Järfällas värdegrund och värdighetsgarantier harmonierar med eller kompletterar företagets värdegrund. Vad verksamheten än arbetar med eller utvecklar kan det säkert härledas till nationella värdegrundens sju områden och intentioner. Då blir varje kronblad i blomman på föregående sida en del i helheten och inget fristående projekt. Carlén & Werner AB 43 (51)