Rutiner vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier

Transkript

1 HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Marie Lindblom UN/2013:233 Kristina Eklund Uppdat Rutiner vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier Gäller samtliga skolformer och fritidshem i Lidingö stad

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Arbetsgång översikt och exempel på tillämpning i praktiken... 4 Exempel på tillämpningen av rutinerna... 5 Allvarliga kränkningar hantering som kräver en större insats...5 Mindre allvarliga kränkningar hantera dem i direkt anslutning till händelsen...7 Arbetsgång vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier... 8 Anmäl kännedom till förskolechef/rektor och utbildningsförvaltningen...8 Utred vad som har hänt...9 Åtgärda när barn eller elev blivit kränkt eller trakasserad...10 Följ upp och utvärdera för att veta om situationen är löst...11 Gällande bestämmelser och definition av centrala begrepp Anmälningsplikt...12 Utrednings- och åtgärdsskyldighet...12 Absolut förbud mot personal att kränka barn eller elever...12 Skadestånd och så kallad bevisbörda...13 Centrala begrepp...13 Lästips...14 Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier Utbildningsförvaltningens arbetsgång vid inkommen anmälan... 17

3 Sammanfattning Rutinerna beskriver arbetsgången vid händelser då personal får veta att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier 1. Arbetsgången innehåller fem steg och rutinerna beskriver hur varje steg ska dokumenteras. Arbetsgångens fem steg: 1) anmälan om kännedom till förskolechef/rektor och huvudman 2) utredning 3) åtgärder 4) uppföljning 5) utvärdering En översikt över arbetsgången finns i inledningen av det här dokumentet. Översikten följs av exempel på tillämpningen av arbetsgången. Samtliga skolformer och fritidshem i kommunal regi omfattas av rutinerna. Rutinerna är framtagna mot bakgrund av skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Även material från Diskrimineringsombudsmannen, Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har används. 1 I begreppet trakasserier ingår sexuella trakasserier, trakasserier och diskriminering. 3

4 Arbetsgång översikt och exempel på tillämpning i praktiken 1. Kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier 2. Utredning 1.2 Anmälan till fsk.chef/rektor och huvudman 2.1 Utredningen visar att kränkningar eller trakasserier inte har förekommit. 2.2 Utredningen visar att kränkningar eller trakasserier har förekommit Skolan/ förskolan sparar dokumenterad utredning Utredningen innehåller en analys av vilka åtgärder som är lämpliga att vidta baserat på situation och inblandade barn/elever 3. Åtgärder för att få slut på kränkningarna/ trakasserierna vidtas 4. Uppföljning av att beslutade åtgärder har satts in samt av aktuell elevs/barns situation. 5. Utvärdering av att insatta åtgärder fått avsedd effekt. 5.1 Kränkningarna eller trakasserierna fortsätter. 5.2 Kränkningarna eller trakasserierna har upphört. 6. Skolan/fsk reviderar och, vid behov, förstärker sina insatser till det att situationen är varaktigt löst. (Steg (2) upprepas) 7. Skolan/fsk avslutar ärendet och sparar dokumentationen av samtliga steg. 4

5 Exempel på tillämpningen av rutinerna Nedan följer två exempel på när en elev har blivit utsatt för kränkande behandling. Det ena exemplet visar hur skolan hanterat en allvarlig kränkning, där ett mer omfattande arbete behöver ske för att förhindra att fortsatta kränkningar ska ske. Det andra exemplet visar hur en pedagog hanterar en mindre allvarlig kränkning där hanteringen sker i direkt anslutning till den uppkomna situationen. Båda exemplen ska visa hur rutinerna kan tillämpas i praktiken. Allvarliga kränkningar hantering som kräver en större insats Händelsen och personalens kännedom om den En elevs pappa kontaktar en av elevens lärare och berättar att hans son, K, under en längre tid känt sig utanför i klassen och ofta får motta pikar av hans klasskompisar som handlar om hans utseende. Läraren som får informationen skriver ner vad pappan berättat och förmedlar den informationen till skolans rektor. Rektorn skickar i sin tur in en anmälan vid kännedom om kränkande behandling till utbildningsförvaltningen. Utred Rektorn beslutar om att en ur personalen, som K har förtroende för, ska ha ett samtal med K och hans pappa. Ett samtal med K sker dagen efter. I samtalet berättar K om hur han upplever sin sociala situation i klassen. Bland annat berättar han om vid vilka tillfällen han känner sig utanför, i vilka sammanhang pikarna kommer och vad de handlar om. Den personal som har samtalet med K antecknar vad K berättar och förmedlar den informationen till rektorn. Rektorn genomför samma dag ett samtal med några lärare som ofta undervisar K. Lärarna ger en något delad bild av hur de uppfattar K:s sociala situation. Vissa av lärarna har uppmärksammat att K ofta är utanför, att det finns grupperingar i klassen och att K inte har en plats i någon av grupperna. En annan lärare menar att klimatet i klassen periodvis är hårt, men att läraren inte uppfattat att K är särskilt utsatt. Rektorn dokumenterar samtalen med lärarna. Av dokumentationen framgår vilka rektorn pratat med, när samtalen ägt rum och vad som framkommit i dem. För att få en bild av trivseln i klassen tittar rektorn och klassens mentor på de tre senaste trivselenkäterna som genomförts. Rektorn ber också klassens mentor att sammanställa den information som kommit fram i utvecklingssamtal med eleverna och som handlar om det sociala klimatet i klassen. Dra slutsatser av utredningen: Rektorn och mentorn analyserar det underlag som finns från samtalet med eleven, elevens lärare, trivselenkäter och utvecklingssamtal. Syftet med analysen är att ringa in varför K upplever sig vara utanför och i vilka situationer känslan kommer till uttryck. Syftet är också att få en djupare bild av klimatet i klassen. 5

6 De slutsatser som rektorn och mentorn kan dra utifrån analysen dokumenterar de och bilägger till dokumentet anteckningarna från genomförda samtal, trivselenkäter och utvecklingssamtal. Åtgärda Eftersom utredningen visar att K känner sig utstött och vidare att han, tillsammans med fler elever i klassen, upplever ett hårt och stundtals otrevligt klimat, föreslår rektorn och inblandad personal att åtgärder som syftar till att öka känslan av samhörighet i klassen. De föreslagna åtgärderna syftar också till att eleverna i klassen ska lära känna varandra bättre. K och hans klasskamrater ges möjlighet att ha synpunkter på åtgärderna innan de beslutas. Klassens mentor och en annan lärare får uppdraget att tillsammans med eleverna bestämma vilka aktiviteter de ska genomföra samt ansvaret att aktiviteterna genomförs. Rektorn och personalen har i trivselenkäterna sett att det särskilt är tre andra elever som är drivande i att skapa det negativa klimatet i klassen. I samråd med eleverna och elevernas föräldrar bestämmer därför rektorn att dessa elever ska ha samtal med skolans kurator. Rektorn informerar K:s föräldrar om de åtgärder som skolan beslutat sätta in. Föräldrarna får också information om när och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärderna dokumenteras i anslutning till den dokumenterade utredningen. Av dokumentationen framgår vem som ansvarar för respektive åtgärd och när åtgärderna senast ska vara insatta. Följ upp och utvärdera För att vara säker på att de beslutade åtgärderna genomförs, ber rektorn klassens mentor och den andra läraren att inom en vecka meddela vad de och klassen har kommit fram till. Kuratorn ombeds att meddela rektorn efter varje gång han har haft samtal med de tre eleverna. Två veckor efter att åtgärderna har påbörjats, träffar rektorn K för att höra om hans situation har blivit bättre. K berättar att de tre eleverna har slutat att pika honom, men att det negativa klimatet i stort sett kvarstår. Många av de andra eleverna i klassen uppger att klimatet i klassen till viss del blivit bättre, men att det fortfarande återstår en del att önska. Tillsammans med eleverna beslutar rektorn därför om ytterligare åtgärder som ska stärka samhörigheten i klassen. Dessa sätts in inom en vecka. Vid uppföljningen och utvärderingen, två veckor senare, visar det sig att K och hans klasskompisar tycker att situationen har blivit mycket bättre. Rektorn beslutar därefter om att klassens mentor ska göra en ytterligare uppföljning med eleverna efter en månad. Vid den uppföljningen framkommer att klimatet fortsatt är mycket bättre, varpå rektorn beslutar att avsluta ärendet. 6

7 Samtliga uppföljningstillfällen och vad som framkommit i dem dokumenteras och förvaras i anslutning till övrig dokumentation i ärendet. Informera vårdnadshavare Under hela arbetets gång ger rektorn inblandade elevers vårdnadshavare löpande information om hur skolan arbetar med frågan. Syftet är att göra vårdnadshavarna trygga i att skolan arbetar med frågan samt ge dem möjlighet att komma med synpunkter på skolans arbete. Mindre allvarliga kränkningar hantera dem i direkt anslutning till händelsen Händelsen och lärarens kännedom om den Barnen i en förskolegrupp är på utflykt och går två och två i led. En flicka, A, upplever att barnen B och C, som går framför henne i ledet, säger taskiga saker till henne. De säger bland annat att hon går sakta och att hennes jacka är töntig. A går fram till en av pedagogerna och berättar att B och C retas. Utred Pedagogen lyssnar först till A och tar sedan B och C åt sidan för att fråga vad de har sagt. B och C tycker inte de varit taskiga mot A utan bara kommenterat att A kommer efter i ledet eftersom hon går sakta. Åtgärda Pedagogen beslutar att ändra ordningen i ledet så att B och C inte längre ska gå framför A. Följ upp och utvärdera Efter en stund frågar pedagogen A om det känns bättre efter att B och C bytt plats i ledet. A säger att B och C inte längre retas. Pedagogen noterar att A en stund senare leker med B och C och konstaterar att åtgärden löste situationen. Dokumentera och anmäl till rektor och till huvudman Tillbaka på förskolan skriver pedagogen ner vad som hände vid utflykten och hur han hanterat situationen. Han ger sedan samma information till förskolechefen, som i sin tur skickar in en Anmälan vid kännedom om kränkande behandling till utbildningsförvaltningen. Förskolechefen bedömer att personalen inte behöver göra något mer kring händelsen eftersom situationen löstes på plats och A aldrig tidigare gett uttryck för att vara retad av B och C. Informera vårdnadshavare När vårdnadshavarna hämtar de tre inblandade barnen får de information om händelsen och hur förskolan hanterade den. 7

8 Arbetsgång vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier Följande avsnitt ger en mer utförlig beskrivning av varje steg i arbetsgången och hur det ska dokumenteras 2. Anmäl kännedom till förskolechef/rektor och utbildningsförvaltningen Anmälningsplikten liksom ansvaret att utreda händelsen inträder direkt vid kännedom om upplevda - och inte enbart konstaterade - kränkningar. Personal kan få kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit kränkt på flera sätt, det behöver inte nödvändigtvis vara barnet, eleven eller dennes förälder som berättar om händelsen. Det anses till exempel att en vuxen fått kännedom genom att ha observerat en händelse där det kan antas att en elev eller ett barn upplevt sig ha blivit kränkt eller trakasserad. Anmäla kännedom Personalen anmäler kännedom snarast (helst samma dag) till rektor eller förskolechef. Rektor eller förskolechef anmäler kännedom snarast till utbildningsförvaltningen via blankett Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier. Den finns som skrivbar pdf på stadens intranät under rubriken Blankettservice. Skicka blanketten till utbildningsforvaltningen@lidingo.se. Dokumentera kännedom Dokumentationen utgörs av rektors eller förskolechefs anmälan till utbildningsförvaltningen. Av anmälan framgår när personal fick kännedom om händelsen, namn på inblandade personer, vad utsatt elev/barn uppfattar har hänt och när rektor/förskolechef fick kännedom om händelsen. Utbildningsförvaltningens ankomststämpel visar när huvudmannen fått kännedom. 2 Observera att dokumentationen i de flesta fallen betraktas som en allmän handling. I undantagsfall kan specifika uppgifter i en allmän handling sekretessbeläggas om innehållet till exempel är kränkande för en enskild. Utbildningschefen fattar beslut om utlämnande av allmän handling. 8

9 Utred vad som har hänt Så snart personal får veta att en elev kan ha blivit kränkt eller trakasserad inträder utredningsskyldigheten. Ett syfte med utredningen är att kunna avgöra om kränkningar eller trakasserier har ägt rum. En bedömning av eventuella kränkningar eller trakasserier kan och ska göras först efter en utredning. Utredningen ska också, vid konstaterade kränkningar eller trakasserier, hitta lämpliga och situationsanpassade åtgärder för att stoppa fortsatta kränkningar. Genomföra utredningen När personal misstänks för kränkningar eller trakasserier av ett barn eller en elev gör rektor eller förskolechef utredningen. Starta utredningen direkt vid kännedom (helst samma dag eller nästkommande dag). Utredningen ska omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningarna/trakasserierna och den som kan ha blivit utsatt. Utredningen ska ge en allsidig belysning av händelsen och vara en grund för att bedöma eventuella kränkningar eller trakasserier. Spara utredningen på lämplig plats. När det finns konstaterade kränkningar eller trakasserier ska utredningen även: Beskriva orsakerna till det som hänt (hur och varför hände det?) Beskriva lämpliga åtgärder utifrån aktuell situation (hur säkerställer vi att det inte händer igen?). Dokumentera utredningen Det ska framgå vem som har utrett, hur utredningen har gått till, vilka som har ingått i utredningen, vad inblandande uppfattar har hänt och slutsatsen om det rör sig om kränkningar/trakasserier eller inte. Vid konstaterade kränkningar eller trakasserier ska dokumenteringen även: Beskriva hur och varför det har hänt (beskrivning av tänkta orsaker), vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att förhindra att det sker igen. 9

10 Åtgärda när barn eller elev blivit kränkt eller trakasserad Om utredningen visar att ett barn eller en elev utsatts för kränkande behandling eller trakasserier ansvarar huvudmannen för att det upphör. Det betyder att skolan måste sätta in tillräckliga åtgärder så att barnet eller eleven inte blir ytterligare utsatt. Åtgärderna ska också återskapa barnets eller elevens trygghet. Det är viktigt att anpassa åtgärderna efter barnet eller eleven de riktas mot. Valet av åtgärder ska grunda sig på utredningen. Då minskar risken för åtgärder som inte har någon effekt, till exempel de som vidtas av gammal vana. Det är också viktigt att komma ihåg att åtgärder ofta behöver riktas mot de barn eller elever som utsätter andra. Besluta om och genomföra åtgärder Anpassa åtgärderna till situationen och förankra dem i utredningen. Rikta dem till både den utsatta och den som utsätter. Bestäm när åtgärderna ska vara genomförda. Bestäm vem eller vilka i personalen som ska utföra åtgärderna. Vid behov, låt vårdnadshavare lämna synpunkter på åtgärderna. Dokumentera åtgärderna Dokumentera åtgärderna så att det framgår vad verksamheten ska göra, vem åtgärden riktar sig till, på vilket sätt åtgärden ska förhindra ytterligare kränkningar/trakasserier inte sker, vem som är ansvarig för att vidta åtgärden, när åtgärden ska vidtas eller hur länge åtgärden ska gälla (tidsangivelse), hur och när åtgärden ska följas upp och vem som ansvarar för detta. Åtgärder när personal har kränkt eller trakasserat Om en utredning visar att en personal har utsatt ett barn eller en elev för kränkande behandling eller trakasserier, krävs åtgärder som förhindrar att barnet eller eleven utsätts ytterligare och som återskapar en trygg miljö i verksamheten. Åtgärderna för att förhindra ytterligare kränkningar och skapa trygghet faller inom ramen för skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. När personal har kränkt ett barn eller en elev ska rektorn eller förskolechefen, som chef för verksamhetens personal, besluta vilka åtgärder som ska vidtas mot den personal som utsatt barnet eller eleven. Det kan handla om disciplinära åtgärder inom det arbetsrättsliga området. Beslut om sådana åtgärder ska alltid tas i samarbete med stadens HR-funktion på konsult- och servicekontoret. Utbildningsförvaltningens chef ska alltid informeras. 10

11 Följ upp och utvärdera för att veta om situationen är löst För att säkerställa att trakasserierna eller kränkningarna har upphört måste åtgärderna följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska visa att skolan vidtagit beslutade åtgärder. Utvärderingen ska visa om åtgärderna fått avsedd effekt. Vid pågående åtgärder kan det behövas täta avstämningar med barnet eller eleven. Om utvärderingen eller något annat visar att situationen inte fått en bestående lösning behöver skolan förändra eller förstärka åtgärderna. Följ upp och utvärdera Säkerställ att trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Ansvarig eller ansvariga i personalen gör uppföljning och utvärdering. Involvera både den utsatta och den utsättande i utvärdering och uppföljning. Gör utvärdering och uppföljning med kontinuitet och enligt en uppgjord plan. Dokumentera uppföljningen och utvärderingen Dokumentera uppföljningen och utvärderingen så det framgår när uppföljningen respektive utvärderingen är genomförd, vilka som har medverkat, vad som framkommit och, vid kvarstående problem, hur verksamheten ska gå vidare. 11

12 Gällande bestämmelser och definition av centrala begrepp Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kap. skollagen (2010:800). I diskrimineringslagen finns bestämmelser om trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling från 2012 ingår också i den författning som reglerar området. Anmälningsplikt Bestämmelserna säger att en lärare, förskolelärare eller annan personal som får veta att ett barn eller en elev anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad i samband med skolans verksamhet, är skyldig att anmäla det till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är i sin tur skyldig att, vid kännedom om att en elev kan fara illa, göra en anmälan till huvudmannen. Anmälningsplikten gäller redan vid misstanke om att ett barn blivit utsatt och oavsett om det konstaterats att kränkningar eller trakasserier har ägt rum. Anmälan till rektor/förskolechef respektive huvudman ska ske skyndsamt. Utrednings- och åtgärdsskyldighet Personal på skolan som fått veta att en elev kan ha utsatts för kränkande behandling eller trakasserier har utrednings- och åtgärdsskyldighet. Huvudmannen ansvarar för att skyndsamt utreda uppgifter om kränkande behandling eller trakasserier och att, i förekommande fall, ta till de åtgärder som krävs för att få stopp på kränkningarna eller trakasserierna. För att säkerställa att vidtagna åtgärderna haft avsedd effekt och att kränkningarna eller trakasserierna har upphört måste huvudmannen följa upp och utvärdera åtgärderna. Trots att utrednings- och åtgärdsskyldigheten är huvudmannens ansvar är det i de flesta fall verksamheterna, och rektor eller förskolechef, som i praktiken måste ansvara för att fullgöra huvudmannens skyldighet. Huvudmannens uppgift blir därför snarare att försäkra sig om att skolan gjort en utredning och vidtagit åtgärder. Det är därför avgörande att rutiner för anmälan om upplevda kränkningar eller trakasserier och förvaltningens hantering av dessa fungerar. Absolut förbud mot personal att kränka barn eller elever Enligt bestämmelserna är det absolut förbjudet för personal inom alla skolformer att kränka eller diskriminera barn eller elever. Ett överträde av förbudet ska få konsekvenser. Motsvarande förbud finns inte för barn eller elever som kränker eller trakasserar andra barn eller elever. Vid kränkningar eller trakasserier mellan barn eller elever är bestämmelserna inriktade på skolans ansvar för att stoppa dessa och att förebygga framtida händelser. 12

13 Personal Begreppet omfattar utan undantag samtliga vuxna som arbetar inom verksamheten. Därmed kan personal utgöras av både pedagogisk och administrativ personal, tillfälligt inhyrd personal eller personal som verksamheten lagt ut på entreprenad (elevassistenter, personal i skolmatsbespisning och simlärare etcetera). Det betyder att också verksamhetens arbete mot kränkande behandling och trakasserier måste innefatta alla vuxna i verksamheten. Skadestånd och så kallad bevisbörda Kränkningar eller trakasserier mellan personal och barn/elever Huvudmannen kan bli skyldig att betala skadestånd om personal har kränkt eller diskriminerat ett barn eller en elev, oavsett vilka åtgärder som har vidtagits. Vid en eventuell anmälan mot en personal är det huvudmannens uppgift att bevisa att, om så är fallet, kränkningar eller trakasserier inte har skett. Kränkningar eller trakasserier mellan barn och elever Huvudmannen tvingas betala skadestånd om huvudmannen inte har utrett och vidtagit åtgärder för att stoppa kränkningar eller trakasserier mellan barn eller elever. Huvudmannen ska i dessa fall bevisa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få stopp på fortsatta kränkningar eller trakasserier. Händelser som uppenbart inte handlat om kränkningar eller trakasserier Självklart ska alla händelser där en elev eller ett barn säger sig ha blivit utsatt för kränkningar eller trakasserier tas på allvar. Utgångspunkten ska vara att upplevda kränkningar eller trakasserier ska anmälas och utredas. Men det finns också situationer där anmälningsplikten och utrednings- och åtgärdsskyldigheten inte inträder. Det handlar om händelser som uppenbarligen inte varit fråga om kränkningar eller trakasserier. En bedömning ska göras från fall till fall och det är viktigt att säkerställa att elevens eller barnets upplevelse inte blir bagatelliserad. Centrala begrepp Kränkande behandling och trakasserier Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningen ska vara tydlig och märkbar. Trakasserier är sådan kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn för motsvarande kallas det diskriminering. 13

14 Kränkningar och trakasserier kan vara både synliga och mer subtila handlingar som till exempel fysiskt våld, nedsättande kommentarer, utfrysning, förlöjliganden eller ryktesspridning. Kränkande behandling och trakasserier kan vara enstaka eller återkommande händelser och kan utspela sig direkt i verksamheten eller via till exempel mobiltelefoner och internet. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, och att detta har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna 3. I verksamheten är det personal som kan göra sig skyldig till diskriminering, i juridisk mening kan barn inte diskriminera andra barn. Huvudman Utbildningsnämnden i Lidingö stad är huvudman för all kommunal utbildningsverksamhet. De tjänstemän som arbetar på utbildningsförvaltningen är huvudmannens representanter och de kan fatta beslut efter delegation. Förskolechefer och rektorer är inte huvudmän för sina verksamheter men företräder huvudmannen i sin yrkesutövning. Lästips Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). Diskrimineringsombudsmannens Lika rättigheter i skolan, år Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Regeringens proposition 2005/06:38. 3 De sju diskrimineringsgrunderna är: 1) kön, 2) könsidentitet eller könsuttryck, 3) etnisk tillhörighet, 4) religion eller annan trosuppfattning, 5) funktionsnedsättning, 6) sexuell läggning och 7) ålder. 14

15 Anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier En lärare, förskolelärare, eller annan personal som får veta att ett barn eller en elev anser sig ha blivit kränkt eller trakasserad i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälan ska ske snarast efter kännedom. Rektor eller förskolechef ska skicka ifylld anmälan till utbildningsforvaltningen@lidingo.se och ange Anmälan om kränkande behandling på x-förskolans eller x-skolans namn i ämnesraden. Ingen namnunderskrift behövs. Händelsen gäller Skola/förskola Namn på inblandade personer Klass/avdelning för inblandade elever/barn Vid upplevda kränkningar/trakasserier mellan barn eller elever. Redogör kort för det utsatta barnets eller den utsatta elevens uppfattning av händelsen. Vid upplevda kränkningar/diskriminering av personal mot barn eller elever. Redogör kort för det utsatta barnets eller den utsatta elevens uppfattning av händelsen. Datum för när personal fick kännedom om upplevda kränkningar/trakasserier. Har samma barn eller elev varit utsatt/angett sig vara utsatt vid tidigare tillfällen det senaste året? Ja Nej Om ja, finns ett pågående arbete kring detta? Ja Nej 15

16 Har samma utpekade barn/elev(er) eller personal varit inblandad i tidigare liknande händelser under det senaste året? Ja Nej Om ja, finns ett pågående arbete kring detta? Ja Nej Planerad eller genomförd utredning av händelsen Redogör kort för hur händelsen ska utredas (eller, vid förekommande fall, har utretts och åtgärdats). Berätta på vilket sätt utredningen ska ske, vem som ska utreda, och vilka som ska delta i utredningen. Kontakt Ansvarig rektor/förskolechef Kontaktperson för ärendet, om annan än rektor/förskolechef (namn och telefonnummer) Övriga upplysningar till utbildningsförvaltningen. 16

17 Utbildningsförvaltningens arbetsgång vid inkommen anmälan Det är huvudmannens ansvar att utreda uppgifter om upplevda kränkningar eller trakasserier och att vidta åtgärder för att förhindra framtida sådana. För att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar måste verksamheterna meddela upplevda kränkningar eller trakasserier till huvudmannen. Verksamheterna sköter själva utredningen och beslutar också om åtgärder, som de också följer upp och utvärderar. Utbildningsförvaltningen kan dock fungera som ett stöd i arbetet. 1. Registrator registrerar anmälan och vidarebefordrar den till samordnande utredare som i sin tur avgör vilken utredare som handlägger ärendet. 2. Utredarna sammanställer samtliga anmälningar i ett Excelark med notering, bland annat om aktuell skola, vad händelsen avser och bedömning av eventuell ytterligare uppföljning av anmälan. Huvudmannen använder sammansställningen i sitt kvalitetsarbete. 3. Handläggande utredare följer upp anmälningarna om det inte finns särskilda skäl för att så inte är nödvändigt. Förvaltningen förutsätter att verksamheten utreder och åtgärdar alla de händelser som personalen får kännedom om. 4. Vid en eventuell uppföljning kontaktar utredaren ansvarig rektor/förskolechef eller ansvarig för utredningen av händelsen. Vanligtvis räcker ett samtal för att bekräfta att verksamheten hanterar uppgifterna om kränkningar eller trakasserier enligt rutinerna. Syftet med uppföljningen är också att kunna ge verksamheterna vägledning när det behövs. 5. Vid uppgifter om allvarliga kränkningar eller trakasserier kan förvaltningen besluta om utredning av verksamhetens hantering av situationen. Förvaltningen måste utreda inkomna uppgifter via klagomål, enligt skollagens bestämmelser om rutiner för klagomål. 6. Förvaltningen följer alltid upp händelser där barn eller elever upplever sig ha blivit utsatt av en personal. Vid konstaterade kränkningar eller trakasserier utförda av personal ska förvaltningen hålla sig informerad om ärendet till dess att det är avslutat. 17