Hur skapar vi god psykosocial arbetsmiljö på universitetet?

Transkript

1 Hur skapar vi god psykosocial arbetsmiljö på universitetet? Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

2 Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum Norrlands universitetssjukhus, VLL Utreda, förebygga och behandla ohälsa relaterad till ARBETE, MILJÖ och LIVSSTIL Arbets- och miljömedicin Beteendemedicin Sorsele Umeå Stressrehab Verksamhetschef Annika Nordin-Johansson

3 Universitetsvärlden.. Kunskapsorganisation Kreativitet, utveckling Prestationsinriktad Konkurrens, excellens Undervisning/ forskning/ innovation Ledarskapets utformning Frihet..

4 Varför är god psykosocial arbetsmiljö viktig? Produktivitet Kreativitet Mångfald Samverkan Hållbarhet Framgång

5

6

7 NMI (Nöjd Medarbetar Index) 2011

8 NMI (Nöjd Medarbetar Index) 2011 Kvinnor i karriären

9 Doktorandernas arbetssituation Tidsbegränsad anställning Stora krav på prestation Beroende av handledaren Rimlig omfattning? Gränslöst? Tillräckligt stöd? Vad händer efter disputation?

10

11

12

13

14

15

16 Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet 2012 Svarsfrekvens 75% (59% kvinnor, 41% män). Den vetenskapliga miljön upplevdes kreativ och inspirerande. Hälften ansåg att arbets- och studiemiljön är övervägande god, men forskarutbildningen var en stressig period av livet. Seminariemiljön upplevdes inte alltid positiv. De flesta hade upprättat och följt en individuell studieplan. De flesta var nöjda med handledningen. Men 12 % uppgav att de utsatts för kränkande särbehandling eller trakasserier under doktorandtiden. Långa sjukskrivningar var ovanliga. 20% hade inte någon anställning direkt efter disputationen.

17 Förslag på förbättringar Bättre informationsinsatser till doktorander, handleder m fl. Frågor kring individuella studieplanen behöver analyseras. Arbetsmiljörelaterade frågor; sjukfrånvaro, arbetstider, upplevelser av stress och kränkningar eller trakasserier ska bearbetas. Brister i seminariemiljön bör diskuteras. Kursernas kvalitet bör höjas och relevansen ses över. Könsfördelningen bland handledarna bör bli jämnare.

18 + + - Autonoma nervsystemet + sympatikus - parasympatikus HPA-axel HPG-axel Adrenalin Noradrenalin Kortisol Könshormoner Tillväxthormon Puls, blodtryck Ökad energiomsättning Tillväxt, reparation

19 VILOLÄGE Stressorer, KRAV i livet Ansträngning Stressreaktion ÅTERHÄMTNING SÖMN Långvarig Stressreaktion Otillräcklig återhämtning Risk för OHÄLSA! ARBETSHÄLSA

20 Yerkes-Dodsons kurva hög prestationsförmåga effektiv skärpt stimulerad oberörd TOPP minskad effektivitet mindre skärpt överbelastad orolig låg uttråkad irriterad utmattad låg stressnivå hög

21

22 Vad innebär återhämtning? Återställande av psykofysiologiska system som aktiverats under arbete tillbaka till en stabil baslinjenivå.., detta sker genom en situation där inga särskilda krav ställs på individen Sabine Sonnentag

23 Återhämtning Dygnsvila, veckovila Släppa arbetet Aktiviteter som inte är arbetsrelaterade Passiva (low-effort) TV, musik Avslappnande Meditation, mindfulness, naturupplevelser... Sociala Fysisk aktivitet/träning Kreativa SÖMN.

24 Återhämtning genom sömn VAKENHET energikrävande kortikala processer energikrävande katabola processer SÖMN energinivåer i hjärnan återställs regenerativa, anabola processer GH, testosteron, prolaktin immunsystemet kroppstemperatur, HPA, cortisol, insulin, thyreoideahormon psykologiska effekter konsolidering av minne neuropsykologisk prestation humör, välbefinnande

25 Arbetsstress påverkar sömnen Arbetsstress Störd sömn Ökad känslighet för stress och sämre prestation på arbetet!

26 The Energy Project - Ha inte samma förväntningar på människor som på datorer, d.v.s. att de ska arbeta i snabbt tempo, kontinuerligt och med många uppgifter samtidigt. - Människor är mest produktiva när de växlar mellan fokuserad uppmärksamhet och återhämtande aktiviteter. - Istället för att försöka få ut mesta möjliga av de anställda se till att systematiskt tillfredsställa deras fyra grundläggande behov: 1/ god fysisk hälsa; god kost, sömn, återhämtning, fysisk träning, 2/ emotionellt välbefinnande; uppskattning, respekt och värdering, 3/ förmåga till mental skärpa; uppmärksamhet, prioritering, kreativitet, 4/ meningsfullhet; känsla av betydelsefull uppgift.

27 Modeller för att studera hälsoeffekter av arbetsstress Krav-kontroll, socialt stöd (Karasek, Theorell) ERI, effort reward imbalance, yttre och inre krav (Siegrist) Orättvis organisation ( organizational injustice ) Otrygg anställning

28 SOCIALT STÖD Förbättrade bemästrings strategier AVSPÄND AKTIV Ökat lärande Inlärning hindrar stress KONTROLL sex frågor PASSIV ANSPÄND Stress hindrar inlärning KRAV, fem frågor Minskat lärande Inlärd hjälplöshet

29 Vad orsakar stress i arbetslivet? Höga KRAV Samtidig brist på: KONTROLL, handlingsutrymme, resurser STÖD, chef, kollegor BELÖNING, utveckling, bekräftelse, lön Möjlighet till ÅTERHÄMTNING Otydliga arbetsuppgifter Rollkonflikt Orättvisor, konflikter, mobbing Stökig yttre miljö, störningar, buller Otrygg anställning

30 Friskfaktorer Hälsa och Framtid ammuppsala_rapport1_2013.pdf Närvarande ledarskap Positiv inställning till kompetensutveckling Bra kommunikation Möjlighet att byta arbetsuppgifter Chefen prioriterar när det är för mycket att göra Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete

31 Per Lindberg Eva Vingård Healthy organizations are not created by accident Grawitch et al, 2006

32 Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer - En god psykosocial arbetsmiljö kännetecknas av Arbetets krav och individens resurser stämmer överens Chefen hjälper till att prioritera, men arbetar även strategiskt och långsiktigt Rolltydlighet i arbetet, målen är tydliga och kända Ansvar och befogenheter följs åt Inflytande över arbetet och dess planering En fungerande kommunikation En god gemenskap och socialt stöd Jobbet känns meningsfullt Det finns en rimlig förutsägbarhet Positiv återkoppling - belöning

33 Ledarskapets betydelse Anna Nyberg 2009, Karolinska Institutet The impact of managerial leadership on stress and health among employees Ett hälsofrämjande ledarskap fann vi vara att förse medarbetare med förutsättningar att utföra sitt arbete på ett självständigt sätt (ge information, befogenheter och tydlighet att uppmuntra medarbetarna att delta i utvecklingen av arbetsplatsen att ge stöd att inspirera medarbetarna att visa integritet (rättvisa) att integrera medarbetarna så att de kan arbeta väl tillsammans Negativt för medarbetarnas hälsa var chefers aktivt destruktiva beteenden i form av diktatoriskt agerande, påtvinga medarbetarna sin egna värderingar vara oärlig vara aktivt ovänlig chefers passivt destruktiva beteenden genom att dra sig undan från medarbetare

34

35 Innovativt ledarskap

36 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:01, 3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.

37

38 Kartläggning av psykosocial arbetsmiljö Frågeformulär Psykosocial miljö Checklistor/verktyg (Prevent) QPS Nordic Det nya arbetslivet (Metodicum) COPSOQ WEMS m. fl... Tidiga symptom på stress KEDS, Karolinska exhaustion disorder scale (Metodicum) LUQSUS (fhvmetodik.se) SHIS

39 En som provat instrumentet i Umeå - Therese Stenlund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi

40 Varför arbeta hälsofrämjande?

41

42 Bygger på forskning om hälsofrämjande faktorer i arbetslivet - utvecklat av Lotta Dellve m fl vid arbets- och miljömedicin i Göteborg Fritt att använda - Arbetsmaterial/ - Arbetsmaterial - Processtöd - Manual - Tilläggsövningar - Litteraturhänvisningar Syfte att stärka det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet

43 Primär målgrupp formella chefer, men kan användas även för hela arbetsplatser. ARBETSMATERIALET Hälsa Förutsättningar för arbetshälsa Hälsoarbetets olika inriktningar Struktur i hälso- och arbetsmiljöarbetet Stöd och hinder ARBETSSÄTT Förankra hos högsta ledningen. Utse 1-2 samtalsledare. Planera för fem träffar. Dokumentera träffarna. Dialog, analys. Lösningar utifrån arbetsplatsens behov. Ta fram en realistisk handlingsplan. Ge hälsoarbetet tid och struktur. MANUAL Träff 1 Introduktion, praktikaliteter, hälsa Träff 2 Kartläggning av förutsättningar för arbetshälsa Träff 3 Tydliggöra strukturen för arbetsmiljöarbetet, mål och aktiviteter Träff 4 Dialog kring utveckling av hälsa, ledarskap och medarbetarskap. Stöd och hinder. Träff 5 - Handlingsplan för en hälsofrämjande utveckling. Uppföljningsträff? Fortsättning?

44 Hur vet vi att vi lyckas? Välbefinnande som indikator på friska arbetsplatser salutogent perspektiv WEMS Work Experience Measurement Scale den anställdes upplevelse av arbetssituationen SHIS The Salutogenic Health Indicator Scale upplevelse av hälsa Forskare Högskolan i Kristianstad, Agerus AB

45 Hur vet vi att vi lyckas? Uppdatering av ISM-rapport Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser, sid 31 Institutet för StressMedicin i Göteborg

46 Ny centrumbildning för forskning om människans förmåga till medkänsla, empati, altruism och tillit i syfte att förbättra den sociala hållbarheten mellan individer, grupper och i samhället i stort. Syfte med forskningen Effektivisera och fördjupa samverkan mellan människor Om tillit och medkänsla finns mellan individer i organisationer har det tydliga positiva effekter på produktivitet, kreativitet, lönsamhet och hälsa.

47