Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 1 av 41 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Måndagen den 31 mars 2014 kl Plats: Ungdomsorkestern, Byskillnadsgatan Tomelilla och därefter Dubbelgöken 1 och 2, kommunhuset Tomelilla Ärenden Kallelse med föredragningslista 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden - Föreningsdialog - Ungdomsorkestern - Dialog om budget - Kultur- och fritidschefen informerar - Ordföranden informerar - Kurser och konferenser - Näringslivschefen informerar - Beslutsärenden 3 Ansökan om serveringstillstånd från Brösarps Pizzeria/Hassan Nermo Selo 4 Återremiss av motion om Byagården inför 2014/4 Uno Svensson M. Hansson M. Hansson T. Bergström-Darrell A.-L. Scheele 2014/ /288 8 Tomelillas 150-årsjubileum 5 Förslag på namnändring av gatunamn 2013/ Remiss av motion om ny kostpolicy 2014/ Granskning av alkoholenhetens uppdrag 2014/ Tina Bergström-Darrell (S) Ordförande Britt Ekstrand Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Britt Ekstrand Telefon Carl-Henrik Andersson E-post: kommun@tomelilla.se

2 2 av 41 Tomelilla den 19 mars 2014 Dnr KS 2014/4 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Växel Fax Postgiro Bankgiro Dialoger och informationsärenden kskfu 31 mars 2014 Handläggare: Britt Ekstrand Sekreterare Direkt Mobil Förvaltningens förslag till beslut Ärendet föranleder inget beslut. Ärendebeskrivning 1. Föreningsdialog Ungdomsorkestern, Uno Svensson 2. Dialog om budget Marina Hansson 3. Kultur- och fritidschefen informerar Marina Hansson 4. Ordföranden informerar Tina Bergström-Darrell 5. Kurser och konferenser 6. Näringslivschefen informerar Anne-Line Scheele Kultur- och fritid Britt Ekstrand Sekreterare 1 (1)

3 3 av 41

4 4 av 41

5 5 av 41

6 6 av 41

7 7 av 41

8 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 februari av 41 Ksau 32 Dnr KS 2013/288 Svar på motion om Byagården inför Tomelillas 150- årsjubileum Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen återremitteras till kultur- och fritidsutskottet för svar. Ärendebeskrivning Knut-Åke Pehrsson (SPI) har den 18 oktober 2013 inlämnat en motion med följande lydelse: Anledningen till min motion är att kommunen planerar fira samhällets 150 åriga tillvaro 2015 där Byagården utgör en stor del av historien. Denna gård är samhällets enda kvarvarande byggnad från tiden före järnvägsbygget. Byagården har bevarats tack vare Yngve Andren, Theodor Tufesson och David Jakobsons framsynthet. Dessa tre herrar inköpte gården och bildade Föreningen Tomelilla Byagård och restaurerade den utvändigt från grov missär till en vacker och verklighetstrogen gård från mitten av 1800 talet. Deras mål var att bevara gården både utvändigt som invändigt som - ett gamalt allmogehem såsom det tedde sig här i trakten. Men de hann förmodligen inte med att fullfölja restaureringen invändigt. Jag har under lång tid sökt få igång en diskussion med Styrelsen för Byagården - om Byagårdens bostad hur ett hem från förra århundradet kan ha sett ut men inte lyckats. Enligt samtida tidningsreferat fick inte Byagården bli ett kuriositetskabinett som en d:r Hazelius uttryckte sig eller en skräpkammare som det också sades. Det är därför jag ville lyfte frågan - om man kan fortsätta med de återställningsarbeten som aldrig blev gjorda. Förmodligen fanns där inga medel att genomföra den invändiga restaureringen - men dessa fattas inte i dag - tackvare mycket stora donationer. Därför anser jag det är dags att börja ta tag i frågan - och eventuellt fullfölja innovatörernas och donatorernas önskemål om att fullfölja Byagårdens restaurering. Se bilagorna. Justerandes sign

9 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 februari av 41 Forts 32 Min generation - är förmodligen de sista som har sett - eller hört talas om dessa bostäder. De unga - och de som inte har den minsta anknytning till varken lantbruksnäringen eller till trakten - har ingen aning om - hur dessa hem kan ha sett ut när de var i dagligt bruk. Det finns säker de som anser sig både veta och begripa men har inte den minsta insikt i hur en dåtida bostad såg ut. Jag har vuxit upp i ett lantbrukarhem - där en likadan bostad fanns kvar när jag var barn på 30 talet, men som man använde som förråd. Denna bostad överensstämde helt med Byagårdens ursprungliga utseende. Mitt föräldrahem var en av de gårdar som flyttades ut från Tomelilla by i samband med Enskiftet 1840 till Kanske - kan de båda bostäderna vara byggda efter samma ritning. Beträffande Regionmuseets dokumentationer av aktiviteter på Byagården - är detta ett sätt att kontrollera att beviljade bidrag använts på rätt sätt. Dessa dokumentationer varken får eller ska - användas för att förhindra en diskussion om en fortsatt restaurering av Byagården. Dessa dokumentationer beskriver endast enskilda aktiviteter eller händelser - såsom reprationer av byggnaderna och tak inte bostaden i sin helhet och funktion. År 1925 gjorde - en Åke Campbell - en uppmätning och beskrivning av Byagården. Han anger där - med full rätt - att köket och spiskammaren låg i den västra delen av bostaden - där nu vävstolen finns. Till största sannolikhet fanns där en sättugn som värmekälla för denna del av bostaden där nu tvättgrytan finns. Detta - då man använde ilaren vid bakugnen för matlagning. Förmodligen är det denna sättugn som finns på logen - då den har samma utformning som den där inne. Tvättgrytan kom förmodligen dit betydligt senare kanske kring 1882 då man flyttade allt boende in i storstugan och delade det ursprungliga sovrummet. Dörren mot söder och gallret för fönstret där kan ha kommit dit förmodligen då man började använd utrymmet som kisthus och förråd för kisthus skulle ha egen dörr. Det halva fönstret i gaveln mot öster och det hela fönstret mot söder i sängkammaren baghuset fanns förmodligen inte där från början. Jag pekar på de förändringar av bostaden - som till stor sanerlighet skett under åren från 1860 och fram till Det är dessa förändringar av bostaden - som jag föreslår man ska börja diskutera och eventuellt återsälla - om detta är anses möjligt - för att därmed ge bostaden ett pedagogiskt och trovärdigt intryck - såsom Andren o. co. gjorde med utemiljön Det står utanför allt tvivel att bostadens nuvarande utseende har förvanskats genom åren - se på väggen vid vävstolen. Justerandes sign

10 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 februari av 41 Forts 32 Att bevara en förvanskad bostad och kalla detta för ett hem från den tiden - är ett sätt att förvränga verkligheten och vilseleda besökarna och historien om hur gårdarna från den tiden såg ut. Jag kan mycket väl förstå - att det är svårt för många - som inte har den minsta insikt i bostäder från den tiden - att acceptera en förändring. Men för mig är det besvärande att inte få igång en diskussion. Det som driver mig är bilden av en verklighetstrogen interiör av det gamla allmogehemmet sådant det tedde sig här i trakten ändamålsenligt inrättat efter sin tids behov. Med sina donerade möbler och dörrar från rätt tidsperiod insatta på sin rätta plats, visserligen i behov av vård och konservering som också borde diskuteras hade gjort Byagården till en prydnad för samhället - såsom den var ärnad. Men även stallet borde göras trovärdigt med båsinredning, nackbom och uppbundna ko bindslen. Kanske med strö i båsen. Och även lantbruksinventarierna bör rekonditioneras och konserveras till eftervärlden. Allt detta borde diskuteras av intresserade och kompetenta personer för att ge Byagården sitt rätta värde nu inför jubileumet. Jag har lyft frågan i Byagårdens Styrelse vid flera tillfällen - men fått avvisande svar. Därför lyfter jag frågan här i Kommunfullmäktige. För att därmed få bekräftat om det kan finnas ett samhällsintresse i att Byagården bevaras enligt innovatörernas mål. Jag anser att detta inte är en fråga enbart för Byagårdens Styrelse utan fast mer för dess medlemmar i Föreningen Tomelilla Byagård samt samhället i övrigt. Personligen anser jag det bör finnas ett samhällsintresse i att bevara Byagården som en trovärdig gård från den tiden och inte som ett tomt skal utan innehåll. Detta - då skattemedel utbetalas årligen som driftsbidrag från Kommunen på ca kr. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar: Att det finns ett historiskt och kulturellt värde för samhället i att Byagården bevaras enligt innovatörernas idéer. Att Kommunfullmäktige beslutar ge Styrgruppen för 150 års jubileum i uppdrag att tillsammans med Styrelsen för Tomelilla Byagård kalla föreningens medlemmar, sakkunniga inom området och övriga intresserade till möte - för att tillsammans ta reda på om det finns intresse - och möjlighet - att fullfölja innovatörernas bevarande idé av Byagården - nu inför samhällets 150 åriga tillvaro? Justerandes sign

11 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 februari av 41 Forts 32 Tidigare behandling Kommunfullmäktige 168/2013: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 206/2013: Motionen remitteras till kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott för yttrande. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott 3/2014: Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsutskottet Justerandes sign

12 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 januari av 41 Kskfu 3 Dnr KS 2013/288 Remiss av motion om Byagården inför Tomelillas 150- årsjubileum Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Ärendebeskrivning Knut-Åke Pehrsson (SPI) har den 18 oktober 2013 inlämnat en motion med följande lydelse: Anledningen till min motion är att kommunen planerar fira samhällets 150 åriga tillvaro 2015 där Byagården utgör en stor del av historien. Denna gård är samhällets enda kvarvarande byggnad från tiden före järnvägsbygget. Byagården har bevarats tack vare Yngve Andren, Theodor Tufesson och David Jakobsons framsynthet. Dessa tre herrar inköpte gården och bildade Föreningen Tomelilla Byagård och restaurerade den utvändigt från grov missär till en vacker och verklighetstrogen gård från mitten av 1800 talet. Deras mål var att bevara gården både utvändigt som invändigt som - ett gamalt allmogehem såsom det tedde sig här i trakten. Men de hann förmodligen inte med att fullfölja restaureringen invändigt. Jag har under lång tid sökt få igång en diskussion med Styrelsen för Byagården - om Byagårdens bostad hur ett hem från förra århundradet kan ha sett ut men inte lyckats. Enligt samtida tidningsreferat fick inte Byagården bli ett kuriositetskabinett som en d:r Hazelius uttryckte sig eller en skräpkammare som det också sades. Det är därför jag ville lyfte frågan - om man kan fortsätta med de återställningsarbeten som aldrig blev gjorda. Förmodligen fanns där inga medel att genomföra den invändiga restaureringen - men dessa fattas inte i dag - tackvare mycket stora donationer. Därför anser jag det är dags att börja ta tag i frågan - och eventuellt fullfölja innovatörernas och donatorernas önskemål om att fullfölja Byagårdens restaurering. Se bilagorna. Justerandes sign

13 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 januari av 41 Forts 3 Min generation - är förmodligen de sista som har sett - eller hört talas om dessa bostäder. De unga - och de som inte har den minsta anknytning till varken lantbruksnäringen eller till trakten - har ingen aning om - hur dessa hem kan ha sett ut när de var i dagligt bruk. Det finns säker de som anser sig både veta och begripa men har inte den minsta insikt i hur en dåtida bostad såg ut. Jag har vuxit upp i ett lantbrukarhem - där en likadan bostad fanns kvar när jag var barn på 30 talet, men som man använde som förråd. Denna bostad överensstämde helt med Byagårdens ursprungliga utseende. Mitt föräldrahem var en av de gårdar som flyttades ut från Tomelilla by i samband med Enskiftet 1840 till Kanske - kan de båda bostäderna vara byggda efter samma ritning. Beträffande Regionmuseets dokumentationer av aktiviteter på Byagården - är detta ett sätt att kontrollera att beviljade bidrag använts på rätt sätt. Dessa dokumentationer varken får eller ska - användas för att förhindra en diskussion om en fortsatt restaurering av Byagården. Dessa dokumentationer beskriver endast enskilda aktiviteter eller händelser - såsom reprationer av byggnaderna och tak inte bostaden i sin helhet och funktion. År 1925 gjorde - en Åke Campbell - en uppmätning och beskrivning av Byagården. Han anger där - med full rätt - att köket och spiskammaren låg i den västra delen av bostaden - där nu vävstolen finns. Till största sannolikhet fanns där en sättugn som värmekälla för denna del av bostaden där nu tvättgrytan finns. Detta - då man använde ilaren vid bakugnen för matlagning. Förmodligen är det denna sättugn som finns på logen - då den har samma utformning som den där inne. Tvättgrytan kom förmodligen dit betydligt senare kanske kring 1882 då man flyttade allt boende in i storstugan och delade det ursprungliga sovrummet. Dörren mot söder och gallret för fönstret där kan ha kommit dit förmodligen då man började använd utrymmet som kisthus och förråd för kisthus skulle ha egen dörr. Det halva fönstret i gaveln mot öster och det hela fönstret mot söder i sängkammaren baghuset fanns förmodligen inte där från början. Jag pekar på de förändringar av bostaden - som till stor sanerlighet skett under åren från 1860 och fram till Det är dessa förändringar av bostaden - som jag föreslår man ska börja diskutera och eventuellt återsälla - om detta är anses möjligt - för att därmed ge bostaden ett pedagogiskt och trovärdigt intryck - såsom Andren o. co. gjorde med utemiljön Det står utanför allt tvivel att bostadens nuvarande utseende har förvanskats genom åren - se på väggen vid vävstolen. Justerandes sign

14 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 januari av 41 Forts 3 Att bevara en förvanskad bostad och kalla detta för ett hem från den tiden - är ett sätt att förvränga verkligheten och vilseleda besökarna och historien om hur gårdarna från den tiden såg ut. Jag kan mycket väl förstå - att det är svårt för många - som inte har den minsta insikt i bostäder från den tiden - att acceptera en förändring. Men för mig är det besvärande att inte få igång en diskussion. Det som driver mig är bilden av en verklighetstrogen interiör av det gamla allmogehemmet sådant det tedde sig här i trakten ändamålsenligt inrättat efter sin tids behov. Med sina donerade möbler och dörrar från rätt tidsperiod insatta på sin rätta plats, visserligen i behov av vård och konservering som också borde diskuteras hade gjort Byagården till en prydnad för samhället - såsom den var ärnad. Men även stallet borde göras trovärdigt med båsinredning, nackbom och uppbundna ko bindslen. Kanske med strö i båsen. Och även lantbruksinventarierna bör rekonditioneras och konserveras till eftervärlden. Allt detta borde diskuteras av intresserade och kompetenta personer för att ge Byagården sitt rätta värde nu inför jubileumet. Jag har lyft frågan i Byagårdens Styrelse vid flera tillfällen - men fått avvisande svar. Därför lyfter jag frågan här i Kommunfullmäktige. För att därmed få bekräftat om det kan finnas ett samhällsintresse i att Byagården bevaras enligt innovatörernas mål. Jag anser att detta inte är en fråga enbart för Byagårdens Styrelse utan fast mer för dess medlemmar i Föreningen Tomelilla Byagård samt samhället i övrigt. Personligen anser jag det bör finnas ett samhällsintresse i att bevara Byagården som en trovärdig gård från den tiden och inte som ett tomt skal utan innehåll. Detta - då skattemedel utbetalas årligen som driftsbidrag från Kommunen på ca kr. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar: Att det finns ett historiskt och kulturellt värde för samhället i att Byagården bevaras enligt innovatörernas idéer. Att Kommunfullmäktige beslutar ge Styrgruppen för 150 års jubileum i uppdrag att tillsammans med Styrelsen för Tomelilla Byagård kalla föreningens medlemmar, sakkunniga inom området och övriga intresserade till möte - för att tillsammans ta reda på om det finns intresse - och möjlighet - att fullfölja innovatörernas bevarande idé av Byagården - nu inför samhällets 150 åriga tillvaro? Justerandes sign

15 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 januari av 41 Forts. 3 Tidigare behandling Kommunfullmäktige 168/2013: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott 206/2013 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att remittera motionen till kulturoch fritidsutskottet för yttrande Förslag till beslut under sammanträdet Motionen avslås. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign

16 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december av 41 Ksau 206 Dnr KS 2013/288 Remiss av motion om Byagården inför Tomelillas 150- årsjubileum Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till kultur- och fritidsutskottet för yttrande. Ärendebeskrivning Knut-Åke Pehrsson (SPI) har den 18 oktober 2013 inlämnat en motion med följande lydelse: Anledningen till min motion är att kommunen planerar fira samhällets 150 åriga tillvaro 2015 där Byagården utgör en stor del av historien. Denna gård är samhällets enda kvarvarande byggnad från tiden före järnvägsbygget. Byagården har bevarats tack vare Yngve Andren, Theodor Tufesson och David Jakobsons framsynthet. Dessa tre herrar inköpte gården och bildade Föreningen Tomelilla Byagård och restaurerade den utvändigt från grov missär till en vacker och verklighetstrogen gård från mitten av 1800 talet. Deras mål var att bevara gården både utvändigt som invändigt som - ett gamalt allmogehem såsom det tedde sig här i trakten. Men de hann förmodligen inte med att fullfölja restaureringen invändigt. Jag har under lång tid sökt få igång en diskussion med Styrelsen för Byagården - om Byagårdens bostad hur ett hem från förra århundradet kan ha sett ut men inte lyckats. Enligt samtida tidningsreferat fick inte Byagården bli ett kuriositetskabinett som en d:r Hazelius uttryckte sig eller en skräpkammare som det också sades. Det är därför jag ville lyfte frågan - om man kan fortsätta med de återställningsarbeten som aldrig blev gjorda. Förmodligen fanns där inga medel att genomföra den invändiga restaureringen - men dessa fattas inte i dag - tackvare mycket stora donationer. Därför anser jag det är dags att börja ta tag i frågan - och eventuellt fullfölja innovatörernas och donatorernas önskemål om att fullfölja Byagårdens restaurering. Se bilagorna. Justerandes sign

17 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december av 41 Forts 206 Min generation - är förmodligen de sista som har sett - eller hört talas om dessa bostäder. De unga - och de som inte har den minsta anknytning till varken lantbruksnäringen eller till trakten - har ingen aning om - hur dessa hem kan ha sett ut när de var i dagligt bruk. Det finns säker de som anser sig både veta och begripa men har inte den minsta insikt i hur en dåtida bostad såg ut. Jag har vuxit upp i ett lantbrukarhem - där en likadan bostad fanns kvar när jag var barn på 30 talet, men som man använde som förråd. Denna bostad överensstämde helt med Byagårdens ursprungliga utseende. Mitt föräldrahem var en av de gårdar som flyttades ut från Tomelilla by i samband med Enskiftet 1840 till Kanske - kan de båda bostäderna vara byggda efter samma ritning. Beträffande Regionmuseets dokumentationer av aktiviteter på Byagården - är detta ett sätt att kontrollera att beviljade bidrag använts på rätt sätt. Dessa dokumentationer varken får eller ska - användas för att förhindra en diskussion om en fortsatt restaurering av Byagården. Dessa dokumentationer beskriver endast enskilda aktiviteter eller händelser - såsom reprationer av byggnaderna och tak inte bostaden i sin helhet och funktion. År 1925 gjorde - en Åke Campbell - en uppmätning och beskrivning av Byagården. Han anger där - med full rätt - att köket och spiskammaren låg i den västra delen av bostaden - där nu vävstolen finns. Till största sannolikhet fanns där en sättugn som värmekälla för denna del av bostaden där nu tvättgrytan finns. Detta - då man använde ilaren vid bakugnen för matlagning. Förmodligen är det denna sättugn som finns på logen - då den har samma utformning som den där inne. Tvättgrytan kom förmodligen dit betydligt senare kanske kring 1882 då man flyttade allt boende in i storstugan och delade det ursprungliga sovrummet. Dörren mot söder och gallret för fönstret där kan ha kommit dit förmodligen då man började använd utrymmet som kisthus och förråd för kisthus skulle ha egen dörr. Det halva fönstret i gaveln mot öster och det hela fönstret mot söder i sängkammaren baghuset fanns förmodligen inte där från början. Jag pekar på de förändringar av bostaden - som till stor sanerlighet skett under åren från 1860 och fram till Det är dessa förändringar av bostaden - som jag föreslår man ska börja diskutera och eventuellt återsälla - om detta är anses möjligt - för att därmed ge bostaden ett pedagogiskt och trovärdigt intryck - såsom Andren o. co. gjorde med utemiljön Det står utanför allt tvivel att bostadens nuvarande utseende har förvanskats genom åren - se på väggen vid vävstolen. Justerandes sign

18 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december av 41 Forts 206 Att bevara en förvanskad bostad och kalla detta för ett hem från den tiden - är ett sätt att förvränga verkligheten och vilseleda besökarna och historien om hur gårdarna från den tiden såg ut. Jag kan mycket väl förstå - att det är svårt för många - som inte har den minsta insikt i bostäder från den tiden - att acceptera en förändring. Men för mig är det besvärande att inte få igång en diskussion. Det som driver mig är bilden av en verklighetstrogen interiör av det gamla allmogehemmet sådant det tedde sig här i trakten ändamålsenligt inrättat efter sin tids behov. Med sina donerade möbler och dörrar från rätt tidsperiod insatta på sin rätta plats, visserligen i behov av vård och konservering som också borde diskuteras hade gjort Byagården till en prydnad för samhället - såsom den var ärnad. Men även stallet borde göras trovärdigt med båsinredning, nackbom och uppbundna ko bindslen. Kanske med strö i båsen. Och även lantbruksinventarierna bör rekonditioneras och konserveras till eftervärlden. Allt detta borde diskuteras av intresserade och kompetenta personer för att ge Byagården sitt rätta värde nu inför jubileumet. Jag har lyft frågan i Byagårdens Styrelse vid flera tillfällen - men fått avvisande svar. Därför lyfter jag frågan här i Kommunfullmäktige. För att därmed få bekräftat om det kan finnas ett samhällsintresse i att Byagården bevaras enligt innovatörernas mål. Jag anser att detta inte är en fråga enbart för Byagårdens Styrelse utan fast mer för dess medlemmar i Föreningen Tomelilla Byagård samt samhället i övrigt. Personligen anser jag det bör finnas ett samhällsintresse i att bevara Byagården som en trovärdig gård från den tiden och inte som ett tomt skal utan innehåll. Detta - då skattemedel utbetalas årligen som driftsbidrag från Kommunen på ca kr. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar: Att det finns ett historiskt och kulturellt värde för samhället i att Byagården bevaras enligt innovatörernas idéer. Att Kommunfullmäktige beslutar ge Styrgruppen för 150 års jubileum i uppdrag att tillsammans med Styrelsen för Tomelilla Byagård kalla föreningens medlemmar, sakkunniga inom området och övriga intresserade till möte - för att tillsammans ta reda på om det finns intresse - och möjlighet - att fullfölja innovatörernas bevarande idé av Byagården - nu inför samhällets 150 åriga tillvaro? Justerandes sign

19 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december av 41 Forts 206 Tidigare behandling Kommunfullmäktige 168/2013: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsutskottet Justerandes sign

20 20 av 41 Till Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun Motion angående Byagården Anledningen till min motion är att kommunen planerar fira samhällets 150 åriga tillvaro 2015 där Byagården utgör en stor del av historien. Denna gård är samhällets enda kvarvarande byggnad från tiden före järnvägsbygget. Byagården har bevarats tack vare Yngve Andren, Theodor Tufesson och David Jakobsons framsynthet. Dessa tre herrar inköpte gården och bildade Föreningen Tomelilla Byagård och restaurerade den utvändigt från grov missär till en vacker och verklighetstrogen gård från mitten av 1800 talet. Deras mål var att bevara gården både utvändigt som invändigt som - ett gamalt allmogehem såsom det tedde sig här i trakten. Men de hann förmodligen inte med att fullfölja restaureringen invändigt. Jag har under lång tid sökt få igång en diskussion med Styrelsen för Byagården - om Byagårdens bostad hur ett hem från förra århundradet kan ha sett ut men inte lyckats. Enligt samtida tidningsreferat fick inte Byagården bli ett kuriositetskabinett som en d:r Hazelius uttryckte sig eller en skräpkammare som det också sades. Det är därför jag ville lyfte frågan - om man kan fortsätta med de återställningsarbeten som aldrig blev gjorda. Förmodligen fanns där inga medel att genomföra den invändiga restaureringen - men dessa fattas inte i dag - tackvare mycket stora donationer. Därför anser jag det är dags att börja ta tag i frågan - och eventuellt fullfölja innovatörernas och donatorernas önskemål om att fullfölja Byagårdens retaurering. Se bilagorna. Min generation - är förmodligen de sista som har sett - eller hört talas om dessa bostäder. De unga - och de som inte har den minsta anknytning till varken lantbruksnäringen eller till trakten - har ingen aning om - hur dessa hem kan ha sett ut när de var i dagligt bruk. Det finns säker de som anser sig både veta och begripa men har inte den minsta insikt i hur en dåtida bostad såg ut. Jag har vuxit upp i ett lantbrukarhem - där en likadan bostad fanns kvar när jag var barn på 30 talet, men som man använde som förråd. Denna bostad överensstämde helt med Byagårdens ursprungliga utseende. Mitt föräldrahem var en av de gårdar som flyttades ut från Tomelilla by i samband med Enskiftet 1840 till Kanske - kan de båda bostäderna vara byggda efter samma ritning. Beträffande Regionmuseets dokumentationer av aktiviteter på Byagården - är detta ett sätt att kontrollera att beviljade bidrag använts på rätt sätt. Dessa dokumentationer varken får eller ska - användas för att förhindra en diskussion om en fortsatt restaurering av Byagården. Dessa dokumentationer beskriver endast enskilda aktiviteter eller händelser - såsom reprationer av byggnaderna och tak inte bostaden i sin helhet och funktion. År 1925 gjorde - en Åke Campbell - en uppmätning och beskrivning av Byagården. Han anger där - med full rätt - att köket och spiskammaren låg i den västra delen av bostaden - där nu vävstolen finns. Till största sannolikhet fanns där en sättugn som värmekälla för denna del av bostaden där nu tvättgrytan finns. Detta - då man använde ilaren vid bakugnen för matlagning. Förmodligen är det denna sättugn som finns på logen - då den har samma utformning som den där inne. Tvättgrytan kom förmodligen dit betydligt senare kanske kring 1882 då man flyttade allt boende in i storstugan och delade det ursprungliga sovrummet. Dörren mot söder och gallret för fönstret där kan ha kommit dit förmodligen då man började använd

21 21 av 41 utrymmet som kisthus och förråd för kisthus skulle ha egen dörr. Det halva fönstret i gaveln mot öster och det hela fönstret mot söder i sängkammaren baghuset fanns förmodligen inte där från början. Jag pekar på de förändringar av bostaden - som till stor sanerlighet skett under åren från 1860 och fram till Det är dessa förändringar av bostaden - som jag föreslår man ska börja diskutera och eventuellt återsälla - om detta är anses möjligt - för att därmed ge bostaden ett pedagogiskt och trovärdigt intryck - såsom Andren o. co. gjorde med utemiljön Det står utanför allt tvivel att bostadens nuvarande utseende har förvanskats genom åren - se på väggen vid vävstolen. Att bevara en förvanskad bostad och kalla detta för ett hem från den tiden - är ett sätt att förvränga verkligheten och vilseleda besökarna och historien om hur gårdarna från den tiden såg ut. Jag kan mycket väl förstå - att det är svårt för många - som inte har den minsta insikt i bostäder från den tiden - att acceptera en förändring. Men för mig är det besvärande att inte få igång en diskussion. Det som driver mig är bilden av en verklighetstrogen interiör av det gamla allmogehemmet sådant det tedde sig här i trakten ändamålsenligt inrättat efter sin tids behov. Med sina donerade möbler och dörrar från rätt tidsperiod insatta på sin rätta plats, visserligen i behov av vård och konservering som också borde diskuteras hade gjort Byagården till en prydnad för samhället - såsom den var ärnad. Men även stallet borde göras trovärdigt med båsinredning, nackbom och uppbundna ko bindslen. Kanske med strö i båsen. Och även lantbruksinventarierna bör rekonditioneras och konserveras till eftervärlden. Allt detta borde diskuteras av intresserade och kompetenta personer för att ge Byagården sitt rätta värde nu inför jubileumet. Jag har lyft frågan i Byagårdens Styrelse vid flera tillfällen - men fått avvisande svar. Därför lyfter jag frågan här i Kommunfullmäktige. För att därmed få bekräftat om det kan finnas ett samhällsintresse i att Byagården bevaras enligt innovatörernas mål. Jag anser att detta inte är en fråga enbart för Byagårdens Styrelse utan fast mer för dess medlemmar i Föreningen Tomelilla Byagård samt samhället i övrigt. Personligen anser jag det bör finnas ett samhällsintresse i att bevara Byagården som en trovärdig gård från den tiden och inte som ett tomt skal utan innehåll. Detta - då skattemedel utbetalas årligen som driftsbidrag från Kommunen på ca kr. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar: Att det finns ett historiskt och kulturellt värde för samhället i att Byagården bevaras enligt innovatörernas idéer. Att Kommunfullmäktige beslutar ge Styrgruppen för 150 års jubileum i uppdrag att tillsammans med Styrelsen för Tomelilla Byagård kalla föreningens medlemmar, sakkunniga inom området och övriga intresserade till möte - för att tillsammans ta reda på om det finns intresse - och möjlighet - att fullfölja innovatörernas bevarande idé av Byagården - nu inför samhällets 150 åriga tillvaro? Med bästa hälsningar. Knut-Åke Pehrsson. Bilagor: Jag bifogar 8 st. kopior av tidningsurklipp samt bilder från hur gården såg ut innan den restarerades och efter uppsnyggning 1998 som gjordes av oss på Jobbservice och ALU. anställda men även bilder på en del av inventarierna. Detta för att Kommunfullmäktige ska kunna bilda sig en uppfattning om mitt yrkande. Kanske kan ett besök i Byagården vara en fördel för de intresserade - för att därmed bedöma frågan rätt.

22 22 av 41 Tomelilla den 13 mars 2014 Dnr KS 2013/248 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Växel Fax Postgiro Bankgiro Förslag på namnändring av gatunamn Handläggare: Kristin Svensson Enhetschef Kultur och bibliotek Direkt Mobil Förvaltningens förslag till beslut Skriv beslutsförslag här. Texten kan flyttas till beslutsdokument Ärendebeskrivning Kristin Svensson, enhetschef kultur och bibliotek, har den 13 mars 2014 inlämnat skrivelse i ärendet med följande lydelse: Gatorna i Andgartsområdet har i dag redan namn (se bifogad planritning), Ökenvägen, Fyledalsvägen, Eva Holmgrens väg, Täppgatan. Dock finns det en liten vägbit som är namnlös och som förslagsvis får heta gatans befintliga namn, det vill sägas Fyledalsvägen. Då det idag är planlagt område och tomterna är obebyggda finns möjlighet att döpa om gatorna. Förslagsvis uppkallas de bland annat efter den åkeriägare som bodde i området, Andgarts väg. Åkerivägen efter det företag som Andgarts drev. Theodor Tufvessons väg eftersom Tufvesson var delaktig i Byagården samt Lyrikvägen efter hans profession. Kultur- och fritid Kristin Svensson Enhetschef Kultur och bibliotek Beslutet skickas till: 1 (2)

23 2 (2) 23 av 41

24 24 av 41

25 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 november av 41 Kskfu 42 Dnr KS 2013/248 Förslag på gator i Andgartsområdet Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskotts beslut Ärendet återremitteras till förvaltningen.. Ärendebeskrivning Kristin Svensson, enhetschef kultur och bibliotek, har den 4 november 2013 inlämnat skrivelse med förslag till beslut i ärendet förslag på gator i Andgartsområdet med följande lydelse: Gatorna i Andgartsområdet har i dag redan namn (se bifogad planritning), Ökenvägen, Fyledalsvägen, Eva Holmgrens väg, Täppgatan. Dock finns det en liten vägbit som är namnlös och som förslagsvis får heta gatans befintliga namn det vill sägas Fyledalsvägen. Då det idag endast är planlagt område och tomterna är obebyggda finns möjlighet att döpa om gatorna. Förslagsvis uppkallas de efter det åkeri som fanns i området, Andgarts väg, åkerivägen, lastvägen, kranvägen och grusvägen. Redovisning/föredragning Kristin Svensson, enhetschef för kultur och bibliotek, föredrar ärendet för utskottet. Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsutskott föreslås besluta om ett av alternativen nedan. Beslutet skickas till: Enhetschef kultur och bibliotek Kristin Svensson Justerandes sign

26 26 av 41 Tomelilla den 11 mars 2014 Dnr KS 2014/35 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Växel Fax Postgiro Bankgiro Yttrande på motion om ny kostpolicy Handläggare: Marina Hansson Ingela Dejenfelt Kultur och fritidschef Kostchef Direkt Mobil Förvaltningens förslag till beslut Kostenheten får återkoppling om kvaliteten på maten bland annat genom enkäter. Dessa visar att merparten av matgästerna är nöjda med maten. Andra kommuner uppvaktar Tomelilla eftersom intresse finns av kommunens nytänkande och goda kvalitet. I dagsläget lagas merparten av maten från grunden i alla kommunens kök. Färsrätter typ köttbullar och pannbiffar lagas i Kastanjeskolans kök och skickas ut till skolköken. Vid högre arbetsbelastning än normalt i Kastanjeskolans kök får övriga skolkök använda halvfabrikat. Ska dessa rätter göras från grunden i varje skolkök så behövs det investeras i ny utrustning och ventilation. Det blir alltså fråga om ombyggnad/renovering av de flesta köken samt inventering av personaltätheten måste också göras. Lagen om offentlig upphandling är styrande och man kan inte välja var man vill handla sina livsmedel. Kommunen har vid senaste upphandlingen ställt alla tillåtna krav på djurskydd och därmed fått in svenskt färskt griskött. Upphandlingen är delad i små varugrupper för att få in de lokala producenterna. Avtal har tecknats med Fridshills kyckling (Raskarum), Ingelsta kalkon och Reimans bröd. I varugrupperna äpplen, tomater kom inga lokala anbud in. Tillsammans med Ystads och Simrishamns kommuner har Tomelilla startat en gemensam distributionscentral. Förutom miljövinster så främjar den de lokala producenterna som inte behöver leverera till de 124 enheterna som finns i dessa kommuner utan kan lämna på ett ställe. Arbetet med ny kostpolicy är påbörjat och beräknas vara klart för politisk beredning vid årsskiftet. Anledningen till tidsplanen är inväntande av ny nutritionspolicy samt vikten av samverkan kring kommunens miljömål. 1 (3)

27 27 av 41 Kultur och fritid föreslår kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott att anta föreslagen tidsplan. Ärendebeskrivning Bengt Högborg( C) och Anders Larsson (C) har den 27 januari inlämna en motion om ny kostpolicy. Motionen har följande lydelse: Centerpartiets motion om att ansöka om att bli Årets Matlandethuvudstad 2015 fick snabbt ett positivt gensvar, vilket är utomordentligt bra. För Tomelilla kommun på Österlen är det nu också viktigt att vi uttrycker en tydlig matvilja med att ställa krav på den offentliga matens kvalitet. Åtminstone tycker Centerpartiet att det är dags för en uppryckning! En bra mat i förskola, skola och äldreomsorg har goda möjligheter att både skapa guldkant på vardagen samtidigt som den ger en bra grogrund för kommande generationerna kosthållning - och därmed också en folkhälsofråga - och i nuet energifyllt lärande. Centerpartiet har tidigare motionerat och ställt frågor rörande den politiska matviljan. Tidigare har både svar från majoriteten varit avvisande och i handling genom bygge av storkök och avveckling av mindre enheter, och ovilja att frångå hel- och halvfabrikatmat, så har det känts mer som politisk ovilja. Centerpartiet vill att den goda maten lagad från grunden och med lokala råvaror, ska bli ett starkt konkurrensargument för Tomelilla kommun på Österlen. En viktig del i denna kvalitetssträvan är en tydlig och klar politisk ambition, den bör som vi ser det uttryckas i en kostpolicy eller motsvarande. Den senaste är klart ålderstigen. Med anledning härav hemställer vi om att Kommunfullmäktige ger uppdrag till kommunstyrelsen att omgående påbörja arbetet med att ta fram en ny kostpolicy som kan träda i kraft redan från hösten Kultur- och fritid Marina Hansson Kultur och fritidschef Ingela Dejenfelt Kostchef 2 (3)

28 28 av 41 Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 3 (3)

29 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 februari av 41 Ksau 36 Dnr KS 2014/35 Remiss av motion om ny kostpolicy Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till kultur- och fritidsutskottet för yttrande. Ärendebeskrivning Bengt Högborg( C) och Anders Larsson (C) har den 27 januari inlämnat en motion om ny kostpolicy. Motionen har följande lydelse: Centerpartiets motion om att ansöka om att bli Årets Matlandethuvudstad 2015 fick snabbt ett positivt gensvar, vilket är utomordentligt bra. För Tomelilla kommun på Österlen är det nu också viktigt att vi uttrycker en tydlig matvilja med att ställa krav på den offentliga matens kvalitet. Åtminstone tycker Centerpartiet att det är dags för en uppryckning! En bra mat i förskola, skola och äldreomsorg har goda möjligheter att både skapa guldkant på vardagen samtidigt som den ger en bra grogrund för kommande generationerna kosthållning - och därmed också en folkhälsofråga - och i nuet energifyllt lärande. Centerpartiet har tidigare motionerat och ställt frågor rörande den politiska matviljan. Tidigare har både svar från majoriteten varit avvisande och i handling genom bygge av storkök och avveckling av mindre enheter, och ovilja att frångå hel- och halvfabrikatmat, så har det känts mer som politisk ovilja. Centerpartiet vill att den goda maten lagad från grunden och med lokala råvaror, ska bli ett starkt konkurrensargument för Tomelilla kommun på Österlen. En viktig del i denna kvalitetssträvan är en tydlig och klar politisk ambition, den bör som vi ser det uttryckas i en kostpolicy eller motsvarande. Den senaste är klart ålderstigen. Justerandes sign

30 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 februari av 41 Forts. 36 Med anledning härav hemställer vi om att Kommunfullmäktige ger uppdrag till kommunstyrelsen att omgående påbörja arbetet med att ta fram en ny kostpolicy som kan träda i kraft redan från hösten Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsutskottet Marina Hansson Justerandes sign

31 CU CENTERPARTIET Diarionr 31 av 41 TOMI-::ULLAKOMiVlUM Kommunstyrelsen 201'i -Dl- 3 O Till/ Kommunfullmäktige Tomelilla kommun Motion ang ny kostpolicy Centerpartiets motion om att ansöka om att bli Årets Matlandethuvudstad 2015 fick snabbt ett positivt gensvar, vilket är utomordentligt bra. För Tomelilla kommun på Österlen äi' det nu också viktigt att vi uttrycker en tydlig matvilja med att ställa krav på den offentliga matens kvalitet. Åtminstone tycker Centerpartiet att det är dagsfören uppryckning! En bra mat i förskola, skola och äldreomsorg har goda möjligheter att både skapa guldkant på vardagen samtidigt som den ger en bra grogrund för kommande generationerna kosthållning - och därmed också en folkhälsofråga - och i nuet energifyllt lärande. Centerpartiet har tidigare motionerat och ställt frågor rörande den politiska matviljan. Tidigare har både svar från majoriteten varit avvisande och i handling genom bygge av storkök och avveckling av mindre enheter, och ovilja att frångå hel- och halvfabrikatmat, så har det känts mer som politisk ovilja. Centerpartiet vill att den goda maten lagad från grunden och med lokala råvaror, ska bli ett starkt konkurrensargument för Tomelilla kommun på Österlen. En viktig del i denna kvalitetssträvan är en tydlig och klar politisk ambition, den bör som vi ser det uttryckas i en kostpolicy eller motsvarande. Den senaste är klart ålderstigen. Med anledning härav hemställer vi om att Kommunfullmäktige ger uppdrag till kommunstyrelsen att omgående påbörja arbetet med att ta fram en ny kostpolicy som kan träda i kraft redan från hösten Tomelilla den 27 januari 2014 ^. Bengt Högborg((Ö ^ ^ Anders Larsson

32 32 av 41 Tomelilla kommun Granskning av alkoholenhetens uppdrag Roland Svensson Malin Lundberg

33 Innehåll 33 av Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfrågor Metod och avgränsning Metod Avgränsning Svar på revisionsfrågorna Hantering av alkoholhandläggningen och dess tillsyn. Har detta skett med kvalitet och rättssäkerhet? Iakttagelser Rätt utnyttjande av personalresurser. Har alkoholenheten rätt bemanning utifrån uppdraget? Iakttagelser Likabehandling av alla tillståndshavare Iakttagelser Slutsatser och bedömningar Hantering av alkoholhandläggningen och dess tillsyn. Har detta skett med kvalitet och rättssäkerhet? Rätt utnyttjande av personalresurser. Har alkoholenheten rätt bemanning utifrån uppdraget? Likabehandling av alla tillståndshavare... 9

34 1. Sammanfattning 34 av 41 Avsikten med granskningen har varit att bedöma om alkoholenhetens arbete är rättssäkert, kvalitativt och kostnadseffektivt. Alkoholhandläggning kräver specifik kompetens som normalt inte finns bland de tjänstemän som arbetar med handläggning och utvecklingsfrågor i kommuner. Dessutom finns det i mellanstora kommuner inte tillräckligt underlag i form av utskänkningsställen för att kunna fylla en heltidstjänst. Vi har gjort bedömningen att alkoholenheten är en ändamålsenligt tillsatt enhet men att det finns en del utvecklingsmöjligheter att arbeta vidare med. Nedan ges en sammanfattning av revisionsfrågorna. Hantering av alkoholhandläggningen och dess tillsyn. Har detta skett med kvalitet och rättssäkerhet? Den bild som många av de intervjuade ger är att tillsynen och handläggningen av ärenden har förbättrats markant. Handläggningen har blivit mer regelstyrd och handläggarna är tillgängliga och servicebenägna. Tillsynen har ökat i kvalitet och omfång. Vi efterfrågar dock i vissa delar bättre styrning, struktur och dokumentering. Rätt utnyttjande av personalresurser. Har alkoholenheten rätt bemanning utifrån uppdraget? Vi har gjort bedömningen att alkoholenheten är en ändamålsenligt tillsatt enhet och att 2,5 heltidstjänster är en tillräcklig bemanning med nuvarande tillströmning av ärenden. Vi gör bedömningen att man med en effektivisering av administrationen hade kunnat fokusera mer på tillsynen och vara rustade för en ökad tillströmning av ärenden. Likabehandling av alla tillståndshavare. Det har tydligt framgått att medarbetarna på alkoholenheten i Tomelilla har ett trevligt bemötande mot alla tillståndshavare både nuvarande och potentiella. Det har vid alla intervjuer framkommit att alla uppskattar tillgängligheten, servicen och professionaliteten. Vi har inget att erinra i denna fråga. 2

35 2. Inledning 35 av Bakgrund Alkoholenheten i Tomelilla ansvarar för alkoholhandläggning i Tomelilla, Sjöbo, Ystad och Simrishamns kommuner. Alkoholhandläggningen hanterades fram till i september 2012 av respektive kommun. Syftet med samarbetet är att gemensamt nyttja resurser för att skapa en organisation som långsiktigt lever upp till såväl en ökad tillströmning av ärenden som skärpta lagkrav. Kommunerna vill skapa en stabil organisation och därmed upprätthålla kontinuitet, kompetens, kvalitet och kostnadseffektivitet. I samarbetsavtalet bestäms inte kostnadsersättningar eller gemensamma riktlinjer för alkoholenheten utan endast att kommunerna bör utforma gemensamma riktlinjer och avgifter. 2.2 Uppdrag och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att granska om alkoholenhetens arbete är rättssäkert, kvalitativt och kostnadseffektivt. Följande revisionsfrågor vill uppdragskommunerna ha svar på: 1. Hantering av alkoholhandläggningen och dess tillsyn. Har detta skett med kvalitet och rättssäkerhet? 2. Rätt utnyttjande av personalresurser. Har alkoholenheten rätt bemanning utifrån uppdraget? 3. Likabehandling av alla tillståndshavare. 2.3 Metod och avgränsning Metod Vi har genomfört en kvalitativ granskning av alkoholenheten. Granskningen har bestått av 25 intervjuer med tjänstemän, politiker och restaurangägare eller restaurangansvariga samt med två tjänstemän på Länsstyrelsen. Vi har dessutom granskat ett antal dokument. Exempel på sådana dokument är: Kommunernas delegationsordningar Tomelilla kommuns dokumenthanteringsplan Tillsynsplan Samarbetsavtal Ansökningshandlingar Checklistor Tjänsteutlåtande Kommunicering av tjänsteutlåtande 3

36 36 av Avgränsning I granskningen ingår inte att granska beslut i enskilda ärenden. 4

37 37 av Svar på revisionsfrågorna I följande avsnitt av rapporten behandlas respektive revisionsfråga. Frågorna omfattar ett stort område och en del av resultatet av granskningen svarar på mer än en av frågorna. Därför har iakttagelser redovisats under den rubrik som ansetts mest lämplig. Bedömningen av revisionsfrågorna görs under avsnitt Hantering av alkoholhandläggningen och dess tillsyn. Har detta skett med kvalitet och rättssäkerhet? Iakttagelser Vid granskningen framkom att kvalitén i handläggningen har ökat i och med inrättandet av alkoholenheten. De flesta uppfattar också att handläggningen har blivit mer regelstyrd och att handläggarna är tillgängliga och servicebenägna. Tidigare var alkoholhandläggning en bisyssla för en tjänsteman på respektive kommun, nu är det en huvudsyssla för tjänstemännen på alkoholenheten. Detta borgar för högre kompetens och professionalitet. Tillsyn Den yttre tillsynen består i att man gör oanmälda besök på utskänkningsställena och på plats bedömer om alkohollagen följs. Handläggarna bedömer till exempel ordningen och berusningsgraden bland gästerna och hur alkoholen förvaras och marknadsförs. Uppfattningen är att tillsynen har förbättrats markant. Eftersom tillsynen tidigare gjordes i fyra olika kommuner har tillståndshavarna olika jämförelsegrund, men de är ändå eniga om att tillsynen idag upplevs mer positiv; handläggarna har fingertoppskänsla, servicekänsla, är sakliga, har bra bemötande och upplevs som professionella. När det gäller besöken vid ansökan om alkoholtillstånd har alkoholenheten som grundregel att man besöker alla nya ställen. Eftersom det är vanligt att en ny rörelse startas upp i en befintlig lokal som tidigare använts för samma ändamål, är det ofta besök inte görs. Den inre tillsynen består bland annat i att Skatteverket och Kronofogden kontaktas för att undersöka om tillståndshavaren har skatteskulder. Inre tillsyn görs vanligtvis i samband med att den yttre tillsynen sker. Den förebyggande tillsynen består i utbildningsinsatser i ansvarsfull alkoholhantering och rådgivning. En gång per år anordnar alkoholenheten en utbildning i ansvarsfull alkoholservering för befintliga tillståndshavare då man vänder sig till bland annat krögare, serveringspersonal och ordningsvakter. Flera gånger per år anordnar alkoholenheten krögarträffar för befintliga tillståndshavare. Ibland bjuds även myndigheter in till dessa sammankomster, exempelvis Polisen och Skatteverket. 5

38 38 av 41 Tillsynsplan Alkoholenhetens tillsynsplan är tydlig och välskriven. Genom att den är politiskt beslutad uppfyller man Folkhälsomyndighetens (FHM) rekommendationer gällande förankring av frågor kring serveringstillstånd och tillsyn hos berörda politiker i kommunen. FHM rekommenderar också att planen ska uppdateras varje år. Tjänstemännen på alkoholenheten menar att planen inte är skriven så att den behöver uppdateras varje år utan skulle kunna uppdateras vart tredje år. Dokumentation och diarieföring Inkommande och utgående handlingar registreras noggrant både i det digitala ärendehanteringssystemet Evolution och genom manuell pappersarkivering. Evolution är ett ärendehanteringssystem och alkoholenheten diarieför handlingar i systemet. Alla handlingar skannas även in. Vid tillsyn fylls tillsynsrapporter i och de kommer tillståndshavaren tillhanda kort efter besöket. Dock finns det inga register med till exempel kontaktuppgifter, planerad tillsyn eller resultat av tillsyn. Alkoholhandläggarna har en hel del information kring utskänkningsställena som inte dokumenteras. Därmed kan informationen varken användas i nuvarande analyser eller föras vidare till kommande anställda. Alkoholenheten använder inte heller Excel på ett systematiserat sätt så att uppföljning underlättas och statistikutdrag kan erhållas. Pappershantering Alla pappershandlingar förvaras i ett rum i arkivskåp. Handlingarna ligger i mappar och de flesta av handlingsrubrikerna har antecknats på mappen. Handlingarna ligger inte i någon specifik ordning i mapparna. Alkoholenhetens handlingar ska levereras till respektive kommunarkiv tre år efter avslutat ärende. Delgivning av uppgifter Tillståndssökaren ska i enlighet med Förvaltningslagen 14 och 17 informeras om vilket beslut som kommer att fattas av de förtroendevalda. Dessutom ska tillståndssökaren underrättas och få möjlighet att yttra sig om en uppgift som kommer från annan part tillförs ärendet. Det finns ingen exakt tidsangivelse i lagen utan den säger endast att sökande ska få tillfälle att yttra sig. Det finns en rutin gällande utskick av tjänsteutlåtande med förslag till beslut i god tid innan mötet. I granskningen har vi fått uppgiften att det har beslutats om tre avslag. Vi har funnit att i ett av de tre avslagen har alkoholenheten missat att inom rimlig tid skicka tjänsteutlåtandet till den ansökande. De har heller inte informerat den ansökande om möjligheten att närvara vid mötet. Kommunikation Alkoholenheten kommunicerar via sin sida på tomelilla.se. De två enskilda handläggarna samt administratören finns tillgängliga på telefon och via e-post. Handläggarnas tillgänglighet och servicekänsla lovordas av både förtroendevalda, tillståndshavare och enskilda tjänstemän. Hemsidan innehåller en kortare allmän information. Det finns dessutom möjlighet att ta del av ansökningshandlingar och informationshandlingar. Vid intervjuerna framgick det att en del tillståndshavare hade problem med att förstå informationen de fick när de ansökte om tillstånd. När de fått sitt tillstånd beviljat saknade de enkel information om vad för regler som gäller och hur alkoholenheten arbetar med tillsyn. De som saknat denna information är dock mycket nöjda med det stöd de fått från handläggarna. 6