INGÅ KOMMUN DETALJPLANEÄNDRING FÖR HAMNOMRÅDET I CENTRUM PLANBESKRIVNING

Transkript

1 INGÅ KOMMUN DETALJPLANEÄNDRING FÖR HAMNOMRÅDET I CENTRUM PLANBESKRIVNING INGÅ KOMMUN

2

3 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum INGÅ KOMMUN DETALJPLANEÄNDRING FÖR HAMNOMRÅDET I CENTRUM PLANBESKRIVNING Figur. Utsit över Ingå torg mot det nuvarande båthamnsområdet. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Identifiationsuppgifter Områdets namn Kommun Kommundel Planeringsobjet Planens namn Planens nummer Plantyp/åtgärd Uppgifter om planens beredare Planläggare: Konsult (planens beredare): Hamnområdet i centrum Ingå ommun Centrum Kvarter 0 och samt grön-, trafi-, gatu- och vattenområden Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum xxx Detaljplaneändring Ingå ommun Strandvägen 3 / PB 6 0 INGÅ tel. (09) 955 e-post: inoo(at)inoo.fi Planläggningschef Sten Öhman tel. (09) e-post: sten.ohman@inga.fi Ramboll Finland Oy Paahuoneenauio / PB TAMMERFORS Aritet Kirsia Sii tel e-post: irsia.sii@ramboll.fi Planläggningsstart Godännande KF..04 Ramboll Finland Oy

4 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Planområdets läge och omfattning Området som sa planläggas är båthamnsområdet med näromgivning i centrum av Ingå ommun. Planområdet omfattar cira 30 hetar. Figur. Båthamnsområdet, som är föremål för planläggningen, ligger i centrum av Ingå..3 Planens namn och syfte Planens namn är Detaljplaneändring för båthamnen i centrum. Syftet med planen är att möjliggöra en utbyggnad av hamnen..4 Besrivningens innehåll BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER.... Identifiationsuppgifter.... Planområdets läge och omfattning....3 Planens namn och syfte....4 Besrivningens innehåll....5 Förtecning över besrivningens bilagedoument Förtecning över annat material som rör planen... 4 SAMMANDRAG Planläggningsprocessens seden Detaljplan Förverligande av detaljplanen... 5 Ramboll Finland Oy

5 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum UTGÅNGSPUNKTER Utredning av förhållandena på planområdet Allmän besrivning av området Naturmiljö Byggd miljö Marägoförhållanden Planeringssituation De risomfattande målen för områdesanvändningen Landsapsplan Generalplan Detaljplan Basarta och fastighetsindelning Strategier, planer, utredningar och inventeringar DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN Detaljplanens planeringsbehov Planeringsseden DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Intressenter Deltagande Myndighetssamarbete MÅL FÖR DETALJPLANEN Mål som ställs i utgångsmaterialet Mål som uppommit under processen eller annars preciserats Detaljplanelösningens alternativ och deras onsevenser Idéutast Avgränsning av alternativ och planutast Presentation av planutastsedet, hörande och ommentarer och beatande av åsiter Hörande i planförslagssedet och beatande av åsiterna Behandlingar och beslut i planeringssedet BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planens strutur Byggnadsmängd och dimensionering Byggnader och områden som sa syddas Service Fullföljande av målen för miljöns valitet DETALJPLANENS KONSEKVENSER Konsevenser för levnadsförhållanden och livsmiljö Konsevenser för jordmån och berggrund, vatten, luft och limat Konsevenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsevenser för region- och samhällsstruturen, samhälls- och energieonomin samt trafien Konsevenser för stadsbilden, landsapet, ulturarvet och den byggda miljön Miljöstörningsfatorer Planbetecningar och bestämmelser Namn FÖRVERKLIGANDE AV DETALJPLANEN Ramboll Finland Oy

6 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Förtecning över besrivningens bilagedoument Planens artmaterial: Detaljplanearta med bestämmelser :000 Illustrationsbild :000 Plan som sa ändras :000 Besrivningens bilageartor och illustrationsmaterial: Bilaga Planförslag, förminsning till A3 Bilaga Illustrationsbild av planförslaget, förminsning till A3 Bilaga 3 Detaljplan som sa ändras, förminsning till A3 Bilaga 4 Rapport över bemötanden.6 Förtecning över annat material som rör planen Separata utredningar som gjorts i anslutning till planen (ej som bilagor till besrivningen): Naturutredning över Västerulla och prästgårdsområdet i Ingå yrby naturtyper och häcande fåglar. Luontopalvelu Vanamo, 7/0. Äldre utredningar och planer som rör planområdet och dess närområden och annat material som utgjort bagrundsinformation för planläggningen (ej som bilagor till besrivningen): Undersöningar med flerstrålsöare. Material från undersöningar med lågfrevenseolod och sidoseende eolod. Oy Civil Tech Ab, 0. Naturutredning i Ingå yrby för byggnadsplanläggning. LT-onsultit, /999. Landsapsutredning i Ingå yrby för byggnadsplanläggning. LT-onsultit, 9/999. Båthamnen i yrbyn, utredningsplan. Satamaalle Oy, Trafisäerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, utast Strategi för maranvändningen i Ingå 035, utast 6..0 Bedömning av byggbarheten på strandområdet (norr om hamnen), Ramboll Finland Oy Utredning av byggnads- och ulturmiljöer i Ingå, utredning som sa göras i samband med generalplanen, Aritetbyrå Kristina Karlsson 0. 4 Ramboll Finland Oy

7 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum SAMMANDRAG. Planläggningsprocessens seden Planläggningsprojetetets initiering: februari 0. Program för deltagande och bedömning offentligt framlagt: Planutast offentligt framlagt: Planförslag offentligt framlagt: Behandling av godännande i ommunfullmätige:..05. Detaljplan Genom detaljplanen möjliggörs en utbyggnad av båthamnen i Ingå centrum och planområdets byggnader syddas, med undantag av industrihallarna som är nyare än det övriga byggnadsbeståndet i varter. Utöver vartersområdena för industri- och lagerbyggnader (varter 0 och ) och hamnområdet (LS) bildas grön-, vatten- och gatuområden genom planen. Strandängen intill Hagavägen anvisas i planen som grönområde vars trädbestånd och annan växtlighet sa bevaras. I detaljplanen anvisas ingen nybyggnation på området. Byggrätten i varter förblir ungefär oförändrad och möjliggör en utbyggnad av hallbyggnaderna på tomten inom ramen för den ännu outnyttjade byggrätten. Planens största onsevenser berör trafien, vattenområdena, den byggda miljön och stadsbilden. En utbyggnad av båthamnen förutsätter muddring. En öning av båtplatserna öar antalet användare och trafimängden, vilet an orsaa slitage i området, buller och pareringsproblem. Å andra sidan möjliggör planen förbättrade förhållanden för gång- och cyeltrafi samt ett lyft för hamnområdets stadsbild. Genom planen syddas byggnaderna i varter 0..3 Förverligande av detaljplanen Ett förverligande av detaljplanen an inledas så snart planen har fastställts och vunnit laga raft. 5 Ramboll Finland Oy

8 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum UTGÅNGSPUNKTER 3. Utredning av förhållandena på planområdet 3.. Allmän besrivning av området Planeringsområdet ligger vid stranden av Finsa vien, i centrum av Ingå ommun i Västra Nyland. Planeringsområdet omfattar områdena med bryggor i Ingå gästhamn, småindustrivarteren i närheten samt grön-, gatu- och vattenområden. Båthamnen i Ingå yrby har byggts ut sedan 970-talet. Detaljplanen (byggnadsplanen) för området på vardera sidan av ån och den närbelägna stranden är från 970-talet. Planens områdesbetecningar motsvarar inte till alla delar dagens situation. De vattenområden där hamnen ligger ägs till största delen av ommunen. Området där Ingå båthamn finns utgör en vitig del av stadsbilden i Ingå centrum och dess funtionalitet. Zonerna med strandparer på båda sidorna om båthamnen och området längs ån ger Ingå yrby en särsild aratär. Strandgrönområdena som fortsätter från hamnområdet mot nordost och sydväst utgör naturliga grönförbindelser. Områdena har särsilda värden i fråga om både landsap och organismer. Dessa måste beatas vid planeringen av områdets maranvändning. I anslutning till båthamnen i ommunens centrum, på östra sidan om ån, finns torget med service och parering, vinterförvaringsplatser för båtar samt ommersiella tjänster och restaurangservice. Dessa områden hörde i utastsedet till planområdet men avgränsades sedan så att de inte ingår i planområdet i förslagssedet. 3.. Naturmiljö Landsap I indelningen i landsapsprovinser hör planeringsområdet till Södra ustlandet. Typist för Finsa viens ustregion är småsaliga och varierande terrängformer. Ingå båthamn ligger vid en syddad but av fastlandsusten, vid en nutpunt i landsapet, vid mynningen av Ingå å. I den öppna hamnmiljön är havet en mycet vitig landsapsfator. I hamnens bagrund på fastlandet breder Ingås trähusdominerade centrumområde med dess service ut sig med sina framträdande landsapsmässiga särdrag och sin tätortsbild. I nordost och nordväst antas hamnområdet av ännu obebyggda, lundartade strandsogar, som till största delen är i naturtillstånd, och lippuddar. Söder om planeringsområdet finns den bergiga Lilludden med sitt värdefulla landsap. Naturförhållanden, vegetation och fauna I den växtgeografisa indelningen hör Ingå till sydustens ezon, som ocså är den hemiboreala limatzonen. Havsstrandens närområden är året om utsatta för vindarna och är därför mindre lämpliga för boende. Ingå hör till Nylands biogeografisa provins samt det finländsa fastlandsområdets bästa växtzon B. Ingå tätortsområde präglas av odlingsdominerade dalar antade av bergiga åsområden. På planeringsområdet, parallellt med havsstranden på båda sidorna om hamnen breder vassbevuxna områden ut sig. Baom dem finns lundar. På fastlandet avgränsas strandzonen av vägar. Planeringsområdet är vad hamnen beträffar nästan helt bebyggt och det finns inte just någon miljö i naturtillstånd eller planterade grönområden. I den sydvästra delen av planeringsområdet finns Västerullaområdet, som däremot delvis är i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd. Där finns libbalsdominerade strandsogsom- 6 Ramboll Finland Oy

9 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum råden. På området finns fris mesotrof lund med stort antal växtarter i bus- och fältsitet. Naturtypen fris mesotrof lund är nära hotad och loalt mycet värdefull. Stranden består huvudsaligen ända fram till Lilludden av vassbevuxet område med små vassruggar. Topografi och jordmån Planeringsområdet ligger vid havsstranden och är ett mycet plant område. Marytans nivå varierar mellan cira +0,5 och,0 meter över havet. Jordmånen på planeringsområdet är mycet varierande. På hamnområdet och i områdets norra del består maren av berg eller är uppblandad med sand och grus. Längre söderut på Västerulla strandområden finns däremot mjuare jordarter såsom lera och gyttja. Mirolimat Det finns inget speciellt att nämna om områdets mirolimat. Vattendrag och vattenhushållning Planområdet omfattar område med havsstrand vid mynningen av Ingå å samt vattenområden i ån och havet. Högvatten stiger tidvis upp på de mest låglänta delarna av stranden Byggd miljö Boende och befolning På planområdet finns inga bostadsbyggnader. Ingå har 5563 invånare (befolningsdatasystemet 3.7.0). Kommunens invånarantal har öat med cira femhundra personer under de senaste tio åren. Ungefär hälften av invånarna bor i Ingå centrum. Samhällsstrutur Planeringsområdet ligger vid en syddad but av fastlandsusten, vid en nutpunt i landsapet, vid mynningen av Ingå å. Centrum för Ingå ommuns förvaltning och service ligger strax norr om planeringsområdet. Ingå ustväg (stamväg 5) löper ungefär en och en halv ilometer norr om området. Ingå järnväg ligger cira 5 ilometer nordväst om planeringsområdet. Byggnadsbestånd I Ingå består bostäderna till mycet stor del av småhus. Det finns ocså ett stort antal fritidsbostäder. Byggnadsbeståndet på planeringsområdet består av affärs- och småindustribyggnader samt byggnader som betjänar företag och hamnversamhet. Service Planeringsområdet är en del av Ingå ommuns centrum och därför är läget utmärt med tane på utbudet av service. I planeringsområdets omedelbara närhet finns bland annat en gästhamn som betjänar båtfol, Ingå torg, busstation, bränsletanningsstation, öpcentrum, aféer och restauranger, ommungård, bibliote, hälsocentral, Ingå yra, polisstation, lågstadiesola och daghem, hembygdsmuseum, servicehus, post, motionsanläggningar samt dagligvaru- och specialaffärer. Arbetsplatser, näringsversamhet År 0 hade företagen 569 versamhetsställen i Ingå. Kommunen hade 36 arbetsplatser i slutet av år 0. Av alla dem som arbetade i slutet av år 0 hade endast cira 34,3 % sitt arbete i den egna ommunen. (Statisticentralen) 7 Ramboll Finland Oy

10 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Figur 3. Karta över byggnaderna i Ingå centrum. Eonomi- och lagerbyggnader anges med blått och andra byggnader med svart. Rereation Grönområdet som finns på planområdet används inte för rereation, eftersom det består av vassbevuxet område och strandängsområde. Lilludden, som gränsar till södra anten av planområdet, används däremot för rereation. Söder och norr om planeringsområdet finns sogs- och parområden som lämpar sig för rereation. Norr om hamnen, på området mellan S-maret och stranden, nära strandparen finns ocså tennisbanor och bollspelsplaner. Havet utgör ett rereationselement året runt. I Ingå särgård finns dessutom flera rereationsområden. Trafi Ingå Kustväg (stamväg 5) löper ungefär en och en halv ilometer norr om centrum. Bollstavägen från stamvägen mot Ingå centrum och planeringsområdet (i centrum Ola Westmans allé) är den ledande huvudförbindelsen i nord-sydlig ritning. Norr om planområdet passerar Storyrovägen (en del av Stora Strandvägen), som är Ingå centrums huvudförbindelse i öst-västlig ritning. Strandvägen från norr och Museivägen från nordväst leder till hamnen. På planeringsområdet löper Fjärdsvägen parallellt med Ingå å, på dess västra sida. Ingå järnvägsstation ligger cira fem ilometer nordväst om planeringsområdet. 8 Ramboll Finland Oy

11 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Den genomsnittliga dygnstrafien (GDT) på Bollstavägen är 345 fordon per dygn. Motsvarande genomsnittliga dygnstrafi på Storyrovägen vid orsningen med Bollstavägen är 469 fordon och antalet minsar betydligt i väster, där vägen övergår i Fagervisvägen. (Trafiveret, vägregistret..0) Tätortsbild och byggd ulturmiljö Som båthamn är planeringsområdet i huvudsa offentligt utrymme som är öppet för alla och avsett för gemensam användning. I hamnens bagrund på fastlandet breder Ingås trähusdominerade centrumområde ut sig med sina framträdande landsapsmässiga särdrag och sin tätortsbild. Där finns en historist värdefull områdeshelhet bestående av Ingå yra, museiområdet och prästgården. Den värdefulla yrobymiljön är av risintresse som område. Ingå å har stor potential för rereationen och tätortsbilden. Planeringsområdet har gansa öppen tätortsbild, det är utspritt med luftig dimensionering. Luftigheten framhävs av de stora pareringsområdena i anslutning till Strandvägen och hamnområdet. Vintertid försämrar båtarnas vinterförvaring nära hamnområdet miljöns trivselvärde. Planeringsområdet har småsaligt byggnadsbestånd och gansa enhetlig stadsbild, fastän en historis sitning an ses i byggnadsbeståndet. Byggnaderna har till största delen en och en halv eller två våningar och sadelta, färgen är röd eller ljus. Fasadmaterialet består huvudsaligen av trä. Tenis försörjning Planeringsområdet är anslutet till de regionala vatten-, energi- och dataommuniationsnäten. Miljöstörningar På området finns ingen industri som orsaar miljöstörningar och ingen annan versamhet som ger upphov till buller eller föroreningar. Den s.. alla stationen för bränsledistribution vid åmynningen utgör en miljöris, men dess läge på området är ofrånomligt för att betjäna båtfolet. Social miljö Planeringsområdets båthamn med näromgivning är en mycet vitig del av Ingå centrumområdes sociala miljö. Den livligt använda gästhamnen och torget betjänar speciellt sommartid båtfol, turister och sommargäster. Köpcentret, som finns på en central plats, har ocså en vitig social ställning, eftersom det erbjuder mångsidig service och utgör en mötesplats Marägoförhållanden Planens mar- och vattenområden ägs av Ingå ommun. 3. Planeringssituation 3.. De risomfattande målen för områdesanvändningen Statsrådets beslut om de reviderade risomfattande målen för områdesanvändningen trädde i raft och ompletterade med inventeringen av ulturmiljöer..00. I målen för områdesanvändningen, som reviderades år 009, betonas förenhetligad samhällsstrutur och energilösningar för områdesanvändningen, stävjande av limatförändringen och beredsap för onsevenserna av förändringar. I det här detaljplanearbetet sa bland annat följande allmänna mål bland målen för områdesanvändningen beatas: 9 Ramboll Finland Oy

12 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Landsapsplan ) Man stödjer en balanserad utvecling av regionstruturen och förstärer näringslivets onurrensraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträcning som möjligt utnyttja befintliga struturer och främja en förbättring av livsmiljöns valitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utveclingen av regionstruturen och områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna stara sidor och fatorer förnippade med områdets loalisering. ) Den eologisa, eonomisa, sociala och ulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna främjas. Befintliga samhällsstruturer nyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetliga förbättras valiteten på livsmiljön. 3) Den nationella ulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt siftande aratär bevaras. 4) Bevarandet av områden som är värdefulla och änsliga i den levande och den livlösa naturen främjas och det säerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av eologisa förbindelser mellan syddsområden och vid behov mellan syddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. 5) Områdesanvändningen är inritad på att naturen används för rereation och gynnar natur- och ulturturism genom att förutsättningarna för mångbru förbättras. Inom områdesanvändningen arbetar man för att nätveren av syddsområden och värdefulla landsapsområden sa nyttjas för rereation i det fria på ett eologist hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utvecling av turismen i närliggande områden utan att målen för syddet äventyras. Ingå hör till Nylands förbunds versamhetsområde. Nylands landsapsfullmätige godände Nylands landsapsplan Miljöministeriet fastställde planen Planen vann laga raft genom högsta förvaltningsdomstolens beslut 007. I planen anges områden som är reserverade för byggnation, gröna nätver, trafinät och ommunaltenisa lösningar samt värdefulla områden såsom natursydds-, landsaps- och Natura 000-områden. Figur 4. Utdrag ur Nylands landsapsplan vid Ingå. 0 Ramboll Finland Oy

13 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum I landsapsplanen är planeringsområdet anvisat som område för tätortsfuntioner (ljusbrunt raster). Båthamnen i centrum är utmärt som gästhamn (båtsymbol) i planen. I hamnens omedelbara närhet finns ett område för centrumfuntioner (röd vadratis symbol). Miljön i Ingå yrby anges i landsapsplanen vara ett ulturhistorist värdefullt område. Fagervisvägen/Storyrovägen norr om planeringsområdet är en del av den ulturhistorist värdefulla Stora Strandvägen (Kungsvägen). Nylands landsapsplan har senare ompletterats med tre etapplandsapsplaner: ) I Nylands :a etapplandsapsplan (landsapsfullmätige , miljöministeriet.6.00, högsta förvaltningsdomstolen 8..0) behandlas helheter som ger upphov till miljöstörningar såsom långsitiga områdesbehov för avfallshantering, stenmaterialförsörjning, områden för motorsport och sjutbanor samt trafidepåer och terminaler. I etapplandsapsplanen behandlas ocså stora enhetliga sogsområden samt med tane på planeringen brådsande ompletteringar av teman som behandlats i Nylands landsapsplan. I planen finns inga betecningar anvisade för planeringsområdet för den detaljplaneändring som behandlas i den här besrivningen. ) I Nylands :a etapplandsapsplan (landsapsfullmätige , miljöministeriet ) dras ritlinjer upp för landsapets tillväxt långt in i framtiden. Etapplanens vitigaste lösningar gäller en funtionell och hållbar samhällsstrutur, ett trafisystem som stöder detta, handelns servicenät samt landsapets bynät. Planområdet, som i förslagssedet är avgränsat till ett mindre område, ligger på helt vitt område, där det alltså inte finns några tilläggsbetecningar i etapplanen. För planeringsområdets näromgivning öster om ån gäller betecningen för ett område som sa förtätas (brunt rutraster). (Det gråa rutrastret i artutdraget är en del av etapplandsapsplanens basarta och visar den nuvarande bostadstätortens område.) Figur 5. Utdrag ur Nylands :a etapplandsapsplan vid Ingå. Ramboll Finland Oy

14 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum ) I Nylands 3:e etapplandsapsplan (landsapsfullmätige 4..0, miljöministeriet 4..0, högsta förvaltningsdomstolen.4.04) anvisas en plats för ett nytt avloppsreningsver i Blombacen i Esbo. Etapplandsapsplanen berör alltså inte planområdet för den här detaljplaneändringen. För närvarande pågår arbetet med att utarbeta landsapsplanens 4:e etapplandsapsplan. Planutastet väntas bli färdigt för att läggas fram offentligt i början av år 05. I planen sa gemensamma utveclingslinjer för de nyländsa ommunerna fastslås inom följande teman: näringar och innovationsversamhet, logisti, vindraft, grön strutur och ulturmiljöer Generalplan Kommunfullmätige godände gällande delgeneralplan för fastlandsområdena i Ingå..00. I generalplanen är området och dess omgivning i sin helhet anvisat som område för tätortsfuntioner (C). Figur 6. Utdrag ur delgeneralplanen för fastlandsområdena i Ingå. I Ingå pågår en uppdatering av generalplaneringen. För ommunen utarbetas en strategis generalplan som sa täca hela ommunen. Materialet för beredningen av den strategisa delgeneralplanen var offentligt framlagt i november-december 0. I planutastet finns följande betecningar på den här detaljplanens område: område för centrumfuntioner (rött raster), vattenområde (ljusblått raster), detaljplanerat område (snedstrecat), behov av eologis förbindelse (grön strecad linje) samt båthamn (segelbåtssymbol). Ramboll Finland Oy

15 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Figur 7. Utdrag ur utastet till strategis delgeneralplan för Ingå Detaljplan Figur 8. Utdrag ur sammanställningen av gällande detaljplaner. 3 Ramboll Finland Oy

16 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Planeringsområdet och dess omgivning är sedan tidigare detaljplanerat område. I gällande detaljplan är det område som sa planläggas hamnområde (LS), vartersområde för småindustribyggnader (T, T/s-), parområde (P), vattenområde (W) och gatuområde. En del av vattenområdet är tills vidare område som inte är detaljplanerat. I avgränsningen av planområdet i utastsedet ingic utöver ovannämnda ocså vartersområde för affärsbyggnader (KL) Basarta och fastighetsindelning Uppgifter om basarta och fastighetsindelning som bas för planartan erhölls av Ingå ommun i digital form då arbetet inleddes Strategier, planer, utredningar och inventeringar Följande material har gett utgångsinformation för planläggningsarbetet: Båthamnen i yrbyn, utredningsplan, Satamaalle Oy Naturutredning i Ingå yrby för byggnadsplanläggning, LT-onsultit /999 Landsapsutredning i Ingå yrby för byggnadsplanläggning, LT-onsultit 9/999 Trafisäerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, utast Uppgifter som utretts om förorenad jord i samband med ansöningen om muddringstillstånd i hamnen (onsulten har ännu inte fått det här materialet) Ingå ommuns byggnadsordning, ommunfullmätige god...00 Ingå ommuns marpolitisa program, ommunfullmätige god Strategi för maranvändningen i Ingå 035, utast 6..0 Bedömning av byggbarheten på strandområdet (norr om hamnen), Ramboll Finland Oy Naturutredning över Västerulla och prästgårdsområdet i Ingå yrby naturtyper och häcande fåglar., Luontopalvelu Vanamo Utredning av byggnads- och ulturmiljöer i Ingå, utredning som gjorts i samband med generalplanen, Aritetbyrå Kristina Karlsson 0. 4 Ramboll Finland Oy

17 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4. Detaljplanens planeringsbehov Behovet av att planera en detaljplan är baserat på att detaljplanen är föråldrad och att det finns behov av att bygga ut och utvecla hamnen. 4. Planeringsseden Planläggningen har föregåtts av följande seden och beslut: motion som godändes av ommunfullmätige 4..0 ( 8): Småbåtshamnen i Ingå yrby har byggts ut sedan 970-talet. Detaljplanen för området på vardera sidan av ån och den närbelägna stranden är liaså från 970- talet. Detaljplanens områdesbetecningar motsvarar inte den verliga situationen, bl.a. vissa hamnonstrutioner är belägna på parområde (Hagabryggan). Områdena för vinterförvaring av båtar och parering samt områdets byggrätter unde ocså uppdateras. De vattenområden där hamnen ligger ägs till största delen av ommunen, men en pontonbrygga ägs av församlingen och en ligger på Hagas vatten. Man borde överväga inlösning av dessa vattenområden. Den ommande utveclingen av hamnen borde se på ett område som är planlagt för hamnversamhet. Kommunstyrelsen 9..0 ( 4) i sitt beslut om fullmätigemotionen: Kommunstyrelsen överför ärendet till tenisa nämnden för beredning. Tenisa nämnden sa bereda ett arbetsprogram för planläggningen så att ommunstyrelsen an behandla ärendet på sitt möte Ett PDB utarbetat av onsulten (Aritehtuuritoimisto Kari Ristola) blev färdigt Tenisa nämndens beslut 3..0 ( 6): Tenisa nämnden föreslår för ommunstyrelsen att en detaljplaneändring för Ingå båthamn sa startas. Nämnden godänner programmet för deltagande och bedömning och framlägger det offentligt efter att ommunstyrelsen har beslutat att starta planläggningen. Kommunfullmätiges beslut ( 5) 6..0 om arrendeavtal med Ab Ingå Båthamnar - Inoon Venesatamat Oy och andra ramvillor: i beslutets presentationstext nämns som utgångspunt för beredningen av arrendeavtal och därmed ocså för detaljplanering av hamnområdet att 950 båtplatser eftersträvas (nu ca 500) Kommunstyrelsen 3..0 ( 3): Kommunstyrelsen beslutar att arbetet med en detaljplaneändring för Ingå båthamn inleds. PDB offentligt framlagt Ingå ommuns anbudsbegäran om utarbetning av plan och bygganvisningar (Emilia Horttanainen) Upphandlingsbeslut, tenisa nämnden.4.0 Ramboll Finland Oy väljs att utarbeta planen Inledande möte och onsultavtal I den egentliga planläggningsprocessen ingår följande seden: Planläggningsstart: februari 0. Kompletterat program för deltagande och bedömning (Ramboll) var offentligt framlagt Planutastet offentligt framlagt Ramboll Finland Oy

18 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN 5. Intressenter Intressenter i planläggningsprojetet är enligt maranvändnings- och bygglagen 6 bl.a. marägarna och de vilas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt an påveras av planen. Intressenter är dessutom ocså myndigheter och sammanslutningar vilas versamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenterna har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess onsevenser samt framföra sina åsiter om planen (MBL 6 ). Intressenter är: Områdets marägare, företagare och boende Närområdenas marägare, företagare och boende Myndigheter: o Närings-, trafi- och miljöcentralen i Nyland o Nylands förbund o Eenäs museum (Västra Nylands landsapsmuseum) o Museiveret o Samhällstenisa nämnden o Byggnads- och miljönämnden Invånar- och andra föreningar o Ingå-Sjundeå miljöförening o Ingå musei- och hembygdsförening o Karis Ativitetscenter r.f./inoon frendit o Ingå egnahemsförening 5. Deltagande Responsen som getts om planmaterialet i olia seden av processen samt bemötandena av responsen har besrivits i bifogade rapport över bemötanden. Dessutom har ommunens planläggningschef haft många disussioner och förhandlingar om projetet med områdets atörer och andra intressenter. 5.. Myndighetssamarbete Myndighetssamråd hölls vid planläggningsstarten samt i utastsedet Separata promemorior har srivits vid samråden. Responsen som myndigheterna har fört fram vid förhandlingarna har beatats då planen har utarbetats. Myndigheternas respons i olia seden av processen samt bemötandena av responsen har besrivits i bifogade rapport över bemötanden. 6 Ramboll Finland Oy

19 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum MÅL FÖR DETALJPLANEN 6. Mål som ställs i utgångsmaterialet Planeringsuppgiften består av att utarbeta en detaljplaneändring för båthamnsområdet och dess utvidgningsområde i ommunens centrum. Målet är att utvecla Ingå båthamn så att den betjänar både hemhamnens och gästhamnens båtfol, göra Ingå till ett populärt utflytsmål och stöda områdets affärsversamhet (älla: PP-presentation med rubrien Vad är det gemensamma målet? som bilaga till Ingå ommunfullmätiges beslutsprotooll Ab Ingå Båthamnar Inoon Venesatamat Oy:s arrendeavtal och andra ramvillor). Ett mål är ocså att med planen precisera avgränsningen av hamnområdet och bestämmelserna för hur det sa byggas. 6. Mål som uppommit under processen eller annars preciserats Då arbetet inleddes var ett mål ocså att revidera avgränsningen av vartersområdet för Strands öpcentrum enligt den verliga situationen, men under processens gång har en avgränsning gjorts så att ifrågavarande område inte ingår i detaljplanen på grund av pågående noggrannare planering. Avgränsningarna av områdena på östra sidan om ån ommer att justeras i samband med annan planläggning av området. 6.3 Detaljplanelösningens alternativ och deras onsevenser 6.3. Idéutast Figur 9. Idéutast A (4.8.0) med förlaringar; särmdump från PP-presentationsmaterialet som visades för hamnarbetsgruppen och vid myndighetssamrådet i inledningssedet Ramboll Finland Oy

20 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Figur 0 och figur. Idéutast B (4.8.0) med förlaringar; särmdumpar från PPpresentationsmaterialet som visades för hamnarbetsgruppen och vid myndighetssamrådet i inledningssedet Ramboll Finland Oy

21 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum I idéutastsedet undersötes två alternativ för utbyggnaden av hamnen: i alternativ A byggs hamnen ut på åns västra sida och i alternativ B byggs hamnen ut på åns östra sida. Alternativ A var en lösning i enlighet med ommunstyrelsens ursprungliga tane, i alternativ B undersötes möjligheterna att bygga ut hamnen på ett sådant sätt att de naturvärden som i naturutredningen noterades på området mellan hamnen och Lilludden till stor del bevaras. Även i alternativ A har den värdefulla strandängen intill Hagavägen anvisats som grönområde som sa bevaras orört. Besrivningarna av alternativen omfattar disponering av parering och andra funtioner samt möjligheter till tilläggsbyggnation, vilet framgår av figurerna (figur 9-) Avgränsning av alternativ och planutast Alternativen presenterades på myndighetssamrådet och på hamnarbetsgruppens möte Hamnarbetsgruppen beslöt att ett planutast görs på basis av alternativ A. Planläggningschef Öhman, som övertagit ansvaret för planprojetet hos beställaren, beslutade efter att ha beantat sig med projetet våren 03 att en lösning enligt alternativ A sa undersöas i planutasten, preciserad enligt hamnarbetsgruppens anvisningar och responsen från myndigheterna, men på ytterligare två alternativa sätt: i det ena alternativet bearbetas miljön mera och i det andra utastet bevaras miljön intill ån till stor del oförändrad. I detaljplanens beredningssede utarbetades alltså två något olia alternativ till planutast, ALT och ALT. Alternativens gemensamma drag I vartdera alternativet anvisas för båthamnen ett utvidgningsområde med pareringsområde sydväst om det nuvarande hamnområdet. Strandängsområdet som har onstaterats vara värdefullt lämnas obebyggt. I vartersområdet för industrifuntioner väster om ån bibehålls den nuvarande versamheten. Från ändan av Hagavägen till öpcentret sapas en ny broförbindelse för gång- och cyeltrafi. Öster om ån anvisas tydliga områdesreserveringar för parerings- (LP) och torgfuntioner (det rutade området). Norr om öpcentret Strand, där det i detaljplanen som sa ändras har anvisats en led för gång- och cyeltrafi från Strandvägen till området vid båthamnen, anvisas nytt gatuområde. På så sätt sapas en ny örförbindelse till småbåtshamnens område öster om ån. Alla nuvarande byggnader på planområdet sa bevaras och det ges möjlighet att fortsätta med nuvarande versamhet i dem. De äldsta byggnaderna syddas. ALT Sillnaden mellan planutastets olia alternativ är storleen på vartersområdena för affärsfuntioner, områdenas antal och läget för bränsledistributionsstationen. I planutastets alternativ (ALT ) anvisas väster om ån i södra delen av varter 0 ett nytt vartersområde för affärs, ontors- och servicebyggnader som sa betjäna småbåtstrafien. Planbetecningen gör det möjligt att placera till exempel affär för båttillbehör, hamnontor eller hamnrestaurang på området. I vartersområdet har ocså anvisats ett nytt läge för bränsledistributionsstationen för både båtar och fordon (en s.. all station). Distributionsstationens nya läge gör det lättare än nu att tana ocså stora båtar i Ingå båthamn. Utöver vartersområdet för affärsfuntioner som sa betjäna småbåtstrafien har ocså öpcentret Strands affärsvarter förstorats och intill det nuvarande öpcentret har anvisats byggnadsyta för en ny affärsbyggnad. 9 Ramboll Finland Oy

22 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Figur. Planutast ALT (0.8.03). Förminsning, inte salenlig. 0 Ramboll Finland Oy

23 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Figur 3. Illustrationsbild av planutast ALT (0.8.03). Förminsning, inte salenlig. Ramboll Finland Oy

24 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Figur 4. Planutast ALT (0.8.03). Förminsning, inte salenlig. Ramboll Finland Oy

25 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Figur 5. Illustrationsbild av planutast ALT (0.8.03). Förminsning, inte salenlig. 3 Ramboll Finland Oy

26 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum ALT I planutastets andra alternativ (ALT ) har bränsledistributionsstationen hållits var på den nuvarande platsen och ingen tilläggsbyggrätt har anvisats för affärsfuntioner. Avgränsningen av Köpcentret Strands tomt och dess byggrätt har doc reviderats enligt den verliga situationen. På hamnområdets strandområde som vetter mot Strand har litet utöad byggrätt anvisats för byggande som betjänar hamnens versamhet, t.ex. för segelsällsapets utrymmen eller tornings- och lagringsutrymmen för båttillbehör. Området norr om byggnaden ansluts till strandens grönområde. Den nuvarande allmänna avfallsinsamlingen flyttas bort från hamnområdet och vinterförvaringen av båtar flyttas helt till hamnens utvidgningsområde på västra sidan av ån Presentation av planutastsedet, hörande och ommentarer och beatande av åsiter Planutastalternativen var offentligt framlagda Något officiellt informationsmöte för allmänheten ordnades inte, men planläggningschefen presenterade utasten bl.a. för dem som bor vid Hagavägen vid en separat tillställning. Under framläggningstiden lämnades tre myndighetsutlåtanden och två anmärningar in om utasten. Myndighetsutlåtanden och andra begärda utlåtanden Närings-, trafi- och miljöcentralen i Nyland I NTM-centralens utlåtande ansågs att planläggningen sa fortsätta utgående från utastets ALT och det onstaterades att byggnadssyddsfrågorna har lösts på lämpligt sätt, men därtill önsades att särsilda anvisningar om byggsätt sa utarbetas för att säerställa valiteten på nybyggnationen. I en senare omplettering av utlåtandet onstaterade NTM-centralen ytterligare att planområdets avgränsning borde utöas så att Museivägens/Hemstigens trafiområde samtidigt ändras till gatuområde. Beatande av utlåtandet: Planförslaget har utarbetats på basis av det mera bevarande alternativet, alltså ALT. För hamnens bryggområden anvisas utvidgningsmöjligheter utåt från stranden och endast i mycet liten omfattning i ritning mot det vassbevuxna området. Ån för med sig mycet slam och därför har man enligt ommunens representanter varit tvungen att muddra hamnområdet och ommer att bli tvungen att muddra det regelbundet ocså i framtiden (med cira tio års mellanrum). Därför anses det inte vara nödvändigt att göra en noggrannare undersöning av onsevenserna för vattendraget. Omgivningen ring öpcentret Strand och torget har i förslagssedet inte tagits med i alternativens planområde. Lösningarna för dessa områden ommer att avgöras i samband med en annan detaljplan som sa utarbetas separat. Eftersom någon byggrätt för nybyggnation på planområdet därför inte alls anvisas har det inte heller ansetts nödvändigt att utarbeta anvisningar om byggsätt. Konsevenserna för trafien bedöms i planens förslagssede. Museivägen och Hemstigen är redan gatuområde i realtidsplanen och utlåtandet orsaar till denna del inga ändringar i planen. Museiveret I Museiverets utlåtande fästes uppmärsamhet på möjligheten att det an finnas fornlämningar under vattnet. Det onstaterades att de delar av planområdet där bryggonstrutioner, strandbearbetning, muddring eller annat vattenbyggnadsarbete sa utföras sa inventeras noggrannare. 4 Ramboll Finland Oy

27 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Beatande av utlåtandet: Beslut om att ändra avgränsningen av detaljplaneområdet har fattats på grund av erhållen respons i utastsedet. Utvidgningen av hamnområdet ser inte västerut utan längre ut i vattenområdet. Enligt den nya planen placeras inga fasta onstrutioner på oinventerade delar av hamnområdet och de flytande onstrutionerna hotar inget eventuellt ulturarv under vattnet. Om det doc fattas beslut om att bygga fasta bryggonstrutioner eller om det blir atuellt att muddra området, görs en inventering innan byggnads- eller muddringsarbetena påbörjas. Byggnads- och miljönämnden i Ingå ommun Nämnden onstaterar i sitt utlåtande att detaljplanen borde omfatta ett större område för att bedöma Ingå centrums vitigaste funtioner. Bl.a. den gamla bibliotestomten borde ingå i planen så att det an bedömas om tomten sa ha Y-betecning (vartersområde för allmänna byggnader) eller t.ex. KL-betecning (affärs- och ontorsbyggnader). Konsevenserna av en utbyggnad av hamnen sa bedömas i förslagssedet. En utredning behöver göras om trafiregleringen och pareringsbehoven m.m. Alla doument, ocså utredningarna, sa finnas på båda inhemsa språen. Beatande av utlåtandet: De frågor som nämnden tar upp ommer att beatas i samband med annan planläggning av centrum. Planområdet för den här planen har i stället minsats i förslagssedet. Kommentarer om trafiregleringen och pareringen har begärts av trafiplaneraren. En onsevensbedömning ingår i förslagssedets planbesrivning. Plandoumenten publiceras på både finsa och svensa enligt ommunens praxis. Intressenternas åsiter Åsit : En atör på området tar i sin respons upp läget för hamnområdets ramper och deras saneringsbehov och hoppas att Fjärdsvägen sa asfalteras Beatande av åsiten: Planen möjliggör det som tas upp i responsen. De egentliga besluten om att förverliga detta fattas doc separat. Detaljplanen tar inte ställning till det. Åsit : Invånarna vid Hagavägen meddelar att de motsätter sig den planerade planändringen. Enligt invånarna är en utbyggnad av båthamnen till ca 000 platser överdimensionerad för ommuninvånarnas behov. Det öande behovet av pareringsplatser till följd av båtplatserna översrider områdets pareringsapacitet. Att placera pareringsområdet och båthamnen sydväst om det nuvarande hamnområdet är ett alternativ som inte beatar vare sig invånare eller miljö tillräcligt. Egnahemshusen vid Hagavägen sulle förlora sin havsutsit, om båtarnas vinterförvaring och pareringen placeras enligt planutastet. Hagavägen är ocså en rereationsled som används av ommuninvånarna, och den sulle gå förlorad. Invånarna har utarbetat ett alternativt förslag hur området an lösas på ett sätt som tillfredsställer olia parter. Förslagets centrala punter är: Hamnområdet byggs inte ut längs stranden utan mot havet Båtförvarings- och pareringsområdet vid ändan av Fjärdsvägen sätts i sic och byggs ut, på området sapas lia mycet bilplatser som det som föreslås i utastet. Den nuvarande strandlinjen bevaras orörd, ingen byggnation på strandängen. 5 Ramboll Finland Oy

28 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Beatande av åsiten: På grund av responsen har beslut fattats om att justera avgränsningen av detaljplaneområdet och placeringen av funtionerna i förslagssedet. Planförslaget utarbetas med beatande av invånarnas förslag Hörande i planförslagssedet och beatande av åsiterna (Kompletteras i samband med godännandet) Behandlingar och beslut i planeringssedet (Kompletteras i samband med godännandet) 7 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 7. Planens strutur Genom detaljplanen möjliggörs en utbyggnad av båthamnen i Ingå centrum och planområdets byggnader syddas, med undantag av industrihallarna som är nyare än det övriga byggnadsbeståndet i varter. Utöver vartersområdena för industri- och lagerbyggnader (varter 0 och ) och hamnområdet (LS) bildas grön-, vatten- och gatuområden genom planen. Strandängen intill Hagavägen anges i planen vara grönområde vars trädbestånd och växtlighet sa bevaras. 7.. Byggnadsmängd och dimensionering I detaljplanen anvisas ingen nybyggnation på området. Byggrätten i varter förblir ungefär oförändrad (400 m vy) och möjliggör en utbyggnad av hallbyggnaderna på tomten inom ramen för den ännu outnyttjade byggrätten. 7.. Byggnader och områden som sa syddas Genom planen syddas de nuvarande gamla byggnaderna i varter 0. För vartersområdet gäller betecningen TY/S- som besrivs så här: KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI- OCH LAGERBYGGNADER DÄR MILJÖN STÄLLER SÄRSKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART OCH DÄR MILJÖN SKA BEVARAS. I vartersområdet får inte placeras anläggning eller versamhet som utsätter omgivningen för störande buller, vibrationer, luftförorening, fara för vattendraget eller annan störning. Områdets gamla byggnader får inte rivas. Reparations- och ändringsarbete på byggnaderna sa anpassas till det gamla byggnadsbeståndets stadsmässiga framtoning, sala samt färg- och materialvärld. För byggnaderna i varter 0 gäller dessutom syddsbetecningar för byggnadsytan. För betecningen sr- lyder förlaringen: Aritetonist eller ulturhistorist värdefull eller med tane på bybilden vitig byggnad eller onstrution. Byggnaden eller onstrutionen får inte rivas. Reparations- och ändringsarbeten i byggnaden sa vara av bevarande eller återställande art eller annars sådana att den aritetonist värdefulla och med tane på bybilden betydelsefulla aratären bevaras. Med planen syddas ocså strandängen intill Hagavägen. För detta område gäller betecningen VL/s- som besrivs så här: OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION DÄR TRÄDBESTÅNDET SKA BEVARAS. Värdefull strandäng. Områdets trädbestånd och övriga växtlighet bevaras, frånsett mindre sötselåtgärder såsom fällning av enstaa träd. 6 Ramboll Finland Oy

29 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Service Med detaljplanen anvisas ingen ny service på området. Genom planen an service för båtfolet ordnas på bryggområdena i båthamnen och ommersiella tjänster an ordnas i anslutning till småindustriversamheten i varter 0 och. 7. Fullföljande av målen för miljöns valitet Planen fullföljer följande mål för miljöns valitet: Hamnområdet byggs inte ut längs stranden utan mot havet Pareringsområdet vid ändan av Fjärdsvägen byggs ut och dess avgränsning görs tydligare. Vinterförvaringen av båtar flyttas till någon annan plats utanför planområdet, varvid strandområdet får en snyggare framtoning. Den nuvarande strandlinjen bevaras orörd utanför bryggområdena. Ingen byggnation anvisas på strandängen. De gamla byggnaderna i varter 0 är vitiga för stadsbilden i centrum och sa därför syddas. I början av planläggningsprocessen ansågs det mycet vitigt att noggrant styra hur hamnonstrutionerna byggs med detaljerade bestämmelser om bl.a. planteringar, stenläggningar, belysning, bryggornas utseende och material m.m. I planens förslagssede har det inte mera ansetts vara nödvändigt att ta med sådana bestämmelser i detaljplanen. Man har ocså ommit fram till att inga anvisningar om byggsätt på planområdet behöver utarbetas. 8 DETALJPLANENS KONSEKVENSER 8. Konsevenser för levnadsförhållanden och livsmiljö Med detaljplanen syddas den nuvarande byggda miljön intill ån och strandängen vid Hagavägen. Inveran på levnadsförhållanden och livsmiljö är alltså till denna del bevarande. Det öade antalet båtplatser i båthamnen ger å ena sidan ommuninvånarna bättre möjligheter till båtliv, men samtidigt öar antalet personer som använder området, vilet samtidigt för de nuvarande invånarna och atörerna innebär en ris för slitage på området, buller och pareringsproblem. 8. Konsevenser för jordmån och berggrund, vatten, luft och limat Att bygga ut bryggområdena längre ut i vattenområdet öar inte nämnvärt muddringsbehovet, men även en liten utbyggnad av bryggområdet söderut medför att en del av detta mycet grunda vattenområde måste muddras. Muddringen gör tillfälligt vattnet ännu grumligare. Jordmånen påveras av muddringen och ocså deponeringen av muddringsmassor samt byggandet av eventuella fasta brygg- och vallonstrutioner. På grund av olämplig mar reommenderas att hamnområdets brygg- och vågbrytaronstrutioner i första hand byggs som flytande onstrutioner. Då hamnområdet byggs ut an man vänta sig en öning av både båt- och biltrafien på området. Det här medför normala onsevenser av öad trafi för luften och limatet. När det gäller öad båttrafi har ocså den öade användningen av giftiga målfärger negativ inveran på vattnets renhet och vattenorganismernas levnadsförhållanden. 7 Ramboll Finland Oy

30 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för båthamnen i centrum Konsevenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Största delen av planområdets obebyggda områden förblir obebyggda även då planen förverligas. Konsevenserna för växt- och djurarter blir därför små. För att trygga naturens mångfald lämnas strandängen orörd och syddas. Öad båttrafi och eventuell muddring av hamnområdet an doc försämra förhållandena i området med vassruggar mellan hamnområdet och Lilludden så att fåglarnas möjligheter att häca där eventuellt påveras. 8.4 Konsevenser för region- och samhällsstruturen, samhälls- och energieonomin samt trafien Detaljplanen ändrar inte Ingås region- eller samhällsstrutur eller energieonomi. Det öade antalet båtplatser i hamnen öar antalet personer som använder området och därigenom trafien till området. Hamnområdets läge är doc mycet centralt och an lätt nås ocså med olletivtrafi, vilet minsar den antagna öningen av fordonstrafien. Eftersom fol ofta ommer till sina båtar från platser långt borta och transporterar båtutrustning och tillbehör med sig bedöms trafien doc aldrig se enbart eller ens i huvudsa med olletivtrafi, utan personbil ommer även i fortsättningen att vara den fordonstyp som används mest i hamntrafien. Antalet pareringsplatser på hamnområdet är otillräcligt och det i planen anvisade utrymmet för förstoring av pareringsområdet ommer inte att ge lia många platser som den öade användningen sulle räva. Utbyggnaden av hamnen ommer med stor sannolihet att medföra pareringsproblem, som ommunen måste lösa på annat sätt, t.ex. genom att anvisa fler pareringsplatser på promenadavstånd eller genom att erbjuda transporttjänster i anslutning till användningen av hamnen. Pareringsområdet på östra sidan av ån ommer att finnas i anslutning till hamnen. Dess noggrannare läge och storle avgörs i detaljplanen för Ingåstranden som snart blir atuell. I planen anvisas två lägen för broar för gång- och cyeltrafi över ån. Om en bro eller båda byggs ommer det att förbättra trafisäerheten för fotgängare och cylister och områdets olia delar an bättre nås med dessa trafiformer. 8.5 Konsevenser för stadsbilden, landsapet, ulturarvet och den byggda miljön Med planen syddas det för stadsbilden värdefulla byggnadsbeståndet på planområdet. Utbyggnaden av hamnen möjliggör ocså annan förbättring av stadsbildens valitet i samband med att ny områdesstrutur sapas på området. Man an ocså anta att ovannämnda nya bro/broar för gång- och cyeltrafi an påvera stadsbilden och den byggda miljön i positiv ritning. 8.6 Miljöstörningsfatorer Planen tillåter inte att versamhet som orsaar miljöstörningar placeras på området. Eventuella störningar av trafi och parering har behandlats ovan. Båthamnens område (även det nuvarande hamnområdet) måste muddras då och då. På VPområdet öster om båthamnen har man för avsit att placera muddringsmassorna från följande muddring av båthamnen. På så sätt utveclas området så att stranden an användas som strandrereationsområde där det går att ta sig fram och det uppstår en promenadförbindelse från centrum till området vid Lilludden. 8 Ramboll Finland Oy

31 INGÅ KOMMUN Detaljplaneändring för hamnområdet i centrum Planbetecningar och bestämmelser Planens betecningar och bestämmelser framgår av planartan. 8.8 Namn Genom planen uppommer inga nya namn på området. 9 FÖRVERKLIGANDE AV DETALJPLANEN Ett förverligande av detaljplanen an inledas så snart planen har fastställts och vunnit laga raft. 9 Ramboll Finland Oy

32 Z sm S ,0 8,3 :66 cehuset ,9 8,0 7,5 6, ::9 4,7 3 Y0 7, :87 895:: ,4 5,7 Haga 65 5,7 7 6,9 5,3 :70 Z : ,3 :49 8 7,0 876: 53 7, 7,6 7, Kyra Kiro II 6,3 5 7,5 :47 8,8 : ,3 : ,0 :47 : :5 0,0 9, :87 6 :87 sm r sm 7,7 :87 7,0 VP/s A 0 YK A 94 5 :50 30 P 6,3 7,6 3,5 AL II 4 W : :5 AO3 ll sr a e=0.30 sr 00 sr II t LÄKARV ARVÄGEN 3 II 450 sm sr a pp/t LILLUDDENTIE ,5 sr pp/t t,4,4 6 sr LÄÄKÄRINKATU a II I 450 II II 450 pp/t sr II t MUSEONTIE a : 3 t II 450 STORKYRKOVÄGEN t II 450 t 4 9,0 7,5 : 9 75 :5 KL- MUSEIVÄGEN II 450 sr ll ll 300 sr A ll 900 HAAGANT E HAGAVÄGENHAAGANTIE 3,6 pp/t 6 9 :5 7 yr 3 6,7 8,6 SUURKIRKONTIE 6,3 950,3 :9 953,9 P sr 77 3 sr KL 9 9 0,8 0, ,3 8 ar ar III t , yr ALK 56 9, 9,7 0 5: 3 7,8 6: : ,5 6:8 AL ::, 3 7, , ,9 9 7,3 54 Kpa 04 6:3 5,8, plan AL 4 enttä 4,7 88 LP6:9 :38 44 t 6, ,5 6,4 5,4 II 7: 6:30 6: yr III 6, 5, ,0 58 :6 43 4, 4,6 :38 4 3,3 6 Bibliote Kirjasto :87 4 LP ll sr 0 OLA WESTMANS ALLÉ 876:,6 9503yr 5,8 5, pmo 40,7 p OLA WESTMANIN PUISTOTIE t,,7,4,9 5,7 Kommunalhus Kunnantalo 876: 09 8 Y II ll 000 yr ajo ajo sr p ajo 8 0 yr p 6:5,6,9 LP FJÄRDVÄGEN II p,8 yr II ajo 4,9,3 0,9 5,3 8: ULAPPATIE II Y 4 t III 9500,8 5,6 Hälsoc. Terveys. yr,7 4,5,5 4,4,6,3 8: t 3,3 0,7,4, 0 yr yr IITY/s-,8 II TY- 0,9 0,7 p 500 III 4 p 7,9 HAGAVÄGEN H VL/s- 6 0,7 3 Västerulla VL si-pp : 0, I 0,7 si-pp sr-,0 II sr- lll p STRANDVÄGEN l p sr- 0,4 p u 0, 6: p 0 / ll II p 0,6 38 STRANDVÄGEN RANTATIE 04,5 yr :7 t 800 p,5 950 : a :8 I 500 KL 3 a I 0 0,7 9,7 Z,0 05 A 65 0,5 700 II u 450 II 99 0,9 3 t ,4 8: t 60,8,0,0 0,8 4 p p LKU,9 Z, l l LS l 0,9 8: 860 lv-300,9,8 Ingå hamn 6:5YT 5,6,8 0,9,8 tennisplan tennisenttä P 98 Prästgården l 4 Z 0,5 : ,0 0, :37 Prästgården P DETALJPLANEBETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER: ASEMAKAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET: TY- TY/s- VP VL VL/s- LS W 4 KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI- OCH LAGERBYGGNADER DÄR MILJÖN STÄLLER SÄRSKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART. I vartersområdet får inte placeras anläggning eller versamhet som utsätter omgivningen för störande buller, vibrationer, luftförorening, fara för vattendraget eller annan störning. TEOLLISUUS- JA VARASTORAKENNUSTEN KORTTELIALUE, JOLLA YMPÄRISTÖ ASETTAA TOIMINNAN LAADULLE ERITYISIÄ VAATIMUKSIA. Alueelle ei saa sijoittaa laitosta tai toimintaa, joa aiheuttaa ympäristöä häiritsevää melua, tärinää, ilman pilaantumista, vaaraa vesistölle tai muuta häiriötä. KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI- OCH LAGERBYGGNADER DÄR MILJÖN STÄLLER SÄRSKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART OCH DÄR MILJÖN SKA BEVARAS. I vartersområdet får inte placeras anläggning eller versamhet som utsätter omgivningen för störande buller, vibrationer, luftförorening, fara för vattendraget eller annan störning. Områdets gamla byggnader får inte rivas. Reparations- och ändringsarbete på byggnaderna sa anpassas till det gamla byggnadsbeståndets stadsmässiga framtoning, sala samt färgoch materialvärld. TEOLLISUUS- JA VARASTORAKENNUSTEN KORTTELIALUE, JOLLA YMPÄRISTÖ ASETTAA TOIMINNAN LAADULLE ERITYISIÄ VAATIMUKSIA JA JOLLA YMPÄRISTÖ SÄILYTETÄÄN. Alueelle ei saa sijoittaa laitosta tai toimintaa, joa aiheuttaa ympäristöä häiritsevää melua, tärinää, ilman pilaantumista, vaaraa vesistölle tai muuta häiriötä. Alueen vanhoja raennusia ei saa puraa. Raennusten orjaus- ja muutostyöt on sovitettava vanhan raennusannan aupuniuvalliseen ilmeeseen, mittaaavaan seä väri- ja materiaalimaailmaan. PARK. PUISTO. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. LÄHIVIRKISTYSALUE. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION DÄR PARKEN PÅ OMRÅDET SKA BEVARAS. Värdefull strandäng. Områdets trädbestånd och övriga växtlighet bevaras, frånsett mindre sötselåtgärder såsom fällning av enstaa träd. LÄHIVIRKISTYSALUE, JOLLA SIJAITSEVA PUUSTO SÄILYTETÄÄN. Arvoas rantaluhta. Alueen puusto ja muu asvillisuus säilytetään vähäisiä hoitotoimia, uten ysittäisten puiden aatoa, luuun ottamatta. SMÅBÅTSHAMN. PIENVENESATAMA. VATTENOMRÅDE. VESIALUE. Linje 3 m utanför planområdets gräns. 3m aava-alueen rajan ulopuolella oleva viiva. Kvarters-, vartersdels- och områdesgräns. Korttelin, orttelinosan ja alueen raja. Gräns för delområde. Osa-alueen raja. Ritgivande gräns för område eller delområde. Ohjeellinen alueen tai osa-alueen raja. Ritgivande tomtgräns. Ohjeellinen tontinraja. Kvartersnummer. Korttelin numero. Nummer på ritgivande tomt. Ohjeellisen tontin numero. lv-000 pp/t si-pp p sr- Del av hamnområde där bryggor och hamnbassäng får placeras. Bryggorna och områdets övriga onstrutioner sa byggas enligt detaljplanens bygganvisningar. Betecningens tal anger hur många bryggmeter som minst sa byggas på området. Bryggorna sa placeras på det sätt som anges i illustrationen eller enligt en separat hamnplan som sa godännas av ommunens samhällstenisa nämnd eller ommunstyrelse. Satama-alueen osa, jolle saa sijoittaa laitureita ja satama-altaan. Laiturit ja muut alueen raenteet tulee toteuttaa asemaaavaan liittyvän raentamistapaohjeen muaisesti. Merinnän luuarvo osoittaa, uina monta laiturimetriä vähintään alueelle on toteutettava. Laiturit on sijoitettava havainneuvassa osoitetulla tavalla tai erillisen unnan yhdysuntatenisellä lautaunnalla tai unnanhallitusella hyväsytettävän satamasuunnitelman muaisesti. Gata. Katu. Torg. Tori. För gång- och cyeltrafi reserverad del av gatuområde där örning till tomten är tillåten. Jalanululle ja pyöräilylle varattu atualueen osa, jolla tonteille ajo on sallittu. För gång- och cyeltrafi reserverad bro. Jalanululle ja pyöräilylle varattu silta. Pareringsplats. Pysäöimispaia. Aritetonist eller ulturhistorist värdefull eller med tane på bybilden vitig byggnad eller onstrution. Byggnaden eller onstrutionen får inte rivas. Reparations- och ändringsarbeten i byggnaden sa vara av bevarande eller återställande art eller annars sådana att den aritetonist värdefulla och med tane på bybilden betydelsefulla aratären bevaras. Raennustaiteellisesti tai ulttuurihistoriallisesti arvoas tai yläuvan annalta täreä raennus tai raennelma. Raennusta tai raennelmaa ei saa puraa. Raennusessa suoritettavien orjaus- ja muutostöiden tulee olla säilyttäviä, palauttavia tai muutoin sellaisia, että raennustaiteellisesti arvoas ja yläuvan annalta merittävä luonne säilyy. INGÅ ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR HAMNOMRÅDET I CENTRUM PLANKOD: XXXX INKOO KESKUSTAN SATAMA-ALUEEN ASEMAKAAVAN MUUTOS KAAVATUNNUS: XXXX 7 0,3 4 0, 5 3 4,4 :87 0,4 Lilludden lv-30 KATU II 700 Gatans namn. Kadun nimi. En romers siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnader, byggnad eller byggnadsdel. Roomalainen numero osoittaa raennusten, raennusen tai raennusosan suurimman sallitun errosluvun. Byggrätt i vadratmeter våningsyta. Raennusoieus errosalaneliömetreinä. Byggnadsyta. Raennusala. Detaljplaneändringen gäller varter 0, samt grön-, trafi-, gatu- och vattenområde. Genom detaljplanen bildas: varter 06, 0 och samt grön-, trafi-, gatuoch vattenområden. PLANUTKAST, SKALA :000 Asemaaavan muutos osee ortteleita 0, seä viher-, liienne-, atu- ja vesialuetta. Asemaaavalla muodostuu: orttelit 06, 0 ja seä viher-, liienne-, atu- ja vesialuetta. KAAVAEHDOTUS, MITTAKAAVA : , W W KIRSIKKA SIIK, Arit. SAFA (YKS 476) Planläggare / Kaavan laatija MARIA RAUTAJOKI Planerare / Suunnittelija INGÅ KOMMUN INKOON KUNTA m Paahuoneenauio, PL78, 330 TAMPERE

33 Z 0, ,0 : ,8 6:5 0, ,8 0,3 8 4 ar ar III t 54 6, yr 9,0 56 9, 9,7 5: 0 3 7,8 6: , ,6 7, 5,9 64 6: ,5 6:8 8, , ::, 3 7,9 47 6,9 0, , 33 6, ,9 7,5 9 7,6 7,3 54 Kpa 6:3,8 5,8,5 34 plan,9 7,0 35 enttä Kyra 4 tennisplan Kiro 4,7 tennisenttä 88 6:9 : ,4 t,8 6,5, ,5 6,4 5,4 II 7: 4,7 7,3 6:30 6: yr 6,3 III 6, 0,9 5, :6 4,0 : , 6,3 4 4,6 :38 5,3 yr ,00 4,4 : 5,8 5,3 5,7 6:5 5,6 6: 3,3 Hälsoc. Terveys.,0 40 4,9 4,5 38 5, t 8 3, ,6 98 5: 4,8 8:8 7 5,6 04 Kommunalhus 99 5 Kunnantalo 8:,8, : 05 8:7,8 53,7 t 0 8 8:,8, ::9 6,7 7, 8,0 :87 895:: :60 7 8,3 3 :49 89 :5 64 9,0 :47 : :5 4 0,0 9, 67 7 :87 6 :87 54 r 54 7,7 : ,0 63 8,3 6,3 :66 Z 5 :49 876: 8 5 : , ,5 pmo 9,3 5 :5 39 yr 6 3 7,7 4 Bibliote Kirjasto 6,3 : : 876: 8 yr,,4 4,9,7,7 0 3,5,3,5,4 0,9,5,0 8,3 8: t,0 0 yr Z yr 0,7 noin 60 venepaiaa, jos puolet laituripituudesta 3,m paioja ja puolet 4,4m paioja 0,9 noin 680 venepaiaa, jos 80% laituripituudesta 3,m paioja ja 0% 4,4m paioja 9 yr t 0,9 Z 4 Z :37 P vicehuset 5 7, ,7 :70 5 :50 II 6 II :5 65 : ,9,6 yr,4 yr,,8,0 yr II 0,9 0,7 0,7 8: 0,8 Ingå h am n,6 6 3 : jätepiste 0,4 3 ap 0,5 : ,5,4, ,9 5 : 3 0,7 69 ap 0, 0,7 7 0, 0,6 INGÅ ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR HAMNOMRÅDET I CENTRUM PLANKOD: XXXX INKOO KESKUSTAN SATAMA-ALUEEN ASEMAKAAVAN MUUTOS KAAVATUNNUS: XXXX 0, noin 330 venepaiaa, jos puolet laituripituudesta 3,m paioja ja puolet 4,4m paioja noin 360 venepaiaa, jos 80% laituripituudesta 3,m paioja ja 0% 4,4m paioja Detaljplaneändringen gäller varter 0 och samt grön-, trafi-, gatu- och vattenområde. Asemaaavan muutos osee ortteleita 0 ja seä viher-, liienne-, atu- ja vesialuetta ,4 Genom detaljplanen bildas: varter 0 och samt grön-, trafi-, gatu- och vattenområden. Asemaaavalla muodostuu: orttelit 0 ja seä viher-, liienne-, atuja vesialuetta. 4 4,4 ILLUSTRATIONBILD, TASOHAVAINNEKUVA ,3 3 :87 Lilludden SKALA :000 MITTAKAAVA : , KIRSIKKA SIIK, Arit. SAFA (YKS 476) Planläggare / Kaavan laatija MARIA RAUTAJOKI Planerare / Suunnittelija m INGÅ KOMMUN KUNTA INKOON Paahuoneenauio, PL78, 330 TAMPERE