Möte , VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Transkript

1 Möte , VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde Frågeställningar kring ÖVF samt klassificering av vatten Storleksgränsen 1 km2 varför inte 1 ha? Naturvårdsverket beslutade om storlekskriterierna. Målet var att inte få för många vattenförekomster. Kemiresultaten? Vilka referenser finns till det, Naturvårdsverkets? Varför just detta urval? Indikativa modellen omfattar försurning och övergödning (P). Försurningsmodell; Indata till modellen är hårdhet (CaMg från okalkade basflödesprover, lstdata), sulfatnedfall (SMHI:s matchmodell), avrinning och nederbörd (SMHI). Klassning av påverkansgraden utförs i en tregradig skala utifrån avvikelsen från jämförvärde (alkalinitetsskalan) (nutida alkalinitet/modellerad bakgrundsalkalinitet förindustriellt ) enligt befintliga bedömningsgrunder (NV rapport 4913), obetydlig påverkan (klass 1), liten påverkan (klass 2) samt betydande påverkan (>= klass 3). Utfall i modellen område i Arjeplogsfjällen samt ett bälte i inlandet som sammanfaller med dödislämningar små jonsvaga vatten och karga moräner. Svavelnedfallet har minskat med 50% över länet sedan 1990, motsvarande förbättring syns i länets referensvattendrag. Många naturligt sura vatten (svårvittrade bergarter ger dålig buffring, mycket barrskog och våtmarker ger humussyror). Övergödning: Näringsmodellen,bakgrundbelastning: Jordarter (SMED) Avrinning (nederbördsmängd, 30-årsmedel SMHI), marktyp (skogmark, vatten) Påverkan: Hyggen (skogsstyrelsens Kottendatabas, ytor avverkade mellan )) Jordbruksmark (marktäckedata - lantmäteriet 50x50m rutor, jordbruksmarken jordarter och fosforinnehåll kommer från SMED Svenska miljöemmissonsdata (IVL, SCB, SLU och SMHI )) Dagvatten - utsläpp från tätort (SMED) Enskilda avlopp (SCB) Djurenheter (SCB) Punktkällor reningsverk (kommunenkät/smed/emir), fiskodlingar (kommunenkät/smed/emir), industrier (EMIR A- och B-anl) Betydande påverkan = mänsklig påverkan dubbelt så stor som bakgrundsbelastning Båda modellerna återspeglar de gränser som satts upp i bedömningsgrunderna. Prioriterade ämnen: lista i dotterdirektiv, har tagits fram av EU. KMV vad har man gått efter? Enligt WFD: Definition från Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område angående KMV Artikel 4, miljömål Punkt 3. Medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad när:

2 a) de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egenskaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekologisk status skulle få en betydande negativ inverkan på i) miljön i stort, ii) sjöfart, inklusive hamnanläggningar, eller rekreation, iii) verksamheter för vilka vatten lagras, t.ex. dricksvattenförsörjning, kraftproduktion eller bevattning, iv) vattenreglering, skydd mot översvämning, markdränering, eller v) andra, lika viktiga, hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter, SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 327/9 b) de nyttiga mål som skall uppnås genom de konstgjorda eller förändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön. Svensk modell: Urval av pkmv (baserat på bl a flödesdata) KMV (bl a avvägning av nyttan av förändringen, ekonomisk analys) pkmv: 1. Kraftverk vars konstruktion eller reglering leder till att nolltappning eller minimitappning förekommer tidvis eller kontinuerligt i den naturliga fåran nedströms kraftverket samt permanent torrlagda sträckor. 2. Sjöar med en regleringsamplitud större än 3 meter. Underlag från SMHI:s dammregister och rapportering 2005, dels uppgifter om regleringshöjd för dammar från SMHI:s dammregister och dels SMHI:s underlag för urval av preliminärt kraftigt modifierade vatten inför Sveriges rapportering Preliminära kopplingar av dammpunkterna har gjorts till befintliga vattenförekomster i Norrlandsdistrikten. 3. Vattendrag med en regleringsgrad på 20% eller högre eller förändrad medelvattenföring på minst 20% eller reducerad medellågvattenföring på minst 20% (statistik från SMHI). För statistikpunkter med regleringsgrad på minst 20 %, förändrad medelhögvattenföring (MHQ) på minst 20 % samt reducerad medellågvattenföring (MLQ) på minst 20 % har en pkmv-klassning gjorts. Närliggande flödesstatistikpunkter ofta har samma koordinat trots att de tillhör olika vattendrag och att det finns flera flödesstatistikpunkter för vissa av vattenförekomsterna. En manuell sammanvägning och bedömning behöver då göras som tar hänsyn till respektive flödesstatistikpunkts läge inom vattenförekomsten för att få underlag för pkmv-klassningen. Vissa vattenförekomster saknar också flödesstatistikpunkt. Här kan närliggande flödesstatistikpunkter användas för att få ett underlag för en pkmv-klassning. 4. Ändrad vattenkategori från vattendrag till sjö. Här avses vatten som övergått från en vattenkategori (vattendrag eller kustvatten) till en annan (sjö). Parametern omfattar bland annat dämningsområden uppströms kraftverk och andra dammar som uppfyller kraven på att definieras som sjö. Försurning? Hur hanteras naturligt sura vatten? Har fallit ut i modellen men de kommer inte att tas med i åtgärdsprogrammen annat än som verifieringsobjekt. Inga åtgärder kommer att föreslås. Det är ännu inte bestämts hur vi ska hantera områden som försurats p.g.a. sulfidleror. Vad tycker VRO?

3 Vad innebär kanaliserad/rätad? Hur följer man upp det så att det blir rätt? Vattendrag som klassats som kanaliserade kan i verkligheten vara naturliga. Ett av de största miljöproblemen i landets två nordligaste distrikt är morfologisk påverkan från flottningsepoken. För att praktiskt underlätta flottningen rensades vattendrag, forsnackar och brötbildande stenar avlägsnades och sidogrenar stängdes av och torrlades. I bäckar och åar byggdes flottningsdammar, s.k. hålldammar, samt rännor av olika slag. För att styra vattenflödena byggdes ledarmar. De uppbyggda stenskistorna och flottningspirarna har skapat lugnvatten och därmed påverkat älvsträndernas utformning. Stora ingrepp utfördes framförallt efter 1940-talet när bandtraktorer och andra schaktmaskiner togs i bruk. På 1960-talet började timret transporteras med lastbil och flottningen upphörde. Flottningen har i högsta grad påverkat vattenmiljön. Bottenstrukturen förändrades, strandzonens yta minskades och sidogrenar stängdes av. Resultatet blev att delar av vattendragen fått långa strömsträckor som är mycket grunda och där bottenstrukturen blivit slät. För fiskbeståndet har dessa rensningar varit negativa. Antalet ståndplatser och gömställen har kraftigt reducerats både för fiskungar och för större fisk. På många ställen har också lekområden förstörts då mindre stenar och grus spolats ur strömmande områden. En homogen bottenstruktur påverkar också bottenfaunan. De arter som missgynnas av flottledsrensningarna är icke strömälskande arter inom ordningarna Coleoptera (skalbaggar), Ephemeroptera (dagsländor) och Plecoptera (bäcksländor). Ska egentligen baseras på biotopkarteringar/vattendragsinv enligt bedömningsgrunderna. Baseras på flottledsarkivet. (Samma metod i hela distriktet + Bottenhavet.) Vilka vattendrag som flottats, ej vilken omfattning de rensats. Andel rensad sträcka (längd) = andel rensad sträcka/totallängden vattendrag. Uppföljning sker nu med genomgång av befintlig biotopkartering. Efter det måste mer biotopkartering göras. Vi har satt alla flottleder som både rätade/kanaliserade och rensade; bedömningen stämmer förmodligen inte alltid. Vandringshinder eller inte? Vad avgör? Partiellt eller definitivt vandringshinder för öring. Vi har gått på befintliga inventeringar. Databas för dammar (lst) och databas för vägtrummor (FiV). Bedömning av kontinuitet: Data från länens resp dammregister. Bra koll på dammar (inventerades ). Vägtrummor ofullständigt inventerade. Fragmenteringsgrad=(1-(längsta sträckan utan artificiella definitiva??? v- hinder/totallängd))*100: Inga hinder i huvudfåran Hög, Hinder i biflöden God, <25% frag Måttlig, 25-50% frag Otill, >50% frag Dålig Barriäreffekt=(1-(sträckan upp till första vandringshindret/den totala vandringsbara sträckan))*100 Inga v-hinder Hög, Barreff < 25% - God, Barreff 25-50% - Måttlig, Barreff 51-75% - Otills, Barreff >75% - Dålig Vandringshinder nedströms (B-klass) - Förekomst av artificiella barriärer (SMHI) Inga v-hinder nedströms Hög, V-hinder nedströms God, V-hinder nedströms och i anslutning till vfk Måttlig

4 Resultatet för Frag resp. Barreff multipliceras med 2 och sedan tas ett medelvärde ut. Medelvärdet används för att få ut status: Klassgränser Hög - 2,0-3,6 God 3,7-5,2 Måttlig 5,3-6,8 Otillfreds 6,9-8,4 Dålig 8,5-10 Detta resultat från Jönköpingsmodellen jämförs sedan med SMHI-modellen där sämst avgör. Där för kan vi ha hög status trots hinder i ARO: Frag. 2 och Barreff 1 ger: 2*2+1*2=6/2 = 3 dvs. hög status. Stora Lulevattnet, Langas o Lulejaur är gröna medan övriga liknande är gula. Varför? Beror det på att regleringsamplituden inte är så stor? Langas och Stora Lulevattnet, har dålig p.g.a. flödesregim (pkmv). Hittar inte Lulejaur! Alla liknande (kraftverksdammar) har dålig status samt är KMV. Gällivare har inventerat alla vägtrummor i kommunen och rapporterat till Fiskeriverket. Åtgärder är inskickade om uppdateringar. Det är inte taget hänsyn till det i den här klassningen. Vi använder FiV:s databas så ifall det inte är inlagt på FiV har det tyvärr inte kommit med i statusbedömningen men vi hoppas att det kan tas med under Skogsbilvägar och vandringshinder? Har man koll på det? Fastighetsverket i Jokkmokk har inventerat Endast det som finns i FiV:s databas (+ nästan alla dammar). För vägtrummor finns stort mörkertal. Utöver det kan det komma ytterligare synpunkter på klassificering som vi i så fall kommer in med senare. Kan även lämna in synpunkter i samband med remissen som kommer i februari. Synpunkter på och tillika frågor om Väsentliga frågor Gällivare kommun har lämnat synpunkter genom att svara på webenkäten. Gällivare har fyllt i vad man tycker är viktigt att ta tag i från VM via webbenkäten. Tagit upp om vilka vattendomar man tycker att man ska ompröva. Storlule stora problem vår och sommar när harren ska leka. Omprövning av en vattendom där man inte är överens om vem som ska åtgärda som är en tidigare kommunal vattentäkt. Beslutsunderlag behöver tas fram. Problem med enskilda avlopp där folk flyttat ut i stugor? Skogsvägar vägtrummor. En funktion på länsstyrelsen saknas för att ompröva vattendomar etc - det borde finnas. Ja Vattenfall har lämnat synpunkten att man har svårt att bara se problemen lokalt utan vill se det i ett större perspektiv. Boden, Vittjärvs och Porsi dammar verkar inte vara utsatta på kartan i materialet. Vattendirektivets utgångspunkt är att se på hela avrinningsområdet. Vid omprövningar av vattendomar skulle vi vilja kunna ta hänsyn till det.

5 Boden och Luleå har hittat felaktigheter i materialet t ex att problemen i Luleås inrefjärdar skulle bero på dikningar och sjösänkningar. Orsaken till problemen i Svartbyträsket är inte snötipparna. LRF har också påpekat skrivningen om Inrefjärdarna. Hur påverkar landhöjningen? Vad är orsaken? När är det biologiskt försvarbart att gå in och göra åtgärder? Alltid biologisk försvarbart att göra åtgärder för att höja ekologisk status. Samhällsekonomiskt försvarbart; väga nyttan mot kostnaden. En gemensam synpunkt är att nivån på detaljeringsgrad/övergripande är så olika. Ibland för övergripande och ibland detaljerad. Var är det för övergripande och var är det för detaljerat? Det står uppräknat vad som påverkar från skogsbruket men det står ingenting om t ex skogsgödslingens påverkan. Det borde finnas med. Klassningen av skogsbrukets påverkan är sannolikt en underskattning av de problem som finns i vattendrag och sjöar då dikningspåverkan, påverkan av körskador och avsaknad av kantzoner inte tagits med i klassningarna på grund av databrist och dåliga kartunderlag. Det har inte heller tagits hänsyn till den långsamma försurningen av marker och vatten då skogsbestånden gått från blandskog till monokulturer av barrskog. Sammanfattningsvis: Dammar saknas på kartbilden i skriften,? kring Svartbyträsket, Persifjärden och Inrefjärdarna, avsaknad av skogsgödsling samt frågan om olika detaljeringsgrad i materialet. KMV har inte hanterats i materialet över huvud taget måste finnas med i kommande beskrivning i alla fall. Ja, det blir för grylligt. KMV var ej klassat när väsentliga frågor gjordes. Hur hanteras synpunkterna på väsentliga frågor? Sammanställs och tas med i ÅP och FP.