Bilaga 1. Sammanfattning av 2014 års riskanalys samt övergripande utveckling av risknivån

Transkript

1 Bilaga 1. Sammanfattning av 2014 års riskanalys samt övergripande utveckling av risknivån Forskning som påverkar Definierad risk 1 1) inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. 2) inte göra nödvändiga prioriteringar för att utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Tidigare Riskutveckling med anledning av åtgärder 2014 risknivå 12 6 I en nationell och internationell konkurrens har universitetet lyckats väl med att öka andelen externt rekryterade personer. Stora insatser har gjorts för att rekrytera internationella toppforskare och för att finna former för att attrahera och behålla yngre forskare. Internationell och extern rekrytering blir allt mer en självklarhet vid samtliga fakulteter. Risknivån kvarstår med anledning av en allt större konkurrens. 6 Flera stora forskningsanslag visar att Göteborgs universitet hävdar sig väl i nationell och internationell konkurrens. Risknivån har sänkts. 3) inte utnyttja den potential som finns vad gäller samverkan över ämnes- och fakultetsgränser för att lösa aktuella och relevanta samhällsproblem. 4 UGOT Challenges utgör ett exempel på att fakultets- och ämnesöverskridande samarbete attraherar stora grupper av forskare. Risknivån har sänkts. 4) Viktig forskningsinfrastruktur får inte en ändamålsenlig finansiering. 9 En rad lokala och nationella initiativ har tagits, som innebär ökad samordning och kontroll på forskningsinfrastrukturer och deras finansiering. Detta ligger till grund för en samlad bild för hur finansiering ska ske lokalt, nationellt och internationellt. Risknivån har sänkts något även om grundproblematiken kvarstår. 1 Beslutad av styrelsen 17 december 2013 ( 9 dnr V 2013/700) 2 Risknivån angavs som ett värde mellan 1 till 16. 1

2 Utbildning som förnyar Definierad risk Tidigare risknivå Riskutveckling med anledning av åtgärder ) Universitetets utbildningar bedöms ha bristande kvalitet i en högre utsträckning än motsvarande universitet. 6) Internationalisering utgör inte en integrerad del av utbildningsverksamheten i en omfattning som svarar mot universitetets övergripande målsättningar. 7) Universitetets undervisningsmetoder är inte i nivå med den nationella och internationella pedagogiska utvecklingen och svarar inte mot studenters behov och vanor. 8) Studenters medverkan (och möjlighet till medverkan) i beslutande och beredande organ sjunker till en omfattning som innebär risk för kvalitetsförsämringar i verksamheten. 3 Utfallet av UKÄs utvärderingar ligger i l paritet med jämförbara universitet vad gäller andelen utbildningar med viss bedömning. Nytt kvalitetssystem inväntas. Risknivån uppfattas ha sänkts. 4 En rad olika satsningar har iscensatts och flera områden indikerar en positiv utveckling. Dock finns en stor utvecklingspotential. Risknivån kvarstår. 6 Strategiska satsningar, tillsammans med en rad konkreta aktiviteter och investeringar, har sammantaget skapat bättre förutsättningar och därtill ökad medvetenhet/fokusering på pedagogisk utveckling. Risknivån har sänkts. 9 Främst satsningar på lokal nivå indikerar en något förbättrad situation även om det finns stora variationer. Risknivån har sänkts något. Samverkan som utvecklar Definierad risk Tidigare risknivå Riskutveckling med anledning av åtgärder ) Att samverkansarbete nationellt kommer att definieras utifrån ett snävt och reducerande nyttobegrepp. 3 Bevakning av nationell utveckling. Risknivån kvarstår. 10) Samverkansarbete upplevs inte som tillräckligt meriterande för lärare och forskare vilket innebär att samverkan i olika former nedprioriteras. 3 En rad projekt pågår på främst fakultets- och institutionsnivå. Risknivån kvarstår. 11) Otillräckligt utvecklat nyttiggörande av utbildning och forskning. 4 Det s.k. KMP-projektet har, tillsammans med andra initiativ, inneburit en utveckling inom området. Fortfarande osäkert hur frågan ska hanteras nationellt. Risknivån kvarstår. 2

3 Arbetsmiljö som inspirerar Definierad risk Tidigare risknivå Riskutveckling med anledning av åtgärder ) Risk att universitetet inte är en arbetsplats och studiemiljö som utnyttjar möjligheterna vad gäller samhällets mångfald och olikheter. 13) Chefs- och ledarskapet på olika nivåer saknar attraktionskraft med följd att ledarskapsförsörjningen på sikt försvåras. 14) Medarbetare och studenter har en för hög arbetsintensitet och arbetsbelastning under hela eller delar av året. 9 Arbete med ny policy och handlingsplan för jämställdhet och likabehandling har genomförts under året. Jämställdhetsarbetet avseende nya kvinnliga professorer visar en tydlig positiv utveckling. Risknivån har sänkts något. 6 Kontinuerlig utveckling av stödet till chefer. Arbetsmiljöundersökning av chefernas villkor visar på en positiv utveckling. Risknivån har sänkts något. 9 Ett större arbetsmiljöprojekt har iscensatts under Risknivån kvarstår men förväntas minska. 15) Den fortsatta omorganisationen och verksamhetsförändringsarbetet på universitets-, fakultets- och institutionsnivå skapar oro och arbetsmiljöproblem under processen. 9 Den nya organisationen har etablerats i en sådan grad att risken för oro och arbetsmiljöproblem har minskat. Risknivån har därmed minskat. Övrigt Definierad risk Tidigare risknivå Riskutveckling med anledning av åtgärder ) Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande regelefterlevnad. 6 Det sker en kontinuerlig utveckling och bevakning av den interna styrningen och kontrollen. Risken är dock av den karaktären att det behövs ett fortlöpande och förebyggande arbete. Risknivån kvarstår. 17) Införande av nya IT-system sker utan att de är tillräckligt utprovade, med kvalitets- och handhavandeproblem som följd. 8 Vidtagna åtgärder visar på en positiv utveckling. Risknivån har minskat. 18) Den interna kommunikationen är inte tillräckligt effektiv, tydlig och målgruppsrelevant. 6 Främst har det skett ett kontinuerligt utvecklingsarbete på fakultets- och institutionsnivå. Risknivån kvarstår. 19) Bristen på bostäder riskerar att försämra Göteborgs universitets förutsättningar att rekrytera studenter och anställda. 6 Generellt har tillgången till bostäder för lärare och studenter ökat. Behovet är dock stort vad gäller bostäder. Risknivån har sänkts något. 3

4 Bilaga 2. Uppföljning av kontrollåtgärder vidtagna för att hantera beslutade risker i 2014 års riskanalys Forskning som påverkar Nr Riskområde Kontrollåtgärd Övergripande beskrivning av kontrollåtgärd Ev. styrdokument Ansvarig för att kontrollåtgärden genomförs (kontrollägare) Resultat av uppföljningen av kontrollåtgärden Kommentarer och noteringar i samband med revisioner och andra utvärderingar 1a inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Rekryteringsåtgärder Krav på internationell och extern rekrytering av alla läraranställningar. Styrelsebeslut Anställningsordning V 2012/738 Rektor, Dekaner, Prefekter Flera fakulteter anger att de internationella rekryteringarna ökat och att antalet internationella ansökningar till olika utlysningar stigit markant. Detta bekräftas av en universitetsgemensam uppföljning. Årsredovisning 2014 Utvecklingen skiftar mellan fakulteterna. 1b inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Rekryteringsåtgärder Förstärkt strategiskt rekryterings- och kompetensförsörjningsarbete på alla nivåer. Fakulteternas handlings- och verksamhetsplaner. Dekaner, Prefekter Fakulteter har lyft fram kompetensförsörjning och strategisk rekrytering som en prioriterad uppgift. Olika konkreta åtgärder har iscensatts eller planeras på såväl central som fakultets- och institutionsnivå. Uppföljning har genomförts vid rektors verksamhetsdialoger. Värdet av kompetensförsörjningsplaner lyfts fram som ett strategiskt verktyg hos flera fakulteter. Universitetet tillhör de lärosäten som lyckats bäst när det gäller VRs excellent- satsning på toppforskare. 1c inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Rekryteringsåtgärder Satsning på gästforskarprogram. Beslut fakultetsoch institutionsnivå. Dekaner, Prefekter 4 Flera fakulteter och institutioner har gästforskarprogram som ett led i att utveckla internationalisering samt för att knyta till sig internationell toppkompetens. Gästforskarprogrammen uppfattas ge ett stort internationellt kontaktnät samtidigt som de ses som ett viktigt instrument för att rekrytera internationell kompetens.

5 1d Rekryteringsåtgärder Utbyggd servicefunktion Universitetsdirektör, Enheten Gästservice har Gästservice har under 2014 inte behålla eller för internationella lärare. Chef serviceenheten vidareutvecklats till en samlad bistått ca 600 internationell rekrytera ledande funktion och ett expertstöd vid personal, med bostad, kompetens i den rekrytering av internationella lärare. information och stöd för både utsträckning som Stödet har fått stort genomslag i dem och, i förekommande fall, krävs för att utveckla organisationen. deras familjer. sin konkurrenskraft. 20 nya gästbostäder togs i bruk under året, vilka främst nyttjats som startbostad för internationellt rekryterad personal. 1e inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Meriteringsanställningar Rekryteringsåtgärder Anställningsordning styrelsebeslut V 2012/738 Rektor Den nya anställningsordningen innebär att formerna för s.k. meriteringstjänster har förtydligats. Löpande uppföljning av tillämpningen av beslut. Flera fakulteter har i flera fall satsat på utlysningar av denna kategori lärare. Antalet meriteringsanställningar har enligt årsredovisningen 2014 ökat. 1f inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Rekryteringsåtgärder Förstärkt finansiering för yngre framgångsrika forskare. E 2013/43 Rektor Central samfinansiering ges till yngre framgångsrika forskare som erhållit bidrag från större forskningsfinansiärer. Under 2014 har beslut om samfinansiering av ytterligare två forskare beviljats. 1g inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Rekryteringsåtgärder Satsning på yngre forskare och doktorander. Fakultetsbeslut Dekan, Prefekt Flera fakulteter och institutioner har under 2014 ökat anslagen till doktorander och yngre forskare för att trygga återväxten. Årsredovisningen 2014 visar en svag uppgång av antalet nyrekryterade till utbildning på forskarnivå efter en rad års nedgång. 5

6 1h Rekryteringsåtgärder Hinder i rekrytering och Rektor, Prorektor Under året har arbetet med ett mer inte behålla eller anställningsvillkor ska strukturerat samverkansarbete med rekrytera ledande om möjligt undanröjas. Göteborg stad, Chalmers och kompetens i den övriga aktörer i närregionen fortsatt utsträckning som för att kunna erbjuda samlade krävs för att utveckla lösningar för internationell sin konkurrenskraft. kompetens. 1i inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Åtgärder med anledning av RED 10. I RED10 angavs att informationen om universitetets forskning och forskare i flera fall behövde utvecklas. V 2011/140 Kommunikationschef, Prefekt För att synliggöra universitetets forskning och forskare har en webbaserad personalkatalog, där forskares område och profil tydligt anges, implementerats under av universitetets forskare har i februari 2015 utvecklat en personlig hemsida. 1j inte behålla eller rekrytera ledande kompetens i den utsträckning som krävs för att utveckla sin konkurrenskraft. Ökad jämställdhet Som ett led i att öka jämställdheten startade universitetet 2012 ett systematiskt arbete för att stödja kvinnliga docenters och lektorers meritering till professor. V 2012/748 Prorektor Under 2014 utgjorde kvinnliga professorer 39 % av de nyrekryterade professorerna. (Regeringens mål är minst 40 % 2015) Enligt årsredovisning a inte göra nödvändiga prioriteringar för att utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Tydlig och gemensam modell och incitamentsstruktur för fakultetsanslagens fördelning. I RED10 angavs att många forskare uppfattade att det fanns oklara incitamentsstrukturer. Detta har även identifierats i kartläggning av fakultetsanslagens fördelning. Universitetsstyrelsebeslut Dnr E 2014/257 Beslut fakultetsnivå Universitetsstyrelse, Rektor Fakultetsstyrelser Utifrån resultatet av en kartläggning av hur forsningsanslagen fördelades på fakultetsnivå fastställde universitetsstyrelsen ett antal riktlinjer för hur medlen ska fördelas. Ett antal fakulteter har utvecklat eller avser att utveckla nya anslagsfördelningsmodeller som premierar kvalitet och forskningsproduktion. Uppföljning av styrelsens beslut kan göras först Med anledning av VRs förslag kan det bli förändringar för hur forskningsmedlen kommer att fördelas utifrån kvalitetskriterier. 6

7 2b Ökad publiceringsverksamhet Den vetenskapliga Dekaner, Prefekter, På fakulteter, institutioner och UB Publikationsstatistik i inte göra nödvändiga publiceringsverk- Överbibliotekarie pågår ett arbete med att informera årsredovisningen visar att prioriteringar för att samheten behöver öka forskare om kravet på att registrera antalet vetenskaliga utveckla konkurrenskraftiga för att därigenom publikationer samt att publikationer totalt för forsknings- synliggöra forskningen kvalitetssäkra uppgifterna. universitetet ligger på en miljöer. och stärka den relativa stabil nivå konkurrenskraften. 2c Organisatoriska Omorganisationen har Direktiv utred- Rektor, Dekaner, Ett utredningarbete för att kartlägga inte göra nödvändiga faktorer som mål att på sikt att ning Dnr V Prefekter forskares/lärares administrativa prioriteringar för att professionalisera och 2012/736 arbete har slutförts. utveckla konkurrens- effektivisera administra- kraftiga forsknings- tionen samt frigöra tid Styrelsebeslut Universitetsdirektör Gemensamma förvaltningen miljöer. och resurser för (Dnr A1 2883/10) genomför ett stort sparbeting. kärnverksamheten. om att de indirekta kostnaderna Ekonomichef Utvecklingen av de indirekta. ska minska i rela- kostnaderna följs kontinuerligt. tion till universitetets samlade Dekaner, Prefekter omslutning. 2d inte göra nödvändiga UGOT Satsning på UGOT Challenges Styrelsebeslut ( 7) Rektor, Vicerektor för forskning UGOT-Challenges-initiativet har lanserats och utvärderingar av Implementering under En första utvärdering ska prioriteringar för att ansökningarna pågår. göras efter tre år. utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. 2e inte göra nödvändiga prioriteringar för att Systematisk utvärdering till grund för nya Utvärdering av centrumbildningar och styrkeområden. V 2013/703, V 2013/704 Rektor, Vicerektor för forskning Enligt beslutad policy och handläggningsordning utvärderas inrättade centrumbildningar vart Sex utvärderingar har genomförts under Tre nya centra har inrättats. Ett utveckla konkurrens- prioriteringar. tredje år och omprövas efter 6 år. har lagts ned. kraftiga forskningsmiljöer. Utvärdering av universitetets s.k. styrkeområden har påbörjats under Resultatet ska utnyttjas för förnyat ställningstagande. 7

8 2f Strategiska Ett stort balanserat Rektor, Dekaner Utvecklingen av det balanserade Utfallet av bokslut 2014 visar inte göra nödvändiga satsningar med kapital innebär att viktig kapitalet följs kontinuerligt upp och ett fortsatt generellt bättre prioriteringar för att anledning av det forskningsverksamhet handlingsplaner krävs av de resultat än budget och utveckla konkurrenskraftiga balanserade inte genomförs. fakulteter med stort balanserat prognos. forsknings- kapitalet. kapital. Vissa fakulteter har miljöer. förändrat regelverket för hur stort En ytterligare förstärkning av balanserat kapital institutionerna får kapitalet kan innebära inneha. förändrad medelstilldelning och behov av än starkare uppföljning. 2g inte göra nödvändiga prioriteringar för att utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Prioriterade satsningar. Riktade satsningar på excellenta miljöer. Avtal F 2014/103 Rektor, Vicerektor för forskning Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses satsning på ett Centrum för molekylär och translationell medicin utgör ett exempel på ett samlat utvärderings- och prioriteringsarbete. Implementering under Totalt ökar bidragsinkomsterna till forskningsverksamheten med drygt 10 procent mellan 2013 och a inte utnyttja den potential som finns vad gäller samverkan över ämnes- och fakultetsgränser för att lösa aktuella och relevanta samhällsproblem. Prioriterade och ämnesöverskridande satsningar. Riktade satsningar på excellenta och ämnesöverskridande miljöer. Avtal F 2014/103 Rektor, Vicerektor för forskning, Dekaner Satsningen på ett Centrum för molekylär och translationell medicin innebär ett fördjupat samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. En profilsatsning på marin/maritim forskning pågår som inbegriper flertalet fakulteter. Implementering under Fakulteternas uppföljning 3b inte utnyttja den potential som finns vad gäller samverkan över ämnes- och fakultetsgränser för att lösa aktuella och relevanta samhällsproblem. Utvärdering av styrkeområdena. Utveckling av styrkeområdena. Vicerektor för forskning Den tidigare satsningen på ämnesoch fakultetsöverskridande forskningssatsningen i form av s.k. styrkeområden utvärderas till grund för förnyat ställningstagande. Utvärdering klar

9 3c Strategisk satsning Styrelsen har avsatt ca Styrelsebeslut Rektor, Vicerektor för 103 ansökningar inkom i ett första Implementering under inte utnyttja den på UGOT 300 mkr under 6 år för ( 7) forskning skede vilket visar på ett stort En första utvärdering ska potential som finns Challenges. en satsning på forskning intresse för ämnes- och göras efter tre år. vad gäller samverkan om globala utmaningar. fakultetsöverskridande forskning. över ämnes- och Som krav ställs att fakultetsgränser för att forskningen ska UGOT Challenges har inneburit att lösa aktuella och bedrivas ämnes- och de formella och informella relevanta samhällsproblem. fakultetsöverskridande. kontakterna över fakultetsgränser har ökat. 4a Viktig forskningsinfrastruktur får inte en ändamålsenlig Organisation och kartläggning av infrastruktur V 2014/630, 631, 632 Rektor, Vicerektor för forskning En intern referensgrupp för frågor kring hantering av forskningsinfrastrukturer har bildats. Den ökade samordningen och stödet har inneburit att Göteborgs universitet har varit finansiering. framgångsrik i en rad En inventering av universitetets ansökningar som gällt forskningsinfrastrukturer har forskningsinfrastrukturer. genomförts. En policy för forskningsinfra- Sju ansökningar har inkommit struktur är fastställd. Till policyn om att få status som finns en handläggningsordning för universitetsgemensam att möjliggöra och skapa utrymme infrastruktur. för medfinansiering av nationell och internationell forskningsinfrastruktur. 4b Viktig forskningsinfra- Samarbete kring Lokal och nationell Vicerektor för Samarbetet med Chalmers har ytter- Kartläggning har genomförts struktur får inte en forskningsinfra- samordning av forskning ligare förstärkts under året. Sam- på lokal och nationell nivå. ändamålsenlig struktur infrastrukturer arbetet har inneburit gemensamma finansiering. riktlinjer vid investeringar, samordning av resurser m.m. Nationellt har vicerektor för forskning deltagit i en grupp för utveckling av riktlinjer för infrastrukturer av nationellt intresse i samverkan med Vetenskapsrådet. 9

10 Utbildning som förnyar Nr Riskområde Kontrollåtgärd Övergripande beskrivning av kontrollåtgärd Ev. styrdokument Ansvarig för att kontrollåtgärden genomförs (kontrollägare) Resultat av uppföljningen av kontrollåtgärden Kommentarer och noteringar i samband med revisioner och andra utvärderingar 5a Universitetets utbildningar bedöms Strukturerat kvalitetsarbete och Hantering av UKÄs granskningar i de fall Dnr V 2012/595 Dekan, Prefekt En intern handläggningsordning har tagits fram, som innebär att Utfallet av UKÄs utvärderingar ligger i paritet med jämförbara ha bristande kvalitet kvalitetshöjande utbildningarna bedöms berörda institutioner ska lämna universitet vad gäller andelen i en högre utsträck- åtgärder. ha bristande kvalitet. åtgärdsplan till kvalitetsrådet inom utbildningar med viss ning än motsvarande sex månader. bedömning. universitet. Hur fakulteterna hanterat Samtliga utbildningar som utbildningar med bristande kvalitet bedömdes ha bristande har även följts upp på kvalitet av UKÄ har efter fakultetsdialogerna. förnyad prövning fått omdömet hög kvalitet. Fakulteterna anger att arbetet i flertalet fall inneburit ett intensivt kvalitetsutvecklingsarbete. 5b Universitetets utbildningar bedöms Strukturerat kvalitetsarbete och Hantering av UKÄs granskningar i de fall Dnr V 2012/595 Rektor, Dekan, Prefekt Beslut har fattats om hur de nationellt fördelade kvalitets- Utfallet av UKÄs utvärderingar ligger i paritet med jämförbara ha bristande kvalitet kvalitetshöjande utbildningarna bedöms pengarna ska fördelas internt. universitet vad gäller andelen i en högre utsträck- åtgärder. ha mycket hög kvalitet. Modellen innebär ett tydligt utbildningar med viss ning än motsvarande ekonomiskt incitament för de bedömning. universitet. institutioner/program som bedöms ha mycket hög kvalitet. 5c Universitetets utbildningar bedöms Strukturerat kvalitetsarbete och Tydliga prioriteringar med anledning av Beslut fakultetsnivå Dekan, Prefekt Utbildningar revideras och utvecklas kontinuerlig på fakultets- Utbildningsnämnden gör en årlig analys av utbildnings- ha bristande kvalitet kvalitetshöjande kvalitetsutvärderingar, och institutionsnivå. utbudet. i en högre utsträck- åtgärder. lågt söktryck och ning än motsvarande minskat utbildnings- universitet. uppdrag. 10

11 6a Internationalisering Policy och handläggningsordninläggningsordning Ny policy och hand- V Prorektor, Vicerektor Policyn och handläggnings- Uppföljning möjlig först utgör inte en integrerad på 2014/474, 476 för utbildning ordningen har börjat tillämpas del av utbildningsverksamheten för ökad internatio- universitetsgemensam under i nalisering nivå har framtagits till en omfattning som stöd för ökad Under 2014 har det gjorts en kartläggning svarar mot målsättningar medvetenhet och för av internationaliserings- universitetets tydliga prioriteringar. arbetets ansvarsfördelning, särskilt övergripande inom gemensamma förvaltningen. målsättningar Kartläggningen ligger till grund för ev. förändringar. 6b Internationalisering Internationell Studieavgifterna innebar Rektor, Dekan, Prefekt På central, fakultets- och Årsredovisningen 2014 visar en utgör inte en inte- rekrytering. en betydande minskning institutionsnivå pågår olika insatser liten minskning av antalet grerad del av utbild- av antalet studenter för att öka inflödet av internationella studenter som utnyttjar ningsverksamheten i utanför EES-området, studenter ex. genom fler stipendier, mobilitetsavtalen. en omfattning som vilket behöver kompen- fler utbytesavtal, mer riktade Årsredovisning 2014 visar svarar mot seras för att behålla rekryteringsåtgärder samt större samtidigt en procentuellt kraftig universitetets internationellt samman- fokus på EES-området. ökning av antalet betalande övergripande satta studentgrupper. studenter utanför EES-området. målsättningar. 6c Internationalisering utgör inte en integrerad del av utbildningsverksamheten i en omfattning som Strukturerat kvalitetsarbete och kvalitetshöjande åtgärder. Utveckling av utbildning på avancerad nivå, primärt internationella utbildningar. Beslut UN dnr E 2013/294 Vicerektor för utbildning, Dekaner, Prefekter Centralt avsatta medel har fördelats för att premiera utvecklingen av internationellt rekryterande utbildningar. Se ovan svarar mot universitetets övergripande målsättningar. En kartläggning av studieavgifterna vid några större lärosäten har gjorts. Kartläggningen ska ligga till för en ev. förändring av avgifterna. 6d Internationalisering utgör inte en integrerad del av utbildningsverksamheten i en omfattning som svarar mot universitetets övergripande målsättningar. Anpassning av utbildningsutbudet. Kontinuerlig utveckling och vidareutveckling av kurser/program på engelska, på främst avancerad nivå, som attraherar internationella studenter. Dekaner, Prefekter Aktiviteter sker främst på fakultetsoch institutionsnivå. I universitetets och fakulteternas handlings- och verksamhetsplaner lyfts internationalisering av utbildningsverksamheten fram som en prioriterad uppgift. Se ovan. 11

12 6e Internationalisering Utveckla Flera fakulteter har Prorektor, Dekaner, På olika nivåer pågår översyn av Årsredovisningen 2014 visar en utgör inte en integrerad ändamålsenliga påbörjat arbetet med att, Prefekter utbytesavtalen. Generellt mindre nedgång av antalet inningsverksamheten del av utbild- utbytesavtal. skapa nya, avveckla eftersträvas färre men mer och utresande studenter. Vad i samt se över gällande strategiska avtal. gäller personalens mobilitet en omfattning som internationella avtal. visar Årsredovisning 2014 ingen svarar mot markant skillnad i förhållande universitetets till övergripande målsättningar. 6f Internationalisering utgör inte en integrerad del av utbildningsverksamheten i en omfattning som svarar mot Incitament för fler internationella utbildningar. Central medfinansiering för samarbetsprojekt med EU som finansiär. Rektors beslut E 2012/276 Rektor, Dekaner, Prefekt 2014 budgeterades 1,6 mkr för medfinansiering av EU-stödda samarbetesprojekt inom utbildningsområdet. 275 tkr har utbelats En expansion förväntas ske de kommande åren med anledning av ett ökat antal utlysningar. universitetets övergripande målsättningar. 6g Internationalisering utgör inte en integrerad del av utbildningsverksamheten i en omfattning som svarar mot universitetets övergripande målsättningar. Ökad tillgång på bostäder för internationella forskare och studenter. Tillgången till bostäder har angivits begränsa antalet internationella studenter. Universitetsdirektör, Chef serviceenheten Bostadsfrågan har särskilt uppmärksammats vad gäller internationella studenter och personal. Prioriterade satsningar och avsättning av gemensamma medel har gjorts Se 1 d angående internationell personal Gästservice har tillhandahållit boende för ca 900 internationella studenter under året. 14 nya studentbostäder har tillkommit. 12

13 7a Universitetets undervisningsmetoder Pedagogisk Utveckla formerna för V Vicerektor för Under 2014 har beslut om ett Uppföljning ej möjlig då är utveckling. pedagogisk utveckling 2013/886 utbildning, Chef PIL- system för pedagogisk meritering implementering pågår. inte i nivå med den och pedagogisk enheten. och pedagogisk akademi tagits. nationella och meritering. internationella Flera fakulteter beskriver att de Anges i fakulteterna pedagogiska aktivt arbetar med pedagogisk uppföljning. utvecklingen och utveckling såväl när det gäller svarar inte mot studenters behov lärarnas kompetensutveckling som och vanor. utbildningarnas upplägg och form. En uppföljning av rektors tidigare Uppföljning kommer att ske beslut om lärares högskole- årligen. pedagogiska kompetens har genomförts med uppmaning om fortsatt arbete/uppföljning på fakultetsnivå. 7b Universitetets undervisningsmetoder är inte i nivå med den nationella och internationella pedagogiska Pedagogisk utveckling. Utveckling av nya undervisningsformer. Beslut UN Vicerektor för utbildning, Chef PILenheten Utbildningsnämndens utlysning 2014 och fördelning av utvecklingsmedel inkluderade utveckling av utbildningar som baseras på blended learning. Uppföljning möjlig först 2015 utvecklingen och svarar inte mot studenters behov och vanor. En rad pedagogiskt främjande aktiviteter har genomförts inom ramen för PILs verksamhet samt i nätverket för institutionernas utbildningsansvariga, ex. utveckling av ett pedagogiskt idéprogram. 7c Universitetets undervisningsmetoder är inte i nivå med den nationella och internationella pedagogiska utvecklingen Ändamålsenlig infrastruktur. Utveckling av en ändamålsenlig infrastruktur för blended learning. Styrelsebeslut ( 7) Vicerektor för utbildning, Chef PILenheten Utifrån ett utredningsarbete har medel (ca 18 mkr) avsatts för att bygga upp en universitetsgemensam infrastruktur och professionellt stöd för blended learning. Arbetet pågår. Uppföljning möjlig först och svarar inte mot studenters behov och vanor. 13

14 7d Universitetets undervisningsmetoder Strukturerat Ökad anslagstilldelning Styrelsens Dekan, Prefekt Interna omfördelningar tillsammans UKÄ har fått i uppdrag att göra är kvalitetsarbete och till vissa utbildnings- budgetbeslut med nationella satsningar på de en nationell utvärdering av inte i nivå med den kvalitetshöjande områden i syfte att V lägst ersatta utbildningsområdena satsningen. nationella och åtgärder. stärka kvaliteten. 2014/85 förväntas innebära pedagogisk internationella utveckling och ett utökat antal pedagogiska lärartimmar. utvecklingen och svarar inte mot studenters behov Kvalitetsrådet har kartlagt Årsredovisning och vanor. effekterna av den ökade Effekterna har också följts upp tilldelningen. vid fakultetsdialogerna. 8a Studenters medverkan (och möjlighet till medverkan) i beslutande och beredande organ sjunker till en omfattning som innebär risk för kvalitetsförsämringar i verksamheten. Ökat studentinflytande för kvalitetsutveckling av utbildningen och för en förbättrad studiesocial miljö. Ett ökat enskilt beslutsfattande istället för beslutsfattande i styrelser och organ med studentrepresentation kan försvåra studentinflytandet om det inte finns klara och tydliga regler kring hur beslutsfattandet ska ske. Rektor, Dekaner, Prefekter Fakulteter, institutioner och studentkårerna har identifierat problemet och verkar aktivt för att underlätta för studenterna att bemanna olika organ. På flera fakulteter och institutioner vidtas åtgärder för att finna former för öppna och transparenta berednings- och beslutsprocesser vilket kan underlätta ett aktivt Det har i samtal med studentkårerna i flera fall uppmärksammats att antalet organ har ökat då mer ansvar lyfts ned på institutionsnivå. Detta försvårar för ett aktivt studentdeltagande. Under 2014 har uppföljning av studentinflytandet varit en diskussionspunkt vid rektors verksamhetsdialoger med studentinflytande. fakulteter/motsvarande. 8b Studenters medverkan (och möjlighet till medverkan) i beslutande och beredande organ sjunker till en omfattning som innebär risk för Klargörande av villkor för studentrepresentation. På universitetsgemensam nivå har det klargjorts hur fördelning av studentmandat ska fördelas mellan kårerna. V 2014/795 Rektor En översyn/inventering av samtliga gemensamma organ har gjorts samt klargörande av ekonomiska villkor. Vidare har det uppmärksammats att nuvarande policy för studentmedverkan behöver revideras. kvalitetsförsämringar i verksamheten. 14

15 Samverkan som utvecklar Nr Riskområde Kontrollåtgärd Övergripande beskrivning av kontrollåtgärd Ev. styrdokument Ansvarig för att kontrollåtgärden genomförs (kontrollägare) Resultat av uppföljningen av kontrollåtgärden Kommentarer och noteringar i samband med revisioner och andra utvärderingar 9a Att samverkansarbete nationellt kommer att definieras utifrån ett snävt och reducerande nyttobegrepp. Bevakning av den nationella utvecklingen. Aktivt deltagande i fr.a. VINNOVAs utveckling av ett förslag till resursfördelningssystem baserat på samverkanskriterier. Vicerektor för samverkan och innovation Göteborgs universitet har i samarbete med övriga universitet betonat att VINNOVAs förslag till samverkanskriterier inte är ändamålsenliga när det gäller att spegla det breda samverkansarbete som bedrivs vid ett universitet. Avgörande av regeringen för hur lämnat förslag ska hanteras väntas under b Att samverkansarbete nationellt kommer att definieras utifrån ett snävt och reducerande nyttobegrepp. Tydliggörande av universitetets breda samverkansarbete. Genom olika aktiviteter visa på universitetets breda samverkansarbete. Rektor, Dekaner, Prefekter På främst fakultets- och institutionsnivå pågår en rad aktiviteterför att synliggöra olika aspekter av det samverkansarbetet som sker. Fakulteternas uppföljning. 10a Samverkansarbete upplevs inte som tillräckligt meriterande för lärare och forskare vilket innebär att samverkan i olika former nedprioriteras. Tydligare tjänsteplanering och lokala incitament för lärare. Integration av samverkansarbetet. Dekaner, Prefekter Flera fakulteter anger att man lokalt tydliggjort och prioriterat samverkansarbete i tjänsteplanering och i lönekriterier. Fakulteternas uppföljning. Skisserade centrala initiativ har inte genomförts. 10b Samverkansarbete upplevs inte som tillräckligt meriterande för lärare och forskare vilket innebär att samverkan i olika former nedprioriteras Förstärkt betoning av samverkansarbetet. Kompletta miljöer har tydliggjort samverkansarbetets samspel med utbildning och forskning. Dekaner, Prefekter Flera fakulteter anger att målet med kompletta miljöer tydliggjort samverkanarbetets samspel med utbildning och forskning. Detta har inneburit ett större fokus på samverkansfrågor i bred mening. Fakulteternas uppföljning. 15

16 11a Otillräckligt Utökad kunskap Projektet Knowledge Projektet Knowledge Management Sex seminarier/konferenser med utvecklat nyttiggörande och förbättrade Management Platform Platform har utarbetat en samlad totalt 345 deltagare. av rutiner vid plattform för att stärka och säkra utbildning och nyttiggörande av universitetets nyttiggörande av 160 s.k. kunskapstillgångar har forskning. forskningsresultat. forskning. Projektet har under 2014 identifierats under gått in i en mer operativ fas med exempelvis breda utbildningspaket Utvärdering av verksamheten för personal och studenter. kommer att ske under b Otillräckligt utvecklat nyttiggörande av utbildning och forskning. Stärka universitetets organisatoriska ansvarstagande kring nyttiggörande. Samarbete med Linköpings universitet I samarbete med Linköpings universitet utvecklas former och principer för roll- och ansvarsfördelning avseende nyttiggörandearbetet. Utvärdering av verksamheten kan ske c Otillräckligt utvecklat nyttiggörande av utbildning och forskning. Utveckling av universitetets entreprenörsutbildningar. Ökad samordning och styrning. Rektors beslut V 2014/545 Rektor, Dekaner Berörda fakulteter har fått rektors uppdrag att bättre samordna universitetets entreprenörsutbildningar. Implementering pågår under Ny samarbetsform har införts fr.o.m d Otillräckligt utvecklat nyttiggörande av utbildning och forskning. Förstärkt integration till kärnverksamheten. Ny ledningsorganisation. Rektor, Vicerektorer Rektor har beslutat att samverkansoch nyttiggörandearbetet under 2015 ska integreras i ansvaret för vicerektor för utbildnings resp. forsknings uppdrag. Successiv övergång från 1 januari e Otillräckligt utvecklat nyttiggörande av utbildning och forskning. Lokal utveckling av nyttiggörandearbetet. Olika fakultets- och institutionsprojekt. Dekan, Prefekt En rad fakulteter har genomfört lokala projekt och inventeringar av sitt samverkans- och nyttiggörandearbete. Fakulteternas uppföljningar. 11f Otillräckligt utvecklat nyttiggörande av utbildning och forskning. Resursförstärkning till innovationsstödjande verksamhet. Genom resursförstärkning av innovationsrådgivare och affärsjuridisk kompetens har stödverksamheten förbättrade Universitetsdirektör, Enhetschef för forsknings- och innovationskontoret Den juridiska kompetensen har förstärkts vid Forsknings- och innovationskontoret. Under 2014 har ca 87 idéer lämnats 2013 var det 50 idéer. möjligheter att svara mot till Forsknings- och innovations- de akademiska kontoret för rådgivning. miljöernas behov. 16

17 Arbetsmiljö som inspirerar Nr Riskområde Kontrollåtgärd Övergripande beskrivning av kontrollåtgärd Ev. styrdokument Ansvarig för att kontrollåtgärden genomförs (kontrollägare) Resultat av uppföljningen av kontrollåtgärden Kommentarer och noteringar i samband med revisioner och andra utvärderingar 12a Risk att universitetet inte är en arbetsplats och studiemiljö som utnyttjar möjligheterna vad gäller samhällets mångfald och olikheter. Ny likabehandlingsorganisation samt nya styrdokument. Ökat fokus på likabehandlingsfrågor. dnr V 2013/ 513, V 2013/ 514, V 2013/ 515 Prorektor, Dekaner, Prefekter I samband med omorganisationen har det tydliggjorts att likabehandlingsfrågor är en chefsfråga som kontinuerligt ska behandlas i olika ledningsforum. Under 2014 har reviderad policy och Frågan har behandlats i rektors ledningsråd vid ett antal tillfällen handlingsplan för jämställdhets- och likabehandlingsarbetet utarbetas. 12b Risk att universitetet inte är en arbetsplats och studiemiljö som utnyttjar möjligheterna vad gäller samhällets mångfald och olikheter. Strategi för att få fler kvinnliga professorer Enligt regeringsuppdrag och universitetets egna målsättningar ska andelen kvinnliga professorer öka utformades en Dnr V 2012/748, Prorektor, Dekaner, Prefekter Samtliga fakulteter har satt upp kvantitativa mål för andel kvinnor när det gäller befordran och nyrekrytering av professorer. Även vid nyrekryteringar ska rekryterande organ särskilt bevaka Enligt årsredovisning 2014 har andelen kvinnliga professorer ökat till 39 % av det totala antalet nyrekryterade professorer. (Regeringens mål är minst 40 % 2015.) handlingsplan och ifall det finns kandidater av modell för att, under underrepresenterat kön. Utfallet följs löpande upp i perioden , rektors verksamhetsdialoger stärka arbetet med att få med fakulteterna. fler personer av underrepresenterat kön att befordras och rekryteras till professorer. 17

18 12c Risk att universitetet Utjämna könsskillnader En rad projekt pågår på Prorektor, Dekaner, Trots initiativen visar kart- Bekräftas av årsredovisning inte är en arbetsplats inom fakultets- och institu- Prefekter läggningar att könsskillnaderna och studiemiljö som utbildning på tionsnivå vad gäller att kvarstår på aggregerad nivå. utnyttjar möjligheterna grundnivå och locka studenter av vad gäller avancerad nivå. samhällets mångfald underrepresenterat kön. och olikheter. 12d Risk att universitetet inte är en arbetsplats och studiemiljö som utnyttjar möjligheterna vad gäller samhällets mångfald och olikheter. Breddad rekrytering. En rad projekt pågår att på främst fakultets- och institutionsnivå för breddad rekrytering från underrepresenterade grupper. Prorektor, Dekaner, Prefekter Utfallet av satsningarna är svåra att följa upp med anledning av att det inte är möjligt att registrera med avseende på relevanta bakgrundsfaktorer. 12e Risk att universitetet inte är en arbetsplats och studiemiljö som utnyttjar möjligheterna vad gäller samhällets mångfald och olikheter. Strategi för breddad rekrytering. En arbetsgrupp för att belysa och formulera olika strategier och åtgärder för breddad rekrytering har startat Prorektor Arbetet har startat under Uppföljning möjlig först a Chefs- och ledarskapet på olika nivåer saknar attraktionskraft med följd att ledarskapsförsörjningen på sikt försvåras. Chefsbarometer Undersökning av chefernas arbetsmiljö till stöd för olika åtgärder. Personalchef, Samtliga chefer Undersökningen visar på generell positiv utveckling av chefernas arbetssituation i förhållande till tidigare undersökning. Många anger att de har en mycket stor arbetsbelastning samt att det finna skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av chefskapet. 13b Chefs- och ledarskapet på olika nivåer saknar attraktionskraft med följd att ledarskapsförsörjningen på sikt försvåras. Utveckling chefsutbildningar. Översyn av nuvarande chefsutbildning. Personalchef Personalchefen har iscensatt ett utvecklingsarbete avseende den obligatoriska chefsutbildningen. Start förväntas ske våren

19 13c Chefs- och ledarskapet Lokala initiativ. Stöd för framtida chefer. Dekaner, Prefekter Vissa fakulteter anger att de Fakulteternas uppföljning. på olika utformat interna system för att nivåer saknar stödja och identifiera framtida attraktionskraft med ledare. följd att ledarskapsförsörjningen på sikt försvåras. 14a Medarbetare och studenter har en för hög arbetsintensitet och arbetsbelastning under hela eller delar av året. Förbättrad planering och uppföljning av lärares arbetstid. Nytt IT-system för lärares arbetsplanering. Personalchef System för lärartjänstplanering testas på ett antal institutioner som stöd för bättre planering och uppföljning av lärares arbetstid. Vid positivt utfall kan implementering bli aktuell Under 2014 testas systemet på 16 av universitetets institutioner. 14b Medarbetare och studenter har en för hög arbetsintensitet och arbetsbelastning under hela eller delar av året. Förbättrad planering och uppföljning av lärares arbetstid. Medarbetarsamtal som verktyg för planering och prioritering. Alla chefer Medarbetarsamtal utgör ett allt mer integrerat verktyg för planering och prioritering av medarbetarnas arbetstid. 37 personer har gått universitetsgemensam utbildning 2014 (14 personer 2013). 14c Medarbetare och studenter har en för hög arbetsintensitet och arbetsbelastning under hela eller delar av året. Lärarnas administrativa arbete. Kartläggning av lärarnas administrativa arbete som underlag för prioriteringar. Ett utredningarbete för att kartlägga forskares/lärares administrativa arbete har slutförts under 2014 och utgör underlag för ev. åtgärder. Vissa fakulteter anger att de utnyttjat kartläggningen som grund för en fördjupad diskussion om lärares fördelning av arbetstiden. 14d Medarbetare och studenter har en för hög arbetsintensitet och arbetsbelastning under hela eller delar av året. Förebygga stress och ohälsa. Under 2014 har det startat en utredning/ projektarbete för att reducera stress i organisationen bland såväl medarbetare som Prorektor En övergripande plan för hur universitetet som arbetsgivare arbetar för att motverka stress och främja psykosocial hälsa har tagits fram. En referensgrupp har bildats och seminarier har hållits på temat. Uppföljning möjlig först Årsredovisning 2014 visar att sjukfrånvaron hos personalen uppvisar en svag ökning. studenter. Arbetet med en handlingsplan har påbörjats. 19

20 14e Medarbetare och Doktorandernas Under 2014 presenterade Rektor, Vicerektor Undersökningen har presenterats Uppföljning möjlig först studenter har en för arbetssituation. studentkårerna en utbildning, Ordförande på chefsmöte och vid rektors möten hög arbetsintensitet samlad undersökning av forskarutbildningsutskottet med studentkårerna. och arbetsbelastning doktorandernas studieunder hela eller delar och arbetsmiljö Undersökningens resultat hanteras av året. av Forskarutbildningsutskottet. 15a Den fortsatta omorganisationen och verksamhetsförändringsarbetet på universitets-, fakultets- och institutionsnivå skapar oro och arbetsmiljöproblem under processen. Slutföra omorganisationen och kontinuerlig uppföljning. Den administrativa och organisatoriska utvecklingen och professionaliseringen har fortsatt på samtliga nivåer. Flera rektorsbeslut ex. Dnr V 2011/155 Rektor, Universitetsdirektör, Dekaner, Prefekter, Administrativa chefer Kontinuerligt kvalitetsarbete, bl.a., årlig uppföljning av hur gemensamma förvaltningen uppfattas av övrig organisation. Svaren ligger till grund för olika åtgärder. På flera fakulteter pågår fortsatt arbete för att finna en ändamålsenlig ansvarsfördelning av främst de administrativa rutinerna mellan GF-enkäten visar på en positiv utveckling inom flertalet områden. Flertalet fakulteter anger i uppföljningen att det skett en successiv och positiv utveckling av de administrativa processerna. den fakultetsgemensamma nivån och institutionerna. En samlad uppföljning av GU- En förstärkt professionalisering förnyas planeras att genom- pågår fr.a. på institutionsnivå med föras anledning av det utökade ansvaret. 15b Den fortsatta omorganisationen och verksamhetsförändringsarbetet på universitets-, fakultets- och institutionsnivå skapar oro och Administrativ utveckling och förstärkt ledarskap Ett förtydligande av det administrativa arbetet och ledarskapet förväntas innebära ökad effektivisering och avlastning av det akademiska ledarskapet. V 2011/155 Rektor, Universitetsdirektör, Dekaner, Prefekter Flera fakulteter anger att de administrativa funktionerna har utvecklats på institutionerna. Universitetsgemensamma mötesplatser för olika sakområden har utvecklats och kartlagts. arbetsmiljöproblem under processen. 20

21 Övrigt Nr Riskområde Kontrollåtgärd Övergripande beskrivning av kontrollåtgärd Ev. styrdokument Ansvarig för att kontrollåtgärden genomförs (kontrollägare) Resultat av uppföljningen av kontrollåtgärden Kommentarer och noteringar i samband med revisioner och andra utvärderingar 16a Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande regelefterlevnad. Förstärk utbildning för olika ledningsfunktioner samt förtydligande av ledningsansvaret. Obligatoriska utbildningar samt kravprofiler för personer med ledningsuppdrag. Personalchef Obligatoriska utbildningar har genomförts för ledningspositioner Under 2014 gick 23 chefer den obligatoriska chefsutbildningen. 16b Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande regelefterlevnad. Förbättrad regelefterlevnad vad gäller inköp. Systemstöd, förstärkta rutiner och tydligt regelverk för inköp. V2012/361 Ekonomichef, Prefekter Varje institution/enhet har utsett personer som kommer att ha rollen som inköpare. Genom att förstärka inköpsrollen med utbildningar, tydligt ansvar och befogenheter Utbildning har givits till personer. Antalet med beställarid uppgår personer. Uppföljning av inköp görs förväntas färre beställare med löpande enligt checklista. högre kompetens i inköpsfrågor. Plan för avtalsuppföljning har tagits Förstärkt uppföljning 2014 av fram. inköpskortens användning. Nytt elektroniskt inköpssystem har Internrevisionen har granskat implementerats under Detta inköpshanteringen och kan förväntas skärpa och effektivisera konstatera en positiv utveckling inköpshanteringen. inom området. 16c Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande Förbättrad regelefterlevnad gällande bisysslerapportering. Reglerna för bisysslor har reviderats samtidigt som det i olika sammanhang har uppmärk- V 2012/56 och V 2012/56 Personalchef, samtliga linjechefer Ny uppföljningsprocess har utvecklats för tillämpning under Uppföljning av ny rutin ska göras regelefterlevnad. sammats att redovisningen har varit bristfällig. Information om regelverket har presenterats vid olika tillfällen t.ex. universitetets samlade chefsmöte. 21

22 16d Universitetets Ökad kunskap Kontinuerlig utveckling ex. Rektor Sponsring är ett exempel på ett förtroende minskar samt förbättrade av policydokument, V 2014/517 område där nya styrdokument och med anledning av rutiner och regler. regelverk, informationsinsatser rutiner utvecklats under bristande och uppfölj- regelefterlevnad. ningar av olika områden där det finns risk för oegentligheter och bristande regelefterlevnad. 16e Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande regelefterlevnad. Åtgärder för att minska brister i den finansiella rapporteringen. Checklistor har tagits fram för kontroller som ska utföras månadsvis och till delår, T2 och årsbokslut. Ekonomichef Skriftlig dokumentation av att åtgärder enligt checklistor är utförda begärs in från fakultetskanslierna fem gånger per år. Den löpande uppföljningen ger ständiga förbättringar av kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Avvikelser som framgår av Med anledning av nya dokumentationen följs upp med ansvarsförhållanden i respektive ekonomer på organisationen har insatser av fakultetsnivå. kontrollkaraktär utökats under de senaste åren tillsammans Vissa kontroller görs på central nivå med fortlöpande informations- av att åtgärder enligt checklistor insatser. Avvikelser meddelas faktiskt vidtagits på fakultets- eller berörd enhet. institutionsnivå. Informationsmöten har genomförts med samtliga fakultets- och institutionsekonomer. 16f Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande regelefterlevnad. Utökad kunskap och förbättrade rutiner vid nyttiggörande av forskningsresultat Projektet Knowledge Management Platform har med medel från Vinnova utarbetat en samlad plattform för att Vicerektor för samverkan och innovation Projektet har under 2014 gått in i en mer operativ fas med exempelvis breda utbildningspaket för personal och studenter. stärka och säkra Den juridiska kompetensen har universitetets förstärkts vid Forsknings- och nyttiggörande av innovationskontoret. forskning. 22

23 16g Universitetets Utökad chefskrets För att förstärka den V 2014/670 Rektor Chefsgruppen har till rektor intygat förtroende minskar vad gäller rektors interna styrningen och att de rapporterat ev. oegentligheter med anledning av intygande och kontrollen har den samt relationer till andra bristande regelefterlevnad. uttalande. chefsgrupp som tidigare organisationer. lämnat intygande utökats med prefekter. 16h Universitetets förtroende minskar med anledning av bristande regel- Förbättrad ITsäkerhet. Öka medvetenheten och rutinerna vad gäller informationssäkerhet. Säkerhetschef Ett antal riktade utbildningsinsatser har gjorts till främst olika forskargrupper. efterlevnad. Ett incidenssystem har utvecklats Implementering ska ske (GURIA) till stöd för bättre samordnad ärendehantering och återapportering av olika typer av incidenter och avvikelser. 17a Ny organisation och tydligare prioriteringar. Under 2013 och 2014 har en ny IT-organisation skapats för att tydligare utgå från verksamhetens behov. Införande av nya ITsystem sker utan att de är tillräckligt utprovade, med kvalitets- och handhavandeproblem Universitetsdirektörsbeslut V 2013/295 Universitetsdirektör, IT-chef Tydligare prioriteringar och förbättrad testverksamhet vid nyutveckling har genomförts. Flera fakulteter anger i uppföljningarna att IT-systemen fungerar bättre och att det finns en större lyhördhet för verksamhetens behov. som följd. 17b Införande av nya ITsystem sker utan att de är tillräckligt utprovade, med kvalitets- och handhavandeproblem som följd. Utvecklad support och ny mer transparent tjänstemodell. IT-enheten har utvecklat en ny mer verksamhetsnära och flexibel support tillsammans med ny tjänstekatalog och kostnadsmodell. Universitetsdirektör, IT-chef Ny övergripande styrning av ITverksamheten genom formerandet av Strategiskt IT-forum. Tre verksamhetsnära IT-supportteam har utvecklats. Flera fakulteter anger att ITsystemen fungerar bättre och att det finns en större lyhördhet för verksamhetens behov Ny modell för tids- och kostnadsredovisning är framtagen. De mest förekommande grundorsakerna till supportärenden sammanställs två ggr per år som grund för prioriterade åtgärder. 23