Startpromemoria för planläggning av fastigheten Mariehäll 1:10, vid kvarteret Minnet i stadsdelen Mariehäll (ca 60 lägenheter)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) Handläggare: Renoir Danyar Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten Mariehäll 1:10, vid kvarteret Minnet i stadsdelen Mariehäll (ca 60 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Arne Fredlund Sammanfattning Fastigheten Mariehäll 1:10, som är belägen vid hörnet Bällstavägen- Mariehällsvägen, har sedan några år tillbaka diskuterats för exploatering. Tomten är en obebyggd resttomt inom kvarteret Minnet med ett bra högt beläget läge mot korsningen. Tomten är nu markanvisad till Veidekke för att uppföra ca 60 nya bostäder i form av bostadsrätter med underbyggt garage. Gällande plan anger naturmark och elnätsstation. Tomten, som är brant och ganska svårtillgänglig, är liten och smal och utgörs av naturmark med frodig grönska dock med ringa rekreationsvärde. Den ligger ca 1 km från Sundbybergs centrum och tunnelbanestation men närheten till kollektivtrafiken blir betydligt bättre med tvär-banans Solnagren med hållplats vid Bällsta bro. Veidekkes förslag innebär uppförande av ett lamellhus i 4-5 våningar i tomtgräns mot Bällstavägen och ett punkthus i 7 våningar mot Mariehällsvägen samt ett underbyggt garage. Befintlig elnätsstation inom tomten behöver flyttas för att ge plats åt bebyggelsen. De föreslagna bostadshusen utgör en del av den pågående omvandlingen av Norra Mariehäll från industriområde till bostadsområde. Stadsbyggnadskontoret är positivt till förslaget och anser att det finns goda förutsättningar att bygga nya bostäder och därmed komplettera det befintliga bostadsbeståndet. I det fortsatta planarbetet behöver bebyggelsens volym, form och omfattning studeras närmare, likaså med gestaltningen eftersom den ligger i ett väl exponerat läge.

2 SID 2 (8) Planområdets läge Utlåtande Bakgrund Exploateringskontoret har inkommit med en begäran om planläggning för fastigheten Mariehäll 1:10 vid kvarteret Minnet för bostadsändamål. Tomten är belägen vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen och är markanvisad till Veidekke Bostad SAB. Planer på att bygga på ytan har funnits minst några år tillbaka.

3 SID 3 (8) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Planområdet är i Stockholms översiktsplan 99 angivet som stadsutvecklingsområde där planeringsinriktning utgår ifrån att markanvändning förändras till en mångfunktionell och relativt tät stadsbebyggelse. I promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010 anges området som tät stadsbebyggelse. Dessutom ingår Mariehäll som en del av den centrala stadens utveckling med planering för en sammanhållen, tätare, mer mångsidig och levande stadsmiljö. I Stockholms byggnadsordning anges Mariehäll som villastad. Gällande detaljplan För det aktuella området gäller Dp , laga kraftvunnen Gällande plan anger naturmark samt elnätsstation. Pågående planer i Mariehäll och omgivningen I omgivningen pågår för närvarande ett par detaljplaner för bostäder. Sydväst om planområdet, inom fastigheterna Betongblandaren 14 och Fullblodet 9, Dp , är planarbetet i gång för uppförande av ca 110 bostäder. Startpromemorian för kvarteret Enigheten, gällande uppförande av 190 nya bostäder med en förskola om ca 3 avdelningar har varit uppe i stadsbyggnadsnämnden. Förutsättningar och förändringar Mariehäll började bebyggas i slutet av 1800-talet, samtidigt som det intilliggande Sundbyberg. Läget vid Bällstaån var idealiskt för industrier och under och 1890-talet växte en omfattande industribebyggelse fram. Den stora bostadsbristen i Stockholm kring sekelskiftet 1900 gjorde att stora markområden i Mariehäll styckades av till villatomter. De första bostadshusen var av samma slag som de villor som vid samma tid byggdes i Hagalund, Bromsten, Duvbo, Spånga och andra samhällen längs Västeråsjärnvägen. I stadsdelen finns stora kontraster mellan den lummiga trädgårdsstaden å den ena sidan och hyreshus, stora kontors- och industribyggnader, avrivna tomter och kraftigt trafikerade trafikleder å den andra. Mariehälls bebyggelsehistoria har gett stadsdelen ett brokigt utseende. Den södra halvan, där även den aktuella tomten är belägen, är en blandning av sekelskiftesvillor, småhus från och 1940-talet samt små flerfamiljshus från samma tid. Området karakteriseras av ett oregelbundet gatunät och kuperad terräng. Den äldre karaktären med stora hyresvillor och arbetarbostadshus har till stor del försvunnit. Många av de rivna husen har ersatts med nya flerfamiljshus på 1980-talet. I kv Fredsfors öster om planområdet tillkom ett nytt bostadsområde, uppfört under 2000-talet. Norr om Bällstavägen har storskaliga industri- och kontorskomplex från och 1970-talet ersatt större delen av den ursprungliga bebyggelsen. Några mindre

4 SID 4 (8) flerbostadshus ligger inklämda mellan industrihusen. Området är för övrigt mycket splittrat och består främst av industritomter, delvis obebyggda, samt små flerfamiljshus från och 1950-talet. De senaste åren har en påtaglig förtätning skett och pågår fortfarande då en stor del av dessa industribyggnader och industritomter bebyggts med bostäder. Tomten, sedd från Bällstavägen Den aktuella tomten, som är belägen vid hörnet Bällstavägen-Mariehällsvägen, har sedan några år tillbaka diskuterats för exploatering. Den utgörs av naturmark med frodig grönska dock med ringa rekreationsvärde. Fastigheten är någorlunda liten, smal, brant och ganska svår tillgänglig samt ligger högt belägen i förhållande till korsningen. Vid tomtgränsen mot Bällstavägen finns en relativt hög stödmur av natursten som dessutom tar upp nivåskillnaden mellan gatan och tomten. I västra delen av kvarteret är fastigheten Minnet 4 belägen, en liten äldre byggnad som innehåller en pizzeria. Den är intressant att bevara som minne av det gamla Mariehäll. Högre upp i Minnet 15 ligger relativt nybyggda flerbostadshus i 3 våningar. Österut utmed Bällstavägen finns nya flerbostadshus i kv Fredsfors med friare former och placerade i två solfjädersformade bågar.

5 SID 5 (8) Inom tomtens västra del finns idag en elnätsstation som behöver flyttas. Gator, trafik och service Fastigheten ligger ganska centralt och i ett väl exponerat läge mot Bällstavägen då den gränsar till tomten i norr och Mariehällsvägen i väst. Runtomkring planområdet är diverse kommersiell service etablerad samt ett mindre köpcentrum inom sällanköpsvaror. Ytterligare ca en km bort ligger Sundbybergs centrum samt Bromma Center där det finns en mycket bredare service och kommersiellt utbud. Närmaste tunnelbanestation är Sundbyberg, där finns även pendeltågstation. Kollektivtrafiken blir betydligt bättre då tvärbanans Alvik-Solnagren kommer att gå ca 250 meter väster om planområdet med hållplats vid Bällsta bro. Dessutom trafikerar ett par busslinjer Bällstavägen. Marken är bullerstörd från Bällstavägen, men ligger utanför bullermattan från Bromma flygplats. Naturförutsättningar Planområdet som i två vädersträck omges av gator, sluttar ner mot vägen dvs mot norr, och utgörs av naturmark med frodig och riklig vegetation, mest lövträd med inslag av tallar. Den är ganska svår tillgänglig och bedöms ha ringa rekreationsvärde. Merparten av dessa träd behöver fällas för att ge utrymme åt bostäderna. Förslaget Förslaget utgår ifrån att ett lamellhus i 4-5 våningar placeras utmed Bällstavägen och ett punkthus i 7 våningar mot Mariehällsvägen. Bebyggelsen följer företrädesvis befintlig struktur och husplacering av bebyggelsen inom kv Minnet med fri sikt i en östlig- västlig riktning. En trappa föreslås anläggas mellan punkthuset och lamellen med intentionen att tillgängliggöra innergården från Mariehällsvägen. Lamellhuset utmed Bällstavägen ansluter i skala till nybyggda hus närmare Bällstabron. Punkthuset i sju våningar utmed Mariehällsvägen avviker i höjd från omgivningen. Lämpligheten och anpassningen behöver därför studeras vidare. Bebyggelsen föreslås placeras vid tomtgräns mot gatan för att ha direkt angöring. Byggnaderna rymmer tillsammans ca 60 lägenheter samt lokaler vid gatuplanen. All parkering anläggs i garage under husen med infart från Mariehällsvägen och det bedöms vara möjligt mad ca 45 p-platser, dvs ett p-tal på 0,75. Den föreslagna bostadsbebyggelsen utgör en del av den pågående omvandlingen av Norra Mariehäll från industriområde till bostadsområde.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 6 (8)

7 SID 7 (8) Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget strider inte mot gällande översiktplan. Planförslaget bedöms heller inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Planprocess och tidplan Stadsbyggnadskontoret föreslår att planarbetet påbörjas och att planen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kap. plan- och bygglagen. Start-PM i SBN 9 februari 2012 Samråd 2:a kvartalet 2012 Granskning 3:e kvartalet 2012 Antagande i SBN 1:a kvartalet 2013

8 SID 8 (8) Stadsbyggnadskontorets bedömning Kontoret ställer sig positivt till projektet och bedömer att det är möjligt att exploatera platsen för bostäder då planer på att bygga på ytan har funnits minst sedan Tillskottet bidrar på ett positivt sätt till områdets stadsbild och den lokala affärsverksamheten. Området har goda boendekvaliteter, god kollektivtrafikförsörjning samt närhet till både Sundbybergs Centrum och Bromma Center. De frågor som är relevanta att studera i det fortsatta planarbetet är bebyggelsens gestaltning och utformning, boendekvalité med tanke på platsens utsatthet för trafikbuller samt dess påverkan på kringliggande blandade bostäder. I planutredningen ingår också att utreda bebyggelsens omfattning ur ett bredare perspektiv. Är det möjligt att hålla en sådan exploatering i syfte att utnyttja områdets potential eller behöver den begränsas till mindre skala med hänsyn till befintliga bostäder.