Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 Barn- och utbildningsnämnden

2 Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för Luleå kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasium. Skolans uppdrag är att främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som skolan vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppdrag är att se till samhällets fortlevnad, tillväxt och utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av hållbar utveckling måste föras vidare till nästa generation. Genom att stimulera individen till att inhämta och utveckla kunskaper och värden förbereder skolan dem för att leva och verka i samhället. Uppdraget är också att ge möjligheter för individerna att lära och erövra sådana kunskaper och färdigheter så att de kan leva ett rikt och allsidigt liv, kan ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. Organisation Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningschef Förvaltningsstab Sekretariat Ekonomi Personal Löner & bemanning Kommunikation & IT Studieadministration Verksamhetscontroller Serviceenhet Lokaler Måltidsservice Skolskjuts Vaktmästeri Förskola Grundskola F-6 Grundsärskola Grundskola åk 7-9 Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Elevhälsa Flerspråkscentrum Välkomsten Förskolor och intraprenader Grundskolor F-6 och intraprenader Grundskolor åk 7-9 och intraprenader Gymnasieprogram Kulturskola Miljöskola

3 Innehåll Året som gått 4 Framtiden 5 Nämndens styrkort 7 Nämndens mål för område Samhälle 8 Nämndens mål för område Service 11 Nämndens mål för område Medarbetare 13 Nämndens mål för område Ekonomi 20 Uppföljning av den interna kontrollen 24

4 Året som gått Arbetet med Vision 2050 och de sex programmen har under året skett kommunövergripande i en större omfattning än tidigare för att alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan. Programarbetet har genomsyrats av en helhetssyn på samhällsutvecklingen i vilken barn och unga har en central plats. Trots goda resultat på många skolor är det alltför många elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan. Därför är det angeläget att ytterligare utveckla samarbetet med övriga förvaltningar för att samordna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Syftet är att säkerställa en likvärdig skola och att alla barn och elever ska känna sig trygga, trivas i skolan och uppnå goda resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen har varit aktiv i arbetet med att förbättra och utveckla tillgänglighet och service. En rad aktiviteter och insatser har genomförts. Utgångspunkten har varit att skolan i Luleå ska vara synlig för våra medborgare. Digitaliseringen av skolan har skapat goda förutsättningar för medborgare, föräldrar och omvärld att få en bra insyn i verksamheten. Genom att utveckla de digitala systemen har information till och kommunikation med medborgare, föräldrar och omvärld förbättrats. Brukarundersökningar och olika typer av dialogmöten med föräldrar och elever har genomförts kontinuerligt, dels för att identifiera utvecklings- och förbättringsområden, dels i syfte att kunna göra nödvändiga prioriteringar. Luleå kommuns värdegrund är en viktig del i arbetet med att skapa en hållbar arbetsmiljö, utveckla det kollegiala lärandet och förebygga upplevelsen av stress hos våra medarbetare. Chefers förutsättningar och höga arbetsbelastning har varit ett prioriterat utvecklingsområde inom förvaltningen och arbetet med att minska chefers antal direkt underställda medarbetare fortsätter. Ett långsiktigt arbete pågår också inom Framtidens skola för att skapa en trygg skola med en hållbar skolstruktur, säkra den framtida kompetensförsörjningen och erbjuda en god arbetsmiljö. Måluppfyllelsen inom ekonomiperspektivet är förhållandevis god. Verksamheten har bedrivits inom angivet kommunbidrag trots underskott hos en del rektorer och förskolechefer. Kraftfulla åtgärder har dock vidtagits vilket medför att rektorernas resultat har förbättrats jämfört med föregående år. Årets prognostiserade underskott har till stor del uppvägts av lägre interkommunala kostnader i gymnasieskolan samt överskott på förskolans avstämningsresurs. Förvaltningen har vidtagit många åtgärder för att nå högre effektivitet i resursfördelning och resursanvändning, både långsiktigt och under det gångna året. Luleå växer och framförallt ökar antalet grundskolebarn kraftigt. Det medför behov av fler pedagoger och mer lokaler. För att undvika att tillväxtens behov av fler lokaler måste finansieras med undervisningsresurser har barn- och utbildningsnämnden beslutat om målet att lokalkostnadernas andel av budget inte ska öka. Carina Sammeli Ordförande 4

5 Framtiden Skolan i Luleå, en nationell förebild Skolan i Luleå är i många avseenden en nationell förebild som ständigt arbetar med att höja kvaliteten och förbättra resultat och måluppfyllese. Elevernas kunskapsresultat ligger över riksgenomsnittet men stora variationer råder inom och mellan skolorna. En stor utmaning är att säkerställa en likvärdig skola som ger alla barn och elever förutsättningar för att lyckas i skolan och nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolan i Luleå står inför många stora förändringar, lokalt och nationellt som ställer nya krav på den kommunala skolans struktur och innehåll. Urbanisering och andra demografiska förändringar skapar ständigt nya förutsättningar som skolan behöver anpassa sig till för att möta behoven och forma framtidens skola. På flera områden saknas behöriga och legitimerade lärare som kan möta barn och elevers behov. Ett intensivt arbete pågår inom förvaltningen för att klara av de omställningar som krävs i verksamheterna för att klara de nya lagkraven. Viktiga faktorer i arbetet med att utveckla och förbättra skolan är att ha höga förväntningar på barn och unga, ge dem tillräckliga utmaningar, ge förutsättningar till delaktighet och inflytande och ge förutsättningar till ständig utveckling och ett livslångt lärande. Andra viktiga faktorer för framgångsrika skolor är lärarens kompetens, förmåga och engagemang, ett tydligt pedagogiskt ledarskap, en trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö samt ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ger goda underlag för att analysera resultat, identifiera och prioritera relevanta satsningar och kompetensutveckling för en högre måluppfyllelse. Att elever har grundläggande färdigheter i språk, skriv- och läskunskaper samt matematikkunskaper redan i tidiga år är av avgörande betydelse för elevers lärande och goda resultat. Skolan i Luleå prioriterar också matematik, teknik, naturvetenskap och digital kompetens som särskilt viktiga utvecklingsområden. Digitaliseringen av skolan öppnar nya möjligheter för lärande och ställer skolan inför stora utmaningar och möjligheter. Samhället förutsätter digitalt kompetenta medborgare. Digital teknik och kompetens för alla elever är ett prioriterat område med redan nu tydliga krav i styrdokumenten som ytterligare kommer att förtydligas genom en kommande nationell IT strategi. Arbetet med Digital agenda för skolan i Luleå skapar goda förutsättningar för att utveckla digitaliseringen på våra förskolor och skolor och säkerställer likvärdighet. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och elevers hälsa och möjligheter att kunna tillgodogöra sig en god kunskapsutveckling. Alla barn och elever har dock inte samma förutsättningar och det finns skillnader i socioekonomiska villkor mellan olika grupper. Satsningar på utbildning är därför en av de främsta vägarna för att utjämna skillnader i levnadsvillkor. Välutbildade unga har stor betydelse för Luleås utveckling men också för regionens tillväxt och utveckling. Därför kan skolan i Luleå genom att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande uppnå goda resultat och göra skillnad! Karina Pettersson-Hedman Skolchef 5

6 66

7 Nämndens styrkort Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts KS Målområde Nämndens mål Samhälle Mål för att: Genomföra programmens intentioner i koncernövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Mål för att: Bygga för fler Alla förskolor och skolor ska utveckla samverkan med övriga förvaltningar där barn, elever och föräldrar är delaktiga. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med 2 procentenheter eller mer. Genomströmningen i gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Aktivt bidra och medverka i arbetet med lokala utvecklingsplaner för stadsdelar/stadsnära byar/samlande byar i syfte att koncentrera kommunala resurser. Service Mål för att: Ge en värdeskapande service med god tillgänglighet Mål för att: Skapa förutsättningar för att följa och jämföra resultat av utförd service Professionella arbetssätt och metoder utvecklas och kvalitetssäkras med modern teknik i alla verksamheter. Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka. Skolans resurser ska användas effektivt och fördelas så att alla barn och unga ges likvärdiga och jämställda förutsättningar. Medarbetare Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Varje chef ska genomföra aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare som bidrar till att säkra kompetensförsörjning och en effektiv rekryteringsprocess. Aktiviteter ska initieras för att nå strävansmålet med 25 direkt underställda medarbetare. Alla verksamheter inom skolan i Luleå ska utarbeta former och arbetssätt för kollegial samverkan. Varje chef ska organisera och utveckla arbetssätt i syfte att förebygga stress. Varje chef ska anordna aktiviteter med fokus på värdegrund i det dagliga arbetet. Ekonomi Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Frigöra resurser genom effektiviseringsåtgärder Verksamhetens resultatet ska vara minst noll. Lokalkostnadernas andel av skolans ram ska inte öka. Köptrohet inom alla verksamheter, samt 100 % köptrohet mot ramavtal. 7

8 Samhälle Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts Nämndens mål Analys Alla förskolor och skolor ska utveckla samverkan med övriga förvaltningar där barn, elever och föräldrar är delaktiga. Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) Förskolan och skolan bidrar i arbetet med att utveckla samverkan med övriga förvaltningar på många olika sätt. Det är framför allt i samverkan med socialförvaltningen som arbetet sker genom tidiga insatser för barn och familjer och erbjudande av olika föräldrastödinsatser exempelvis genom Föräldrasupporten och Växhuset. Arbetet med att ta fram en gemensam plan för föräldrastöd pågår i samverkan mellan BUF och socialförvaltningen. Vi 6 är en samverkansarena som delas av Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen samt Samhällsutvecklingskontoret. Syftet med Vi 6 är att utveckla samverkan och formulera strategiområden som kopplar till program A - Alla jämlika genom att utveckla och samordna kommunens hälsofrämjande och förebyggande insater riktade till barn och unga samt unga vuxna. Förskolan och skolan har också i samverkan med andra förvaltningar genomfört områdesmöten riktade till medborgarna i samtliga skolområden kring Framtidens skola för att inhämta synpunkter kring önskvärd utveckling av skolan och närsamhället. Förskolan har inbjudits till olika samverkansprojekt i närsamhället inom samhällsbyggnadsområdet då barnen har fått göra sina röster hörda kring hur en plats kan och ska se ut. Skolan har i samverkan med Kulturskolan och Fritidsförvaltningen samverkat genom elevråds- och elevskyddsutbildningar för att stärka elevernas demokratiska kompetens och inflytande. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan minskar jämfört med läsåret 2013/2014. Målet kommer därför inte att nås. Sett över tid har skolan i Luleå under ett flertal år haft en positiv resultatutveckling som sedan 2007 ökat från 88 % till 93 % För läsåret 2015 sker dock en nedgång då 91 % av våra elever var behöriga till gymnasiet. Luleå kommuns resultat ligger dock fortfarande avsevärt mycket högre än det nationella resultatet som uppgår till 84 %. Viktiga förutsättningar för den positiva resultatutvecklingen i Luleå kommuns skolor har varit utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet med analys av kunskapsresultaten på alla nivåer. Trots förbättrade resultat under ett flertal år så är det dock fortfarande alltför många elever som inte når målen i alla ämnen. Vid en jämförelse av kunskapsresultaten råder stora skillnader mellan skolorna. I resultatanalyserna framstår de socioekonomiska faktorerna; utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund som betydelsefulla för vilka resultat en skola uppnår. Vi har idag elever som inte vi kunnat ge alla de förutsättningar som de behövt för sitt lärande t ex studiehandledning, elever med svår psykisk ohälsa, elever som inte vistas i skolan och elever med svåra funktionshinder och multihandikapp. Kompetensen kring elever med neuropsykiatriska funktionshinder måste stärkas. Inkluderade och individanpassade lärmiljöer måste säkerställas så att alla elever ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Ett gott samarbete med den centrala elevhälsan pågår och en strategisk plan för en samlad elevhälsa är framtagen som en viktig plattform för arbetet. Elevhälsans uppdrag att verka främst hälsofrämjande har tydliggjorts i planen. Utifrån den strategiska planen ansvarar nu varje rektor för framtagande av en lokal handlingsplan, vilken ska ge förutsättningar för nödvändig systematik i arbetet med elever i behov av stöd. Även inom förskolan pågår ett samarbete med den centrala elevhälsan. Ett flerspråkcentrum är under uppbyggnad och kommer att utgöra ett viktigt stöd i arbetet med att utveckla hela förvaltningens/kommunens flerspråkskompetens. Studiehandledning på modersmål är ett stort och mycket angeläget utvecklingsområde som måste prioriteras för att att öka måluppfyllelsen för flerspråkiga elever! Vi behöver också intensifiera samarbetet med övriga förvaltningar. Ett gott exempel på detta är arbetet med Vi 6 (sex förvaltningar som samverkar) för att alla elever ska ges möjligheter att lyckas. I september har en första workshop ägt rum då alla 6 förvaltningar har deltagit. Målsättningen med samarbetet är att utveckla en systematik för att följa barn och unga, identifiera behoven och utveckla främjande och förebyggande tidiga insatser. forts. 8

9 Nämndens mål Analys Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med 2 procentenheter eller mer. De förebyggande och främjande arbetet med att ge alla barn och elever en uppväxt fri från alkohol, narkotika och tobak sker kontinuerligt, systematiskt och långsiktigt i samtliga skolformer. Det ständigt pågående arbetet med värdegrund och likabehandling är viktiga arbeten som stärker barns och elevers självkänsla och självförtroende och ger goda förutsättningar för en hälsosam livsstil. Förskolechefer och rektorer beskriver i sina redovisningar många pågående aktiviteter som bidrar till att förebygga användandet, främja en hälsosam livsstil och stärka lärandet. Det lokala elevhälsoteamet, under ledning av rektor, har, med sina olika kompetenser (kurator, skolsköterska, spec ped), utifrån lokalkännedom och närhet till elever, goda förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med dessa frågor. Den positiva trend med andelen elever som inte röker och inte dricker alkohol fortsätter att öka. Nu minskar också andelen elever som prövat narkotika. Grundskolan årskurs 9 Andel rökare - kraftig minskning från 21 % år 2007 till 10 % år 2015 Andel snusare - kraftig minskning från 17 % år 2007 till 7 % år 2015 Andel alkoholkonsumenter - kraftig minskning från 59 % 2007 till 31 % 2015 Andel som har använt narkotika - minskning från 7 % år 2007 till 5 % 2015 Gymnasiet Andel rökare - kraftig minskning från 29 % år 2007 till 20 % år 2015 Andel snusare - kraftig minskning från 24 % år 2007 till 14 % år 2015 Andel alkoholkonsumenter - krafig minskning från 86 % år 2007 till 73 % år 2015 Andel som har använt narkotika - minskning från 12 % år 2007 till 7 % 2015 Genomströmningen i gymnasieskolan ska öka med 2 procentenheter eller mer. Problem med inrapportering av statistik i våra egna system gällande genomströmning samt statistik avseende genomströmning i SKL:s Öppna jämförelser gör att vi istället valt att redovisa andel gymnaiseexamen. Andelen elever med gymnasieexamen har ökat sedan föregående år från 86,4 % till 90,0 %. Andel högskoleförberedande examen var 92 % att jämföra med fjolårets 88 %. Andel yrkesexamen var 85,0 % att jämföra med fjolårets 82,5 %. Ovanstående siffror indikerar sannolikt att genomströmningen ökat med två procentenheter även om beräkningsgrunderna för genomströmning görs på annat sätt. Aktivt bidra och medverka i arbetet med lokala utvecklingsplaner för stadsdelar/stadsnära byar/samlande byar i syfte att koncentrera kommunala resurser. Barn- och utbildningsförvaltningen har varit med i arbetet med att ta fram förslag till direktiv för lokal utvecklingsplan för Hertsön, Bensbyn och Råneå och är även med i framtagandet av direktiv för Centrums utvecklingsplan. Arbetet med de lokala utvecklingsplanerna, i enlighet med Vision 2050 och de sex programmen, har påbörjats på Hertsön och i Råneå och representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen är med i arbetet. Successivt kommer fler områden att ansluta till arbetet. Genom att förvaltningar och bolag arbetar tillsammans för att samhällsutvecklingen ska ske med ett helhetsperspektiv säkerställs en hållbar utveckling. Rektorernas höga arbetsbelastning samt arbetet med Framtidens skola har gjort att det konkreta arbetet med att färdigställa de lokala utvecklingsplanerna har flyttats fram något men är nu igång. Dock har arbetet med Framtidens skola bidragit till att skapa en god grund och förståelse för framtagandet av de lokala utvecklingsplanerna. I det fortsatta arbetet är Barn- och utbildningsförvaltningen delprojektledare för Råneå vilket säkerställer BUF:s delaktighet och engagemang. 9

10 Sammanfattande kommentar för område Samhälle En koncernövergripande samverkan pågår mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och övriga förvaltningar för att arbeta med Vision 2050 och genomföra de sex programmens intentioner till Viktiga förutsättningar är att arbetssätt och processer genomsyras av en helhetssyn på samhällsutvecklingen. Förskolan och skolan bidrar i arbetet med att utveckla samverkan med övriga förvaltningar på många olika sätt. Det är framför allt i samverkan med socialförvaltningen som arbetet sker genom tidiga insatser för barn och familjer och erbjudande av olika föräldrastödinsatser exempelvis genom föräldrasupporten och växhuset. Arbetet med att ta fram en gemensam plan för föräldrastöd pågår i samverkan mellan BUF och socialförvaltningen. Vi 6 är en samverkansarena som delas av Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen samt Samhällsutvecklingskontoret. Syftet med Vi 6 är att utveckla samverkan och formulera strategiområden som kopplar till programmen genom att utveckla och samordna kommunens hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn och unga samt unga vuxna. Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Skolan i Luleå arbetar ständigt för att ge alla barn och elever trygga och goda uppväxtvillkor vilket är avgörande för deras hälsa och kunskapsutveckling. Skolans kompensatoriska uppdrag genom ett förebyggande och främjande arbete har därför en stor och avgörande betydelse för hur alla barn och elever ska få likvärdiga förutsättningar för att lyckas. Sett över tid har skolan i Luleå under ett flertal år haft en positiv resultatutveckling i årskurs 7-9, som sedan 2007 ökat från 88 % till 93 % Läsåret 2014/2015 ses en liten marginell nedgång då 92 % av våra elever var behöriga till gymnasiet. Andelen elever med gymnasieexamen har ökat sedan föregående år från 86,4 % till 90,0 %. Andel högskoleförbe- redande examen var 92 % att jämföra med fjolårets 88 %. Andel yrkesexamen var 85,0 % att jämföra med fjolårets 82,5 %. För att alla elever ska nå så långt som möjligt behöver det kommungemensamma arbetet med övriga förvaltningar intensifieras. Ett gott exempel på detta är arbetet med Vi 6 för att alla elever ska ges möjligheter att lyckas. Målsättningen med samarbetet är att utveckla en systematik för att följa barn och unga och identifiera behoven och utveckla främjande och förebyggande tidiga insatser. Barn- och utbildningsnämnden och dess verksamheter är aktiva i arbetet med att skapa de bästa förutsättningarna för att Luleå ska växa och ta emot fler människor. Arbetet med Framtidens skola har betydande kopplingar till målområdet att bygga för fler och tydliggörs genom den av BUN beslutade målbilden: Alla elever ska ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolan i Luleå ska vara bemannad med behörig och kompetent personal som garanterar utbildningens kvalitet. Det ska vara en trygg skola som erbjuder nära tillgång till resurser som exempelvis skolsköterska, kurator och specialpedagoger. För att kunna konkurrera om behöriga och legitimerade lärare ska vi erbjuda en god arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med. Arbetet med att arbeta fram de lokala utvecklingsplanerna, i enlighet med Vision 2050 och de sex programmen, har påbörjats i vissa områden och representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen är med i arbetet. Successivt kommer fler områden att ansluta till arbetet. Genom att förvaltningar och bolag arbetar tillsammans för att samhällsutvecklingen ska ske med ett helhetsperspektiv säkerställs en hållbar utveckling. Arbetet med Framtidens skola har bidragit till att skapa en god grund och förståelse för framtagandet av de lokala utvecklingsplanerna. 10

11 Nämndens mål för område Service Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts Nämndens mål Analys Professionella arbetssätt och metoder utvecklas och kvalitetssäkras med modern teknik i alla verksamheter. I förskolorna och skolorna pågår ett intensivt arbete för att utveckla digitalisering, både i ett pedagogiskt- och ett administrativt perspektiv. Dock råder det olikheter mellan skolformer och mellan enskilda förskole- och skolenheter i både förutsättningar och kompetens att utveckla och kvalitetssäkra arbetsätt med modern teknik. Dialogen med hemmen och informationen till dessa är ett utvecklingsområde i förskolan i Sverige. IKT-baserade verktyg är hjälpmedel för förskolorna att nå vårdnadshavarna med information. Många av dagens föräldrar har förväntningar på att bli uppdaterade och nås av information enkelt, varför detta är ett utvecklingsområde. Många förskolor har börjat blogga om sin verksamhet, vilket många vårdnadshavare tycker är bra. Andra vårdnadshavare önskar istället få information den traditionella vägen, muntligt och skriftligt. Alla dessa informationskanaler är aktiva på förskolorna. Luleå Kommun har lärplattformen edwise. Det kan vara svårt att få vissa vårdnadshavarna delaktiga i denna plattform och även viss personal. Då sker informationen via månadsbrev. Ett stort antal förskolechefer påpekar att det pågår stora kompetensutvecklingsinsatser vad gäller IKT. Många förskolor är på gång med lärplattformen edwise. Förskolechefer deltar också i projektet En digital agenda. Just nu håller förskolecheferna på att göra en kartläggning av läget på sina enheter i verktyget LIKA. Arbetet drivs framåt och målet bedöms som grönt i förskolan. Skolans arbete med digitalisering pågår och digitalisering av åk 4-6 påbörjas januari 2016 i projektform. Planen är att pedagoger ska få utrustning och kompetensutveckling under våren 2016 och därefter till höstterminen, ska eleverna få utrustning. I F-3 behöver man fortsätta att skapa ekonomiska förutsättningar för likvärdighet inom digitalisering. Långsiktiga förutsättningar samt likvärdigheten är utvecklingsområden. Samtliga skolor omfattas nu av 1:1-satsningen, dvs en dator/elev. Stora skillnader råder dock i kompetensutveckling mellan de olika skolorna, där framförallt de första 1:1-skolor har genomgått en kontinuerlig kompetensutveckling. Där använder sig elever och lärare dagligen av olika digitala verktyg. Genomförandet av 1:1-satsningen har dock lagt grunden för att likvärdigheten mellan skolorna ska öka, men det krävs kompetensutveckling både till rektorerna och pedagogerna. Planering av kompetenutveckling har startat inom ramen för Digital agenda. Utredningen har genomförts under hösten och ett antal utvecklingsområden är definierade. Arbetet fortsätter under I utvecklingsarbetet Att leda i och för förändring har rektorer arbetat fram en strategi, Agenda 2020, som beskriver hur de tänker om sin skola i skenet av Vision 2050 och specifikt utifrån Framtidens skola och digitaliseringen. Även i gymnasieskolan pågår digitaliseringen. Modern teknik används i ökad utsträckning i verksamhetens alla delar, dels genom fullständig tillgång till datorer och andra tidsenliga verktyg och dels genom digitala systemstöd och applikationer. 1:1 satsning är genomförd och förstärkning av viss specialutrustning pågår inom framförallt yrkesprogrammen. Dock motsvarar programvaror inte alltid det pedagogiska arbetets krav. Inom förvaltningsstaben pågår ett intensivt arbete för att utveckla arbetssätt och metoder med modern teknik. Mycker arbete kvarstår dock. Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka. Nöjd Kund-enkäten för verksamhet förskola fick en lägre svarsfrekvens i år jämfört med förra året. Antalet svar var ca 700 färre. Positivt är att ett antal förskolor fått alla vårdnadshavare att besvara enkäten. Negativt att ett stort antal förskolor har en låg svarsfrekvens. De traditionella informationskanalerna, dagliga möten månadsbrev föräldramöten föräldraråd utvecklingssamtal, tycks inte ge tillräcklig information till hemmen. Nöjd Kund-enkäten visar att det finns utveck- 11

12 Nämndens mål Analys lingspotential inom detta område. Många förskolor har också tagit ett samlat grepp kring informationssvårigheterna och söker olika lösningar. I grundskolan åk F-6 har ett mål med årets enkäter varit att öka vårdnadshavares deltagande för att få en mer rättvisande bild av deras uppfattning. Tendensen i år är lägre svarsandel jämfört med föregående år. Andelen elever som svarat var 83 % jmf 90 % ifjol. Eleverna i åk 3 och 5 är nöjda med skolan, 96,2 % känner sig trygga i skolan i åk 3 varav motsvarande i åk 5 är 94,2 %. Avs. fritidshemsenkäten var önskemålet 1000 svar, men det blev 808. Totala antalet svarande har ökat, då antalet som svarade året innan var 644. I enkätsammanställning för grundskola åk 7-9 av Elevers upplevelser av skolan lå 2014/2015 kan utläsas att eleverna trivs i skolan och känner sig trygga (95 %) och 71 % anser att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och 85,7 % att de får den hjälp som de behöver. Nästan 80 % av eleverna upplever att lärarna har höga krav på dem vilket enligt forskare har en viktig och avgörande betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse. Elevernas upplevelse av det egna inflytande minskar. Endast 71 % upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket inte tillfredsställande. Ett omfattande analysarbete har genomförts för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Formativ bedömning, varierad undervisning, digitala verktyg, elevinflytande och ett entreprenöriellt lärande prioriteras som viktiga framgångsfaktorer Skolans resurser ska användas effektivt och fördelas så att alla barn och unga ges likvärdiga och jämställda förutsättningar. Det sker en rad aktiiviteter på såväl skolenhetsnivå som på huvudmannanivå för att utveckla resursfördelningen. Det gäller både ekonomisk resursfördelning och personell- och verksamhetsmässig resursfördelning. En översyn och förändring av hur de ekonomiska resurserna ska fördelas är genomförd och den ger elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar bättre förutsättningar. Resursfördelningsmodellen togs fram i syfte att öka likvärdigheten. Genom att skapa en större delaktighet vid bemanningsplanering och budgetarbete och involvera rektorerna i arbetet så kan elevernas behov och rättigheter också tillgodoses på ett bättre sätt. I förskolan planeras under 2016 en utredning avseende socioekonomiskt viktad barnpeng att genomföras. Avsikten är att från 2017 införa en sådan. 12

13 Nämndens mål för område Medarbetare Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts Nämndens mål Analys Varje chef ska genomföra aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare som bidrar till att säkra kompetensförsörjning och en effektiv rekryteringsprocess. Aktiviteter ska initieras för att nå strävansmålet med 25 direkt underställda medarbetare. Chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare och målet anses delvis uppnått. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen i förskolan har en vägledning för hållbar arbetsorganisation arbetats fram för åren och fortsatt arbete planeras för att främja en hållbar förskola i Luleå. För att marknadsföra förskolan som arbetsplats har samverkan med gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram stärkts, bl a genom praktik- och lärlingsplatser. Aktiviteter som har prioriterats inom grund- och gymnasieskolan för att främja framtida kompetensförsörjning är fortsatt implementering av värdegrunden, kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare, hälsofrämjande arbetsplatser och ett gott bemötande av vikarier. För att säkerställa framtida rekrytering av nya lärare och förskollärare arbetar samtliga verksamheter också särskilt för ett bra bemötande av lärar- och förskollärarstudenter i den verksamhetsförlagda utbildningen. Förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan har inför 2016 kompletteras med en rekryteringsplan, en kompetensutvecklingsplan och en marknadsföringsplan. Syftet är att tydliggöra förvaltningens riktning och aktiviteter för att säkra framtida kompetensförsörjning. Aktiviteter för att öka trivsel och främja en hållbar arbetsmiljö lyfts av verksamheterna fram som prioriterade för att vara en attraktiv arbetsgivare. Sådant arbete tar tid och målet anses därför efter 2015 delvis uppnått. Arbete fortsätter inom samtliga verksamheter för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Ett väl fungerande och uthålligt ledarskap är en förutsättning för elevers lärande och lärares arbetsmiljö. En översyn av förvaltningens ledningsorganisation är därför föreslagen i samband med arbetet för Framtidens skola i Luleå, med sikte på att nå strävansmålet med 25 direkt underställda medarbetare. Arbete har därmed påbörjats men målet är inte ännu uppnått. Vid sidan om arbetet med att minska antalet underställda medarbetare har andra aktiviteter genomförts för att främja en hållbar arbetsmiljö för förvaltningens chefer, exempelvis införande av ett anpassat flextidsavtal för chefer och ökat administrativt stöd till chefer i verksamheten. Alla verksamheter inom skolan i Luleå ska utarbeta former och arbetssätt för kollegial samverkan. Samtliga verksamheter har byggt upp strukturer där medarbetare möts regelbundet och det finns en medveten vilja att utveckla den kollegiala samverkan. Målet anses därför uppnått. Kollegial samverkan sker i många olika former exempelvis genom gemensamma kompetensutvecklingssatsningar, nätverk, spetspiloter med gemensamma reflektionsgrupper inom språk, matematik och naturvetenskap/teknik, samrättning av nationella prov och kollegiala seminarier. Nya former för kollegial samverkan syns också mellan verksamhetsformerna förskola, förskoleklass, fritidshem och skola, där en kultur av lärknytis i ett röda tråden-perspektiv växer fram. Specialpedagoger och förstelärare arbetar mer med kollegial handledning och en mer organiserad metod att arbeta med varandras lärande har vuxit fram på enheterna. Varje chef ska organisera och utveckla arbetssätt i syfte att förebygga stress. Samtliga verksamheter har påbörjat aktiviteter för att medarbetares upplevelse av stress ska minska och, i ett framtidsperspektiv, främja en hållbar arbetsmiljö. Viktiga forum för att arbeta med frågan är inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och genom facklig samverkan. På de enskilda arbetsplatserna lyfts frågan i samband med arbetsplatsträffar och i lokalt samverkansforum, medan frågan på verksamhetsnivå hanteras både i ett medarbetar- och chefsperspektiv vid teamträffar, arbetsgrupper och i VÖS. Exempel på konkreta aktiviteter för att förebygga stress är förtydligande av struktur, ansvar och arbetsrutiner t ex genom årshjul och handlingsplaner, återkommande samtal 13

14 Nämndens mål Varje chef ska anordna aktiviteter med fokus på värdegrund i det dagliga arbetet. Analys om stress och förebyggande arbete vid arbetsplatsträffar. Viktiga verktyg för att förvaltningsövergripande arbeta i syfte att förebygga stress är det systematiska arbetsmiljöarbetet, bemanningsplanering och organisationsutveckling. Fortfarande signalerar både verksamhet och fackliga organisationer om att medarbetare såväl som chefer i förvaltningen upplever stress. Målet anses delvis uppnått och fortsatt arbete för att förebygga stress behöver prioriteras. Aktiviteter med fokus på värdegrunden har implementerats i förvaltningens kontinuerliga arbete och målet anses uppnått. Arbetslagsstärkande aktiviteter genomförs för att utveckla samtalsklimatet, det kollegiala lärandet och den gemensamma arbetsmiljön. Varje chef anordnar aktiviteter i det dagliga arbetet exempelvis genom samtal i personalgruppen om bemötande och samarbete, värdegrundsövningar som syftar till gemenskap och tolerans och konkretisering av värdeorden. För att säkerställa att värdegrunden är känd och hålls levande reflekterar chef och medarbetare gemensamt om värdegrunden i medarbetarsamtalet. Sammanfattande kommentar för område Medarbetare Framtidens skola Luleå växer samtidigt som det råder brist på lärare. Det ställer nya krav på skolstrukturen för att på bästa sätt tillgodose barns och elevers rätt till likvärdig kvalitativ utbildning. Luleå kommuns förverkligande av Vision 2050 ställer krav på den kommunala skolans struktur och verksamhet. Under våren 2015 har barn- och utbildningsförvaltningen arbetat fram en målbild för Framtidens skola. Målbilden beslutades i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och Kommunfullmäktige (KF) Under hösten 2015 har ett omfattande utredningsarbete pågått, som i januari 2016 resulterade i ett förslag till ny skolstruktur för Luleå kommun. Förslaget ska beslutas i barn- och utbildningsnämnden i februari 2016, därefter i kommunfullmäktige i april Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning har varit ett högaktuellt ämne inom barn- och utbildningsförvaltningen under Väntade pensionsavgångar i Luleå sammanfaller med stora pensionsavgångar i resten av Sverige. Det leder till att konkurrensen om personal ökar. Samtidigt ökar antalet barn och unga i Luleå vilket leder till fler personalbehov. Examensfrekvensen inom förskollärar- och lärarutbildningen i Sverige är låg i relation till behoven. Detta baseras på prognoser från SCB och Skolverket som aviserar lärarbrist i hela Sverige. Legitimationsreformens övergångsperiod upphörde 1 juli 2015 och huvudregeln är att det krävs läraroch förskollärarlegitimation för att kunna bli tillsvidareanställd. För att få ansvara för undervisning krävs både legitimation och behörighet. Lärarlegitimation krävs också för att få sätta betyg. Syftet med legitimationsreformen är att långsiktigt höja kvalitén på undervisningen i den svenska skolan. Lagstiftningen är därför utformad så att arbetsgivare i första hand ska använda legitimerade och behöriga lärare för undervisning. Om det saknas legitimerade och behöriga lärare/förskollärare kan en obehörig anställas för begränsad tid, högst ett år i taget. Planering av undervisning, och i förekommande fall betygsättning, måste då ske tillsammans med legitimerad lärare/förskollärare. Legitimations- och behörighetskraven gör att den inre organisationen inom skolan måste förändras för att tillgodose eleverna med behöriga lärare i alla ämnen och stadier. Förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan har uppdaterats inför 2016 och har kompletterats med en kompetensutvecklingsplan, en rekryteringsplan och en marknadsföringsplan med fokus på att säkra framtida kompetensförsörjning. I kompetensförsörjningsplanen framgår att det redan idag finns svårigheter för verksamheten att rekrytera legitimerade och behöriga lärare i matematik, no-ämnen, teknik, moderna språk, svenska som andraspråk samt praktiska/estetiska ämnen så som slöjd, musik, idrott, hem- och konsumentkunskap. Även specialpedagoger och speciallärare är svårrekryterade befattningar, särskilt med behörighet för undervisning i särskolan. Det senaste året har också bristen på utbildade fritidspedagoger och/ eller lärare för fritidshem blivit märkbar. Det finns, inom alla verksamhetsområden, behov av att öka kunskapen om att arbeta med nyanländas lärande och Flerspråkscentrum kommer att ha fortsatt stora rekryteringsbehov av modersmålslärare under Inom förvaltningens stödfunktioner har måltidsverksamheten i förskola och skola stora utmaningar i rekrytering av kockar och måltidsbiträden, och centrala elevhälsan och förvaltningens stab har fortsatta rekryteringsutmaningar av olika typer av specialister. Verksamheten har arbetat med en effektiv inre bemanningsplanering under året med goda resultat. Under december beslutades att även måltidsservice går in i den förvaltningsövergripande bemanningsplaneringens årshjul i samverkan med förskolans 14

15 köksorganisation. Förvaltningen fortsätter samtidigt arbetet med att införa ett verksamhetssystem, KOLL, för registrering av legitimation, behörighet och kompetens. KOLL är i framtiden tänkt att användas som ett digitalt verktyg i bemanningsplanering. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter satsa på karriärtjänster och Lärarlyftet för att höja attraktiviteten i läraryrket, stimulera befintliga medarbetare och rekrytera nya. Efter senaste rekryteringsomgången har Luleå kommun 93 förstelärare och 3 lektorer. Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten 2015 sökt och beviljats statsbidrag för lågstadiesatsningen som ska användas för att förstärka organisationen inom grundskolan f-3 med 25 lärarbefattningar och 1 rektorsbefattning. Arbetsmiljö Under arbetsmiljöåret 2015 har ett fokusområde inom förvaltningen varit att färdigställa arbetet med att utbilda alla chefer i riskbedömning inför förändring. Stora aktiviteter för förvaltningens chefer under året har just varit riskbedömningar och BRO utredningar (Byggnadsrelaterad ohälsa) samt uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under den senare delen av året var övergripande riskbedömning med grund i utredningsunderlaget för Framtidens skola i fokus. Arbetsmiljöverket genomförde under våren 2015 inspektioner på 14 av kommunens skolor. Resultatet visade att 13 av de inspekterade skolorna fick krav på arbetsmiljöåtgärder och har redovisat åtgärdsplan till Arbetsmiljöverket. Gemensamma nämnare för inspektionerna var krav på kartläggning av arbetsbelastningen, vikariesituationen samt förutsättningar för elever med behov av särskilt stöd. Samtliga av förvaltningens chefer fick under augusti 2015 ta del av Luleå kommuns bildspel angående rökfri arbetstid och uppmanades lyfta frågan med sina medarbetare vid lämpligt tillfälle. Ett utbildningsmaterial kring ljud i förskolan har färdigställts under 2015 och finns tillgängligt via intranätet. Förvaltningen har under 2015 också fortsatt arbetet med att förbättra chefers förutsättningar. Under november 2014 genomfördes en kommunövergripande uppdatering av medarbetarenkäten ur ett chefsperspektiv, vars resultat har präglat aktiviteter under Resultatet visade att barn- och utbildningsförvaltningens chefer upplever stress och bristande balans mellan arbete och fritid. Under 2015 har ett anpassat flextidsavtal för förvaltningens chefer tagits fram och införts med start 1 januari Förvaltningen fortsätter också arbeta mot det långsiktiga strävansmålet att ingen chef ska ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. Den gemensamma värdegrunden; engagemang, ansvar och kompetens, utgör en plattform för att nå uppsatta mål och för välmående medarbetare. Arbetet med att varje enskild medarbetare ska se en naturlig koppling mellan värdegrunden och det dagliga arbetet har pågått under 2015 och planeras fortsätta under Antal anställda Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen minskade något under 2014 men har ökat igen under Antalet visstidsanställda har ökat och väntas fortsätta öka med bakgrund av legitimationskravet. Kommande pensionsavgångar i relation till den låga återförsörjningen på legitimerade lärare och förskollärare resulterar i tidsbegränsade anställningar enligt Skollagen. Eftersom ökningen av andelen män är marginell kan ännu inte sägas att den långsiktiga ambitionen att öka andelen män i förvaltningen har förverkligats. 15

16 Antal månadsanställda den 31 dec (år) Tillsvidareanställda totalt tv-anställda kvinnor tv-anställda män Visstidsanställda totalt visstidsanställda kvinnor visstidsanställda män Anställningar och avgångar (antal) Nyanställda tillsvidareanställda Avgångar tillsvidareanställda Tidsbegränsade anställningar enligt Skollagen pga. att legitimerad och behörig lärare/förskollärare inte funnits att tillgå Åldersfördelning Merparten av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare är i åldern år. Barn- och utbildningsförvaltningen är i en generationsväxling som kräver aktiviteter och medvetenhet för att marknadsföra Luleå kommun som arbetsgivare och attrahera ny arbetskraft. Antalet visstidsanställda i åldern 0-29 år ökade under åren , men minskade under 2014 och En motsvarande ökning finns under åren i gruppen visstidsanställda 60 år eller äldre. Förklaringar till det kan vara ett intresse hos medarbetare att arbeta längre samt en vilja hos arbetsgivaren att ta del av den kunskap som finns hos arbetstagare med lång arbetslivserfarenhet. Åldersfördelning tillsvidareanställda den 31 dec (%) år 0,6 0,8 1,6 1,8 2, år 11,3 11,1 11,0 11,5 12, år 28,5 29,1 29,9 28,7 28, år 39,1 37,3 35,7 35,6 34, år 20,4 21,7 21,8 22,4 22,3 Visstidsanställda 0-29 år 12,2 17,7 19,2 16,9 15, år 25,3 25,2 28,3 23,3 22, år 38,2 32,8 28,0 29,4 27, år 20,3 18,3 17,6 21,1 22, år 4,1 6,0 6,9 9,4 12,7 Sysselsättningsgrad Barn- och utbildningsförvaltningens ambition är att, så långt det är möjligt, erbjuda heltidsanställning. Medelsysselsättningsgraden i förvaltningen är drygt 97 % och har ökat något de senaste åren. Medelsysselsättningsgrad den 31 dec (%) Tillsvidareanställda totalt 96,7 96,8 97,1 97,3 97,5 tv-anställningar kvinnor 96,3 96,5 96,9 97,0 97,2 tv-anställningar män 98,4 98,5 98,4 98,9 98,6 16

17 Arbetad tid, kompensationstid och övertid Andelen arbetad övertid och innestående kompensationstid var höga under Andelen arbetad övertid och innestående kompensationstiden har nu minskat och förvaltningen fortsätter följa utvecklingen över tid. Fördelning arbetad tid och frånvaro i timmar, Lönekostnadsrapport Arbetad tid totalt varav Arbetad tid månadsavlönad Arbetad tid timavlönad Fyllnadstid Övertid Övrig arbetad tid Frånvaro totalt varav Semester/Ferie/Uppehåll Sjukdom Föräldraledighet Övrig frånvaro Innestående kompensationstid, 31 dec Okompenserad tid, timmar Kvarstående semester Kvarstående semesterdagar har minskat något jämfört med föregående år och kvarstående semestertimmar är relativt oförändrad. Andelen kvarstå- ende semesterdagar kan delvis förklaras med en hög medelålder inom förvaltningen som innebär fler semesterdagar per år enligt avtal. Kvarstående semester den 31 dec Kvarstående semesterdagar (dagar) Kvarstående semestertimmar (timmar)

18 Frisk- och sjuktal Barn- och utbildningsförvaltningens frisktal där sjukfrånvaron uppgår till maximalt 8 dagar har fortsatt minska och är nu under 66 %. Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat sedan 2014 och är nu över 6 %. Sjukfrånvaron har ökat i alla ålderskategorier. Av den totala sjukfrånvaron i förvaltningen står förskolans verksamhetsområde för den högsta andelen sjukfrånvaro med drygt 8 %, följt av serviceenheten med 7 % sjukfrånvaro. Lägst sjukfrånvaro i förvaltningen har verksamheten grundskola åk 7-9 med strax under 4 %. Övriga verksamheter har mellan 4,5 5,5 % sjukfrånvaro. Korttidsfrånvaron (1-14 dagar) utgör 2,8 % av den arbetade tiden och är relativt konstant jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron har ökat sedan 2011 och fortsätter i samma mönster. Förebyggande av sjukfrånvaro är ett område som förvaltningen fortsätter arbeta aktivt med. Frånvaro p g a sjukdom < 8 dagar Månadsanställda Nyckeltal Frisknärvaro varav - 71,59 70,26 68,89 65,95 0 dagar (%) frånvaro pga sjukdom - 42,56 43,15 43,50 41, dagar (%) frånvaro pga sjukdom - 29,03 27,11 25,39 24,84 Sjukfrånvaro 1: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid 4,0 4,7 4,8 5,2 6,2 2: Sjukfrv > 59 dagar : Tot sjukfrv 27,0 30,3 33,7 35,1 39,9 3: Tot sjukfrv: Tot ord arbtid (Kv) 4,4 5,2 5,2 5,5 6,7 4: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid (M) 2,1 2,6 2,9 3,8 3,6 5: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid (<=29 år) 3,7 4,2 4,0 3,6 5,2 6: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid ( år) 3,3 4,0 3,9 4,4 5,0 7: Tot sjukfrv : Tot ord arbtid(>=50 år) 4,5 5,3 5,5 6,0 7,1 Korttidsfrånvaro (dag 1-14) Sjukfrånvaro dag ,26 2,5 2,4 2,5 2,8 Arbetsskador och tillbud Både antalet anmälda arbetsskador och anmälda tillbud har ökat jämfört med Fortfarande är antalet anmälningar ändå på en låg nivå med tanke på förvaltningens storlek. Ökningen förklaras till viss del av de informationsinsatser som genomförts de senaste åren angående vikten av att anmäla både tillbud och arbetsskador. Statistik från LISA Arbetsskador Tillbud Korttidsbemanning Bemanningsenheten samordnar förvaltningens beställningar av korttidsvikariat 1-14 dagar. Andelen beställningar som har kunnat tillsättas under 2015 är ca 70 % vilket är en hög andel i relation till antalet beställningar, men har sjunkit från föregående år pga. brist på vikarier. Under årets första och sista månader var andelen beställningar för oplanerad frånvaro (sjukdom och vård av barn) högre än för planerad frånvaro. Förvaltningens verksamheter arbetar för att sänka andelen beställningar med planerad frånvaro som orsak för att frigöra fler vikarier för beställningar med oplanerad frånvaro som orsak. 18

19 Bemannings enheten Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt antal vikariebeställningar varav Tillsatta 70,6% 53,7% 64,4% 76,1% 68,4% 74,3% 91,9% 78,4% 74,6% 67,2% 69,6% 67,1% Antal: Avslagna 24,8% 42,3% 30,3% 18,7% 26,8% 21,0% 2,3% 15,8% 20,4% 27,2% 26,9% 28,3% Antal: Avbeställda 4,3% 4,0% 5,3% 5,2% 4,7% 4,7% 5,8% 5,8% 4,9% 5,5% 3,4% 4,6% Antal: Övrigt 0,3% 0,0% 0,0% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% Antal: Frånvaroorsak Oplanerad frånvaro 51,0% 61,3% 53,6% 46,7% 43,2% 32,8% 25,6% 45,6% 49,5% 48,8% 56,7% 53,2% Planerad frånvaro 49,0% 38,7% 46,4% 53,3% 56,8% 67,2% 74,5% 54,4% 50,5% 51,2% 43,3% 46,8% Antal aktiva korttidsvikarier _

20 Nämndens mål för område Ekonomi Målet har uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har inte uppnåtts Nämndens mål Analys Verksamhetens resultat ska vara minst noll. Nämnden har uppfyllt målet på totalnivå och redovisar i princip ett nollresultat eller 324 tkr. Lokalkostnadernas andel av skolans ram ska inte öka. Nettohyrorna uppgår till ca 206 Mkr vilket motsvarar 12,85 % av förvaltningens totala ram. Det innebär att måluppfyllelsen är påbörjad men att resultatet återstår att se eftersom investeringstakten och dess konsekvenser inte går att avläsa ännu. Målet är framtaget för att särskilt följa att resurser inte omfördelas från kärnverksamheten för att finansiera nya lokaler i samband med volymtillväxt. Nämnden förutsätter att konsekvenser av investeringar som sker för att möta den demografiska ökningen ska finansieras med utökad budgetram. Behovet av lokaler kommer att öka under kommande planperiod, och därmed ökade hyreskostnader för förvaltningen, vilket inte inryms i nuvarande budgetram. Köptrohet inom alla verksamheter, samt 100 % köptrohet mot ramavtal. Köptroheten mot kommunens ramavtal mätt i antal fakturor, uppgår till 86% motsvarande 195 Mkr. Förskolan 89%, staben 85% samt grundskolan 85% utgör goda exempel med höga köptrohetsiffror. Däremot uppvisar gymnasieskolan inte tillfredställande köptrohet 56%. Motsvarande siffra för Luleå kommun är 82%. Arbetet fortsätter att förbättra måluppfyllelsen genom att fortsätta utveckla inköpsorganisationen enligt fastställd inköpspolicy och rutiner. Förskolan efterfrågar fler och nya leverantörer. Nuvarande utbud begränsar möjligheterna till varierat lek- och lärmaterial. Inköpsorganisationen genomgår en processgenomlysning i syfte att effektivisera samt öka kvalitén i processen. Målet är att vidta åtgärder som leder till förbättringar och som tar hänsyn till skolledares såväl som behöriga beställares arbetsmiljö. Utbildning sker löpande för befintliga och nya behöriga beställare samt budgetansvariga rektorer m fl. Inköpsorganisation utökas från och med till att även gälla vaktmästeriet. Arbete pågår med att även införliva gymnasiet, öka antalet avtal samt att se över och förbättra befintliga avtal. Sammanfattande kommentar för område Ekonomi Driftsredovisning Nämnden har uppfyllt målet på totalnivå och redovisar i princip ett nollresultat eller 324 tkr. Resultatet överensstämmer med föregående prognos. Årets resultat är försämrat i jämförelse med föregående år motsvarande tkr eller 0,3%, vil- ket förklaras i huvudsak av ökade kostnader för nytt bussavtal samt fler barn i grundskolans verksamhet än planerat bla pga ökad täckningsgrad i fritidshemsverksamheten. Däremot har grundskolerektorerna förbättrat sina resultat även om de fortfarande totalt sett redovisar ett underskott. Resultaträkning, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budgetavvikelse jämförelse med 2014 (tkr) 2014 jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec 20