Specifik bindning är fundamentalt för levande materia. Strukturbiologi beskriver HUR proteiner interagerar med sina ligander - men VARFÖR?
|
|
- Robert Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Specifik bindning är fundamentalt för levande materia. Strukturbiologi beskriver HUR proteiner interagerar med sina ligander - men VARFÖR? Spontanitet i kemiska reaktioner i lösning styrs av ändringen i Gibbs fria energi ΔG = ΔH - TΔS som kan relateras till associationskonstanten via ΔG = -RT ln K A
3 Hur ta reda på drivkrafterna bakom protein-ligandbindning? Beräkna utifrån strukturdata Svårt, stora system, modellberoende Folding-on-binding (protein-dna) Definition av ostrukturerade tillstånd? Mäta energiflödena direkt ;-) -hur mäter vi? -vad ser vi?
4 Vad får vi för information? Ändringar i Gibbs fria energi ger information om spontanitet i reaktionen Entalpiändringar ger information om ändring i bindningsstyrka Entropiändringar ger information om ändringar i systemets ordningsgrad (eller annorlunda uttryckt: hur många tillstånd systemet kan ockupera)
5 Entalpi-ändringar: ΔH app (bindningsenergi) Ändringar i kovalenta bindningar, väte/jonbindningar, hydrofobiska bindningar En stor del av ΔH app härrör från omorganisation av lösningsmedel. Ändringar pga mutationer svåra att bedöma pga energetiskt kompensatoriska effekter (entalpi/entropi kompensation)
6 Entropi-ändringar OBS: ΔS mäts för hela systemet, dvs även för lösningen runtomkring! Främst ändringar i hydratisering: - mer oordning (fler tillåtna tillstånd) i det bundna tillståndet ger ΔS >> 0 - mer ordnat vatten vid ytan, ΔS < 0 och ΔH >> 0 ΔS sänks av sänkt sidokedjerörlighet i bindningssitet (och ökar då rörligheten ökar)
7 Termodynamisk karakterisering innebär att bestämma ΔG, ΔH och ΔS för en reaktion vid en referenstemperatur samt, om möjligt, erhållaδcp för att kunna förutsäga ändringen av tillståndsfunktionerna med temperaturen
8 ΔG = ΔH - TΔS Men både G, H och S är temperaturberoende. Vi definierar värmekapacitiviteten vid konstant tryck, C p : ΔC P = d(δh ) = (kan visas) = T d(δs) dt dt Då kan vi efter integrering av diffekvationerna skriva ΔH(T) ΔH(T ref ) + ΔC P (T-T ref ) ΔS(T) ΔS(T ref ) + ΔC P ln (T-T ref ) om ΔC P förutsätts temperaturoberoende (inte helt sant för proteiner, men gäller inom begränsade temperaturintervall); vi kan också räkna ut ΔG(T).
9 Linjär Van t Hoffs-analys kan ge oss en uppfattning om ΔH och ΔS: ΔG = -RT ln(k eq ) = ΔH TΔS ln(k eq ) = -ΔH/RT + ΔS/R ln(k eq ) = (-ΔH/R)(1/T) + (ΔS/R) y = ax + b
10 Problem med van t Hoff-analys: Linjär van t Hoff-analys förutsätter att ΔΗ, ΔS, ΔG är temperaturoberoende, vilket oftast inte är fallet. Mätningarna kan därför oftast bara utföras i ett begränsat temperaturintervall (inom vilket man kan anta temperaturoberoende uppförande)
11 Van t Hoff entalpier (ΔH vh ) och verkliga entalpiskillnader ΔH app kallar vi den verkliga temperaturberoende ändringen i entalpi (apparent) ΔH vh = ΔH app bara vid two-state utan intermediat och med mycket små ändringar i hydratisering, konformation, eller protonering Om vi kan mäta ΔH app, och det verkliga borde vi kunna mäta andra effekter som påverkar ΔH, t ex skillnader i konformation och/eller dynamik!
12 För direkt mätning finns två tekniker: ITC Isothermal Titration Calorimetry Mäter värmen som åtgår/utgår då en reaktant tillsätts vid konstant temp DSC Differential Scanning Calorimetry Mäter hur mycket värme/ C som krävs för att höja temperaturen på en provlösning jfrt buffertlösning, dvs ΔCp
13 ITC Mätning av värmet, q, per tidsenhet som åtgår eller tillsätts provet för att hålla de två provcellerna vid samma temperatur (dvs den valda T) Provceller: ml Proteinmängden beror på ändringen i värme: typiskt behövs nmol protein, dvs ~µm koncentrationer
14 Vad är q? Varje tillsats ger värme, in eller ut Δ q i,app = q i q i-1 Δq i,app = Δ q i + Δ q i,dil + Δ q i, ns Δq i,app = Δ[Li] bound x V cell x ΔH app Δq i,dil + Δ q i, ns kan bestämmas genom provutspädning i buffert Från det korrigerade resultatet kan ΔH app, K A och n bestämmas genom kurvanpassning.
15 Två vanliga sätt att plotta rådata för anpassning: differential mode, där skillnaden i varje steg noteras delat med totala ligandkoncentrationen, och integral mode, där det ackumulerade värmet noteras.
16 Ändringar i bindingskonstanten ger oss ΔG, men... För att få pålitliga värden behöver vi mäta i ett koncentrationsområde med både fri ligand och komplex: [protein] ~ 1/K A = K D För starka bindningar krävs låg proteinkoncentration, men då får vi också låga q i vilket ger osäkerhet i mätningen För svaga bindningar krävs hög proteinkoncentration, vilket kan ge aggregering och löslighetsproblem
17 Protoneringseffekter ITC är tillräckligt känsligt för att detektera upptag eller release av H + ΔH app beror därför av entalpin för protonering av bufferten, ΔH buffer ΔH app = ΔH bin + nh+ x ΔH buffer Mätningar i olika buffertar krävs för att kunna korrigera för buffertbidraget
18 Applications of calorimetric methods to drug discovery and the study of protein interactions. Weber & Salemme, Curr Op Str Biol 2003
19
20 Exempel 1: Bröstcancermutanters bindning till targetproteiner (Drikos et al., Proteins 2009)
21 Exempel 2. HIV-proteas-inhibitorer Kompetition används för att hamna inom rätt q-område för ITC
22 TMC-126 Acetylpepstatin TMC-126+Ac-pep Ohtaka et al., Protein Science 2002 Ger bra mätning trots stark bindning (KA ~ 10 11! )
23 Olika HIV-1 proteasinhibitorer har olika termodynamiska profiler ΔG=ΔH-TΔS
24 Bindningsfickan ändras i det muterade resistenta proteaset om entalpin blir mindre negativ (om inhibitorn inte kan binda som designats) är det viktigt att TΔS är fortsatt och kanske tom mer negativt vid bindning (entalpi-entropiväxling). ΔG=ΔH-TΔS
25 Vad krävs för att binda till ett muterat, resistent HIV-1 proteas? De bästa inhibitorerna måste kunna byta ut förlusten i entalpi vid en mutation mot en vinst i entropi pga ökad rörlighet! ΔG=ΔH-TΔS
26 Differential Scanning Calorimetry I en DSC mätning värmer man med konstant hastighet, typiskt K/min, i provcell och referenscell. Om Cp är olika, kommer olika mängd elektricitet (J/s) att behövas för att värma provet till en viss temp. Efter normalisering med uppvärmningshastigheten (K/s) fås ΔCp=C p,prov C p, ref i enheten J/K.
27
28 Ett DSCexperiment!
29 Bestämning av smältpunkt, T m T m
30 Stabilitet hos BRCA-1 mutanter i bröstcancertumörer
31 Vad händer vid ligandbindning?
32 Vad händer här?
33 Ligandbindning påverkar ofta T m och ΔH M och L bildar här ett starkt komplex som är stabilare än de enskilda komponenterna.
34 Bestämning av bindningskonstanter kan göras med hjälp av kurvpassning. The curves from left to right were calculated for K c = 1, 10 5, 10 6, 10 7, 10 8, 10 9, and M-1 at 298 K.
35 Är kalorimetri en teoretisk mätmetod utan praktisk tillämpning? DSC på blodplasma: friska individer Garbett et al., Experimental and Molecular Pathology 2009
36 Endometrial cancer; amyotrophic lateral sclerosis; lung cancer; ovarian cancer; lyme disease, systemic lupus erythematosus; rheumatoid arthritis; melanoma. These data suggest that each type of cancer or disease may have a characteristic signature thermogram.
37 #P Protein Profiling using Thermofluor -- a High-throughput, Fluorescence based, Thermal Stability Assay P01 - Evolution of HTS: A Critical Analysis - Poster Session Authors: James Kranz, Alexandra Klinger and Matthew Todd, 3-D Pharmaceuticals / Johnson & Johnson Presenter: James Kranz, 3-D Pharmaceuticals / Johnson & Johnson - USA ThermoFluor (TF) is a high throughput protein thermal stability assay developed at 3- Dimensional Pharmaceuticals (currently Johnson & Johnson) that has had powerful implications in drug discovery. This direct, general fluorescence assay is suited for study of compound binding for numerous classes of proteins in HTS, including enzymes, receptors, proteins for which assay development is difficult, and proteins lacking catalytic activity. Here we describe how the 384-well format has provided an efficient means of characterizing the complex effects of solution conditions on a protein stability surface. Rapid solution condition profiling has had applications from protein purification to crystallization, and has allowed for a rational approach in developing effective and relevant conditions for primary screening. TF has also been extremely effective in profiling how compounds collectively perturb the activity of a target protein. Arrayed assays allow for simultaneous testing of many interdependent sample variables, thus streamlining our drug development process. Presented at Society for Biomolecular Screening 2004, September, Orlando. Close X
Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som
Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner
Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi
Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Centrala Dogmat. DNA RNA Protein
Protein folding Centrala Dogmat DNA RNA Protein Anfinsens klassiska experiment Proteinstrukturer Faktorer som påverkar den nativa strukturen Termodynamisk förklaring G = Η Τ Τ S G = - RT ln K K =
Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:
Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reaktioner: Reaktioner som avger energi till omgivningen (ofta värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)
BIMA43 Patobiologi och farmakologi Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development) 2017-04-07 Johan Andersson Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Föreläsningens innehåll!
Kapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Biomätteknik TFKE37 Tentamen 22 oktober 2009
Fråga 1 (10p) Para ihop varje begrepp i vänsterspalten med EN akronym i högerspalten. Uttyd varje akronym som du parat ihop med rätt begrepp och förklara för varje par kort (högst fem meningar) hur begreppet
Reaktionskinetik...hur fort går kemiska reaktioner
Reaktionskinetik..hur fort går kemiska reaktioner Några begrepp Jämvikt Reaktionerna går lika snabbt i båda riktingarna ingen ändring i koncentrationer A + B C + D Miljoner år Långsamma reaktioner Ex:
aa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH
Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi
Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Infraröd spektroskopi Lägre energier än VIS Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Intensiteten är relaterad till
jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet
Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast
Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)
Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl. 14.00 till 19.00 (Salarna L41, L51 och L52) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv
Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Kap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate)
TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate) A TREATMENT WITH HIDDEN COMPLEXITY COPAXONE is a complex mixture of several million distinct polypeptides. 2 State-of-the-art analytics cannot distinguish
Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram
530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
12.6 Heat equation, Wave equation
12.6 Heat equation, 12.2-3 Wave equation Eugenia Malinnikova, NTNU September 26, 2017 1 Heat equation in higher dimensions The heat equation in higher dimensions (two or three) is u t ( = c 2 2 ) u x 2
David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet
Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet
Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13
Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Tunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope. Rolf Arndt Cambrex Karlskoga
Tunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope Rolf Arndt Cambrex Karlskoga Tunga metaller / Heavy metals Rolf Arndt -Quality Assurance Cambrex Karlskoga - Svenska Farmakopekommitten / Working Party
Omtentamen Biomätteknik, TFKE augusti 2014
Omtentamen Biomätteknik, TFKE37 29 augusti 2014 Kursansvarig: Professor Maria Sunnerhagen, Molekylär bioteknik, IFM Tillåtna hjälpmedel: linjal, räknedosa (krävs dock ej för tentan). Var noga med att förklara
Kapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Protein prediktion, homologi och protein engineering
Protein prediktion, homologi och protein engineering Alignment Alignment D-E-A-L-V-S-V-A-F-T-S-I-V-G-G D-E-A---------------F-T-S-I-V-G-G D-E-A-F-T-S-I-V-G-G-M-D-D-P-G Prediktion Prediktion
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 07 April 2015, 14:00-18:00. English Version
Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 07 April 2015, 14:00-18:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 2234765). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use: a calculator; formel -och tabellsamling
Termodynamik Föreläsning 8 Termodynamiska Potentialer och Relationer
ermodynamik Föreläsning 8 ermodynamiska otentialer och Relationer Jens Fjelstad 2010 09 29 1 / 19 Innehåll D 6:e upplagan (Çengel & Boles) Kapitel 12 2 / 19 Förra föreläsningen För en liten process med
Module 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).
Dugga 1 TFE44 2012 1. Vad innebär the Hammond postulate - om det finns ett instabilt intermediat under reaktionen, kommer transition state att likna strukturen av intermediatet (1p). Vad menas med the
Tentamen i Matematik 2: M0030M.
Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 203-0-5 Skrivtid: 09:00 4:00 Antal uppgifter: 2 ( 30 poäng ). Examinator: Norbert Euler Tel: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Betygsgränser: 4p 9p = 3; 20p 24p
Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012
Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015 Fastställd/Approved: 2015-07-23 Publicerad/Published: 2016-05-24 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.70 Geografisk information Modell
Kinetik. Föreläsning 2
Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i
Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version
Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 5 June 217, 14:-18: Examiner: Zhenxia Liu (Tel: 7 89528). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use a calculator, the formula and
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker
Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet
Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm
Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik
Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer Tentamensdag: 2012-03-24 kl 14.30-19.30 Hjälpmedel : Inga hjälpmedel
Molekylära biovetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019
Molekylära biovetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019 Uppgift 1 (30 p) a. [1p för varje korrekt identifierad chiral kolatom, totalt 8 p. (På bilden ser du kolesterolets struktur.)] b. O: 1st, H: 46, C:
Lite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Lämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,
KEMB12 översikt (Housecroft & Sharp 4th ed.) Bindningsteori 1. Kvanttal n, l, ms (s. 9-10, 15, 17); orbitaler (s. 12-15) 2. MO-diagram för diatomära molekyler (s. 48-51) 3. MO-diagram för polyatomära molekyler
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-09-25 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
TROSY. NMR-analys av större proteiner (> 30 kda) begränsas av två faktorer:
TROSY NMR-analys av större proteiner (> 30 kda) begränsas av två faktorer: -Snabb transvers relaxation hos intressanta spinn (1H, 15N, 13C): och vi behöver ha magnetiseringen i x-y-planet för detektion
Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-10-20 Sal TER1 Tid 14-19 Kurskod TFKE37 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Biomätteknik Skriftlig
Har Du frågor angående uppgifterna: kontakta någon av lärarna, vid lektionerna, via e-post eller på deras rum:
PROJEKTTENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK FYP330, HT2009 Inlämningsuppgifterna ersätter tentamen. Du skall lösa uppgifterna för Ditt ämne. Nödvändig information hämtar Du i bibliotekets samlingar (böcker
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?
Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att
Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Rening, inmärkning och användning av ett målprotein
Rening, inmärkning och användning av ett målprotein Protein A / Fc co-crystal complex Protein A domain Antibody Protein A binding Protein A domain CH 3 CH 2 Deisenhofer 1981 Upplägg av labben Framtagning
Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.
Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Tisdag den 2 april 2013 kl 8:30-13:30 i V Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-722 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på
Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Kapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815
Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical
Viktiga målsättningar med detta delkapitel
Viktiga målsättningar med detta delkapitel Känna till begreppen ytenergi och ytspänning Förstå den stora rollen av ytor för nanomaterials egenskap Känna till storleksberoendet av nanopartiklars smältpunkt
Tentamen KFKA05 och nya KFK080,
Tentamen KFKA05 och nya KFK080, 2013-10-24 Även för de B-studenter som läste KFK080 hösten 2010 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser
Kursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Surfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation
SVENSK STANDARD SS-EN 14809:2005/AC:2007 Fastställd/Approved: 2007-11-05 Publicerad/Published: 2007-12-03 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 97.220.10 Golvmaterial Sportbeläggningar
Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.
Inaktivering - Värme Sterilisering - Strålning - Tryck Ånga Torrvärme Joniserande IR UV - Kemiskt: Desinfektionsmedel Avskiljning - Membranfilter - Djupfilter Enfors: Livsmedelsmikrobiologi -2 Endosporer
Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
English Version. 1 x 4x 3 dx = 0.8. = P (N(0, 1) < 3.47) = =
TAMS11: Probability and Statistics Provkod: TENB 11 June 2015, 14:00-18:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 2234765). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use: a calculator; formel
Termodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Mätosäkerhet och kundlaster
Kurs i Lastanalys för Utmattning SP Bygg och Mekanik Pär Johannesson Par.Johannesson@sp.se PJ/2011-09-29 1 Uncertainty of Customer Loads Two scales: Small scale: individual customers (or measurement).
8.1 General factorial experiments
Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.
Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.