Minnesanteckningar från chefsträffen kommun och landsting

Transkript

1 1(13) Minnesanteckningar från chefsträffen kommun och landsting Tid: tisdagen den 27 maj 2014 kl onsdagen den 28 maj kl Plats: Jönköpings Hotell och Konferens AB i Jönköping Cecilia Grefve inleder mötet och hälsar alla välkomna. 1. Dag 1 - Barnkonventionen Maria Sköld från SKL informerar om Barnkonventionen och visar bifogad powerpointpresentation. Maria har bland annat arbetat med implementering av Barnkonventionen i Sverige. Maria är familjejurist och arbetar i dagsläget med familjerätt. SKL har utformat ett test avseende; Vad vet du om Barnkonventionen? Testet finns tillgängligt på När vi i Sverige talar om barn menar vi människor från och med vecka 23 och upp till 18 års ålder. Barnkonventionen pratar alltid om barnet som en individ. Sverige antog Barnkonventionen Utredning pågår om Barnkonventionen som lag i Sverige. De fyra grundprinciperna artikel 2 (Icke diskriminering), artikel 3 (Barnets bästa), artikel 6 (Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling) och artikel 12 (Barnets rätt att komma till tals) är grunden för vårt arbete, även om alla principer ska ses i sin helhet. Totalt finns det 54 artiklar. Sverige låg tidigare i topp avseende arbetet med Barnkonventionen men har nu halkat efter lite. Från FN får vi feedback bland annat avseende brist i klagohanteringen, ojämlikhet, det kommunala självstyret, mobbning, psykisk ohälsa hos barn och att vi inte inkorporerat barnkonventionen i lag. USA och Somalia är de två länder i världen som inte har infört Barnkonventionen. För att tillgodose barnets rättigheter behöver vi alla tre perspektiven; barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnkompetens. En diskussion förs avseende omskärelse av pojkar. Hur ser barnperspektivet ut? Det anges utifrån ett medicinskt perspektiv som en fördel att omskära pojkar, främst med koppling till könssjukdomar. Många anser att barnet självt bör kunna fatta beslut om de vill bli omskuren eller inte men det är en konflikt mellan barnets rätt och

2 2(13) föräldrarnas tro och övertygelse. Familjerätten är starkare än barnens rätt i denna situation. Maria delger att en barnkonsekvensanalys bör ske vid varje större beslut och dokumentation behöver finnas om ett beslut har skett utifrån barnets bästa. Vi behöver en struktur för att öka barns delaktighet! Barn ska alltid få uttrycka sin åsikt och den ska väga tungt i ett beslut. Det finns fyra dimensioner; den politiska, den juridiska, den pedagogiska och den etiska. Alla fyra dimensioner måste finnas med, de växelverkar. För att lyckas med implementering av Barnkonventionen krävs det att vi är medvetna, tillgängliga, mentalt tillgängliga, modiga och kunniga. Maria avslutar presentationen med att delge framgångsfaktorer för att lyckas med implementering av Barnkonventionen. 2. Ledningssystem för samverkan Anna Jonsson, Sofia Lager Millton och Yvonne Lindén Andersson beskriver programmet för chefsträffens två halvdagar. Cecilia Grefve och Mats Bojestig informerar om ledningssystemet för samverkan och visar bifogad powerpointpresentation. Mats informerar om att det är en regeringssatsning inom mest sjuka äldre som ligger till grund för ledningssystemet. Staten ställer krav på att vi ska göra saker tillsammans. Gun-Ann Öholm Jansson informerar om skolans incitament till att gå med i ledningssystemet. Skolan rymmer barn från 1-19 år. Skolan lät sig väljas in i KOLAgruppen och har som förväntan att vara delaktiga i frågor som berör skolan. Gun- Ann delger att vi har behov av att lära känna varandras perspektiv och vi behöver bli bättre på att arbeta tillsammans med en tydlig struktur. Vi behöver lära av varandra för brukarens bästa. Gun-Ann meddelar att skolan vill kunna bidra till barnens bästa. Skolan önskar en rejäl nystart med ledningssystemet för att det även ska anpassas efter skolans perspektiv. Det är viktigt att ledningssystemet är effektivt. Cecilia och Mats informerar om att strategigruppernas uppdelning bygger på olika regeringssatsningar och det arbete som pågår i länet. Jesper Ekberg, folkhälsochef på Landstinget ingår numera i strategigruppen barn och unga. Handlingsplanen för barn och unga, som dessa dagar ska ge underlag till, ska antas i Läns-LAKO den 3 oktober 2014.

3 3(13) Fokus i ledningssystemet ligger i dagsläget på att få igång de tre strategigrupperna med syfte att sedan kunna utvärdera hur mycket arbete som behöver ske på lokal nivå. Det finns en sund skepsis avseende hur många träffar som ska ske och vi får prova oss fram. Vi prövar oss fram även avseende hur arbetet ska ske i länsdelsgrupperna. Det finns andra mötesplatser också som inte finns inritade i ledningssystemet. Arbetet behöver ske med att lägga ner en del grupper, även om det är en smärtsam process. Region Jönköpings län blir den övergripande organisationen och hur placeras ledningssystemet in i den nya organisationen? Med anledning av regionbildningen kan samarbetet komma att förbättras och det kan skapa förutsättningar för ett närmare samarbete. Anders Saldner informerar om att Primärkommunaltsamverkansorgan (PKS) blir det nya samverkansorganet efter PKN. Arbetsordningen kommer under sommaren att skickas ut för godkännande till alla kommunstyrelser i länet. Ett verksamhetsavtal håller på att utformas som beskriver FoUrum, Miljösamverkan, Utbildning m.m. Beslut avseende verksamhetsavtalet kommer att fattas av kommunstyrelserna efter sommaren. Mats och Cecilia avslutar presentationen med att delge att vi måste utmana oss själva! Vi har en fantastisk möjlighet! Mats uppmanar alla till att fundera på vad är vi nyfikna på hos varandra?. Arbete i professionsgrupper med fokus på ledningssystemet Respektive grupp får i uppgift att diskutera följande frågor; 1. Vilka styrkor finns i ledningssystemet som inte fanns tidigare? 2. Vad vill jag/vi och våra verksamheter få ut av det gemensamma ledningssystemet? Svar på fråga två besvaras på blädderblock i punktform och lämnas sedan vidare till en annan grupp som får besvara följande fråga;. 3. Hur kan vår grupp underlätta och vad kan vi bidra med för att den andra gruppens förhoppningar ska bli uppfyllda? Resultat från grupparbetet och efterföljande diskussion Sammanfattande respons avseende fråga 1: Jämbördiga parter

4 4(13) Samverkan Gemensamma frågor Socialchefer om hur de kan underlätta för Landstinget: Alltid för alla, invånarfokus Tydlighet; mikro, meso och makro Gemensamma resultat Det ska synas för barnen Det ska skapas förutsättningar för barnen När vi ej kommer överens, tänk enkelhet Anställda ska uppleva att vi är en enhet Barn medskapande, process och strategigrupp Vi har en gemensam värdegrund och vi behöver leva efter den och utgå ifrån invånarens behov. Socialcheferna delger att de kommer att vara aktiva i de processer som finns i ledningssystemet, att de lever med följsamhet och tar med sig information till underchefer och kollegor på kommunerna. Socialcheferna delger att de saknar Primärvården i dessa sammanhang och anser att vi behöver bli bättre på dialog. Socialcheferna talar gott om samverkan och ledningssystemet. Vi har flera verksamheter, exempelvis Barnahus, som bedrivs i samverkan. Framgångsfaktorer från dessa verksamheter kan användas i fler sammanhang. Anställda ska känna att det är en enhet, med barnen som medskapare, vi behöver bli bättre på att efterfråga barnens åsikter. Göran Henriks förtydligar att det finns olika perspektiv avseende barn medskapande; att synas för barnen är ett uppifrån perspektiv medan barnet som medskapare är utifrån barnets perspektiv. Mats Bojestig anser att barn kanske ska vara med i strategigruppen barn och unga (medskapare). I överenskommelsen barn och ungas hälsa finns det inte en enda rad om vad barn och föräldrar har för roll i arbetet. Enkelhet är en god ingång men det är inte helt enkelt. Det är dock viktigt att barnen inte ska känna av att det kan vara krångligt, de ska känna att det är en enhet. Skolchefer om hur de kan underlätta för socialchefer: Vi vill 1. Vinn vinnarbete (inga förlorare) 2. Kund, brukare ska inte märka att det finns flera huvudmän 3. Hur ska vi vara säkra på att vi utgår från värdegrunden? (vår gemensamma)

5 5(13) 4. När, var och hur i samverkan Skolan kan bidra med: Skolans kompetens Vi vill verka för förståelse för varandras uppdrag (begränsningar m.m.) Prestigelöst och jämlikt förhållningssätt Utgå från barnkonventionen, vardagsmöten Landstinget och hur de kan underlätta för skolcheferna: Skapa goda förutsättningar för huvudprocesserna i respektive verksamhet med fokus på barnets bästa Rensa bland befintliga grupper, ett ledningssystem Ökad kvalité för barnens bästa Synkroniserade insatser Tydliga uppdrag Tydliga uppdragsbeskrivningar Åstadkomma mer verkstad kring gemensamma - barn och unga Effektivitet avseende resurserna; pengar, tid, personal och kompetens Landstinget delger att skolchefernas tankar stämmer väl överens med Landstingets. Landstinget ger följande förslag till hur vi kan arbeta vidare; Prioritera viktade 3 processer att stödja Fakta dokument Överenskommelse BHV Förskola i övervikt Flyktingbarn Stödja i följande utvecklingsarbete; BoU hälsovård Familjecentral Barnahus Landstinget anser att vi bör investera mer uppmärksamhet i befintliga strukturer och ge extra kraft till dessa så att de blir så bra som vi säger. Vi behöver rensa och tänka på hur arbetet blir effektivt. Vi behöver ett ledningssystem som är effektivt. Sammanfattande reflektion från dagens arbete är att vi tänker ganska lika i många frågor. Grupparbetssättet var bra, nytt och utvecklande. Vi har en positiv anda och tillsammans kan vi se möjligheterna. Arbetet är framåtsyftande och att vi gör det gemensamt.

6 6(13) 3. Dag 2 - Kommun och landstingsdatabasen (KOLADA) nyckeltal för kommuner och landsting Henrik Ahlgren, FoUrum och Marit Eriksson, Landstinget informerar om nyckeltal för kommuner och landsting samt nyckeltal inom Ung Folkhälsa och visar bifogad powerpointpresentation, Hur mår barnen i Jönköpings län? Det finns skillnader på kommunnivå och många av talen går att bryta ner på kommunnivå. Kontakta Henrik om det finns önskemål om statistik per kommun alternativt sök efter uppgiftena i KOLADA. SKL genomför årligen en undersökning av barn i åk 5 och 8 avseende om de känner sig trygga på skolan. Kvinnor rapporterar generellt mer hälsoproblem än vad män gör. Den psykiska ohälsan har ökat. Gränsdragning är viktigt att arbeta med på skolan, tjejer har generellt bättre betyg och pressar sig mer än killar. Det finns även tjejer som inte har några betyg alls. Marit informerar om att Folkhälsomyndigheten genomför undersökning och där finns uppgifter att hämta på riksnivå. Det pågår ett arbete för att ta fram en ny strategi för hur vi tillsammans kan jobba för en jämlik hälsa. Tre länsdialoger har genomförts, tankar och idéer kring strategin tas tacksamt emot. Henrik och Marit avslutar presentationen med uppmaningen att ta med befintliga indikatorer vid olika möten. Påbörja inte nya mätningar utan ta istället vara på befintlig data. 4. Arbete med fokus på handlingsplan kring barn och unga Märit Melbi informerar om att hon arbetar på SKL, avdelningen för ekonomi och styrning. Märit frågar vad vi i våra kommuner och landsting har för mål och hur vi i våra mål har fångat upp det som Henrik och Marit delgav med hjälp av statistiken. Handlar målen om att följa upp de mål som tagits fram eller handlar det om något annat? Varje kommun och Landstinget beskriver i korthet några av de viktigaste målen som finns, enligt nedan. Habo Ogiltig frånvaro i skolan

7 7(13) Mullsjö Rättsäker handläggning Samverkansmål Full måluppfyllelse Jönköping Likvärdiga villkor Inflytande över sin vardag och samhällsutveckling Ta tillvara ungas kraft Barnkonventionen Samtliga föräldrar ska rekommendera egen förskola Alla elever godkända i grundskolan Gymnasieexamen Trygghet Stöd Sävsjö Trivsel Kunskap, förbättra skolresultat Behörighet gymnasiet Vetlanda KASAM Näringsliv-skola Förbättra skolresultat Tillgänglig öppenvård Utveckla samverkan Samarbete frivilligorganisationer Aneby Barnens lärande, trivsel Rättsäkert sätt vid utredningar Delaktighet Andel inte återaktualiserade ärenden

8 8(13) Nässjö Ökad fokus på barnets rätt (barnkonventinen) Mötesplatser, fler Jämlik hälsa Trygg och säker livsmiljö Tranås Kunskapsmål Trygghet - stöd Miljömål Andel insatser öppenvård Tidsmål Folkhälsomål Eksjö 100 % godkänt 100 % gymnasieexamen max 3000 externa vårddygn/år Barnen ska leva i en trygg miljö hemmaplans lösningar Utvärdera insatser för barn i behov av omfattande insatser Gislaved Barns lärande; behörighet gymnasium, nå så långt som möjligt i sitt lärande Nämndmål; 1:a linjen verksamhet, samordnade insatser för stödinsatser => nå nationella mål i skolan Folkhälsomål Gnosjö (ingen representant från Gnosjö kommun fanns närvarande för att delge kommunens mål) Värnamo Trygghet Kreativitet utveckla Resultatmål Miljömål Rådgivning stöd till barn Ensamkommande barn

9 9(13) Vaggeryd Barnkonventionen hållbar långsiktigt arbete enligt artiklarna 2, 3, 6 och % godkända betyg Föräldrastödsprogram Barn ska komma till tals i utredningar Genomförda insatser följs upp Landsting Utgår från (11) 10 nationella folkhälsomål Barnkonventionen i alla verksamheter Samverkansmål; -SIP, vård planer, barnahus, barn- och ungdomshälsa, familjecentraler, brukarmedverkan, tillgänglighet, lika vård, FAKTA-dokument Märit delger att det är viktigt att vi reflektera och diskuterar kring våra mål! Arbete i tvärgrupper med fokus på handlingsplan kring barn och unga inklusive efterföljande diskussion Grupperna får i uppgift att diskutera följande frågor; 1. Finns det intressanta/tydliga likheter/skillnader i våra mål? 2. Vilka gemensamma områden ser ni som prioriterade att jobba vidare med i länet för barn och unga? Grupp 1 Fråga 2: Barn som riskerar psykisk ohälsa och utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Vilka riskerar att hamna i ett beroende och hur möter vi dem för att de ska bli en del av samhället? Hur gör vi med allt vi redan gör? Samla fånga och maximera de insatser som finns för barn i riskzonen. Tänk enhetligt, identifiera resurser, tidig insats, tillgänglighet, barnens rättigheter. Grupp 1 delger att Barnkonventionen är lag i Norge och att de jobbar mycket med tidiga insatser och gjorde en bra verkstad i gemensam insats. Alla huvudmän arbetade tillsammans fram till dess att musklerna fanns i den egna familjen istället. Hur jobbar vi i vårt län med vår värdegrund för att få verkstad i den?

10 10(13) Grupp 2 Fråga 1: Gupp 2 anger att det finns likheter i form och innehåll i våra mål. Det är viktigt att inte blanda ihop indikator och mål. Fråga 2: Gupp 2 anser att det finns olikheter och att det finns behov av en nulägesskanning avseende hur det ser ut, exempelvis avseende våra enkäter. Vi behöver utgå ifrån en gemensam databas. Ledningssystemet behöver byggas med tydliga uppdrag och gränsdragningar, det behöver rensas. Vi behöver bli eniga i folkhälsoarbetet. Grupp 3 Fråga 1: Grupp 3 anger trygghet och miljömål, målsättningarna är olika i kommunerna. Vision kontra mål är lite glidande. Vi behöver enas om gemensamma mål som varje verksamhet sedan kan bryta ner. Fråga 2: Hur ska vi sätta gemensamma mål? Vi behöver ha mål som engagerar och leder till barns välbefinnande. Tänk om, tänk nytt, utgå inte ifrån det gamla! Hur får vi till medverkan? Vi arbetar med Barnkonventionen och det är viktigt att vi lyssnar till barnen, men professionen behöver kanske fokusera mer. När vi lyckas med vårt arbete med medinflytande, hur gör vi då med de barn som inte vill prata och hur når vi dem? Samverkan är viktigt och att vi ska upplevas som en enda aktör. Hur samverkar vi och för vems skull samverkar vi? Vi behöver ha som mål och ambition att det inte ska märkas att barnen möter flera olika verksamheter utan att det ska kännas som en enhet. Det enskilda barnet ska uppleva att den möter en aktör. Hur kan sekretessärenden förenklas så att samverkan och handläggningen med barnet kommer att underlätta? En del problem kan ses som att de tillhör livet, exempelvis oro och sömnproblem. Om vi vet att det inom psykiatrin kommer problem som tillhör livet, kanske vi inte måsta sjukdomsfokusera på alla delar, det är kanske inte så allvarligt att vi inte alltid sover så bra. Grupp 4 Fråga 1: Grupp 4 anger att målen är lite för otydliga för att vi ska kunna enas om dem. Om vi ska lyckas med en gemensam målsättning så handlar det om hela systemet. Fråga 2: Det är av stor vikt med tidiga insatser och att hitta de bekymmer som finns för att lyckas med måluppfyllelsen. Vi behöver hitta hindren tidigt för att uppnå målen. Föräldrar som inte vill ha kontakt med socialtjänsten, hur når vi dem? Finns

11 11(13) det yrkesgrupper inom socialtjänsten som skulle kunna finns i skolans värld med syfte att undvika problem. Det finns sätt att lösa problem gemensamt och det finns olika saker som kan främja de tidiga insatserna, exempelvi andra insatser än lärare i skolan. Grupp 5 Fråga 1: Gruppen anger att skolan har mycket fokus på trivsel och betyg medan socialtjänsten fokuserar på rättsäkerhet och gällande lagar och regler. Fråga 2: Grupp 5 anser att om vi ska göra något annorlunda behöver vi byta perspektiv, vi behöver verkligen ha med barn och använda arbetssätt som inbjuder till att vi lyssnar på barnen. Perspektivbytet kan vi ha gemensamt t.ex. i ett gemensamt arbete med tidiga insatser, det kan varje verksamhet utgå ifrån. Vi behöver utgå ifrån barn på ett bättre sätt. Vad tycker barn och unga - fråga barnen! Var är barnen när vi ska ta fram en handlingsplan för barn och unga? De borde finnas på plats! Behov i centrum och barn och föräldrar utanför. Perspektivbyte handlar om: - Barnet! Vi pratar om barnet - Resultat över gränserna Grupp 6 Fråga 1: Grupp 6 anger organisatoriska mål och resultat för den enskilde eller gruppen. Om vi bara har mål för organisationen kan det bli kontraproduktiva för individen vilket kan leda till stress m.m. Hur jobbar vi med målen, de är viktigt att tänka på. Den psykiska hälsan är viktig. Fråga 2: Tidig insats och att lyfta frågor i tidigt skede. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma att det finns disfunktionella familjer och sätta in rätt insatser tidigt. Hur kommer vi åt insatsen? Vi måste hitta vägar och det är viktigt för oss gemensamt. Grupp 7 Fråga 1: Grupp 7 anger att de mål som finns i respektive verksamhet är rätt lika varandra. Vi utrycker en gemensam värdegrund och vi pratar samma språk. Fråga 2: Ett område som vi jobbar mycket med men som vi behöver arbeta ännu mer med är psykisk ohälsa. Vi behöver kompetensutveckling på olika nivåer avseende nya rön, lagar och förordningar inom de områden som vi bestämmer att arbeta med. Vi ska behålla nyfikenheten och arbeta för barns trygghet. Som ett inspirerande exempel delges att en föreläsare avslutade sin presentation med visionen om att när varje barn vaknar, kliver upp ur sängen, borstar sina tänder och tittar sig i spegeln, att de då ler och säger jag duger!.

12 12(13) Inspiration inför framtiden Märit delger att hon arbetar med styr- och ledningssystem utifrån ett kommunperspektiv och meddelar att det är svårt att arbeta med målsättningar. Styrningen handlar om vad vi vill och vad vi vill uppnå, viket sätts av politiken och det måste vara mätbart i stor utsträckning samt ha medborgarfokus. Ledning handlar om att inriktningen blir till, kunskap, ledarskap m.m. Styr- och ledningssystem innefattar alla dessa delar. Märit gör kommunkompasser och ser en trend i att det spretar. Det är svårt att lyckas med en tydlig ledning i arbetet. Det finns ofta en mix av tydliga mål och värderingar. Vi behöver hitta sätt att ta reda på om vi blir bättre genom att genomföra bättre uppföljning. Använd exempelvis ett 40-tal mått som ska ge verktyg för att följa och styra. Det är inte helt lätt att styra och leda en verksamhet utifrån de mål som vi angivit! Märit frågar varför det inte blev så mycket diskussion avseende fråga 1? Det är intressant, vi gick direkt på verkstad. Märit anser att vi nog vill samma sak men att vi har olika sätt att se det på. Det är en utmaning att hitta ett gemensamt tankesätt. En medverkande delger att vi är här för att hitta gemensamma mål och skapa underlag till en handlingsplan för barn och unga och därför går vi på fråga två, vi är doers. Märit delger att vi alla vill barnen väl, det är tydligt! Märit avslutar med att delge lite framtidsinspiration och visar bifogad powerpointpresentation; Hur ska jag som politiker prioritera? Hur ska vi få till samverkan? Märit har arbetat med nya perspektiv tillsammans med 16 kommuner och ett landsting i Värmland. Märit riggade ett lednings- och styrningsteam och de insatser som var viktigast var bland annat politikernas prioriteringar. En utbildning skapades för politiker med syfte att hjälpa dem att prioritera (öppna prioriteringar), men nästan inga politiker anmälde sig. Märit delger att man inte blir politiker för att göra öppna prioriteringar, politiker behöver kunskap och insikt om annat och prioriteringar är bara en liten del av det stora hela. Förvaltningarna har ett ansvar att ge underlag till politiker för att de ska kunna göra prioriteringar. Förvaltningarna behöver sammanväga olika behov. Allt kan bli politik! Vi måste gilla läget avseende detta när vi jobbar i en politiskt styrd verksamhet. Politikerna finns inte alltid tillgängliga för oss. Vi måste hjälpa

13 13(13) politikerna med att få en rimlig bild av hur verksamheten ser ut. Politiker har rätt att kräva fakta och det har vi också, vi har en bra källa, använd den! Vad upplever brukarna att de har för behov. Anpassa utbud och tjänster efter brukarnas behov. Vi behöver hitta bättre former för våra enkäter! Det är viktigt att personer med samma position möts, en hög ledningsnivå både på politisk- och tjänstemannanivå. Politikerna måste äga den här frågan och syftet måste tydliggöras vid varje träff, exempelvis att lära av varandra och att förbättra för invånarna. Se på målen utifrån den egna verksamheten och vilka förbättringar som behöver ske för att vi gemensamt ska uppnå målen. Det är möjligt att sätta gemensamma mål! Ha ett fåtal, men konkreta och uppföljningsbara mål! Framgångsfaktorer Ha en beredningsgrupp på 6-8 personer med olika kompetenser och ta fram inspirerande underlag. Politiken vill och ska inte veta allt, genomför korta och snabba presentationer om förslagsvis 3 minuter med fokus på uppdrag, arbete och resultat. Tänk på det goda samtalet och använd övningar för att alla ska komma till tals. Vad leder all samverkan till? Vad leder samverkansgruppernas arbete till? Märit rekommenderar att genomföra en inventering av grupperna avseende uppdrag m.m. Tänk på ett greppbart omfång, vi dränks av information men törstar efter kunskap. Var medveten om att förändringar och resultatförbättringar ofta sker långsamt i en verksamhet. Diskutera igenom lösningar. Märit avslutar sin presentation med att ställa frågan Hur kan ni inspirera politiker i landsting och kommuner att samordna arbetet med barn och unga?. Yvonne tackar Märit för hennes medverkan och meddelar att det under de två dagarna har synliggjorts att det finns många gemensamma beröringspunkter som kommer att ligga till grund för den gemensamma handlingsplanen. Strategigruppen barn och unga kommer att träffas direkt i eftermiddag med syfte att arbeta vidare med handlingsplanen som ska presenteras för KOLA-gruppen den 18 september. Cecilia meddelar att hon tycker att det har varit två inspirerande dagar. Gun-Ann tackar för internatets utmanande och inspirerande program Sandra Widheimer administratör