EXAMENSARBETE. Betydelsen av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi. Malin Bäckström Therese Rudh. Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut

Transkript

1 EXAMENSARBETE Betydelsen av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi Malin Bäckström Therese Rudh Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Institutionen för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Betydelsen av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi - en litteraturstudie The Importance of Creative Activities in Occupational Theraphy - a literature review Författare: Malin Bäckström Therese Rudh Examensarbete i Arbetsterapi, 15 h Vårterminen 2012 Handledare: Gunilla Isaksson Examinator: Maria Larsson-Lund 1

3 Rudh, T., & Bäckström, M. Betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi- en litteraturöversikt. The importance of creative activities as an intervention in occupational therapy - a literature review. Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp. Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Sammanfattning Kreativa aktiviteter har använts genom arbetsterapins historia och påvisat positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat självförtroende, förbättrad eller utvecklad förmåga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lämpliga sökord. Detta resulterade i 8 vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och resulterade i 3 kategorier. Kreativa aktiviteter främjar ett positivt skifte av fokus i förhållande till känslor, Kreativa aktiviteter ökar självförtroende och välmående samt Kreativa aktiviteter främjar social interaktion. Resultatet visar att kreativa aktiviteter har en positiv inverkan på tillvaron. Deltagarna i studier som utövade kreativa aktiviteter i form av träarbete, trägårdsarbete, målning och keramik kände att de kunde skifta fokus från bekymmer, utmattning och smärta till hopp, glädje och att det gav mental energi. Utövandet stärkte och ökade även känslomässigt välmående och självförtroendet hos deltagarna. Kreativa aktiviteter gav också en struktur av tiden, försåg deltagarna med syfte och mening med livet och ökade deras självförtroende. Den sociala interaktionen främjades genom deltagande i en självvald meningsfull kreativ aktivitet i grupp eller individuellt. Slutsatser som kan dras från denna studie är att kreativa aktiviteter kan bidra till att utövaren kan öka och stärka sitt självförtroende och sin självkänsla, känna delaktighet och främja social interaktion. Kreativa aktiviteter kan bryta negativa tankebanor mot ett tillstånd av positiva känslor som glädje och tillfredställelse. Sökord: occupational therap*, creative activity, creative arts and creativity 2

4 Rudh, T., & Bäckström, M. The effects of creative activities as an intervention in occupational therapy-a literature review. Betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi- en litteraturöversikt. Examinationpaper 15hp, Luleå technical university, the Institution of healthscience Abstract Creative activities have been used within the occupational therapy history and demonstrate positive effects on health and wellbeing. It have been found that the exercise of a self-selected meaningful creative activity, among other things, lead to increased confidence, improved or developed ability to solve problems and create balance and harmony in life. The purpose of this study was through a literature study to describe the importance of creative activities as an intervention in occupational therapy. To answer the purpose the authors conducted a literature study to gain a deeper knowledge and describe existing knowledge in the chosen field. Data was collected through databases and appropriate keywords. This resulted in eight scientific articles. A content analysis was carried out and the final analysis resulted in 3 categories. "Creative activities promotes a shift of focus in relation to feelings," "Creative activities increase self-confidence and well-being "and "Creative activities promotes social interaction." The result showed that creative activities have a positive impact on life. Participants in the study who exercised creative activities such as woodwork, gardening, painting and pottery felt that they could shift the focus of worries, exhaustion and pain to hope, joy, and those activities gave mental energy. The exercise strengthens and also increases the emotional well-being and self-confidence of the participants. Creative activities resulted in a structure of time, provided the participants with the purpose and meaning of life and increased their self-confidence. Social interaction were enhanced by participating in a self-selected meaningful creative activity in groups or individually. Conclusions to be drawn from this study are that creative activities can help the practitioner to enhance and strengthen their confidence and self- esteem, feel participation and promote social interaction. Creative activities can break negative thinking towards the state of positive emotions such as joy and contentment. Keyword: occupational therap*, creative activity, creative arts and creativity 3

5 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund.6 Arbetsterapins historia Arbetsterapi och meningsfulla aktiviteter....8 Kreativa Aktiviteter...8 Metod 8 Litteratursökning Analys...10 Etiska reflektioner...11 Resultat...12 kreativa aktiviteter främjar ett positivt skifte av fokus i förhållande till känslor..12 kreativa aktiviteter ökar självförtroende och välmående...14 kreativa aktiviteter främjar social interaktion..15 Diskussion...17 Resultatdiskussion...17 Metoddiskussion..21 Slutsats.22 Tillkännagivande.22 Referenslista...23 Bilaga 1 26 Bilaga

6 Inledning Att skapa och låta kreativiteten inom oss speglas i en meningsfull aktivitet kan ha stor betydelse för hälsan. Genom utövandet av en självvald och meningsfull aktivitet kan känslan av välbefinnande och god hälsa upplevas. Arbetsterapi som profession har ofta associerats med kreativa aktiviteter och på de senaste decennierna har man kunnat se en ökad användning av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi. Kreativa aktiviteter inom arbetsterapi har ett brett användningsområde och kan utövas oavsett ålder, kön eller oberoende av funktionsnedsättning. Under vår utbildning kom vi i kontakt med kreativa aktiviteter och utövar själva olika typer av kreativa aktiviteter på vår fritid, vi har därmed tro på att det är bra verktyg inom arbetsterapi. Vår avsikt med denna studie är att kunna bidra med ökad kunskap om betydelsen av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi genom en litteraturöversikt, i syfte att främja hälsa och välbefinnande. 5

7 Bakgrund Arbetsterapins historia För att få en bild av hur kreativa aktiviteter används inom arbetsterapi är det av betydelse att förklara arbetsterapins utveckling och historia. Så tidigt som slutet av 1800-talet influerades arbetsterapi av två läkare som hade stort inflytande på moral treatment rörelsen. Det innebar att mentalt sjuka människor fick utöva vardagliga sysslor och sedan ansågs vara friska nog att vistas bland andra normalt begåvade människor. Arbetsterapi har enligt Kielhofner (2004) utvecklats genom tre olika paradigm. Det första paradigm växte fram ur moral-treatment rörelsen som startade vid början av 1900-talet (Kielhofner, 2004). Fokus var att hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning till ett bättre liv och välbefinnande. Upprättande av struktur och rutiner möjliggjorde för en fungerande vardag (Ikiugu, 2007). Utifrån moral treatment-rörelsen utvecklades aktivitetsparadigmet, där lades fokus på samspelet mellan kroppen, själen och miljön. Aktivitet ansågs uppmuntra patienterna till att utnyttja sina fysiska och mentala förmågor, vilket i sin tur ansågs hjälpa mot fysiskt och psykiskt ohälsa. Under 1950-talets början kritiserades arbetsterapiyrket av läkarkåren, de ansågs inte ha tillräckligt vetenskapliga grunder. Kritiken ledde till en förändring och ett nytt paradigm började växa fram. Kielhofner (2004) kallade det för mekanistiska paradigmet och det innebar en ny människosyn, en tro om att de inre kroppsliga mekanismerna spelade allt större roll. Mätbara behandlingsformer utvecklades för att kunna påvisa förbättringar vid behandling. Människan ansågs bestå av olika delar som kunde påverkas och analyseras var för sig. Mekanistiska paradigmet kom att ge arbetsterapi ett vetenskapligt erkännande. Industrialismen förändrade synen på kreativa aktiviteter som exempelvis trägårdsarbete, de ansågs vara värdefulla eftersom det bidrog till att främja människors hälsa. Konst och hälsa började allt mer påvisa att de påverkade varandra på ett positivt sätt. Där började synsättet på hantverksarbetet som hälsofrämjande växa fram, hantverksarbete var ett sätt att fylla tomrum i människors liv (Friedland, 2003). Under 1980 och 1990-talet har ett nytt paradigm återigen börjat ta form, arbetsterapi kritiserades av vissa för att påminna om sjukgymnastik och att professionen var tvungen att gå tillbaka till ursprungstanken om fokus på aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande. Idag har aktivitet och dess betydelse för hälsa blivit ett starkt signum för arbetsterapin (Törnkvist, 1995). 6

8 Arbetsterapi och meningsfulla aktiviteter Människan är i grunden en aktiv varelse. Aktiviteter som utförs med stor entusiasm beskrivs som meningsfulla aktiviteter och kännetecknas av att människan deltar frivilligt, har ett intresse för och är motiverad till att utföra aktiviteten (Dahlin-Ivanoff & Kroksmark, 1995). Meningsfulla aktiviteter är ett viktigt och välanvänt begrepp inom arbetsterapi. Individens aktiviteter är viktiga för att känna sig delaktig i sin livssituation, för främjandet av hälsa och välbefinnande. Människors upplevelse av aktivitetens meningsfullhet kan påverkas negativt av att plötsligt behöva mer tid för att utföra en aktivitet eller av att behöva använda ett hjälpmedel eller hjälp med aktiviteter som normalt utförs självständigt (Blesedell Crepeau, Cohn, & Boyt Schell, 2009; Kielhofner, 2008). Aktiviteten ger mening till livet och är av stor vikt för människans självkänsla. Personer med funktionsnedsättning kan genom arbetsterapeutiska interventioner delta i meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapeuten bör basera och bygga sitt arbete på en förståelse för delaktighetens roll för hälsan. Delaktighet är vad människan gör med sin tid, hur aktiviteter organiseras och vilket syfte de tjänar, vad de har för betydelse för individen och samhället (Vrkljan & Miller-Polgar, 2001). Delaktigheten influeras av personers vilja och vanor och har stor betydelse i personens engagemang i olika situationer (Canadian Association of Occupational Theraphy [CAOT], 2002). För att som arbetsterapeut kunna främja hälsa och välbefinnande ska utgångspunkt för arbetet vara klientens vilja och mål. Klientcentrering beskrivs som att arbetsterapeuten tillsammans med klienten väljer en åtgärd som maximerar klientens engagemang i största möjliga mån. Att arbeta klientcentrerat syftar till att nå delaktighet och meningsfullhet (Blesedell Crepeau, Cohn, & Boyt Schell, 2009; Kielhofner, 2008). I sitt arbete med klienten kan arbetsterapeuten använda sig av gruppen, eller individanpassad aktivitet som terapeutiskt medel. Användandet av meningsfulla aktiviteter är väldigt effektfullt på utövaren, speciellt när det utförs tillsammans i en grupp. Gruppen är designad för att passa människor med liknade problematik. Att medverka i grupp för deltagarna närmare varandra. Interaktionen med gruppen ger möjlighet att dela med sig av erfarenheter, ge stöd, information och förslag på lösningar samt identifikation av problem (Eklund, Gunnarsson, & Leufstadius, 2010). Vid utförandet av en meningsfull aktivitet kan något som kallas flow uppstå. Det är när själva aktiviteten är belönande i sig, och tack vare den känner personen inre tillfredställelse. Handlingarna karaktäriseras av att de är autoteliska de vill säga att man gör den för sin egen skull. Alltså det är själva handlingen i sig som är belöningen. Flow kan beskrivas som en känsla av att tiden står still och personen blir helt uppslukad av 7

9 aktiviteten (Csikszentmihalyi, 2007). När tillståndet flow uppnås kan det ha en helande effekt på människan. Minnet sorterar bort tankar, smärta, bekymmer, och oro för en stund (Griffiths, 2007). Livet är oförutsägbart, plötsliga händelser som inträffar kan hindra en person från att utföra meningsfulla aktiviteter med konsekvenser av nya aktivitetsmönster till följd. Kreativa aktiviteter kan under förändrade livssituationer erbjuda alternativa sätt att utföra meningsfulla aktiviteter på, som bidrar till hälsa och välbefinnande (Vrkljan & Miller-Polgar, 2001). För att en kreativ aktivitet i behandlingssyfte ska ha någon terapeutisk vinst, så måste den ha ett syfte, ett värde och en mening för individen (Griffiths, 2007). Vid utförandet av en meningsfull aktivitet kan utövaren komma till en punkt där man känner sig totalt hängiven till aktiviteten. Koncentrationen är intensiv, medvetenheten ökar och känslan av passerande tid upphör. En känsla av tillfredställelse inombords upplevs (Csikszentmihalyi, 2007). Kreativa aktiviteter Människan har under alla tider skapat och låtit sig inspireras av sin kreativa anda. Genom att vara aktiv i sitt skapande och genom sin kreativitet har människan förmågan att föreställa sig olika lösningar på problem (Eklund, Gunnarsson, & Leufstadius, 2010). Alla människor är i grunden kreativa, vissa människor har större förmåga än andra. Grundförutsättningen finns däremot inom var och en av oss. Kreativitet kan definieras på många olika sätt, enligt Schmidt (2005) är det en medfödd förmåga att tänka och agera på naturliga sätt, uppfinningsrikedom, hitta nya lösningar på problem och behov samt hitta nya former att uttrycka sig på. Att arbeta med en kreativ process är betydelsefullt och bringar positiva känslor för utövaren. Genom att arbeta med kreativa aktiviteter ser man hur den enskilde individen stärks inom olika områden. Större känsla av mening och tillhörighet, ökad självkännedom och självkänsla samt kompetens är effekter av den kreativa aktivitetens verkan. Kreativa aktiviteter kräver tillgång till ett medel eller material. Medel kan vara i form av kroppen vid dans eller rösten vid sång, material i form av exempelvis lera vid drejning (Schmidt, 2005). Arbetsterapeuter kan använda kreativa aktiviteter exempelvis till barn som har psykiska samt fysiska funktionsnedsättningar. Det är då viktigt att beakta kreativa aktiviteters inverkan på barnet. Kreativiteten som barn har i sina tidiga år och som arbetsterapeuter kan arbeta med är avgörande för deras utvecklingsmöjligheter, ju rikare kreativa erfarenheter är, desto större möjligheter har barnet att utveckla begåvningar och förmågor som de behöver i dagsläget och 8

10 i framtiden (Duffy, 2006). Kreativa aktiviteter kan även användas till vuxna inom både den somatiska och psykiatriska vården. Syftet kan vara att återupprätta förmågor och få klienten att utföra sina dagliga rutiner, vanor och aktiviteter. Ett annat syfte kan vara att hjälpa patienten att förvärva nya färdigheter som i förlängningen kan leda till deltagande i en social aktivitet (Holder, 2001). Aktiviteten ska vara meningsfull för individen och arbetsterapeuten kan därför inte använda vilken kreativ aktivitet som helst. Vikten ska ligga på processen i skapandet och inte på slutprodukten. Arbetsterapeutens roll är att bland annat närvara och finnas till hands. En kreativ aktivitet kan medföra känslan av frihet från skyldigheter eller begränsningar, frihet av val, njutning, inneboende motivation, flyt, självuttryck, aktivitets engagemang, avslappning, kontrollkänsla eller upphävande av verkligheten (Blesedell Crepeau, Cohn, & Boyt Schell, 2009). Kreativa aktiviteter har spelat en stor roll i arbetsterapeut yrkets historia. Med vetskap om detta är det av relevans med fortsatta studier inom ämnet. Det känns viktigt att belysa kreativa aktivitetens betydelse eftersom det är en form av behandlingsmetod inom arbetsterapi som visar positiv effekt på hälsa och välbefinnande. Med en ökad kunskap om betydelsen av kreativa aktiviteter skulle en bättre översikt erhållas om hur de kan användas som intervention inom arbetsterapi. Vi har därför valt att genom en litteraturstudie göra en sammanställning av tidigare forskning vald utifrån att besvara vårt syfte. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk intervention. Metod Litteratursökning För att uppnå studies syfte har en litteraturstudie genomförts. Enligt Friberg (2006) är detta en lämplig metod vid beskrivning av kunskapsläget inom ett specifikt kunskapsområde. En litteraturstudie ger en bra överblick av den forskning som gjorts inom det aktuella området och det resultat som framkommit genom tidigare forskning. Datainsamlingen skedde genom att publicerade vetenskapliga artiklarna systematiskt valts ut. Författarna valde artiklar med ett abstrakt som motsvarade studiens syfte och utförde en noggrannare granskning och analys. Författarna undersökte sedan hur alla de olika resultaten överensstämde med varandra. 9

11 Datainsamlingen har skett genom databaserade sökningar av vetenskapliga artiklar i databaser via Luleå tekniska universitet. Författarna gjorde den systematiska sökningen med utvalda sökord och sökordskombinationer och detta tillvägagångssätt dokumenterades. Databaserna som genomsöktes var CINHAL och PubMed. Dessa ansågs relevanta för de innehåller vetenskapliga artiklar inom hälsa och sjukvård och har ett stort urval av artiklar som rör arbetsterapi. De sökord som användes utgick från syftet och var: occupational therap*, creativity, creative arts, creative activity. En sammanställning av databaser, sökkombinationer, sökord och urval kan överblickas, se bilaga 1. Trunkeringen(*) efter sökordet möjliggör träffar på det specifika ordets alla möjliga böjningsformer (Friberg, 2006). 5 artiklar återkom i flera databaser och i flera sökordskombinationer, dessa har endast tagits ur en databas. För att artiklarna skulle kunna inkluderas krävdes att artiklarna skulle vara skrivna på engelska och publicerade efter år 2000 och att det framgick i abstrakten att de är relevanta utifrån studies syfte. Båda författarna läste samtliga abstrakt som uppkom vid söknigarna. De kvarvarande 25 artiklarna, som uppfyllde kriterierna, lästes i sin helhet och ytterligare 11 artiklar exkluderades på grund av att de inte var relevanta och besvarade inte studiens syfte. 14 artiklar kvalitetsgranskades vilket sedan resulterade i 8 utvalda artiklar som alla motsvarade studies syfte och de ställda inklusionskriterier, samt var av tillräckligt god kvalitet. Författarna gjorde en samlad bedömning av kvalitén på artiklarna. Utifrån förslag på frågor av Friberg (2006) och detta utfördes gemensamt av båda författarna. Utifrån hur väl artiklarna kunde besvara nedanstående frågor, fastställdes artiklarnas kvalitet. - Är syfte tydligt formulerade? - Är teoretiska utgångspunkter beskrivna? - Hur är metoden beskriven och är den lätt att förstå? - Beskrivs urvalskriterier och urvalsgruppen? - Hur analyserades data? - Vad visas i resultatet? 10

12 Analys Det insamlade materialet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2008) vilket innebär att skildra variationer i textinnehållet genom att beskriva likheter och skillnader. Syftet med metoden är att koda och kategorisera mönster som förekommer. Författarna läste var för sig noggrant igenom texten flera gånger, detta för att få en god översyn och för att förstå innehållet. Därefter tog författaren ut meningsbärande enheter som svarade på studiens syfte. När detta var gjort kondenserade författarparet alla meningsenheter tillsammans, i detta skede översattes också den engelska texten till svenska. Kondensering av en text är när man gör texten kortare och mera lätthanterlig utan att förlora det centrala innehållet i texten. Dessa kondenseringar abstraherades sedan till koder. Analysen fortsatte sedan med att författarparet sorterade koderna. Koderna sorterades därefter av dem till olika kategorier som belyste syftet, enligt den metod som Granskär och Höglund Nielsen (2008) beskriver. Genom hela processen har även handledaren deltagit och diskuterat kring analys av data. Analysen resulterade i 3 kategorier. Exempel på hur meningsbärande enheter kondenserats till kategorier beskrivs av tabell 1. Tabell 1 Exempel på meningsbärande enheter, kondenseringar, koder och kategorier Meningsbärande enheter Kondensering Koder Kategorier Other informants described how engagement in creative activities helped them shift their focus from their worries, fatigue and even pain to a focus on hope, joy and, as Beth said, mental energy...the participants valued art therapy as a way to increase self-confidence and to gain a sense of achievement. These activities promoted social interaction Hjälpte att skifta fokus från bekymmer, utmattning och även smärta till hopp, glädje och mental energi En väg till att öka självförtroende och känslan av prestation och åstadkommande. Främjade social interaction. Fokus/känsla Självkänsla Välmående Social Delaktighet Kreativa aktiviteter främjar ett positivt skifte av fokus i förhållande till känslor. Kreativa aktiviteter ökar självförtroende och välmående. Kreativa aktiviteter främjar social interaktion 11

13 Etiska reflektioner Datamaterialet har hanterats med noggrannhet av författarna så ingen förändring av innehållet eller förvrängning skulle uppstå. Resultat Dataanalysen resulterade i 3 kategorier som beskriver betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention. De kategorierna är: Kreativa aktiviteter främjar ett positivt skifte av fokus i förhållande till känslor, Kreativa aktiviteter ökar självförtroende och välmående, Kreativa aktiviteter främjar social interaktion. Nedan beskrivs kategorierna mer i detalj. Kreativa aktiviteter främjar ett positivt skifte av fokus i förhållande till känslor. I kategorin beskrivs hur deltagarna från ett flertal studier genom att involvera sig i kreativa aktiviteter kom att förändra sina känslor i en mer positiv riktning. Ett flertal studier (la Cour, Josephsson & Luborsky, 2005; Perruzza & Kinsella, 2010; la Cour, Josephsson, Tishelman & Nygård, 2007) belyser den positiva betydelsen av utförande av kreativa aktiviteter i förhållande till deltagarnas känslor. la Cour et al (2007) beskriver i sin artikel hur deltagarna kände att de kunde skifta fokus från bekymmer, utmattning och smärta till hopp, glädje och att det gav mental energi. Deltagarna kunde engagera sig i kreativa aktiviteter såsom träarbete, trädgårdsarbete, målning och keramik. Aktiviteterna erbjöds i sessioner av 2.5 timme 3 dagar i veckan. I en tidigare artikel beskriver la Cour et al (2005) hur deltagarna kände att de kunde vara kvar i kontakten med livet och känna sig levande genom kreativa aktiviteter trots sin allvarliga sjukdom. Detta stärks även av Perruzza och Kinsella (2010) där deltagarna i studien kände att deras uttryck av känslor, tankar och sinnesstämning förändrades vid kreativa aktiviteter som exempelvis musik terapi, textilarbete och att måla. Detta främjade förmågan att överkomma självmordsföreställningar och rädslor. Engagemang i kreativa aktiviteter beskrivs av deltagare som en utvecklande process. Processen involverade två olika nivåer: produktionen av ett material bestående av lera, trä, textil, tvål samt färg och en process av en individuell utveckling. Den kreativa processen som är kopplad till att skapa involverade tre olika steg; starta upp med en idé, börja skapa och ge form åt materialet och till sist slutprodukten (la cour et al, 2007). Deltagarna beskriver 12

14 ytterligare hur viktigt det var att ha kontroll över val och mål av aktivitet. Känslan av kontroll genom hela den kreativa processen främjade deltagarnas skifte av fokus från negativa känslor till glädje och tillfredställelse. Kreativa processen involverade tillfälligt andrum från bekymmer och oro om sjukdomen och gjorde dem omedvetna om tid, behov, omgivningen och sina problem (Griffiths, 2008; La cour et al, 2005; Spring et al, 2010). Deltagarna kunde genom kreativa processen och ett skifte av fokus i förhållande till känslor uppnå ett tillstånd av flow. I en artikel gjord av Griffiths (2008) beskrivs flow som en stimulering av tankar. Deltagarna i studien engagerade sig i kreativa aktiviteter såsom syslöjd, drejning och målning. Detta tillstånd ersatte i viss mån några av de negativa tankar som fanns och deltagarna beskrev att känslor av flow ledde till avslappning och minskning av spänningar. Koncentrationsnivån var så hög så att tid och rum försvann och fokus kunde behållas på aktiviteten. Deltagarna beskrev att de kunde hålla de negativa tankarna ifrån sig under aktiviteten. Deras involvering i planeringen av val och utformande av vald kreativ aktivitet gav en känsla av motivation och medförde även hopp om framtiden. Motivationen som de kreativa aktiviteterna gav beskrevs exempelvis av en person som grundläggande för att orka kliva upp ur sängen. De beskrev ytterligare hur de blev fullt upptagna sig i själva görandet och att det tog bort tankarna från allt annat. Detta bidrog till upplevelser av känslor såsom positivitet och tillfredställelse (Griffiths, 2008). Deltagare i en annan studie fick delta i en vinterbaserad trädgårdsgrupp vilket var en utmärkt väg för att rikta om tankarna till mer behagliga saker då deras sjukdom bidrog till ihärdiga smärtsamma upplevelser (Spring et al, 2010). En viktig faktor som återkommer i ett flertal studier är miljöns betydelse för att kunna främja skiftet av fokus i förhållandet till deltagarnas känslor (la Cour et al, 2005; Griffiths, 2008). Det krävdes en miljö som var generös och kravlös. Det handlade om mod och ett risktagande för deltagaren. Miljön hade en fysisk, psykisk och social betydelse och dessa hade lika stor betydelse i den kroppsliga processen av återhämtning och helande. Miljön handlade även om att den skulle främja skapandet i form av att vara rymlig och innehålla de rätta verktygen. Det belyses i artiklarna (la Cour et al, 2005; Griffiths, 2008) hur deltagarna behövde känna sig välkomna, trygga och avslappnade i miljön där de skulle utföra kreativa aktiviteter samt att det inte fick finnas någon press i utförandet av aktiviteten. Detta främjade deltagarnas skifte av fokus i förhållande till känslor. 13

15 Kreativa aktiviteter involverar även konfrontationer för deltagarna. Detta handlar om att konfronteras i förhållande till kroppsliga hinder eller psykiska barriärer som de upplevde när de arbetade med material och skapande objekt med lera, trä, trädgårdsarbete och färg. Dessa konfrontationer verkade stimulera eller provocera deltagarna till en kreativ process av upptäckande att finna nya vägar att hantera svåra problem. Studien beskriver vidare hur man bara fokuserade på det som var dåligt men genom utövandet av kreativa aktiviteter kunde de skifta känslorna till något positivt och häpnadsväckande bra (la Cour et al, 2007). la Cour et als (2005) beskriver i sin artikel hur glädje uppstod för deltagarna vid skapandet av verket genom den sensoriska kontakten med materialet. Specifikt handlade detta om att få skapa med och använda sina händer och kropp och detta gjorde att de kände glädje och tillfredställande. la Cour et al (2005) och Griffiths (2008) beskriver vidare hur deltagarna i studien som lider av ångest, depression och bipolär sjukdom lyckas skifta deras negativa och destruktiva tankar till känslor i positiv riktning som ökad självinsikt, kontroll, glädje och avslappning. Vidare beskrivs hur källor av glädje uppkom för slutprodukten av deltagarnas skapande. Deltagarna beskrev en känsla av stolthet över att ha producerat något samt att det symboliserade en förändring. Känslan av glädje upplevde även deltagarna när de gav bort presenten och gjorde andra glada, produkten blev på detta sätt meningsfull och värt mödan. Slutprodukten kunde i efterhand plockas fram och påminde då deltagarna om de positiva känslorna. Positiva känslor uppstod när man kunde visa upp den färdiga produkten för andra. la Cour et al (2007) beskriver hur detta har ett stor kulturell betydelse genom att av ge bort presenter och få uppskattning och erkännande. Den kreativa produkten kunde ha flera olika syften för deltagarna i studien. Produkten kunde de sälja, ställa ut, eller ge bort. Det faktum att deltagaren själv hade producerat gav en stark influens av deras upplevelse av egen kompetens. Kreativa aktiviteter ökar självförtroende och välmående I denna kategori beskrivs hur deltagare från ett flertal av det analyserade studierna genom att utöva kreativa aktiviteter ökade självförtroendet och självkänslan. Perruzza och Kinsella (2010) beskriver hur deltagarna genom att delta i kreativa aktiviteter kom att återupptäcka sig själva, hur de byggde upp en ny identitet och att de kunde se sig själva som kapabel att prestera. En väg till att uppnå detta var att deltagarna kände att de hade kontroll över sina val, kunna utrycka sina känslor och känna makt och frihet. Bildterapi och textilarbete var några av formerna av de kreativa aktiviteterna som användes i studien. En av 14

16 deltagarna beskrev att ett ökat självförtroende uppkom genom att känna sig delaktig i någonting och uppnå något, en annan deltagare beskrev att stressen försvann efter ett par timmar av att sticka. Deltagaren beskrev att hon upplevde att självförtroendet ökade i samband med vad hon kunde uppnå med sin kreativa aktivitet. En arbetsterapeut i en studie gjord av Schmid (2004) förklarade hur hon kände att processen med kreativa aktiviteten kunde sköta sig själv och att hon kunde släppa kontrollen både från processen samt deltagaren. Arbetsterapeuten beskrev hur den kreativa aktiviteten hade ett eget liv. Detta handlade om att den kreativa aktiviteten hade så stor vikt och betydelse för deltagaren så att processen kunde fortlöpa på egen hand. Deltagarnas självförtroende och välmående ökade genom denna känsla av egen kontroll av den kreativa aktiviteten. Känslor som stolthet och tillfredställelse genom att utöva målning beskrivs av Reynolds, Vivat och Prior (2008). la Cour (2005), Schmidt, 2004; Griffiths, 2008; Perruzza & Kinsella, 2010 och Reynolds et al (2008) beskriver även hur deltagandet i kreativa aktiviteter såsom konst, keramik, silkesmålning och trädgårdsarbete stärker och ökar det känslomässiga välmående och självförtroendet hos deltagarna. En annan aspekt av välmående som framkom i studierna av Reynolds et al (2008) och la Cour et al (2005) var hur personer kände sig tillfredställd med sitt dagliga liv och hur de kände sig som en hel person med ett helt liv genom att delta i kreativa aktiviteter. Kreativa aktiviteter gav en struktur av tiden, försåg deltagarna med syfte och mening med livet och ökade deras självförtroende. Deltagarna beskrev att genom sitt engagemang i kreativa aktiviteter som exempelvis syslöjd, målning, träarbete, trädgårdsarbete och tillverkning av tvål kände sig mer glada, detta smittade av sig på andra delar av livet (Griffiths, 2008) och denna glädje uppkom också för deltagare i studien gjord av la Cour (2005) genom involvering av aktiviteterna där de upptäckte nya kapaciteter och potentialer. Dessa upptäckter om nya kapaciteter och potentialer handlade om fysiska förmågor, ökad koncentrationsförmåga och beslutsfattande. En viktig faktor för att öka sitt självförtroende som uppkom i Griffiths studie (2008) var för deltagarna att färdigställa sina kreativa aktiviteter. Det var av stor betydelse för deltagarna att de påbörjat och avslutat projektet vilket deltagarna sällan gjorde. Deltagarna beskrev hur viktigt det var att slutprodukten kunde ges bort som gåva och den blev betydelsefull för andra. Kreativa aktiviteter främjar social interaktion I denna kategori beskrivs den sociala interaktionen av betydelsen av de kreativa aktiviteterna. 15

17 I ett flertal av artiklarna beskrivs det hur deltagarna att de genom den sociala interaktionen i kreativa aktiviteter får en förbättrad fysisk, psykologisk, kognitiv och social förmåga (Spring et al, 2011; Perruzza & Kinsella, 2010; Bundy et al, 2008). Bundy et al (2008) beskriver hur barnens sociala potential ökade ex. kring rollbaserade lekar och fantasibaserade lekar. I studien placerades ett antal lösa föremål som exempelvis bildäck, lösa plankor och höbalar ut på en skolgård för att se dess inverkan på barns lekfullhet. Lärarna rapporterade att barnen diskuterade mer sinsemellan varandra under leken och att de såg att det vid ökade tillfällen faktiskt fanns en hel historia bakom barnens lek. Barn som annars inte lekte ihop pga. ex åldersskillnad sågs göra detta mer, alla barnen sågs njuta av att leka med materialen tillsammans. Lärarna som observerade barnen rapporterade att barnen blev mer sociala och kreativa när materialen fanns på lekplatsen. Spring (2000) skriver om hur den sociala interaktionen främjas genom att deltagarna får vara delaktiga i beslut och involverade i planering kring den kreativa aktiviteten med arbetsterapeuten. Deltagarnas egna upplevelser av trädgårdsarbetet beskrivs som en känsla av att vara produktiv, kreativ och social genom att samarbeta och arbeta mot samma mål. Trädgårdsarbetet var en individanpassad gruppbaserad aktivitet. Andra studier (Griffiths, 2008; Spring, 2011; la Cour, 2005) beskriver hur deltagande i grupper som utför kreativa aktiviteter ökande sociala interaktionen och dess positiva inverkan som uppkommer för deltagarna. Genom delaktighet och samhörighet uppnås detta när deltagarna får en möjlighet att delta, mötas och umgås med andra individer med liknade intressen. Griffiths (2008) beskriver hur deltagarna föredrog att arbeta med kreativa aktiviteterna i grupp. De upplevde samhörighet och känslan av gemenskap då de hade ett gemensamt intresse. Deltagarna i la Cours et als studie (2005) beskrev att den sociala relationen blev skapad av själva görandet. Det fanns en orsak till att delta utöver att bara sitta och prata. Processen i sig själv gav deltagarna andra saker att konversera om utöver sina hälsobekymmer samt att genom deltagarnas engagemang i dessa kreativa aktiviteter berättades och byttes deltagarnas livshistorier och livserfarenheter sinsemellan. Detta bidrog till en samhörighet där de följde varandra i deras utförande av aktiviteten samt deras individuella kamp med sjukdomen. Reynolds (2008) beskriver hur deltagarna upplevde sin tillvaro som svår innan utförandet av de kreativa aktiviteterna. Deltagarna tillbringade sin tid i hemmet ofta med gardinerna neddragna, blev ljuskänsliga och förlorade kontakten med omvärlden och sina anhöriga. Den kreativa aktiviteten främjade den sociala interaktionen genom att de fick möjlighet att uppleva den fysiska, sociala miljön och uppleva den friska 16

18 världen utanför. Ett ökat självförtroendet och välmående upplevdes genom den sociala interaktionen. Deltagarna fick ökat självförtroende och en känsla av egen prestation genom att engagera sig socialt, den sociala identiteten kan vara en central aspekt för förtroende och en positiv självkänsla (Spring, 2011; Perruzza & Kinsella, 2010). Diskussion Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. Författarna anser det vara intressant att diskutera och lyfta fram betydelsen av kreativa aktiviteters användning ur olika synvinklar, för ökad kunskap inom området och främja kreativa aktiviteters användning inom arbetsterapi. Resultatet av studien visar på en positiv betydelse av användning av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapin. Även visar resultatet på att kreativa aktiviteter inom arbetsterapi kan användas inom många olika målgrupper. Artiklarna belyser bland annat olika målgrupper och individer med olika typer av funktionsnedsättningar men har alla belyst den positiva betydelsen av arbetet med kreativa aktiviteteter. Studiens resultat visar att oavsett ålder, kön eller funktionsnedsättning har en självvald meningsfull aktivitet en positiv effekt på hälsan. Av resultatet framkom att genom delaktighet och utövning av kreativa aktiviteter kan olika aspekter influeras för att stärka och främja hälsan i positiv riktning. För att kunna uppnå de olika effekterna som resultatet i studien visat på krävs att den kreativa aktiviteten är av rätt betydelse för utövaren. I resultatet beskrivs hur den kreativa aktiviteten måste vara av stor vikt och betydelse för deltagaren för att processen med kreativa aktiviteten skulle kunna fortlöpa på egen hand. Man måste ha kontroll över sina val, kunna utrycka sina känslor och känna makt och frihet i förhållande till den kreativa aktiviteten ( Perruzza och Kinsella, 2010). Detta var några exempel på hur meningsfullet i den utövade kreativa aktiviteten på olika sätt har förklarats i resultatet. För att kreativa aktiviteten ska kunna medföra någon effekt på utövaren är det av stor vikt att den a meningsfull och av betydelse för utövaren. Det kan kopplas till Antonovskys (1991) begrepp KASAM, som beskriver meningsfullhet som den viktigaste beståndsdelen i begreppet som består av tre olika delar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär en förmåga att förutse olika händelser i livet och förstå varför de sker. Meningsfullhet innebär att känna motivation för framtida skeenden och känna att livet har en mening. Hanterbarhet är individens förmåga 17

19 att hantera både förutsebara och icke förutsebara händelser i livet. Välmående påverkas positivt när dessa faktorer är i balans. En människa kan alltså ha ett välmående fast de har låg begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet så länge de är lika låga. Individen klarar av motgångar så länge denne ser en mening (Antonovskys, 1991). Resultatet i studien visade att när deltagarna fullständigt fokuserade på själva görandet bidrog det till känslor som glädje och tillfredställelse. Arbetsterapi praxis har sin grund i föreställningar om själva görandets betydelse för välmående och hälsa (Wilkcok, 1999; Hammell, 2004). Hammell (2004) beskriver vidare att själva görandet inkluderar meningsfulla målorienterade aktiviteter. Kielhofner (2008) framhåller att delaktighet och engagemang i görandet är en nödvändighet för individens välmående. Aktiviteten ger oss mening i livet och en identitet, den skapar vanor, mönster och tillför oss roller i livet. I resultatet beskrevs hur processen med utövandet av kreativa aktiviteter kunde skapa ett tillstånd av flow där deltagarnas negativa tankar ersattes till känslor som glädje och tillfredställelse. När koncentrationsnivån var så hög att tid och rum försvann vid utövandet av kreativa aktiviteten kunde detta tillstånd upplevas. Enligt Persson (2001) beskrivs tillståndet flow som en upplevelse när utmaningen i en aktivitet matchar individens färdigheter. För att kunna beskriva hur en person värderar en specifik aktivitet är det viktigt att förstå varför den är vald och hur den utförds, likväl vilken terapeutisk vinning utförandet ger. I en själv belönande aktivitet har personen valt att utföra denna helt enkelt för att hon eller han tycker om att göra det. Utövaren och görandet smälter samman till en enhet. Flow i sin mest koncentrerade form anses vara nöjes full i sig självt. Medvetandet i dessa stunder är fulla av upplevelser som är i balans med varandra och människors önskningar, känslor och tankar är i harmoni. Några av faktorera som individen upplever är en känsla av kontroll i förhållande till sina handlingar och miljö och att det uppstår en djup koncentration på själva aktiviteten så att oro och ångest glöms bort. Eftersom meningsfullhet är en personlig upplevelse, måste bedömningar designas för att verifiera att personen uppfattar aktiviteten som meningsfull, vilket exkluderar arbetsterapeutens personliga värderingar som källa för val av terapeutiska aktiviteter. Vid utformning av arbetsterapeutisk intervention, är det viktigt att beakta de olika dimensionerna av värde, särskilt eftersom upplevelse av mening förändras när en persons förmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller skada (Persson, 2001). Även Csikszentmihalyi (2007) beskriver hur deltagande i kreativa aktiviteter också kan bidra till att utövaren känner glädje och tillfredställelse genom utövandet och kan hamna i ett tillstånd av flow. 18

20 Resultatet framhåller även betydelsen av miljön och val av material för engagemang och val av en meningsfull kreativ aktivitet. För att kunna skifta fokus av känslor krävs en miljö som är generös och kravlös. Miljön kan främja skapandet i form av att vara rymlig och innehålla de rätta verktygen. Det belyses i artiklarna (la Cour et al, 2005; Griffiths, 2008) hur deltagarna behövde känna sig välkomna, trygga och avslappnade i miljön där de skulle utföra kreativa aktiviteter. AOTA (2008) beskriver att i den fysiska och sociala miljön utför personen sina dagliga aktiviteter vilket innebär att miljön har en inverkan på en persons aktivitetsutförande. En individ med svårigheter med utförandet av de dagliga aktiviteterna kan förändringar i miljön leda till förbättringar i aktivitetsutförandet. Arbetsterapeuten anpassar aktiviteter och den fysiska miljön efter individen (AOTA, 2008). Som framgår av texten ovan har miljön en stor betydelse, vilka typer av anpassningar miljömässigt som arbetsterapeuten måste vidta vid interventionerna är individanpassat. Det kan handla om att befinna sig utomhus eller inomhus, i naturen eller på en inspirerande plats med rätt verktyg och material. Det kan handla om att använda sig av material som exempelvis penslar, papper, textiler, målarfärg, trä, verktyg, lera vid drejning samt musikmaterial vid sång och dans. Studiens resultat påvisar även att utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan sätta igång en process hos individen som stärker självförtroendet, självkänslan och välmående. En väg att finna nya alternativ och meningsfulla aktiviteter kunde då vara att arbetsterapeuten hjälpte klienten att finna dessa alternativ genom att arbeta med kreativa aktiviteter. Med hjälp av kreativa aktiviteter kan arbetsterapeuter stimulera sina klienter till aktivitet och engagemang. I resultatet beskrivs vidare hur identiteten byggdes upp och att utövaren kunde se sig själv som kapabel att prestera genom utövandet av en kreativ aktivitet. Detta är viktigt, eftersom det underlättar det dagliga livet för klienten. Christiansen (1999) beskiver hur självkänsla och själbild är viktiga begrepp som är starkt relaterade till identiteten, och att man genom forskning kunnat konstatera att människor formar sina identiteter genom sina dagliga aktiviteter. Aktiviteter är mer än att bara att göra något, de ger möjlighet att uttrycka sig själv, och främjar skapandet av en identitet. Kopplat till detta beskriver även Kielhofner (2008) hur aktivitet är mycket viktigt för att skapa en identitet och mening till livet, när människor i aktivitet upptäcker nya lösningar på problem utvecklas tillförlit och självkänslan stärks. I resultatet framkom även att när deltagarna färdigställde sina kreativa aktiviteter upptäcktes nya kapaciteter och potentialer vilket stärkte deras självförtroende. Detta stärks av Kielhofner 19

21 (2008) som skriver om detta i begreppet self-efficancy. Begreppet refererar till ens känsla av effektivitet av att använda personliga kapaciteter för att uppnå önskat resultat i livet. Det börjar med känslan av självkontroll. För att använda ens kapaciteter effektivt måste man vara kapabel att forma eller inneha känslor, tankar och aktivitetskontroll över ens egna beslut och handlingar. Genom erfarenheter skapar människor tankar om hur effektiva dom är att använda sina kapaciteter. Människors tro om hur de kan använda sina kapaciteter för att influera omständigheter i sin omvärld är också en stark motivation. Människor anstränger sig endast där de anser att de kan vara effektiva. Kielhofner (2008) skriver om människans behov av att få vara delaktig och engagerad i något sammanhang för att må bra, en persons vilja vanor och utförande av aktivitet påverkas av miljön individen befinner sig i. Den sociala interaktionen handlar om människors sociala handlingar mellan olika personer eller grupper. Detta kan bidra till förändringar i personers beteende och handlingar utifrån den andres handlingar. Den social interaktion är när en person kopplar mening till en situation, tolkar vad andra säger och handlar utifrån detta. Deltagarna i studien gjord av Griffiths (2008) beskrev att de genom den sociala interaktionen i gruppen upplevde samhörighet och känslan av gemenskap då de hade ett gemensamt intresse. Detta bidrog till att deltagarna föredrog att arbeta med kreativa aktiviteter i grupp. I en artikel (Bundy, A., Lucket, T., Naughton, G., Tranter, P., 2008) beskrivs barns förändring i positiv riktning av att använda sin kreativa förmåga, vidare beskivs (Reynolds, Vivat & Prior, 2008) meningen med konstbaserade aktiviteter i en grupp med kvinnor som lever med CFS/ME, där målningen främjade kvinnornas hälsa och välbefinnande. Även främjades den sociala interaktionen exempelvis att bryta isolering eller skapa nya relationer. Betydelsen av gruppen i arbetet med kreativa aktiviteter belyses även i flertal av artiklarna (la Cour, Josephsson, Tishelman, Nygård, 2007). Där beskrivs hur personerna fick arbeta i grupp eller individuellt med sin valda kreativa aktivitet, även (Spring, Baker, Duaya, Ewemade, Marsh, Patel, Scott, Stoy, Turner, Viera & Will, 2010) tar upp betydelsen av gruppen när deltagarna utför trägårdsarbete i grupp, vidare beskriver Griffiths (2008) hur aktivitetsgrupperna i studier genom sitt engagemang utvecklar färdigheter och självförtroendet ökar. Hammel (2004) skriver om denna betydelse av delaktighet och om att hitta mening genom sitt engagemang i aktivitet. Engagemanget i en aktivitet bidrar till delaktighet. Begreppet delaktighet handlar om det nödvändiga bidraget av social interaktion, känslan av vara delaktig och att ha stöd och vänskap i aktivitets utförandande och till tillfredställelsen till livet. Delaktigheten i ett nätverk av socialt stöd kan både bekräfta förmågan att göra och bidra till meningsfullhet och glädjen 20

22 av själva görandet. Kielhofner (2008) beskriver att delaktighet har en inverkan på personens biologiska och psykologiska välbefinnande. Vid utövandet av en aktivitet kopplat till personens värderingar influeras individens känsla av självvärde och upplevelse av delaktighet. Resultat av studien visar på att kreativa aktiviteter kan vara en viktig och värdefull arbetsterapeutisk interventionsmetod och talar för att det krävs mer forskning inom området. Intressant vore att belysa på vilket tillvägagångsätt som krävs för att väcka större allmänintresse för denna interventionsmetod som visar på en positiv effekt. För vidare forskning vore det intressant att titta mer specifikt på miljön som är så viktig i sammanhanget. Vilken miljö främjar engagemang och delaktighet? Har miljön olika betydelse beroende på vilken typ aktivitet man utför? Eller är den betydelselös i utövandet av vissa kreativa aktiviteter? Något som författarna även anser vara intressant är att titta på vilka typer av kreativa aktiviteter som är användbara inom olika målgrupper. Kan vissa typer av kreativa aktiviteter vara mer effektfulla hos en specifik målgrupp som exempelvis anorexi. Vidare är det intressant att studera skillnaden och effekterna av användandet av kreativa aktiviteter hos både barn och vuxna. Författarna till denna studie har för avsikt att öka förståelsen av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi, och anser kreativa aktiviteter används i en allt för liten utsträckning, trots sitt terapeutiska värde. Ett intressant resultat är att genom utövandet av en meningsfull kreativ aktivitet skapas en process som kan främja till balans i vardagen. Det breda användningsområdet av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi anser författarna vara en viktig aspekt och ett bra argument för fortsatt forskning och användning inom arbetsterapi. Med ett bredare underlag för evidens och en större kunskap inom området kunde arbetsterapeuterna använda sig av dessa metoder ute i praktiken i större utsträckning än i dagens läge. Med rätt kunskap, miljö, material och sammansättning av aktivitet med grupp eller enskild individ kunde vi öka hälsa och välbefinnande hos många individer. Det kunde ur ett kostnadseffektivt perspektiv vara gynnsamt, då många individer kunde få chansen att bryta negativa mönster, vanor och rutiner med hjälp av den kreativa procesen. Metoddiskussion Genom valet av metod anser författarna att studiens syfte besvarats. En styrka med metodvalet var att den gav möjligheten att inhämta kunskap inom ett brett och ett varierande område. Ytterligare en styrka i metodvalet var att genom en litteraturstudie kunna skapa en 21

23 översikt över kreativa aktiviteters generella betydelse som en arbetsterapeutisk intervention. Enligt Friberg (2006) är detta en lämplig metod vid beskrivning av kunskapsläget inom ett specifikt kunskapsområde. För att stärka pålitligheten av studien har vi använt oss av Granskär och Höglund Nielsen (2008) och Friberg (2006) för att redovisa tillvägagångssättet under arbetets gång. Studiens aktualitet stärks genom att ett av inklusions kriteriet var att vetenskapliga artiklarna skulle vara publicerade efter år 2000 fram till studiens genomförande. Författarna läste noggrant igenom artiklarna var för sig vid flera tillfällen och diskuterade innehållet, detta för att undvika feltolkningar. För att öka trovärdigheten ytterligare tog författarna ut meningsbärande enheter på var sitt håll för att sedan jämföra dessa. Detta genomfördes för att dessa inte skulle vara för olika och för att bekräfta att författarna identifierade liknande aspekter i artiklarna. Författarna identifierade sedan koder på liknade sätt och detta återigen för att se att liknade koder valdes ut. Handledaren och författarna diskuterade vidare studiens innehåll samt kategorierna vilket ytterligare stärkte studiens pålitlighet. Författarna försökte minimera risken för feltolkning med att bearbeta artiklarna flera gånger enskilt sedan gemensamt jämföra artiklarna för att stärka studiens trovärdighet. Då utbudet av artiklar var begränsat finns behov av vidare forskning för att utveckla kunskapen inom det valda ämnet. Studierna i denna uppsats skiljer sig mycket från varandra när det gäller metod, undersökningsgrupp och datainsamling. En övervägande del av artiklarna utgår från deltagarens perspektiv, en tar upp arbetsterapeutens syn (Schmid, 2004) och en artikel utgår ifrån lärares syn (Bundy et al, 2008). Metoderna är skiftande såsom intervjuer, frågeformulär, observationer och analys av livsberättelser. Studierna fångar alltså på olika sätt de kreativa aktiviteternas möjligheter och ger en bred bild av ämnet. Slutsats Slutsatsen av studien visar att utövandet av kreativa aktiviteter inom arbetsterapi har en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Studien visar att kreativa aktiviteter kan bryta tankebanor och skifta fokus från negativa tankemönster till att uppleva positiva känslor som glädje och tillfredställelse. Av resultatet i studien framkom att en självald meningsfull kreativ aktivitet kan stärka utövarens självförtroende och självkänsla. Vidare framkom i studiens resultat att processen kan skapa balans och struktur i vardagen och främja den sociala interaktionen. Slutsatser att dra av denna studie är att i samverkan och med stöd av arbetsterapeuten, vid en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan man främja hälsa och 22