LinTeks rapport om NSI 2010

Transkript

1 LinTeks rapport om NSI 2010

2 LinTeks rapport om NSI 2010 Det är för andra gången som LinTek skriver en rapport utifrån resultaten av Nöjd Student Index enkäten. Som underlag till LinTeks rapport har resultaten från NSI 2010 använts, i vissa fall har även resultaten från NSI 2008 använts för att återkoppla. Fritextsvaren från studenterna på LiTH används också för att få en djupare förståelse för resultaten från enkäten och för att ge konkreta förslag på vad som kan förbättras. Rapporten kommer att belysa de punkter där det råder större missnöje och där LinTek kommer med rekomendationer. Avgränsning: NSI-resultaten redovisades på sex olika nivåer. Vi har främst studerat enkäten på fakultetsnivå och sett till svar från LiTH-studenter. Benämningen campus innefattar både campus Valla och campus Norrköping. Vi har dock valt att ta med ett kapitel om enbart campus Norrköping, där svaren kommer från studenter från samtliga fakulteter som är registrerade på program vid campus Norrköping för att lyfta fram och betona de arbetsmiljöproblem som finns där. Universitetsmiljön för studenterna på campus Carl Malmsten vid Malmsten Furniture Studies, MFS, i Stockholm har vi också valt att ägna oss åt i ett eget kapitel. Förra årets rapport valde att inte kommentera dem, då de inom en snar framtid skulle byta lokaler. Fritextssvar som kommenteras är i samtliga fall från LiTH-studenter. LiTH överlag Studenter på Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet, LiTH, är överlag nöjda jämfört med de andra fakulteten. 86 % är nöjda med sin tillvaro på LiTH (3 % missnöjda), jämfört med 2008, då var siffran 85 %. Svarsfrekvensen är däremot lägre denna gång 44 % (48 % 2008). En anledning till en lägre svarsfrekvens är att undersökningen kom ut till studenterna på LiTH under tenta-perioden. En annan anledning till en lägre svarsfrekvens kan vara att resultaten och åtgärderna efter NSI 2008 inte har uppmärksammats och studenterna känner då ingen nytta av att svara på en enkät. Arbetsmiljö Arbetsmiljön är ett väldigt konkret område och där studenterna har mycket att säga till om, och ger många konkreta förslag på vad som är mindre bra och vad som kan förbättras. Arbetsmiljön är även en av de största faktorerna till om man ska lyckas med sina studier och få motivation att studera. Det framkommer av NSI enkäten att över 30 % av studenterna känner sig missnöjda med sin arbetsmiljö jämfört med 2008 då över 20 % var missnöjda. Fritextsvaren ger en bra bild över vad som bör åtgärdas. Grupprum och självstudieplatser Enligt enkäten är 31 % missnöjda med tillgången på självstudieplatser som grupprum, rum för praktisk/laborativ verksamhet och platser i bibliotek, och 12 % är missnöjda med grupprummens funktion och kvalitet. Nästan en fjärdedel av fritextsvaren tar upp just bristen på grupprum och platser att studera på, främst under tenta-p. Detta är därför ett område som universitetet bör göra något åt. Det märks även att man klagar mest på bristen av studieplatser i de hus som man främst befinner sig i, trots att LOKE har gjort en lista över studieplatser över alla campus, antagligen vet man inte om att listan finns. Fler är missnöjda nu än de var 2008, vilket kan bero på att studentkullen är mycket större 2

3 nu än den var 2008 och därav blir det platsbrist. Ombyggnaden av C-huset var inte färdig när studenterna svarade på NSI 2010 och vi vet därför inte hur det påverkar platsbristen som finns i nuläget. Förbättringar som gjordes inom området efter NSI 2008 är att ett webb-bokningssystem infördes så att studenter kan boka grupprum 24 timmar innan och att Universitetsbiblioteket införde fler studieplatser. I god tid innan tenta-p gå ut med information om de olika studieplatser som finns genom Lokes sammanställning på studieplatser, samt påminna om detta innan och under tenta-p mer än en gång. Med i sammanställningen bör även en karta över var platserna finns vara med samt en beskrivning över hur man bokar samtliga platser. Fler grupprum byggs och att fler studieplatser ställs iordning. Universitetet och Akademiska Hus tar hänsyn till de önskemål studenterna har vid byggandet av nya grupprum och vid iordningsställande av nya studieplatser, t.ex. genom en enkät-undersöknig. Alla studenter ska kunna sitta och plugga på campus när de behöver det. Mikrovågsugnar och matplatser Näst efter studieplatser så är mikrovågsugnar och studentkök det man nämner mest i fritextsvaren. 40 % av studenterna är missnöjda med tillgången på mikrovågsugnar och matplatser och 26 % är missnöjd med kvalitet och funktion av dem. Det största missnöjet är att det finns för få studentkök och att man får stå i kö under mer än hälften av lunchtiden, man märker även en frustration över att en del mikrovågsugnar ofta är trasiga vilket leder till långa långsamma köer. Många studenter uppger att de går tidigare från föreläsningar och lektioner för att hinna värma sin medhavda mat i de mikrovågsugnsutrymmen som universitetet erbjuder. Enkäten visar även att det finns ett behov av fler matplatser på campus. Universitetet bör ha i åtanke att de matplatser som är i samma rum som mikrovågsugnarna endast används i liten grad av studenterna då det är mycket folk i rummen som skall värma mat och hög ljudvolym vilket gör att det är svårt att äta i lugn och ro. De studenter som rör sig mest i B-huset tenderar att klaga mer på brist av studentkök, och behovet av ett studentkök i B-huset har funnits länge och är mer nödvändigt nu när studentgruppen är större. När NSI 2010 besvarades var byggandet av ett nytt studentkök i C-huset inte klart, om det nya köket påverkar köerna vet vi inte i nuläget. Åtgärder som gjorts efter NSI 2008 är att ett felanmälans-system har införts i varje studentkök, där man kan påpeka om en mikrovågugn är trasig. 3

4 Antalet matplatser som inte är i samma lokaler som mikrovågsugnarna ökas. Universitetet kontinuerligt ser över befintliga mikrovågsugnar och ser till att dessa fungerar tillfredsställande. Det sätts in fler mikrovågsugnar i befintliga rum. Det byggs fler mikrovågsugnsrum. Alla studenter ska hinna värma sin mat och äta den i en lugn miljö utan att stressa på lunchen. Caféer och restauranger Som student på LiTH studerar man oftast heltid och spenderar stor tid på campus och behöver få i sig ordentlig mat för att få energi till att studera, därför är det viktigt att det finns att erbjuda av universitetet. 15 % av studenterna som har svarat på enkäten är missnöjd med utbudet av caféer och restauranger och 24 % är missnöjd med kavalitet och funktion av caféer och restauranger. 6 % av hela LiU skrev i den öppna frågan på enkäten att man önskade billigare och fler caféer/returanger med ett större utbud. Något som framkom av fritextsvaren var att även om man inte värmde mat för att slippa köerna till mikrovågsugnarna så fastnade man i köer för att köpa mat. Man tycker även att priserna på maten är för höga. Kårerna har tillsammans med Högskolerestaurangerna, HÖRS, arbetat fram en medlemsförmån för kårmedlemmar som får köpa lunch billigare om man laddar sitt LiUkort med en summa pengar hos HÖRS. Universitetet gör en kvalitetssäkring av den mat som erbjuds studenterna. Universitet skall se till att priset på den maten som erbjuds skall vara rimligt i förhållande till kvaliteten. Universitet skall eftersträva ett varierande utbud av kost på de olika caféerna och restaurangerna. De incitament som näringsidkarna på campus har skall ligga i linje med studenternas intresse. Alla studenter ska känna att det är ett bra och prisvärt alternativ att köpa mat på campus. 4

5 Tränigslokaler Att få röra sig fysiskt är bevisat bra för inlärning, samt något som många studenter tycker är nödvändigt och roligt, det är därför något som borde finnas lättilgängligt för studenterna, samt till ett studentvänligt pris. Enkäten innehöll inte någon fråga som direkt anknyter till träningslokaler. Däremot framkommer det i fritextsvaren där man har påpekat träningslokaler att priserna är för höga, detta gäller främst Campushallen. I NSI undersökningen 2008 fanns en fråga om träningslokaler där en tredjedel av studenterna var missnöjda med tillgången på dem och 25 % var missnöjda med kvaliteten på dem. Denna siffra har förmodligen inte ändrats så mycket sen förra NSI undersökningen. Förra LinTek rapporten rekommenderade att LinTek tog aktiv del i Campushallen, LinTek har en studeranderrepresentant i Campushallens styrelse och ska säkerställa ett gott samarbete där igenom. Campushallen strävar efter att erbjuda mer studentvänliga priser på träning. Alla studenter ska känna att de har möjlighet att träna. Lugna platser Enkäten visar att studenterna känner stress som ett hinder för att lyckas i sina studier, att kunna koppla av på campus i lugna miljöer och lokaler är därför en stor nödvändighet. Enkäten visar dock att nästan 40 % är missnöjda med tillgången på lugna lokaler och 35 % är missnöjda med kvaliteten på dem. Lugna rum finns i åtanke när nya hus byggs eller befintliga hus byggs om. Det byggs fler lugna rum, gärna i byggnader där teknologstudenter rör sig ofta. Universitetet ser över de rum som finns, inklusive viloplatser. Det ska vara lätt att kunna koppla av när man är på campus. Tekniska hjälpmedel De flesta tekonologstudenter har med sig sin dator till campus för att studera, det är därför viktigt att kunna koppla upp sig på internet i alla universitetets lokaler. Enkäten visar att 13 % av studenterna är missnöjd med tillgången på tekniska hjälpmedel så som trådlös nätverksanslutning, datorer, kopiatorer och eluttag och 15 % är missnöjd med kvaliteten på det. 5

6 Ur fritextsvaren framkommer det att man främst är missnöjd med kvaliteten på det trådlösa nätverket och tillgång på eluttag vid studieplatser, främst om man sitter flera personer med varsin dator så kan inte alla ladda sina datorer samtidigt. Det framkommer också tydligt ut fritextsvaren att datorer i universitetets lokaler inte fungerar tillfredsställande och att studenterna inte är helt nöjda med dem. Det trådlösa nätverket skall ses över så att det fungerar felfritt på campus. Eluttag ska finnas vid och i närheten av alla studieplatser. Datorerna i universitetets datorsalar ses över. De tekniska hjälpmedlen ska alltid fungera tillfredsställande för studenternas ändamål. Utbildning Studenterna är överlag nöjda med sin utbildning vid LiTH. Studierna är lagom utmanande och andelen schemalagd tid är tillräcklig. Sammanfattningsvis är 76% av studenterna nöjda med den utbildning de hittills genomgått. De frågor som fick bra resultat år 2008 har i de flesta fall fått fortsatt lika bra resultat år Det gäller dock i många fall även de sämre resultaten. Här följer en sammanställning på de bitar kring utbildning som kan göras bättre. Återkoppling Många av studenterna är missnöjda med lärarnas återkoppling under och efter kursen. Endast en tredjedel av studenterna är nöjda. Återkoppling är viktigt för den enskilda studentens resultat i kursen och för att få bättre insikt i sitt eget lärande. Alla anställda i undervisande tjänst under kursernas gång ger kontinuerlig återkoppling på studenternas prestationer på de kursmoment där så är möjligt Alla studenter ska kontinuerligt under läseperioderna få veta hur de ligger till och om de eventuellt bör förändra sitt arbete. 6

7 Pedagogik Lärarnas förmåga att inspirera och tydligt visa vilka krav som ställs på studenterna i den enskilda kursen påverkar studentens studieresultat. Endast 38% är nöjda med lärarnas förmåga att inspirera och 21% är direkt missnöjda. Bara 55% tycker att kraven som ställs under kursens gång är tydliga. Alla anställda i undervisande tjänst skall ha genomgått minst 12 hp pedagogisk utbildning Stor vikt skall läggas vid pedagogisk erfarenhet/dokumentation vid nyanställning Universitetet skall lägga större tyngd på att få fram goda pedagoger Pedagogisk förmåga skall vägas in i löneförhandlingar Universitetet skall belöna och uppmuntra goda pedagoger Studenternas utlåtande skall väga tungt när goda pedagoger utses Alla studenter ska i alla kurser få en struktur och pedagogik av sina lärare på ett sådant sätt att varje student kan följa med i undervisningen. Studentinflytande Det är hela 15% av studenterna som inte vet möjligheterna till studentinflytande på sin utbildning. LinTek arbetar mer för att studentinflytandet ska synas Examinatorerna ger återkoppling från föregående kursutvärdering vid kursstart Halvtidsutvärderingar vid kurser som sträcker sig över flera läseperioder Examinator skall vara lyhörd för vad studenterna anser om kursen och aktivt se till att tillgodogöra sig dessa åsikter LinTek visar var och vad den enkilda studenten kan påverka Alla studenter ska veta var och hur de kan påverka sin utbildning. Studievägledning Det finns ett missnöje med den kontakt studenterna har med studievägledningen och studenterna upplever att det tar väldigt lång tid att få kontakt med sin studievägledare. 7

8 LinTek rekommenderar att LiTH anställer fler studievägledare LiTH förtydligar informationen kring studievägledarnas arbetsuppgifter så att studenterna vet när de kan vända sig till studievägledningen ska vara enkelt att förstå i vilka situationer man som student kan kontakta studievägledningen och det ska gå snabbt att få kontakt med sin studievägledare under alla delar av läsåret. Hälsa och välmående Psykisk ohälsa och stress Tillsammans med ekonomi anser teknologstudenterna att negativ stress är de största faktorerna till att inte lyckas med sina studier. En tredjedel av studenterna känner att negativ stress är ett hinder för att lyckas. Universitetet skall ge möjligheter till alla studenter att lära sig en bra studieteknik. Universitetet skall se till att Studenthälsan har resurser att möta studenternas efterfrågan. Negativ stress ska inte kännas som ett stort hinder för att lyckas med sina studier. Ekonomi Ur enkäten framgår det att teknologstudenter lägger ner ca 40 timmar i veckan på studier och därför är det svårt att hinna med ett jobb på sidan av, 78 % uppger att de inte har ett jobb vid sidan av sina studier. En fjärdedel av studenterna känner att ekonomin är ett hinder för att lyckas i sina studier, och där ekonomi nämns i fritextsvaren är det CSN som känns som det största hindret. Universitetet aktivt skall arbeta för att erbjuda bostäder med låga hyror till studenter. Universitetet skall verka för att kommunen tillåter och uppmuntrar etablering av bra och prisvärda mataffärer i områden där det bor många studenter. 8

9 Universitet skall verka för att det finns ett brett utbud av bra mat till lågt pris på campus. Universitetet och LinTek aktivt tar del i CSNs beslutande. Ekonomin ska inte kännas som ett stort hinder för att lyckas med sina studier. Sociala kontakter Ur enkäten framkommer det att 11 % av studenterna känner att brist på sociala kontakter är ett hinder för att lyckas med sina studier, medan 8 % känner att de inte har studiekamrater när de behöver det. Överlag känner fler än åtta av tio att det råder god social studiemiljö på sin utbildning. En genomgående trend för hela universitetet är att yngre studenter är mer nöjda med den studiesocialamiljön än förhållandevis äldre studenter (30+), dock är det inte så stor andel studenter på LiTH som är över 30 år. Genom NSI undersökningen 2008 uppgavs det att studenter som är engagerade på något sätt inom universitetet är mer nöjda än de som inte är det. Sammanfattnings vis kan det sägas att det goda studiesociala livet vid LiU ger upphov till att man trivs att studera vid LiU och är därför något som bör fortgå. Stödja det goda studiesociala engagemanget som studenterna visar. Det goda studiesociala engagemanget ska leva vidare och uppmuntras. Diskriminering och trakasserier Av teknologstudenterna har 3 % kännt att de någon gång under sina studier varit utsatta för mobbing. Man har då främst upplevt sig vara mobbad av annan student (82 %), av lärare och handledare (35 %) och av annan person vid universitetet (7 %). Andelen som upplevt sig vara mobbade har sjunkit sedan undersökningen 2008 då den var 8 %. Frågan var ställd med flervalsalternativ i enkäten och där framkom det att 2 % kännt sig vara utsatta för sexuella trakasserier av främst andra studenter (83 %), av lärare och handledare (19 %) och av annan person vid LiU (2 %). 4 % har någon gång kännt sig diskriminerade på grund av sitt kön, varav 11 % kvinnor och 1 % män. Främst har man kännt sig vara diskriminerad av lärare och handledare (54 %) och av annan student (33 %). 2 % av studenterna har kännt sig diskriminerad på grund av sin ålder, man har då främst kännt sig diksriminerad av andra studenter (77 %) och av lärare och handledare (11 %). Studenter har även kännt sig vara utsatt för diskriminerin på grund av funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet och religionsuppfattning. 9

10 Oavsett om en student varit utsatt för diskriminering eller inte är det oroväckande att mer än hälften inte vet vart de ska vända sig om de upplever sig diskriminerade. Det är en siffra som inte har ändrats sedan förra NSI undersökningen. Universitetet skall ge ut foldrar eller broschyrer som informerar om vilka rättigheter studenter har. Studenthälsan ges tillräckliga resurser för att kunna ta emot alla berörda. LinTek verkar för att alla förstaårs studenter får en obligatorisk föreläsning i Lika Villkor. Ingen student ska känna sig diskriminerad. Mottagningen av nya studenter Studenterna vid LiTH är nöjda med både den akademiska introduktionen och den sociala delen. Av alla studenter på LiU är LiTH studenterna nöjdast med introduktionen till universitetet och studierna, 69 % uppger sig vara nöjda. Och 87 % uppger sig vara nöjda med Nolle-P, dvs de studentledda sociala aktiviteterna under de första veckorna. Universitetet fortsätter sitt arbete för att ge alla nya studenter en bra mottagning och bra start på de akademiska studierna vid LiTH. LinTek skall revidera mottagningspolicyn årligen vid behov, gärna i samarbete med övriga kårer vid universitetet. Alla studenter ska känna sig välkomna på ett bra sätt till Linköpings universitet. Campus Norrköping I detta stycke har vi valt att lyfta fram arbetsmiljön vid campus Norrköping för att extra notera det missnöje som framkommit i enkäten. Svaren kommer här från studenter vi d samtliga fakulteter, registrerade på program vid campus Norrköping. Dock är samtliga fritextsvar från studenter vid LiTH. Värt att notera är dock att teknologstudenterna vid campus Norrköping även ingår i svaren vid styckena ovan och rekommendationerna riktar sig till campus Valla såväl som campus Norrköping. 10

11 Arbetsmiljö och Hälsa och välmående Ur fritextsvaren framkommer det att man är missnöjd med tillgången samt kavaliteten på de tekniska hjälpmedel som datorer, kopiatorer och trådlös nätverksanslutning. 16 % uppgav sig vara missnöjda med tillgången och 19 % var missnöjda med kvalitet och funktion. Något annat som framkommer i fritextsvaren är att man är missnöjd med kopplingen mellan campus Valla och Norrköping, att den skulle kunna framgå tydligare. Man är också missnöjd över att behöva åka mellan Linköping och Norrköping för att man har kurser på båda campus och att campusbussen för det mesta är överfull och att man får invänta en extrainsatt buss. Universitetet kontinuerligt skall se över de tekniska hjälpmedlen så att de fungerar tillfredsställande Universitetet ser över Campusbussarna och annan kommunikation mellan båda campus. LinTek ska verka för en god koppling mellan båda campus genom förslagsvis studiesociala aktiviteter. Campus Carl Malmsten Arbetsmiljö Överlag är studenterna vid MFS nöjda med lokalerna och utrustningen på campus. Det som sticker ut till stor del är missnöjet över tillgång och utbud av restauranger och caféer, 59 % är missnöjda över det och 61 % är missnöjda med kvaliteten på dem. Det framkommer ur fritextsvaren att man önskar mer flexibla öppettider på campus, då man vill arbeta även under kvällstid. Universitetet ser över utbudet och kvaliteten av restauranger och caféer vid campus. Universitetet ser över öppettiderna på campus och om de kan förlängas. Utbildning Ur enkäten framkommer det att man är missnöjd över framförhållningen med kursschema och kurslitteraturlistor. Universitetet ser över framförhållningen med kursschema och litteraturlistor. 11

12 Hälsa och välmående Ur fritextsvaren framkommer det att man känner sig utanför och bortglömda av universitetet. Universitetet och LinTek håller en kontinuerlig kontakt med studenterna på campus Carl Malmsten. Diskussion och slutsats NSI undersökningen är ett bra sätt att ta en temperaturmätning på vad studenterna tycker. Det som är utmaningen är att få så många som möjligt att svara på enkäten så att resultaten ger ett underlag som går att lita på. En svarsfrekvens på 44 % är relativt hög och känns som ett bra underlag. LinTek vill att man fortsätter med NSI undersökningar i framtiden också, det är därför väldigt viktigt att visa studenterna att den ger resultat. Vid åtgärder på grund av NSI måste det framkomma tydligt. Kåren är gärna med och hjälper till att meddela studenterna. Något som har diskuterats och som förhoppningsvis kommer att ske är en kår/nsi-märkning för att visa på vad som NSI undersökningar ger upphov till. En direkt följd av detta är förhoppningsvis ett lika högt eller högre svarsantal på framtida undersökningar. 12