Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/268-ÄN-752 Bengt Gustafsson - bb707 E-post:

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/268-ÄN-752 Bengt Gustafsson - bb707 E-post: bengt.gustafsson@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Översyn av ersättningar inom hemtjänst och boendestöd Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att: 1. Ge sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att utreda de rekommendationer som utredaren, NHG, lämnat i rapport och återkomma med eventuella förslag till förändringar. 2. Ge sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att samordna förändring av ersättningen för hemtjänst med uppföljningen av ersättningen till servicehus. Ärendebeskrivning När dåvarande hemtjänstprojektet avslutades vid årsskiftet 2013/2014 beslutade äldrenämnden och nämnden för funktionshindrade att ge sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att bland annat utreda förändrade ersättningsnivåer. Förvaltningen anlitade Nordic Healthcare Group (NHG) för att utföra översynen. En slutlig rapport överlämnades av NHG i mitten av december. Under utredningens gång har samtidigt en översyn av ersättningen för servicehus skett. Rapport med förslag till förändringar har tagits fram och var klar i december Eftersom båda rapporterna behandlar ersättning av hemtjänsttimmar vore det önskvärt att eventuella beslut om förändring sker samordnat mellan de båda utredningarna. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 26 januari 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Slutrapport - Översyn av ersättning och ersättningsmodell för hemtjänst och boendestöd Tjänsteskrivelse rapport översyn av ersättningsnivå och ersättningsmodell för hemtjänst och boendestöd Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2014/268-ÄN-752

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Diarienr /268-ÄN-752. Sociala nämndernas förvaltning Bengt Gustafsson bengt.gustafsson@vasteras.se Till Äldrenämnden Översyn av ersättningsnivå och ersättningsmodell för hemtjänst och boendestöd När dåvarande hemtjänstprojektet avslutades vid årsskiftet 2013/2014 beslutade äldrenämnden och nämnden för funktionshindrade att ge sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att bland annat utreda förändrade ersättningsnivåer. Förvaltningen anlitade Nordic Healthcare Group (NHG) för att utföra översynen. En slutlig rapport överlämnades av NHG i mitten av december. Översynen består av två delar; en som analyserar beviljad och utförd tid med en modell som visar sambandet mellan dessa och en del som bedömer ersättningsnivån. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer. Vi rekommenderar att man vidtar åtgärder för att öka träffsäkerheten i den beviljade tiden och samtidigt minskar den beviljade tiden. Vi rekommenderar dessutom att man genom analys av beviljad och utförd tid blickar tillbaka 2-3 års tid för att på detaljerad nivå analysera hur den utförda tiden utvecklats och i vilken mån ökning kan tillskrivas ekonomiskt betingat beteende från utförarna snarare än faktisk behovsutveckling. Riktade förändring i ersättningsmodellen föreslås 1) riktlinjer för att bevilja och ersätta dubbelbemanning, 2) årlig justering av ersättningsnivåerna som i högsta möjliga grad går hand i hand med utvecklingen av lönenivåerna i verksamheten Beträffande hemtjänst natt rekommenderas att man utvärderar möjligheten att separera denna från valfrihetssystemet och samordna verksamheten med framförallt larm nattetid. Vidare rekommenderas att man utvärderar möjligheten att konkurrensutsätta denna verksamhet och tillämpa ett ersättningssystem som bättre lämpar sig för verksamhetens karaktär. Härutöver finns även rekommendationer avseende ersättningsnivån för boendestöd. Eftersom den verksamheten inte är aktuell för äldrenämnden kommenteras den inte ytterligare. Under utredningens gång har samtidigt en översyn av ersättningen för servicehus skett. Även denna översyn är ett resultat av det tidigare nämnda hemtjänstprojektet. Rapport med förslag till förändringar har tagits fram och var klar i december 2014.

4 Västerås stad 2 (2) Eftersom båda rapporterna behandlar ersättning av hemtjänsttimmar vore det önskvärt att eventuella beslut om förändring sker samordnat mellan de båda utredningarna. Sociala nämndernas förvaltning önskar göra en samlad bedömning av de båda utredningarna och återkomma med eventuella förslag till förändringar.

5 Västerås kommun Översyn av ersättningsnivå och ersättningsmodell för hemtjänst och boendestöd Slutrapport Reviderad och Kontakt: Fredrik Eklund, PhD

6 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 2

7 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 3

8 Inledning Inledning Projektet har bestått av två delar: 1. Översyn av volymer och biståndsbedömning hemtjänst 2. Översyn av ersättningsnivåer och -modell i LOV hemtjänst och det kommande LOV boendestöd Del 1 översynen av volymer består av en omfattande analys av utförd och beviljad tid samt utförda besök och insatser på individnivå (augusti månad 2014). Syftet med analysen har varit att undersöka i vilken utsträckning den beviljade tiden stämmer överens med den faktiskt utförda och om det finns systematiska förklaringar till skillnaderna mellan dessa. Målsättningen är att identifiera en modell som kan utgöra stöd vid beräkning av beviljad tid, utgå från kundernas individuella behov och samtidigt möjliggöra en förbättrad volymkontroll. Del 2 utgörs av en översyn av ersättningsnivåerna inom LOV hemtjänst samt förslag till ersättningsnivå inom LOV boendestöd. Översynen utgår för både hemtjänst och boendestöd av 1) en självkostnadsanalys som syftar till att beskriva den faktiska kostnadsnivån för egenregiverksamheten, 2) en jämförelse av ersättningsnivå och -modell med ett urval av kommuner och 3) en marknadsanalys som utgår ifrån intervjuer med utförarna. 4

9 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 5

10 Analys av utförd och beviljad tid Volymutveckling fram till augusti 2014 Augusti är en representativ månad sett till totala volymer Antal utförda timmar hemtjänst jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 aug-14 Fotnot: Hemtjänst, inklusive avlösarservice SoL, anhöriganställning, delegerad HSL, avlösning SoL och ledsagarservice SoL. Exklusive boendestöd och kvalificerat boendestöd samt avlösarservice LSS, ledsagarservice LSS och e-hemtjänst. 6

11 Analys av utförd och beviljad tid Metod och urval I underlaget till följande analys ingår data för: individer (varav 1730 inkluderas i IBS-analysen) Ca registrerade utförda besök Ca utförda timmar De utförare som inkluderats i analysen är proaros, Attendo samt Skultuna hemtjänst. Detta på grund av bristande detaljeringsnivå i underlaget för övriga utförare. De tre inkluderade utförarna omfattar totalt ca 80% av brukarna och 80% av den utförda tiden. Utförd tid för HSL-insatser har exkluderats ur analysen eftersom det saknas motsvarande beviljad tid. Avlösar- och ledsagarservice enligt LSS är exkluderade av samma anledning. För dubbelbemanning saknas också beviljad tid och har därför exkluderats ur analysen. Vidare har avlösning och ledsagning enligt SoL exkluderats eftersom det i det tidigare har kunnat konstateras ett lägre samband mellan utförd och beviljad tid, vilket även är naturligt med hänsyn till verksamhetens karaktär. Insatser för e-hemtjänst är exkluderade, framförallt på grund av för få observationer. Matdistribution har exkluderats eftersom insatsen beviljas per gång istället för enligt tidsschablon. Bomtiden är exkluderad ur IBS-analysen eftersom den avböjda tiden inte kan relateras till specifika besök och insatser och därför leder analysen fel. Bomtiden fördelar sig jämnt över urvalsgruppen och påverkar därför inte analysen på en övergripande nivå. 7

12 Analys av utförd och beviljad tid Förhållandet mellan utförd och beviljad tid för omsorg/service, avlösning samt ledsagning Andel utförd av beviljad tid Överskjutande beviljad tid Omsorg och service 97% Ledsagning 1% Avlösning 2% 100% 80% 30% 94% 58% 60% 40% 70% 20% 42% 0% 0% 25% 50% 75% 100% 6% Omsorg och service utgör 97% av beviljad hemtjänst. Avlösning utgör 2% och ledsagning 1%. Andelen utförd av beviljad tid varierar kraftigt mellan de olika verksamhetskategorierna; andelen utförd av beviljad tid för omsorg och service är ca 70%, för avlösning är den 6% och för ledsagning omkring 42%.* Fotnot: Avser alla brukare med registrerad beviljad eller utförd tid för proaros, Skultuna och Attendo. Augusti Totalt 2475 individer. * För en mer detaljerad analys se s. 43 i bilagor 8

13 Analys av utförd och beviljad tid 70/30 regeln Andel timmar - Kumulativ procent 100% 90% Beviljad tid 80% 70% 60% 50% 40% Kommentar 30% av brukarna står för drygt 70% av den beviljade tiden. Samtidigt finns det en stor grupp brukare som får relativt lite beviljad tid. Detta är ett samband som återfinns i ett stort antal andra kommuner. 30% 20% 10% 0% Percentil enligt beviljad tid Fotnot: Avser brukare med både registrerad utförd och beviljad tid som överstiger 0 timmar för omsorg och service för proaros, Skultuna hemtjänst samt Attendo. Totalt 1730 individer. Augusti

14 Analys av utförd och beviljad tid Fördelning av beviljad och utförd tid per mängd beviljad tid Beviljad tid Beviljad tid och utförd tid Timmar % Beviljad tid per månad Andel brukare 35% 30% Beviljad tid per månad Utförd tid per månad % Andel utförd av beviljad tid 77% Timmar % % 15% 18% 10% 8% 10% 20% 15% 10% 5% 97% 87% 92% 87% 86% 84% Genom att dela upp den totala beviljade tiden i olika kategorier utifrån mängden beviljad tid blir det tydligt att den största delen beviljad tid återfinns i grupper av brukare med stor beviljad tid. Trots att dessa endast utgör ca 30% av det totala antalet brukare. 0% Precis som för beviljad tid återfinns majoriteten av utförd tid i grupper med omfattande biståndsbeslut. Relationen mellan utförd och beviljad tid visar dock att biståndsbesluten utförs i större utsträckning för brukare med mindre omfattande biståndsbeslut. 0 Fotnot: Avser brukare med både registrerad utförd och beviljad tid som överstiger 0 timmar för omsorg och service för proaros, Skultuna hemtjänst samt Attendo. Totalt 1730 individer. Augusti

15 Analys av utförd och beviljad tid Förhållandet mellan beviljad och utförd tid Timmar per månad ,4% 1,4% 3,2% ,6% Brukare som är beviljade över 75 timmar hemtjänst per månad står för knappt 70% av differensen mellan beviljad och utförd tid ,2% ,6% ,5% timmar Beviljad tid Utförd tid Differens Brukargrupper baserat på antal beviljade timmar per månad Differensen mellan beviljad och utförd tid för urvalsgruppen är cirka 17%. Det innebär att drygt timmar beviljad tid inte utförs under en månad. Om dessa ej utförda beviljade timmar skulle fördelas mellan brukarna utifrån hur många beviljade timmar de har skulle det bli tydligt att det framförallt är bland brukare med stora bedömda behov som biståndsbesluten inte utförs. Fotnot: Avser brukare med både registrerad utförd och beviljad tid som överstiger 0 timmar för omsorg och service för proaros, Skultuna hemtjänst samt Attendo. Totalt 1730 individer. Augusti

16 Analys av utförd och beviljad tid Förhållandet mellan beviljad och utförd tid Eftersom volymen är koncentrerad till en liten andel brukare, förklaras differensen mellan beviljad och utförd tid i hög utsträckning av individer med stora bedömda behov Antal timmar per brukare och månad (medel) 180 Beviljad tid Utförd tid För brukare med stora omvårdnadsbehov utförs i genomsnitt knappt 75% av den beviljade tiden För brukare med små omvårdnadsbehov utförs nästan all beviljad tid :a - 5:e 6:e - 10:e 11:e - 15:e 16:e - 20:e 21:e - 25:e 26:e - 30:e 31:e - 35:e 36:e - 40:e 41:e - 45:e 46:e - 50:e 51:e - 55:e 56:e - 60:e 61:e - 65:e 66:e - 70:e 71:e - 75:e 76:e - 80:e 81:e - 85:e 86:e - 90:e 91:e - 95:e 96:e - 100:e Percentil enligt beviljad tid Fotnot: Avser brukare med både registrerad utförd och beviljad tid för omsorg och service. Totalt 1730 individer. Augusti

17 Analys av utförd och beviljad tid Träffsäkerhetsintervall Omkring 40% av brukarna har ett träffsäkert beslut i termer av tid Andel av brukare* 45% 40% 35% Brukare som får mindre utförd än beviljad tid 42% Brukare som har utförd tid som ligger nära den beviljade 30% 25% 20% 21% 21% 15% Brukare som får mer tid utfört än vad som är beviljat 10% 5% 0% Utförd tid är 50% av beviljad tid Utförd tid underskrider beviljad tid m % Andel utförd tid av beviljad tid, (%) Utförd tid inom (+/-) 20% av beviljad tid 8% 8% Utförd tid överskrider beviljad tid m % Utförd tid överskrider beviljad tid m. över 50% Grafen visar hur stora skillnaderna mellan utförd och beviljad tid är på individnivå. Analysen är viktigt för att illustrera att analys av utförd och beviljad tid av totala volymer kan vara vilseledande och leda till felaktiga slutsatser. I mitten av grafen Utförd tid inom (+/-) 20% av beviljad tid är den andel individer för vilka utförd tid i hög utsträckning överensstämmer med den beviljade. För övriga individer är skillnaderna stora eller mycket stora. NHG tycker det är rimligt att man bör eftersträva att den utförda och den beviljade tiden stämmer överens i så hög utsträckning som möjligt. Analysen visar att det finns betydande förbättringspotential i det avseendet. Fotnot: Avser brukare med både registrerad utförd och beviljad tid som överstiger 0 timmar för omsorg och service för proaros, Skultuna hemtjänst samt Attendo. Totalt 1730 individer. Augusti

18 Analys av utförd och beviljad tid Sammanfattning En liten andel av brukarna står för en stor del av den beviljade tiden. När den totala mängden beviljad tid delas upp i olika grupper baserat på den genomsnittliga beviljade tiden per månad (0-5 timmar, 5-10 timmar osv.) blir det tydligt att den största delen beviljad tid (drygt 70%) återfinns i grupper av brukare med omfattande beviljad tid trots att dessa endast utgör ca 30% av det totala antalet brukare. Det är också möjligt att dela upp differensen mellan det totala antalet beviljade och utförda timmar utifrån samma kriterier som ovan (enligt hur många beviljade timmar brukaren har per månad). Det visas då att det framförallt är bland brukare med stora bedömda behov som biståndsbesluten utförs i lägre utsträckning. Eftersom stora delar av volymen är koncentrerad till en liten andel brukare, förklaras differensen mellan beviljad och utförd tid i hög utsträckning av individer med stora bedömda behov. För brukare med stora omvårdnadsbehov utförs i genomsnitt cirka 75% av den beviljade tiden. För brukare med små omvårdnadsbehov utförs nästan all beviljad tid. Ett träffsäkerhetsindex visar hur stor andel av brukarna som har ett träffsäkert biståndsbeslut i termer av tid. Träffsäkert definieras här som brukare som har en utförd tid som avviker med högst +/- 20% från biståndsbeslutet. Cirka 40% av kunderna i Västerås uppfyller det kriteriet. Knappt hälften har en utförd tid som är mindre än 80% av den beviljade tiden och övriga har en utförd tid som kraftigt överstiger biståndsbeslutet. 14

19 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 15

20 Aggregerad tid IBS-analys och förbättringsmöjligheter Metoder för att bevilja tid trubbiga och beaktar inte sammanhang [illustrativ] Beviljad tid Faktiskt behov Att bevilja tid enligt schabloner skapar en differens mellan beviljad tid och underliggande behovsnivå. Det finns ofta svaga samband mellan beviljad och utförd tid på individnivå. Mängden beviljad hemtjänst * För ett exempel på analys, se s. 44 i bilagor 16

21 IBS-analys och förbättringsmöjligheter IBS - Individuell Behovsanpassad Segmentering IBS står för Individuell Behovsanpassad Segmentering Modell för analys av sambandet mellan beviljad och utförd tid per kund, handläggare och utförare Beräkningsalgoritm för att översätta beviljade insatser till tid, med hänsyn taget till sammanhanget Processer, mallar och stöd för IBS-beslut 17

22 IBS-analys och förbättringsmöjligheter IBS-matris Bakgrund och syfte Som analysen tidigare visat är det av stor vikt att biståndsbedömningen tar hänsyn till sammanhanget i vilket hemtjänsten utförs när tid beviljas, annars är risken stor att differensen mellan beviljad och utförd tid blir mycket stor. Problemet accentueras vid stora biståndsbeslut då den beviljade tiden i låg utsträckning utförs (jämför sidan 10 och 11). IBS-modellen tar hänsyn till detta och relaterar den beviljade tiden till det underliggande behovet hos brukarna. IBS-matrisen är uppbyggd kring två parametrar Antal besök per vecka Antalet insatser per besök Kunder med många insatser per besök, och många besök per vecka får mer tid. Ökningen av tid är dock inte linjär utan följer det underliggande behovet. Genom att analysera registrerad utförd tid samt data för besök och insatser skapas en matris med alla möjliga kombinationer av insatser och besök som tar hänsyn till det underliggande behovet. Matrisen delas sedan in i segment. Segment är grupper av individer som uppvisar snarlika mönster i termer av mängden besök och insatser. Till varje segment finns en tid kopplad. Att komma fram till lämpligt antal segment är en avvägning mellan att skapa tillräckligt många olika segment för att fånga alla grupper av kunder och samtidigt hålla antalet segment på en hanterbar nivå. 18

23 IBS-analys och förbättringsmöjligheter Individuell behovsanpassad segmentering - IBS Utgångspunker Intressent Nuläge IBS Kund Förvaltning Utförare Svaga samband mellan beviljad tid och utförd tid (underliggande behovsnivå) på individnivå. Små och stora biståndsbeslut drar ungefär lika mycket administrativa resurser. Ofta begränsat utrymme för uppföljning av biståndsbesluten och utförd tid på individnivå. Generellt tas ingen hänsyn till sammanhanget där tjänsten utförs när tid beviljas i biståndsbedömningen, vilket skapar lönsamma och olönsamma kunder för utföraren. Genom att träffsäkerheten i besluten ökar och den utförda tiden i större utsträckning motsvarar den beviljade tiden och det underliggande behovet skapas ökad rättssäkerhet. IBS-modellen medger större frihetsgrader (och mindre detaljstyrning) i utformningen av hemtjänsten i samråd mellan utföraren och kunden. Minskad volymrisk genom att biståndsbesluten ligger närmare den utförda tiden och det underliggande behovet. Möjlighet till minskad administration förknippad med omprövning av tid i befintliga beslut (IBS minskar sannolikheten att ett förändrat behov leder till en ny beviljad tid eftersom det utgår från det sammantagna behovet). Mindre detaljstyrande beslut förväntas minska kontaktbehov mellan förvaltning och utförare, och således frigöra resurser för uppföljning. Förbättrad konkurrensneutralitet i valfrihetssystemet eftersom risken för att få kunder med för små eller för omfattande beslut skulle minska (minskar behov av gungor och karuseller för att fördela tid mellan kunder). Utförare har större frihetsgrader att i samråd med kunden planera utförandet innehållsmässigt och över tid. 19

24 Insatser per besök IBS-analys och förbättringsmöjligheter IBS matris Identifiering av segment utifrån faktiskt utförd tid Utifrån den faktiskt utförda tiden identifieras segment (inom dessa kan man skönja samma nivå av utförd tid). Syftet med segmenten är att ange den beviljade tid som minimerar differensen mellan beviljad och utförd tid. Samtidigt hålls antalet segment så lågt som möjligt för att minska administrationen förknippad med tillämpningen av segmenten. Den sammanlagda beviljade tiden beviljas enligt tabellen nedan: Beviljade timmar per mån Besök per dag 1/14 1/7 1/5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4, ,0 3, ,5 3, , , , Segment Segment Beviljade timmar per månad 2 3, >115 Analysen ger 15 segment med olika nivåer av relevant beviljad tid. NHG:s bedömning är att ytterligare segment skulle tillföra högst marginellt mervärde i förhållande till den tillkommande komplexiteten. Dock är det ca 5% av individerna som inte omfattas av dessa segment utan föreslås ingå i ett segment 16. För denna föreslås ingen förutbestämd tid, utan brukarna i detta segment har stora och ofta mycket varierande behov. Målsättningen torde vara att frigöra tillräckligt med tid från de övriga kunderna genom användning av IBS för mer frekventa individuella uppföljningar av kunderna i segment 16. Fotnot: Matrisen är speciellt anpassad till Västerås stad utifrån analys av data för utförda besök, insatser och tid på individnivå. 20

25 IBS-analys och förbättringsmöjligheter Identifierad potential Timmar per månad % -24% % Beviljad tid Utförd tid IBS Den utförda tiden (exklusive bomtid) är cirka 20% lägre än den beviljade. Genom införande av IBS (dvs. beviljad tid enligt IBS-matrisen på föregående sida) sjunker den totala beviljade tiden per månad med cirka 24% och den utförda tiden minskar samtidigt med ca 5%. Den beviljade tiden enligt IBS fungerar som tak för den utförda tiden och den utförda tiden antas därför minska när den beviljade tiden enligt IBS också sjunker. NHG har gjort bedömningen att det finns utrymme att sänka den totala beviljade tiden med cirka 5% genom att omfördela tiden mellan kunder och utan att det påverkar kvaliteten på tjänsten för enskilda individer. Fotnot: Avser brukare med både registrerad utförd och beviljad tid som överstiger 0 timmar för omsorg och service för proaros, Skultuna hemtjänst samt Attendo. Totalt 1730 individer. Augusti Observera att den utförda tiden här redovisas exklusive bomtid. Anledningen till detta är att det inte finns några motsvarande besök och insatser för bomtid och därför har bomtid exkluderats ur IBS-analysen. 21

26 IBS-analys och förbättringsmöjligheter Effekter av IBS 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Minskad volymrisk -24% Ökad träffsäkerhet 87% Sänkt utförd tid 20% 10% 0% Nuläge IBS 5-6% Eliminerad risk för volym. 87% av brukarna får ett beslut som är mer träffsäkert i termer av tid när tid beviljas enligt IBS. Den utförda tiden beräknas sjunka med mellan 5-6%. 22

27 IBS-analys och förbättringsmöjligheter Granskning av slutsatsernas rimlighet Västerås i jämförelse med referenskommuner Andel individer 30% 25% 25% 23% Västerås Referenskommun 1 Referenskommun 2 20% 15% 10% 5% 0% 15% 14% 15% 16% 11% 10% 11% 10% 11% 9% 29,1 tim 8% 7% 6% 6% 7% 5% 5% 5% 7% 4% 4% 6% 3% 5% 6% 4% 3% 3% 23,3 tim 4% 4% 4% 2% 2% 1/14 1/7 1/5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5+ Antal besök per dag 21% Beviljad timmar (IBS) per brukare (Vägt genomsnitt) 24,7 tim I Västerås får var fjärde brukare ett besök var fjortonde dag. 16% får ett besök om dagen och drygt var tionde fler än fem besök om dagen. Dessa siffror ligger i stort sett i nivå med de två jämförelsekommunerna, med undantag för att i Västerås är det en betydligt större andel brukare som får besök varannan vecka. Den genomsnittliga beviljade tiden enligt IBS är ca 5 timmar (ca 17%) högre i genomsnitt i Västerås än i jämförelsekommunerna. Att den genomsnittliga beviljade tiden i Västerås är högre än i jämförelsekommunerna, trots att det finns en stor andel brukare med få besök, beror med stor sannolikhet på att de kunder som har omfattande behov i jämförelse beviljas väldigt mycket tid. 23

28 IBS-analys och förbättringsmöjligheter Sammanfattning Den genomsnittliga utförda tiden för ett besök eller en insats förklaras bäst genom sammanhanget i vilket det utförs. Att bevilja tid enligt schabloner skapar en differens mellan beviljad tid och underliggande behovsnivå och leder ofta till svaga samband mellan beviljad och utförd tid på individnivå. Analysen visar att högre besöksfrekvens ger kortare besökstid och detsamma gäller för insatser. Ju fler insatser som genomförs per besök ju kortare blir den genomsnittliga utförda tiden per insats. IBS-modellen tar hänsyn till detta och relaterar den beviljade tiden till det underliggande behovet hos kunderna. IBS-matrisen är uppbyggd kring två parametrar Antal besök per vecka Antalet insatser per besök Den nuvarande beviljade tiden för urvalsgruppen är timmar per månad. Den utförda tiden (exklusive bomtid) är cirka 20% lägre än den beviljade. Genom ett införande av IBS sjunker den totala beviljade tiden per månad med cirka 24% och den utförda tiden minskar samtidigt med ca 5%. Effekter av IBS Genom att den beviljade tiden sänks och kommer närmare den utförda tiden minskar risken för volymökningar som inte är motiverade utifrån det underliggande omvårdnadsbehovet. 87% av brukarna får ett beslut som är mer träffsäkert i termer av tid, när tid beviljas enligt IBS. Den utförda tiden sänks med mellan 5-6%. En jämförelse med två referenskommuner visar att fördelningen av besök är ganska snarlik (med en viss betoning på fler brukare med sällsynta besök i Västerås). Den genomsnittliga beviljade tiden enligt IBS är dock ca 5 timmar högre i Västerås än i jämföre lsekommunerna. 24

29 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 25

30 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostandsnivå hemtjänst för proaros Självkostnadsanalys och implikationer på ersättningsnivå Enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) bör ersättningsnivån utgå ifrån en rimligt effektiv egenregiverksamhet. Av denna anledning utgör självkostnadsanalysen en väsentlig del och används som utgångspunkt vid bedömning av differentierade ersättningar, med utgångspunkt i att differentieringen motiveras av skillnader i de olika kostnadsslagen (t.ex. längre resor och högre transportkostnader i glesbygd, högre kring tid nattetid). Ersättningsnivå (tätort, dag och kväll) 369 Underskott per utförd timme Ersättning för kringtid 72% effektivitet 91,8 34,8 Bemanningspool och timvikarier Gemensam stab Administration (personal, lön, IT) Verksamhetsledning, hemtjänst Förefaller vara något hög Ovanligt höga 29,4 6,1 3,3 12,2 Vanligtvis en kostsam lösning Övriga kostnader 14,1 Materialkostnader 2,5 Bilkostnader 3,4 Lokalkostnader (hyra etc) 5,3 PO-tillägg 64,1 Sjukvikarier OB-tillägg 14,2 12,3 Korttidsfrånvaro 11% Semestervikarier 16,0 Lönekostnad 129, Kr/ utförd timme 26

31 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys hemtjänst för proaros, forts. Kommentarer Arbetsvillkor. Kostnaden för sjukfrånvaro för hemtjänstpersonalen hos proaros är hög och bemanningspoolen är en dyr lösning för vikariehantering. Hos externa leverantörer ligger uppdraget för vikariehanteringen ofta hos planerarna vilket innebär att proaros sannolikt har högre kostnader än andra utförare i Västerås för sjukfrånvaro och vikariehantering. Övriga kostnader. Övriga kostnader är höga för proaros. Verksamhetsledning. I jämförelse med andra kommuner förefaller denna vara relativt hög. Som jämförelse ligger kostnaden för verksamhetsledning i Uppsala ligger på 26,90 kr. Effektivitet. proaros hemtjänst har en kringtid på 28% och är en effektiv verksamhet (genomsnitt 35% för alla LOV kommuner 2013) vilket innebär att personalens arbetstid är väl utnyttjad med avseende på fakturerbar kundtid. Effekter av nyckelfri omsorg. Effekterna av nyckelfri omsorg bedöms vara högst begränsade på hemtjänst som bedrivs dag- och kvällstid ur ett effektivitetsperspektiv. En märkbar effekt av nyckelfri omsorg skulle främst kunna bli ett resultat av väsentliga förändringar i utförarnas arbetssätt, t.ex. att man väljer att inte hålla morgonmöten. Detta skulle kunna öka effektivitetsgraden, men skulle sannolikt ha negativa konsekvenser på arbetsmiljön. Vår bedömning är dessutom att beställaren inte bör ha som ambition att detaljstyra utförarnas arbete. Slutgiltiga effekterna av nyckelfri hemtjänst beror självklart av vilka kunder som omfattas. Utöver effekter på effektivitet i hemtjänsten kan det meddföra fördelar för larmverksamhet och HSL. För larmverksamheten säkrar detta tillgången till kundernas hem, men eftersom alla kunder med larm inte nödvändigtvis har hemtjänst behöver man väga fördelarna mot de kostnader som uppstår. Beträffande HSL kan effekten förväntas i termer av effektivitet då det möjliggör en frångång från det befintliga arbetssättet där sjuksköterskan behöver koordinera med hemtjänsten för att få komma in till kunden. Det finns dock inget underlag för att konstatera exakt hur stor denna effektivitetsvinst skulle vara. Sammanfattningsvis. Självkostnadsanalysen visar att det är utmanande, men inte omöjligt för proaros att klara den befintliga ersättningsnivån. Effektivitetsnivån förefaller vara god, men det finns förbättringsmöjligheter. I en sammantagen bedömning blir det centralt att beakta marknadsperspektivet, benchmarking och även ersättningssystemets utformning. 27

32 Ersättningsnivå hemtjänst Jämförelse av ersättningsnivå och -modell LOV hemtjänst Ersättningsnivåer för 2014 för jämförelsekommuner* Hemtjänst dag och kväll. Västerås har en nära genomsnittlig ersättningsnivå. Enbart Västerås har en ersättningsnivå som justeras ner efter en viss volym (140 h). Det är vanligare att dubbelbemannade insatser beviljas och ersätts än att det ingår i ersättningsnivån. Bomtid ersätts på olika sätt i de olika kommunerna Ersättning** Rapportering Ersättningsnivå efter volym Ersättningsberättigad dubbelbemanning Västerås 369 Elektronisk ja nej Ersättning, oplanerad frånvaro (bomtid) Sena avbokningar ersätts. Avböjda insatser under pågående besök ersätts inte. Borås 363 Elektronisk nej ja Sena avbokningar ersätts helt Örebro 385 Elektronisk nej nej Uppsala 376 Elektronisk nej ja Ersätts ej. Ersättning för bomtid ingår med 3,85 kr/utförd timme i ersättningsnivån. Bomtidsersätttning med 94 kr per besök, tätort. Övrigt 2 timmar uppstartstid för ny brukare ersätts. Medverkan vid vårdplanering ersätts. Ersättning kan ske för beviljad tid för uteblivna besök hos dem som frekvent avböjer besök. Linköping 341 Rapporterad nej ja Nej. Hemtjänst natt. Västerås har en hög ersättningsnivå. Hos de andra kommunerna ingår larmpatrull dygnet runt antingen som krav eller som alternativ. Med larmpatrull ökar andelen utförd tid. Ersättning** Ersättningsmodell Västerås 1163 Utförd tid Alternativ för utförare Utförare kan välja dag/kvällstid eller dygnet runt uppdrag. Larmsvar ingår ej Övrigt Linköping 412 Utförd tid Utförare kan välja dag/kvällstid eller dygnet runt uppdrag +/- larmpatrull För larmsvar dygnet runt utgår separat ersättning. Huddinge 660 Beviljad tid *Källa: Jämförelsekommuner äldreomsorg ** Avser tätort, dagtid, omsorg där differentiering görs Utförare kan välja dag/kvällstid inkl larmsvar eller dygnet runt inkl larmsvar, Ersättning för larmsvar utgår för den tid som utföraren befinner sig hos kunden, minsta ersättning är 30 minuter. 28

33 Ersättningsnivå hemtjänst Marknadsperspektivet Huvuddragen i kommentarer till ersättningsnivå och ersättningsmodell Diskussioner med utförare indikerar inget direkt behov av att höja ersättningsnivån (dvs. hur mycket ersättning som ges) rakt av. Däremot är det vanligare med kritiska synpunkter gentemot ersättningssystemet (dvs. vad ersättning utgår för) Ersättning för dubbelbemanning önskas. Idag upplever inte utförare att det finns höjd för dubbelbemanning i ersättningsnivån och det är naturligt att detta kan slå hårt mot mindre utförare. NHG:s analys visar att knappt 2% av utförda timmarna är dubbelbemanning*. Utförare upplever att indexering inte håller jämna steg kostnadsutvecklingen. Konkurrensneutralitet måste beaktas. 1) Icke-vals alternativet går i dagsläget enbart till kommunens utförare. Den bör rimligen gälla samtliga utförare i området och kunde vara förhållandevis viktigt för mindre utförare (givetvis dock beroende på detaljformuleringen a v ickevalsmodell), 2) Det förekommer att utförare upplever brister jäv i biståndshandläggares presentation av samtliga utförare. Det har förekommit att bistånds-handläggare föreslår eller rekommenderar egenregin samt att samtliga utförare inte presenteras vid tillfället då den nya brukaren ska välja. Samverkan med övriga aktörer ingår i uppdraget för hemtjänstutförare. Utförare önskar dock att tid för kommunikation med HSL-utförare beviljas och upplever det som rimligt att det ingår i kundtid. Sammanfattningsvis Slutsatsen utifrån kommunikation med utförarna är att det inte finns något akut behov att höja ersättningsnivån. Små utförare har svårare att klara ej ersättningsberättigad dubbelbemanning än stora. Att bevilja och ersätta för dubbelbemanning kan göras ifall Västerås önskar värna om små utförare och det kommer inte att ge några märkbara ekonomiska konsekvenser för kommunen. * Informationen är hämtat från Intraphone och Joliv och bygger på inrapporterad tid för proaros, Attendo och Skultuna. Augusti

34 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 30

35 Ersättningsnivå boendestöd Självkostandsnivå kvalificerat boendestöd för proaros Självkostnadsanalys och implikationer på ersättningsnivå Som tidigare nämnt är självkostnadsanalys en relevant del vid bedömning av ersättningsnivå. Analysen nedan är baserad endast på det nuvarande kvalificerade boende då beräkningen för hemtjänst bör betraktas som tillämpbar för den del av boendestödet som bedrivits inom ramen för valfrihetssystemet för hemtjänst. Det är viktigt att notera att analysen nedan således är en del av hela självkostnadsanalysen. Självkostnadsnivå Ersättning för kringtid Bemanningspool och timvikarier Gemensam stab Administration (personal, lön, IT) Verksamhetsledning Övriga kostnader Materialkostnader Bilkostnader Lokalkostnader (hyra etc) PO-tillägg Sjukvikarier OB-tillägg Semestervikarier Lönekostnad 150,9 42% effektivitet 344,7 0,0 7,9 34,2 57,2 49,3 4,4 40,7 0,5 67,7 8,8 3,0 15,8 Återspeglar högre kompetenskrav 785, Kr/ utförd timme 31

36 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Boendestöd för proaros Kommentarer till kostnadsslag i självkostandsanalysen Personalkostnader I kvalificerat boendestöd ställs högre kompetenskrav på personalen. Konsekvensen blir 10 kr dyrare personalkostnader per utförd timme kvalificerad hemtjänst än hemtjänst. Kringtid proaros boendestöd har en kringtid på 58 % vilket innebär en ineffektiv verksamhet. Personalstyrkan är sannolikt för stor i förhållande till behovet av kvalificerat boendestöd. Utförare av ordinärt boendestöd har en kringtid på omkring 25%, vilket vore mer rimligt även för boendestöd med tanke på de längre insatstiderna. Effektivitetsgraden på verksamheten har en stor effekt på självkostandsnivån. En effektiviseringsgrad på 75% skulle innebära en kostnad per utförd tid på 523 kr istället för 785 kr med övriga kostnader oförändrade. Lokalkostnader Lokalkostnader på 7000 kr/år är orimligt låga och inte marknadsmässiga. Verksamhetsledning, bilkostnader och övriga kostnader Dessa är generellt stora. För hemtjänsten syns uppenbara skalfördelar med en större verksamhet när det gäller dessa kostnader. Sammanfattningsvis Självkostnadsanalysen visar att proaros kvalificerade boendestöd har en självkostandsnivå som ligger långt ifrån den befintliga ersättningsnivån för ordinärt boendestöd. Effektivitetspotentialen förefaller vara god men en samordning av övriga kostnader med proaros övriga verksamheter krävs rimligtvis för att nå en marknadsmässig självkostnadsnivå. 32

37 Ersättningsnivå boendestöd Jämförelse av ersättningsnivåer och -modeller LOV boendestöd Ersättningsnivåer för 2014 och ersättningsmodeller för kommuner med LOV för boendestöd Ersättningsnivå Boendestöd* Jämför hemtjänst** Västerås Utfört Ekerö Utfört Ersättningsmodell Ersättning Målgrupp Kompetenskrav psykisk, begåvningsmässig och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt ev. missbruk psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt ev. missbruk. personkrets 1 och 2 LSS adekvat gymnasieutbildning inom vård och omsorg m. inriktning funktionshinder eller eftergymnasial YH-utbildning till behandlingsassistent mots. omvårdnadsprogrammet / el. praktisk erfarenhet Ersättning, oplanerad frånvaro sena avbokningar ersätts, avböjda insatser under pågående besök ersätts inte ersätts om avböjt besök inom 5 dagar Järfälla Utfört psykisk, begåvningsmässiga och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. > 70% mots. omvårdnadsprogrammet o. 20% 1 års praktisk erfarenhet ersätts om avböjt besök inom 1 dag Nacka Utfört psykisk, begåvningsmässig och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt ev. missbruk 90% motsvarande omvårdnadsprogrammet, majoritet har tre års erfarenhet handläggare avgör Sollentuna Utförd psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt ev. missbruk mots. omvårdnadsprogram / el. praktisk erfarenhet ersätts om avböjt besök inom 7 dagar Solna Utförd psykisk, begåvningsmässig och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Allmänt nedsatt social förmåga mots. omvårdnadsprogram / el. praktisk erfarenhet ersätts om avböjt besök inom 1 dag Täby Beviljad psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt ev. missbruk. personkrets 1 och 2 LSS 75% ha omvårdnads-/mentalskötareutbildn. el. motsv. + > 3 års erfarenhet av arbete med målgruppen. ingen uppgift Uddevalla Beviljad psykisk funktionsnedsättning omvårdnadsprogrammet på gymnasienivå med inriktning psykiatri el. motsvarande ersätts om avböjt besök inom 2 dagar Stockholm Annan modell 382 Annan psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt ev. missbruk 80% motsvarande omvårdnadsprogrammet el. > 5 års erfarenhet frånvaro påverkar inte ersättningen *Källa: Valfrihetswebben och kommunerna ** Avser tätort, vardag och omsorg där differentiering görs

38 Ersättningsnivå boendestöd Jämförelse av ersättningsnivåer och modeller LOV boendestöd Kommentar och slutsats Kommentar Av jämförelsekommunerna är det endast Västerås som har samma ersättning för boendestöd och hemtjänst (tätort, dagtid, omsorg). En majoritet av jämförelsekommunerna har en högre ersättning för boendestöd än för hemtjänst, men i exempelvis Järfälla och Sollentuna kommun gäller det omvända. Liksom Västerås ersätter de flesta jämförelsekommunerna utförarna baserat på utförd tid. Täby och Uddevalla ersätter utifrån beviljad tid och i Stockholms stad har man en egen ersättningsmodell. I målgruppen för boendestöd ingår personer med psykisk och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i alla jämförelsekommuner. Vissa kommuner inkluderar även begåvningsmässiga funktionsnedsättningar och i vissa fall även i kombination med missbruk. Boendestöd beviljas enligt SoL men vissa kommuner har varit tydliga med att visa att även de som ingår i LSS personkrets kan beviljas boendestöd. Alla jämförelsekommuner har gymnasialt omvårdnadsprogram som lägsta utbildningskrav (även om krav på andelen av personalen med denna kompetens ställs i olika utsträckning). Ett antal kommuner godtar även praktisk erfarenhet som kompetenskrav. Västerås samt Nacka, Täby och Stockholm har högst ställda krav på personalens utbildning och erfarenhet, dock kan inget tydligt samband mellan kompetenskrav och ersättningsnivå urskönjas. I jämförelsekommunerna har man valt att ersätta oplanerad frånvaro på olika sätt. I de flesta kommuner ersätts frånvaron om den har rapporterats in mellan 1-7 dagar i förväg. Även i Västerås ersätts sena avbokningar, dock inte avbokningar av enskilda insatser under ett besök. I Stockholms stad ersätts inte utföraren per besök och därför påverkar inte frånvaron ersättningen. Sammanfattningsvis Det är svårt att utifrån ovanstående jämförelse avgöra om ersättningsnivån i Västerås ligger på en rimlig nivå eftersom målgrupper, kompetenskrav och även kompensation för oplanerad frånvaro varierar mellan jämförelsekommunerna. Hur målgruppen definieras påverkar verksamhetens omfattning och har även en inverkan på vilken kompetens som efterfrågas hos personalen. Huruvida utföraren ersätts baserat på beviljad eller utförd tid eller enligt någon annan modell har också stor inverkan på ersättningsnivån. Avseende oplanerad frånvaro vore det dock naturligt för Västerås att ersätta utföraren för de fall då brukaren avbokar insatser under ett pågående besök då utföraren har liten möjlighet att förutse detta och planera för det i verksamheten.

39 Ersättningsnivå boendestöd Marknadsperspektivet Huvuddragen i kommentarer till ersättningsnivå och ersättningsmodell Ersättningsnivån. Ser man till boendestödet som helhet ser utförarna inget betungande skäl varför denna skulle överskrida ersättningsnivån för hemtjänst, snarare tvärtom. Även om personalkostnaden vore högre vägs detta upp av en betydligt lägre kringtid, vilket ligger i verksamhetens karaktär. Det finns inget tydligt förhållningssätt hos andra kommuner utifrån marknadsanalysen. Detta resonemang stämmer överens med NHG:s erfarenhet av intervjuer av utförare av boendestöd även i andra kommuner. Konkurrensneutralitet. Samtliga utförare bör behandlas lika. Utifrån upplevelser från externa utförare betalar beställaren (kommunen) för proaros personals kostnader för bussresor och inträde till badhus m.m.. I ett sådant fall måste kommunen stå för dessa kostnader även hos övriga utförare. Uppdraget. Önskar kommunen att utförare deltar på vårdplaneringstillfällen etc. bör detta ersättas som kundtid. Etablering av kundkontakt. Utförarna framför att det är viktigt att beakta tiden det tar i anspråk att etablera kontakt med en ny brukare. Detta bör beaktas i ersättningssystemet eftersom det annars riskerar att betraktas som kringtid, trots att det är nödvändigt. Den uppskattade tiden för etablering av kundkontakten är ca 1,5 timme per ny kund. Bomtid. Bomtid för påbörjade insatser bör ersättas. Boendestöd innebär besök som varar en lång tid i jämförelse med hemtjänstinsatser. Det är svårt att planera om scheman då ett påbörjat besök avbryts på kundens begäran. Kontinuitet. Utförarna betonar vikten av kontinuitet inom boendestöd. Kompetens. Högre kompetensnivå krävs för boendestöd än för hemtjänstpersonal. Utförarna ställer högre krav på kompetens eller erfarenhet på sin personal som utför boendestöd än vad de ställer på personalen som utför hemtjänst. Det framförs dock önskemål om nyanserad kompetenskrav hos personalen för att kunna säkerställa befintlig kompetens hos personalen, även om t.ex. krav på utbildningsnivå inte uppfylls. Organisering av verksamheten. Utifrån intervjuer med utförare bedöms det som högst sannolikt att utförare av LOV boendestöd även kommer att vara utförare av LOV hemtjänst. Följaktligen är det högst sannolikt att verksamheterna samorganiseras (t.ex. utgår från samma lokal). Sammanfattningsvis Slutsatsen utifrån kommunikation med utförarna är att ersättningsnivån kan vara i samma nivå som hemtjänsten givet att innehållet ses över. Krav på kontinuitet påverkar effektivitetsgraden och sådana krav i förfrågningsunderlag bör innebära en justering av ersättningsnivån uppåt. 35

40 Ersättningsnivå boendestöd Samlad bedömning av självkostnaden Den samlade bilden av självkostnadsanalysen, marknadsanalysen och jämförelserna ger skäl att föra ett fördjupat resonemang för den samlade självkostnaden för LOV boendestöd. Marknadsanalysen och jämförelserna ger anledning till att kritiskt granska den rimliga effektiviteten (och kringtiden) för verksamheten. Den sannolika driftsformen i sin tur ger skäl att se över rimliga nivåer för de olika kostnadsslagen. Kvalificerat boendestöd Hemtjänst Självkostnadsnivå Ersättning för kringtid Bemanningspool Gemensam stab 0,0 7,9 344,7 785,2 6,1 3,3 91,8 404,2 Kringtiden (bortsett från tiden för etablering och kundkontakt och bomtid) torde under alla omständigheter vara lägre än i hemtjänsten. Administration Verksamhetsledning Övriga kostnader Materialkostnader Bilkostnader Lokalkostnader PO-tillägg Sjukvikarier OB-tillägg Semestervikarier Lönekostnad 34,2 57,2 49,3 4,4 40,7 0,5 67,7 8,8 3,0 15,8 150, ,2 29,4 14,1 2,5 3,4 5,3 64,1 14,7 12,3 16 Eftersom det mest sannolika är att hemtjänst och boendestöd samordnas av utförarna kan synergier förväntas i de olika kostnadsslagen, vilket även leder till att självkostnadsanalysen för kvalificerat boendestöd kan vara missvisande och att hemtjänsten ger en mer rättvisande bild. Lönenivån högre än i hemtjänsten

41 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Analys av utförd och beviljad tid 3 IBS-analys och förbättringsmöjligheter 4 Ersättningsnivå hemtjänst Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 5 Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalys Benchmarking Marknadsanalys 6 Slutsatser och rekommendationer 7 Bilagor 37

42 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Volymer i hemtjänst 1 2 Analysen av beviljad och utförd tid visar att det finns möjligheter och behov av att utveckla metoden för att bevilja tid. Vi kan konstatera en möjlighet att i högre utsträckning bevilja tid efter individernas faktiska behov. En sådan förändring vore till fördel även för utförarna, eftersom en stor skillnad mellan beviljad tid och behovet av utförd tid kan medföra en märkbar, men också godtycklig, ekonomisk risk (självklart även möjlighet) för utförarna. Den beviljade tiden överskrider väsentligen den utförda och vi identifierar ett märkbart behov av att minska denna för att undvika fortsatta volymökningar som drivs av utförarnas ekonomiska incitament. Vi ser även en möjlighet att minska den utförda tiden med minst 5%.* Samtidigt vore det rimligt att ersättning för dubbelbemanning utgår när det är påkallat. NHG:s bedömning är att (även efter förändringar beskrivna ovan) hemtjänstvolymerna i Västerås är höga. Det går inte att utesluta att ett ersättningssystem som ersätter för utförd tid under gångna år har resulterat i en volymökning som i första hand är påkallad av ekonomiska incitament snarare än en avspegling av behovsutvecklingen hos kunderna. NHG:s bedömning är att den utförda tiden kunde minska med minst 10% utöver den ovan nämnda, utan att detta skulle äventyra hemtjänstens kvalitet ur ett kundperspektiv. Ersättningsnivå hemtjänst 3 4 Intervjuer med utförare och jämförelser med övriga kommuner ger inga direkta skäl till att ifrågasätta den nuvarande ersättningsnivån. Förekommande synpunkter på att ersättningsnivån är för låg kan konstateras handla om ersättningsmodellens utformning (snarare än själva ersättningsnivån). Med detta avses i första hand att det inte beviljas och utgår ersättning för dubbelbemanning. Självkostnadsanalysen förklarar varför det är utmanande för proaros att ekonomiskt klara den nuvarande ersättningsnivån. Det finns potential till effektiviseringar i ett antal kostnadsslag. * Notera att detta gäller hemtjänsten exklusive ledsagning och avlösning, och inte heller HSL 38

43 Slutsatser och rekommendationer Sammanfattning 5 Ersättningsnivå hemtjänst, forts. Nyckelfri hemtjänst förväntas ha en marginell effekt på effektiviteten i hemtjänst dag- och kvällstid, vilket beror på att det inte avsevärt kommer att förändra hemtjänstens arbetssätt (NHG:s uppskattning är 1-2% ökad effektivitet/minskad kringtid). Däremot förväntas detta genomgående innebära en kvalitetshöjning. En större effekt på effektiviteten skulle förutsätta att hemtjänstens arbetssätt förändrades märkbart, t.ex. att möten i den gemensamma lokalen minimerades (effekten skulle kunna uppgå till 5% ökad effektivitet). Den tydligaste effekten av nyckelfri hemtjänst förväntas vara i larmverksamheten nattetid och vid utförande av HSL. Beträffande HSL torde effekten vara att sjuksköterskornas effektivitet ökar. Eftersom HSL i dagsläget inte betraktas som en attraktiv verksamhet av utförarna kan detta således bidra till att öka attraktionskraften. Däremot är underlaget i detta arbete inte tillräckligt för att kunna uttrycka sig om huruvida detta även borde avspegla sig i ersättningsnivån för HSL-insatser Det har inte framkommit orsaker till att se över differentiering av ersättningsnivå (t.ex. tätort vs glesbygd). Däremot framstår ersättningsnivån för nattverksamhet som hög. Detta betyder dock inte per automatik att den är för hög. Det kan snarare ses som en naturlig konsekvens av en låg grad av effektivitet nattetid, OB-tillägg, dubbelbemanning av trygghetsskäl (varierar mellan utförare i vilken mån detta förekommer). Att nattverksamheten ingår i valfrihetssystemet och därmed späds ut på flera utförare är också en kraftigt bidragande faktor till lägre resursutnyttjande. Det bör ifrågasättas huruvida verksamheten över huvud taget lämpar sig inom ramen för valfrihetssystemet. Ersättningsnivå boendestöd Självkostnadsanalysen för kvalificerat boendestöd representerar ca 15% av utförd tid för hela boendestödet. Ur ett helhetsperspektiv är dock betydelsen av analysen relativt liten eftersom den endast utgör en del av verksamheten men framförallt med hänsyn till att allt boendestöd och även hemtjänsten med all sannolikhet, i högre utsträckning kommer att samordnas vilket medför positiva skalfördelar. Det finns ingen anledning att anta att den grad av effektivitet som idag råder för kvalificerade boendestödet kan betraktas som rimligt effektiv. Det är dessutom sannolikt att graden av effektivitet för det övriga boendestödet är högre än för hemtjänsten i övrigt. Sammantaget finns anledning att anta förutsättningarna för en högre grad (eller betydligt högre grad) av effektivitet för boendestöd som helhet är rimligt och eftersträvansvärt. Uppfattningen om effektivitet kan dessutom påverkas av hanteringen av tiden som krävs för att etablera kontakt med nya kunder och förekommande bomtid. Bomtid slår kraftigare mot boendestödsverksamheten eftersom verksamheten innehåller färre, men längre besök. 39