Svar på remiss om slutrapport från utredning av servicehus

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Verksamhetsområde Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) SDN Handläggare Anna-Lena Yngvesson Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd utredning av servicehus Kommunstyrelsens remissvar dnr Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Lisa Kinnari Stadsdelsdirektör Susanne Brinkenberg Avdelningschef Äldreomsorg Sammanfattning Äldreförvaltningen har enligt kommunfullmäktiges uppdrag genomfört en utredning avseende servicehusen. Slutrapporten från utredningen har nu sänts på remiss till stadsdelsnämnderna. Utredningen har haft som uppdrag att definiera målgruppen för servicehus samt förtydliga kriterierna för bedömning av behov av denna form av boende. Vidare har utredningen sett över vad som bör ingå i verksamheten. Valfrihet och central köhantering har utretts samt ersättningssystemet. Utredningen har för samtliga punkter lämnat förslag till förändringar. Bromma stadsdelsförvaltning ställer sig positiv de förslag som föreslås i rapporten. BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Verksamhetsområde Äldreomsorg Gustavslundsvägen 151 G Box BROMMA Växel Fax bromma@stockholm.se

2 Sida 2 (5) Bakgrund Hösten 2016 redovisades i kommunfullmäktige en delrapport från utredningen Äldres boende i Stockholm. Rapporten innehöll flera förslag till fortsatta utredningar och där servicehusens inriktning och målgrupp var ett av förslagen. Äldreförvaltningen fick i uppdrag att genomföra denna utredning. I budget 2017 fick Äldreförvaltningen även uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda införandet av enhetlig ersättning och samlat kösystem för servicehusen. Slutrapporten från utredningen om servicehusen har nu sänts på remiss till alla stadsdelsnämnder samt Stadsledningskontoret. Ärendet Äldreförvaltningens uppdrag har varit att i utredningen definiera målgruppen för servicehus samt förtydliga kriterierna för bedömning av behov av denna form av boende. Vidare har utredningen sett över vad som bör ingå i verksamheten. Valfrihet och central köhantering har utretts samt ersättningssystemet. Referensgruppen och styrgruppen för äldreboendeplaneringen har under utredningstiden haft möjlighet att ta del av materialet och lämna synpunkter. Utredningens förslag har förankrats hos dessa grupper. Utredningens förslag i korthet Målgrupp och kriterier vid bedömning av behov av boende De personer som idag bor på servicehus har ett mycket varierat behov av boende och hjälpinsatser. Stor del av de boende kan vara personer med påtagliga psykiska funktionshinder, med missbruksproblem eller som är hemlösa utan behov av hjälpinsatser. Även personer med demenssjukdom flyttar ibland in på servicehus. Detta medför svårigheter för servicehusen att kunna tillgodose de olika behoven av stöd som uppstår. Utredningen föreslår följande kriterier för att beviljas servicehus: behov av hemtjänst för sina omvårdnadsbehov, i kombination med något eller några av nedanstående punkter oro/otrygghet i kombination med hög ålder oro/otrygghet som inte dämpas av andra insatser ofrivillig ensamhet och känsla av social isolering

3 Sida 3 (5) Kvarboendeprincipen ska fortfarande gälla på servicehus så personer får bo kvar till livets slut trots att t ex demenssjukdom utvecklas. Verksamhetens innehåll Det är idag stora variationer i staden när det gäller storleken på servicehusen och vilka aktiviteter som erbjuds. En stadsgemensam definition saknas. Utredningen föreslår att staden bör sträva efter att servicehus maximalt ska innehålla 100 lägenheter. Utredningen föreslår att servicehus bör innehålla: öppna gemensamhetsutrymmen som inbjuder till umgänge aktiviteter riktade till de som bor i servicehuset och som leds av särskilt utsedd personal, aktivitetsledare någon form av lunchservering och fik någon form av receptionsverksamhet i anslutning till entrén som de boende och utomstående kan vända sig till under kontorstid vaktmästare någon form av enklare försäljning av kioskvaror. Utredningen tar upp ytterligare punkter av aktiviteter och service som det är en fördel om servicehuset också har. Förslagen har sin grund i svar från intervjuer som gjorts med boende på servicehus. Möjlighet att välja servicehus central köhantering Servicehusen är en stadsgemensam angelägenhet och utifrån nu gällande riktlinjer för beslut om servicehus anges att den boendes önskemål om speciellt servicehus så långt som möjligt ska beaktas. Andra faktorer, som t ex ekonomi, kan idag dock påverka de erbjudanden som ges. Utredningen föreslår att valfrihetssystem införs för servicehus i Stockholms stad fr o m 1 januari 2018 och administreras enligt de tillämpningsanvisningar som redovisas i Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens servicehus, se bilaga. Enligt förslaget föreslås att Äldrenämnden ansvarar för valfrihetssystemet inklusive köhanteringssystemet, Äldreförvaltningen ansvarar för tillämpningen och köhanteringen sköts av Stockholms Trygghetsjour.

4 Sida 4 (5) Ersättningssystem för servicehus och administrativa rutiner En förutsättning för valfrihetssystem för servicehus är en enhetlig debitering och en enhetlig ersättning för utförd hemtjänst. För servicehus finns två former av ersättning, dels en grundersättning per lägenhet för allmänna kostnader, dels ersättning för hemtjänst. Utredningen föreslår att: enhetlig ersättning för hemtjänstinsatser i servicehus införs med timersättning istället för nuvarande nivåsystem varje stadsdelsnämnd beslutar själv om vilken grundersättning som ska tas ut för Beräkningarna görs enligt beslutat regelverk och bestämd mall. Från och med 2019 blir grundersättningen enhetlig i staden Administrativa rutiner/regelverk Idag saknas ett enhetligt regelverk för servicehus när det t ex gäller hur länge beställande stadsdel ska betala efter att hyresgäst avlidit eller flyttat. Antal dagar med då grundavgift betalas varierar mellan stadsdelarna. Utredningen föreslår stadsgemensamma administrativa rutiner och regelverk för vilka tider ersättning ska utbetalas och hur frånvaro och avslutning av ett ärende ska rapporteras. Förändring av grundersättning för boende i servicehus Idag betalas grundavgift fr o m inflyttningsdagen vilken inkluderar trygghetslarmet i lägenheten. Endast en grundavgift debiteras oavsett om en eller två personer bor i lägenheten. Utredningen föreslår att vid sammanboende debiteras båda boende avgiften och att grundavgiften upphör när insatserna och ärendet avslutas Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelningen för Äldreomsorg. Pensionärsrådet har tagit del av remissen och inkommit med ett separat yttrande, se bilaga. Förvaltningens synpunkter och förslag Bromma stadsdelsförvaltning ställer sig positiv de förslag som föreslås i rapporten.

5 Sida 5 (5) Förvaltningen anser att det är bra att målgruppen och kriterierna för att beviljas servicehus förtydligas. Förvaltningen vill betona vikten av att boendealternativ snarast ordnas för grupper som t ex personer med psykisk ohälsa, missbruksproblem och hemlösa. En överhängande risk är annars att dessa grupper hamnar mellan stolarna. Det är också viktigt att personer med t ex psykisk ohälsa inte utestängs från möjligheten att beviljas servicehus utan att en individuell bedömning görs utifrån kriterierna och genom utredning enligt stadens kartläggnings- och bedömningsinstrument. Förvaltningen välkomnar förslaget om att servicehus ska omfattas av valfrihetssystemet och med central köhantering. Detta ger personer med beslut om servicehus en större möjlighet att påverka valet av servicehus samt en mer organiserad och rättvis fördelning av lägenheter. Förvaltningen se positivt på förslaget om enhetlig ersättning men saknar uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna för stadsdelarna när nuvarande nivåer ersätts av timersättning. För att den administrativa hanteringen ska fungera smidigt vid övergången till ny ersättnings- och avvikelserapportering är det av stor vikt att justeringen i systemstödet sker i god tid innan genomförandet. Bilagor 1. Slutrapport från utredning om servicehus 2. Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens servicehus 3. Yttrande från Pensionärsrådet