Dalhalla. Kulturproduktionens villkor Karlstad 10 september 2015

Transkript

1 Dalhalla Kulturproduktionens villkor Karlstad 10 september 2015

2 Dalhalla En festspelsarena i ett kalkbrott norr om Rättvik i Dalarna. Högt rankad bland världens utomhusarenor. Ett brett utbud opera, klassisk musik, jazz, rock, populärmusik, etcetera sittplatser. Den publika verksamheten startade på prov 1993 och Dalhalla invigdes officiellt 1995.

3 Många luckor i kunskapen Ett signum för innovativa kommuner är ett stort intresse för kulturen inte bara som mål utan också som medel för utveckling och tllväxt. Men kunskapen om kulturens drivkrafter och effekter har många luckor. Det krävs därför studier på mikronivå, inte minst ur de drivande eldsjälarnas perspektiv. Man kan som beslutsfattare i en kommun, region eller nation utforma en klok politik först när man börjar förstå processerna.

4 Några frågor Vilka är svårigheterna och fallgroparna? Vilka lösningar finns på olika typer av problem? Hur uppfattar kreativa och driftiga personer sina drivkrafter? Hur uppfattas drivande eldsjälar av omgivningen? Hur bör konflikter hanteras? På vilket sätt kan individuella krafter samspela med offentligt stöd? När och i vilken grad bör stöd ges för olika typer av propåer och initiativ?

5 Bakgrunden Operasångerskan Margareta Dellefors hade länge haft visionen att skapa en internationell utomhusscen för opera och letat efter en lämplig plats. I maj 1991 fick hon höra talas om kalkbrottet Draggängarna och besökte det tillsammans med kulturchefen i Rättviks kommun. Därmed startade processen att skapa Dalhalla. För att båda testa och marknadsföra idén började hon bjuda in vänner till kalkbrottet. Hon informerade också journalister och lokalbefolkningen om sina visioner.

6 Bakgrunden I september 1991 försökte hon intressera Rättviks kommun för projektet. Bara kulturchefen och turistchefen var intresserade. Ett intensivt arbete med marknadsföring inleddes. I juli 1992 presenterades den första skrivna projektplanen. Den hade flera målgrupper och var riktad till alla som skulle kunna ha betydelse för projektets förverkligande. Den innehöll en affärsidé, en beskrivning av projektet, en marknadsbedömning, investeringsåtgärder och en lista på tänkbara intressenter.

7 Bakgrunden Våren 1993 bildades en projektgrupp med bl.a. Rättviks kommunfullmäktiges ordförande, kulturchef och kanslichef samt en representant för Siljan Turism. I maj 1993 genomfördes ett stormöte med lokalbefolkningen. I juni 1993 genomförde man en professionellt upplagd testkonsert för en inbjuden publik, bl.a. massmedia och delar av musikeliten. I augusti 1993 bildades föreningen Dalhallas vänner. I september 1993 var arkitekten Erik Ahnborg klar med ritningar till operascenen.

8 Bakgrunden Våren 1994 hade man fått ihop tillräckligt med pengar för att kunna börja bygga om kalkbrottet till en festspelsscen med en provisorisk scen och sittplatser. I juli 1994 genomförde man en operakonsert. De biljetterna sålde slut på rekordtid. Sommaren 1995 byggdes läktaren ut till sittplatser och man ställde i ordning parkeringsplatser. Över scenen placerades ett tak av segelduk. I juni 1995 invigdes Dalhalla med en stor operakonsert som spelades in av Sveriges Television.

9 Etablerad verksamhet Dalhalla slog igenom genomförde man ett Wagnerprojekt och fick ett internationellt genomslag; man såg Dalhalla som något nytt, originellt och innovativt. Dalhalla blev en allt komplexare verksamhet och arbetstrycket ökade spelades fyra operor och sex konserter med klassisk musik genomfördes 22 arrangemang, varav fyra operor, fyra operakonserter och fyra klassiska musikkonserter.

10 Etablerad verksamhet Under 1998 satte Robert Wells upp Raphsody in Rock I Dalhalla. Under sattes den upp 45 gånger i Dalhalla presenterades en affärsplan, som sade att målet för Dalhalla var att bli en internationell festivalarena som erbjuder musikevenemang av hög kvalitet med musikdramatik som gravitetscentrum initierades Dalhalla operafestival arrangerade H&M en modeshow i Dalhalla.

11 Etablerad verksamhet Med en ökning av offentliga bidrag och andra projektbidrag kunde Dalhalla 2009 sätta upp en egen operaproduktion, Mozarts Trollflöjten, för första gången sedan Föreställningen blev en succé.

12 Konflikter och ekonomiska problem I maj 1996 bildades Dalhalla Produktion AB som ett av Dalhallas vänner helägt bolag för att svara för produktionen av föreställningar. Under 1997 uppstod konflikter mellan bolagets vd och Dellefors, som hade rollen som konstnärlig ledare; vd fick sparken är Dalhalla konkurshotat, men räddas genom en donation. Samma år hade Dellefors lämnat sin post som konstnärlig ledare men återanställdes efter konkurstillbudet.

13 Konflikter och ekonomiska problem I juni 2003 sägs Dellefors upp med omedelbar verkan. Då hade under en längre tid en konflikt pågått om Dalhallas inriktning om man skulle satsa på opera eller mer populära genrer. Dellefors argument var att man fått statsbidraget och pengarna från donatorerna för sin profil med opera och klassisk musik. Hon menade också att det visserligen var lättare att tjäna pengar på populärmusiken men att det på sikt var viktigt att värna om Dalhallas identitet, varumärket Dalhalla, och att verksamheten istället borde breddas genom att ta in dans och teater.

14 Konflikter och ekonomiska problem År 2004 var man åter nära konkurs. Ekonomin har sedan gått upp och ner genom åren och flera räddningsaktioner, bland annat från kommunen, har bidragit till att rädda verksamheten. Föreningen Dalhallas vänner bildar 2007 ett nytt bolag, Dalhalla Förvaltning AB, med syftet att bredda ägandet separerades operan från övriga verksamheter och två privatpersoner gick in i Dalhalla opera som ekonomisk garant. Fortsatta spänningar.

15 Finansiering I efterhand visade det sig kosta 60 miljoner kr att förverkliga Dalhalla. I januari 1993 gav länsstyrelsen i Dalarna ett bidrag på kr. Efter länsstyrelsens ja gav Rättviks kommun samma summa. I februari 1994 fick man ytterligare kr av länsstyrelsen. I maj 1994 fick man ett bidrag på kr från Kulturdepartementet.

16 Finansiering Offentliga bidrag. Sponsorer. Donatorer både stiftelser och privatpersoner. Man sålde stolar till personer och företag. Biljettintäkter.

17 Nuvarande organisation Dalhallas organisation består idag av tre parter: Dalhalla Förvaltning AB äger och förvaltar arenan. Rättvik Event AB driver verksamheten med populärmusik. Dalhallas Vänner driver Dalhalla opera. Ägare till Dalhalla Förvaltning AB är: Landstinget i Dalarna och Rättvik, Leksand, Mora och Orsa kommuner 60 procent. Bergamsee AB 30 procent. Föreningen Dalhallas Vänner 10 procent.

18 Mat, boende, etcetera Restaurang, serveringstält och enklare serveringsställen. VIP-mingel. Guidade visningar och utställning om kalkbrottets historia. Direktbussar från flera orter i Dalarna; biljetter kan bokas via Dalhallas hemsida. Möjlighet att boka boende via hemsidan.

19 Regionala effekter Hotell, restauranger, butiker och sevärdheter har fått draghjälp uppgick kommunens skatteintäkter i spåren av Dalhallas besökare till 56 miljoner kronor bidrog Dalhallas besökare till intäkter för andra näringsidkare i Siljansbygden motsvarande 70 miljoner kronor. Till det kan läggas ökad omsättning i resten av Dalarna. Antalet årsverken inom näringslivet i Siljansbygden i spåren av Dalhalla uppskattades år 2003 till 102.

20 Effekter Sverige har fått en ny opera- och musikscen med potential att bli en lysande internationell festspelsarena. Rättvik och Dalarna har fått en ny attraktion som har stärkt hela regionen. Inflyttningen av personer till Siljansbygden har ökat tack vare Dalhalla. Dalhalla har årligen gästats av personer som tagit del av 25 föreställningar/konserter. Till mätbara effekter som skatteinkomster, arbetstillfällen och gästnätter kommer indirekta effekter som är svåra att mäta, t.ex. image- och identitetsskapande effekter.

21 Några lärdomar Vansinniga idéer är inte alltid vansinniga och visar sig inte sällan bli succéer. Människor strävar efter genuina, unika och annorlunda upplevelser. Och det pågår en kamp om uppmärksamheten. Men vansinnesidéer är svåra att föra fram och att få gehör för. Bilden av entreprenörer behöver revideras. En vanlig bild är en ung man som kämpar hårt i sitt företag. I fallet Dalhalla var det en pensionerad operasångerska som drev fram en ideell verksamhet.

22 Några lärdomar Omvärldsimpulser och starka intryck betyder mycket. Dellefors hade rest i världen och fått inspiration av olika utomhusscener och blev övertygad när hon såg kalkbrottet. Det krävs mycket energi för att marknadsföra visioner eller projekt av Dalhallas dignitet gentemot finansiärer och kunder. Det krävdes hundratals ansökningar, föredragningar, undersökningar och tester för att förverkliga Dalhalla. Förutom en idé krävs drivkraft och förmåga att realisera drömmar. Det krävs eldsjälar.

23 Några lärdomar Hantering av motstånd (sett ur eldsjälens perspektiv) är en nyckelfaktor. För att övervinna motstånd krävs en brinnande övertygelse och stor arbetskapacitet. Men motstånd kan också vara sporrande. Och genom motståndet vässas argumenten. Att inte i förväg veta om alla problem som kan uppstå under arbetets gång kan vara bra ibland; om alla problem är synliga från början kanske man inte vågar sig in i projektet. Att entreprenörer inte kan se alla framtida problem är något som bidrar till att de drar igång riskfyllda projekt.

24 Några lärdomar Det är viktigt med ett kontaktnät. Det kontaktnät som Dellefors tidigare hade byggt upp var en nyckelfaktor för framgången. Alla stora projekt kräver god timing för att lyckas. Konflikter är en del av verkligheten. När verksamheter blir mer komplexa engageras fler människor och fler intressenter med olika kompetenser, agendor, värderingar, ambitioner och strategier.

25 Diskutera Vilken är verksamhetsidén och har den förändrats över tid? Vilka har aktörerna varit? Vad karaktäriserar dem? Vilken har relationen mellan konstnärlig och ekonomisk/ administrativ kompetens varit? Vilka har hindren respektive framgångsfaktorerna varit?