KALLELSE. Plats och tid för sammanträdet Stadshuset, KS-rummet,, Borgholm, , klockan 13:00. Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson

Transkript

1 1 Kommunstyrelsen KALLELSE Plats och tid för sammanträdet Stadshuset, KS-rummet,, Borgholm, , klockan 13:00 Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm / 2015 ÄRENDEN Sid 1 Budgetuppföljning maj / Revidering av Ekonomiska styrprinciper Ekonomiavdelningen har reviderat dokumentet. Beslutas av kommunstyrelsen. 3 Skrivelse med begäran om åtgärder Stora Rörs hamn och badplats Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen Att anvisa maximalt 250 tkr för återställande av piren innan sommarsäsongen 2015 med anledning av kommunens ansvar ut säkerhetssynpunkt. Beslutas av kommunstyrelsen. 4 Kommunstyrelsens äskande driftbudget 2016 Alla nämnder och styrelser ska ha beslutat om sina äskanden senast 30 juni. Ekonomiavdelningen har ställt samman fattade beslut. Komvux har inte inkommit än. Beslutas av kommunstyrelsen. 2015/ / / Flytande ateljeer - enligt kommunstyrelsen 26/5 skulle ärendet tas upp vid dagens sammanträde för att få med det i budgetprocessen Äskande av tilläggsbudget, Gärdslösa förskola, utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade att äska tilläggsbudget under innevarande budgetår på 645 tkr för modul t ill Gärdslösa förskola. att äska ramökning på 354 tkr inför budget 2016 för modul till Gärdslösa förskola. att äska investeringsbudget på 125 tkr för inventarier till Gärdslösa 2015/158 23

2 förskola. Första och sista att-satsen gäller år 2015 enligt nämndens beslut, andra att-satsen gäller 2016 och ska beslutas tillsammans med budget Beslutas av kommunfullmäktige. 2 7 Äskande av tilläggsbudget, förskola centrala området, utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade att äska 627 tkr i drift samt 267 tkr som en engångssumma som investering till ny förskola. Beslutas av kommunfullmäktige. 8 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Länsstyrelsen har överlämnat förslag på ny utökad överenskommelse att ta emot 73 nyanlända för bosättning i kommunen. Beatrice Solhjort informerade kommunstyrelsen Idag har Borgholms kommun en överenskommelse på att bosätta 30 personer per år. Under 2014 har kommunen tagit emot 50 personer nyanlända varav 38 har varit på s k anvisning. 2015/ / Kommunstyrelsen remitterade ärendet till socialnämnden, utbildningsnämnden, överförmyndarna och arbetsmarknadsavdelningen för synpunkter. Synpunkter har inkommit från Arbetsmarknadsavdelningen Socialnämnden Utbildningsnämnden Överförmyndarna har ännu inte lämnat synpunkter Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att godkänna/inte godkänna överenskommelsen, utöver detta bör även frågan om delegation till kommunstyrelsen att i fortsättningen teckna utökade överenskommelser vad gäller mottagande och bosättning av nyanlända lyftas. Beslutas av kommunfullmäktige 9 Förslag till Policy för bidrag till enskilda vägar i Borgholms kommun. Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för bidrag till enskilda vägar i Borgholms kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta framtagen Policy för bidrag till enskilda vägar i Borgholms kommun. Av policyn framgår även regler för bidrag till turisvägar och för skötsel av vissa kommunala grönytor. Beslutas av kommunfullmäktige 10 Reviderade Riktlinjer för alkoholservering, tobaks och folkölsförsäljning i Borgholms kommun Kommunfullmäktige återremitterade riktlinjerna för att utreda möjligheten till utökad serveringstid under sommarmånaderna och jämföra riktlinjerna med Kalmar och andra turistkommuner. Samhällsbyggnadsnämnden godkände reviderad riktlinjer för alkoholservering, tobaks- och folkölsförsäljning i Borgholms kommun och föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjerna. Beslutas av kommunfullmäktige 2014/ /

3 11 Överklagande av länsstyrelsens beslut att upphäva fullmäktiges beslut om antagande av dp Sandwedgen. Yttrande finns vid sammanträdet. Beslutas av kommunstyrelsen 12 Medborgarförslag (Valborg Elglund) - ta tillvara på arbetskraftsresursen på flyktingförläggningar Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget då ansvaret för föreslagen sysselsättning ligger hos Migrationsverket. Beslutas av kommunstyrelsen 13 Motion (Per Lublin ÖP) - Erbjuda gratis tomt, fritt bygglov och fri VAanslutning till barnfamiljer på norra Öland. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutas av kommunfullmäktige 14 Motion (Per Lublin ÖP) - avskaffa de delade turerna bland anställda inom vård och omsorg Socialnämnden föreslog föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med det tillägg som gjorts i beslutet. Beslutas av kommunfullmäktige / / / / Meddelanden och delegationsbeslut 2015/ _ Skickas digitalt

4 4 Datum Beteckning 1 (4) Uppföljning maj 2015 Handläggare Mattias Sundman Controller Uppföljning maj 2015 Resultaträkningen nedan visar resultatetet efter maj månad Resultatet för maj är tkr och månadens riktpunkt är 41,7 %. Resultatet har förbättrats från föregående månad. Resultaträkning (tkr) Redovisning tom maj Verksamhetsnetto ,0% Pensioner ,5% Nettokostnader ,0% Skatteinkomster ,5% Utjämning ,8% Finansnetto ,0% Resultat Kommunen har ett marginellt positivt överskott på nettokostnaderna 42 % i jämförelse med riktpunkten 41,7 %. Överskottet hänförs till ett starkt pensionsnetto 17,5 %. AFAs återbetalning av 2004 års premier är med i beräkningarna för månaden. Verksamhetsnettot uppvisar ett ringa underskott för månaden -250 tkr totalt och 42 % i riktpunkt. Följande nämnder visar på ett underskott socialnämnden 608 tkr, utbildningsnämnden -192 tkr, övriga nämnder -157 tkr och Borgholm slott -117 tkr. De nämnder som går med ett överskott är kommunstyrelsen 314 tkr, samhällsbyggnadsnämnden 306 tkr och bostadsanpassning 204 tkr. Socialnämndens resultatförbättring är en bidragande orsak till bättre resultat för perioden. Skatteintäkter är i linje med budgeterad nivå och utjämning är något under budgeterad nivå. Det som avviker är den budgeterade fastighetsavgiften. Fastighetsavgiften ska bokas upp som en fordran på skatteverket då skatteverket betalar ut enligt senaste utebetalningen plus utfallet av förändringen mellan 2012 och Det innebär att utbetalningen är lägre än prognositcerat utfall Finansnettot följer det rådande låga ränteläget och är betydligt lägre än riktpunkten 7 %. Omsättning av lån till lägre ränta stärker kommunens resultat och likviditet. Det som tillkom under mars månad var en utdelning av det egna kapitalet från Kalmarsunds gymnasieförbund 967 tkr. Postadress Telefon Telefax / www Box mattias.sundman@borgholm.se Borgholm

5 5 Kommentarer till verksamheternas resultat Kommunstyrelsen Efter maj uppvisar kommunstyrelsen ett överskott om 314 tkr. Intäkterna är 1,8 mkr under budgeterad nivå och kostnaderna är 1,9 mkr lägre än budget. Det positiva resultatet beror till viss del på försäljning av lägenheter. Personalkostnaderna uppvisar överskott i förhållande till budget. Revision, valnämnd och överförmyndare Övriga nämnder redovisar till och med maj ett underskott på totalt -157 tkr. Underskottet härleds till verksamheten överförmyndare som uppvisar ett negativt resultat på minus 362 tkr. Revisionsverksamheten har för närvarande ett överskott på 223 tkr. Borgholms Slott Slottsverksamheten efter fem månader slutar på minus 117 tkr. Resultatet ligger i linje med föregående års resultat vid samma period. Verksamheten har lägre intäkter än budgeterat. Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens resultat för maj månads slut uppgår till -192 tkr. Resultatet består av 17 tkr högre intäkter än budgeterat och 209 tkr högre kostnader än budgeterat. Det negativa resultatet förklaras framförallt av högre kostnader för Interkommunal ersättning och överstiger budgeterad nivå med 762 tkr. Personalkostnaderna för utbildningsnämnden understiger budget med 553 tkr och driftskostnaderna överstiger budget med 762 tkr. Socialnämnden Jämfört med föregående år har socialförvaltningen lägre kostnader trots att nattbemanningen på särskilt boende har ökat. Det som har minskat är kostnaden för placeringar. De stora underskotten finns på särskilt boende samt ordinärt boende. Omsorgen om funktionsnedsatta har återhämtat stor del av underskottet under månaden. Individ- och familjeomsorgen samt hälso- och sjukvården uppvisar överskott. Det som tynger resultatet är personalkostnaderna vilket förklaras av nedradagen budget för sjuklön samt neddragen budget på särskilt boende. Det samlade resultatet för perioden är minus 608 tkr.

6 6 Samhällsbyggnadsnämnden Till och med maj uppvisar samhällsbyggnadsnämnden ett positivt resultat på 306 tkr. Det positiva resultatet uppkommer på grund av låga personalkostnader i början av året. Det har under året varit vakanser, föräldraledigheter och sjukdomar som ej har varit tillsatta. Byggärenden överstiger intäktsbudgeten för perioden. Intäkterna för planärenden och enskilda avlopp är fortsatt låga och det finns en risk att dessa inte når upp till åretsbudgeterade nivå. Bostadsanpassning Bostadsanpassningen uppvisar ett positivt resultat om 204 tkr. Under årets första fem månader har det inte skett några större bostadsanpassningar, vilket bidrar till att resultatet är i nivå med föregående avstämningsperiod. Likviditet Medelsaldot på kommunens checkräkningskredit uppgår till plus 33,5 mkr. Medelsaldot under maj har förbättrats med 12,6 mkr från månaden innan. Utbetalningen av det individuella valet i slutet av mars hade en negativ inverkan på medelsaldot under april. Denna dipp är numera återställd under maj månad och en bidragande orsak är återsökt momsersättning. Renoveringen av vedkajen har en viss negativ effekt på medelsaldot. Investeringar De budgeterade investeringarna enligt kommunfullmäktige beslut uppgår till högst 35 mkr under Förslaget är att överföra 5 mkr från investeringsbudget Till och med maj är 8,2 mkr av total investeringsbudget utnyttjad. Större investeringsprojekt i år är renovering förskola Runsten, vedkajen och beslutade gator i Borgholm. Renovering av Ekbacka ligger för upphandling och kommer vid beslut påverka både likviditet och investeringsbudgeten under (tkr) Budget Redovisat Investeringsredovisning MAJ Avvikelse Åkerboskolans kök K Vedkajen Ekbacka Gata/park Åkerbobadets bassäng Viktoriaskolan Runsten Ölandsleden IT KS Nämnder Kommunens budgettak

7 7 Uppföljning år 2015 Rp RESULTATRÄKNING Budget Redovisning 41,7% (tkr) 2015 tom maj Intäkter ,4% Kostnader ,7% Korrigering för periodisering Projektnetto Delsumma ,4% Löneutrymme ,0% Semesterlöneskuld ,7% Löneskatt ,7% Fastighetsskatt ,7% Avtalsförsäkringar FORA ,1% Omställningsfonden ,0% Avtalsförsäkringar KPA ,2% FÅP ,8% Pensionskuldens förändring ,7% Förvaltningavgifter ,2% Utbetalda pensioner ,8% Pensioner, ind valet ,0% Finansiering avtalspensioner ,4% Investering/Amortering ,0% Nya avskrivningar ,0% Nettokostnader ,0% Allmän kommunalskatt ,6% Slutavräkning ,7% Inkomstutjämning ,5% Strukturbidrag ,8% Regleringsbidrag ,9% Kostnadsutjämning ,7% LSS-utjämning ,4% Fastighetsavgift ,6% Intäktsräntor ,3% Finansiella intäkter ,0% Kostnadsräntor ,4% RESULTAT

8 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Uppföljning för kommunstyrelsen 2015 januari till maj Kommunstyrelsen redovisar till och med april ett överskott om 0,3 mkr. Resultatet innehåller försäljning av lägenheter samt periodiserade kostnader och intäkter. Periodiseringarna avser förutbetalda kostnadsfakturor för bland annat gymnasieskola, räddningstjänsten, badanläggning och kommande bidragsutbetalningar. Diagrammet visar en resultatjämförelse månad för månad i relation till tidigare års utfall. Intäkterna för perioden är låga och avvikelsen uppgår till 1,8 mkr. Intäkterna är generellt låga för fritidsverksamheten, teknisk service, IT-avdelningen och arbetsmarknadsavdelningen. Driftskostnaderna kompenserar intäktsbortfallet med 1,9 mkr. Personalkostnaderna uppvisar överskott i förhållande till budget med 0,8 mkr. Resultaträkning Budget Maj Avvikelse Intäkter Kostnader Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Resultat Investeringar

9 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Verksamhetsområde Nedan redovisas resultatet per verksamhetsområde. Maj Kommunstyrelsen Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur Fritid Teknisk service Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen KOMMUNSTYRELSEN TOTAL Kommunfullmäktige Verksamheten är i paritet med budget. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppvisar ett nettounderskott om -206 tkr (april -76 tkr) och avser högre kostnader än budget avseende för gymnasieförberedelse, Ölands gymnasium och gymnasiesär. Underskottet för gymnasieförberedelse består i kompensation för elevunderskott avseende gymnasiet. Enligt överenskommelse kommer en avstämning ske varje kvartal där eventuellt driftsöverskott återges. Kultur Kulturverksamheten uppvisar ett överskott om 41 tkr (april +252 tkr) Skillnaden mot föregående månad är att bidragsutbetalningar har betalts ut. Fritid Efter fem månader uppvisar fritidsverksamheten ett underskott om -104 tkr (april tkr). Fritidsverksamheten har betalat ut bidrag till föreningar och bygdegårdar som belastar periodens resultat. Intäkterna är låga för perioden då en del verksamheter är säsongsbetonade.

10 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Teknisk service Budgeten för teknisk service är utfördelad på elva perioder under Detta betyder att det inte finns någon budget i januari men istället en dubbel budget i december. Anledningen till detta upplägg är att det sker en fördröjning mellan faktureringsperioderna då Borgholm Energi AB alltid fakturerar en månad i efterhand. Teknisk service uppvisar ett nettounderskott till och med april på -560 tkr (april -824 tkr). Intäkterna är generellt låga för perioden. Periodens resultat för vinterväghållning uppgår till -280 tkr. Till och med maj månad finns det 560 tkr i budget. Kommunens kostnader för perioden uppgår till 858 tkr, därav fast arvode för beredskapsersättning om 490 tkr. Det var några få snödagar under januari som påverkar resultatet negativt. Inför 2015 ingår hela fastighetsunderhållsbudgeten under kommunstyrelsen. Budgeten för perioden uppgår till 2,0 mkr (helår 6,1 mkr inklusive personalkostnader). Till och med maj uppgår kostnaderna till 2,1 mkr. Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret uppvisar ett överskott om 397 tkr (april tkr). Det är låga personalkostnader och intäkter för försäljning av lägenheter som medverkar till det positiva resultatet. Ekonomiavdelningen Till och med mars uppvisar ekonomiavdelningen ett överskott om 111 tkr (april tkr) och beror på låga personalkostnader. IT-avdelningen Avdelningen uppvisar ett överskott om 23 tkr (april + 10 tkr). Det är höga personalkostnader som påverkar resultatet. Inför budget 2015 beslutades att IT-avdelningen skall fakturera en fast månadskostnad till samtliga användare. Den fasta kostnaden är uppdelad i tre huvudkategorier; antal system, datorer och användare. Personalavdelningen Till och med april månad uppvisar personalavdelningen ett överskott om 422 tkr (april tkr). Personalkostnaderna är låga då det finns en vakant personalchefstjänst. Från och med april är en konsult inhyrd två dagar i veckan.

11 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Arbetsmarknadsavdelningen Efter fem månader uppvisar arbetsmarknadsavdelningen ett överskott om 211 tkr (april +59 tkr). Anledningen till överskottet är låga personalkostnader. Investeringsredovisning (tkr) Budget Redovisat Investeringsredovisning Maj Avvikelse Åkerboskolans kök K Vedkajen Ekbacka Gata/park Åkerbobadets bassäng Viktoriaskolan Runsten Ölandsleden IT KS Totalt Till och med maj har kommunstyrelsen investerat 8,2 mkr av totalt 33,8 mkr. De största investeringarna för perioden är Åkerboskolans kök, som är slutbesiktigad, Vedkajen, Ölandsleden och gata/park. Ölandsleden är medfinansiering till projektet Fyr till fyr och investeringen inom gata/park består främst av kostnader för torget och östra kyrkogatan. Utbetalning bidrag Bilagan på följande sida visar vilka bidrag som är budgeterade och vilka bidrag som hitintills är utbetalda för kommunstyrelsen (1010).

12 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Bidrag till förening, företag och organisationer Nej Ja Ej budgeterat? Budget 2015 Utbetalt Summa Borgholms slott Utvecklingsplan för Borgholms Slott mkr/år 2014, 700 tkr investering mo Ungdomspolitik FULL KOLL (2016) 169/ KUMULUS Regional samverkan kring ungas uppväxt ks 181/ Ung företagssamhet i Kalmar län 202/ Ölands gymnasium - Stipendium 255/ Övrig verksamhet Borgholms jaktvårdskrets 117/ Chefen & Chefen tryckeri AB (tom år 2018) 119/ Framtid Borgholm IFK Borgholm - Viktoriadagen Kalmar brottsofferjour Kalmar Ölands nämndemannaförening Länskommittén Sveriges Nationaldag Persnäs Allmänna idrottsförening 2013/ Skördefesten - Gulddeltagareavtal ks 32/ Ölands museum - Himmelsberga (flyttat till kultur) 10/2014 Löttorps Bygedgårdsförening 30% av bev bidrag Ölandsfärjan ks , 38/ Medfinansiering-projekt Strategi utveckling gastronomi, GYF 4 årigt (12-15 (9 000) 74/12 KS Turistverksamhet norra Öland Medlemsavgifter AB Miljöresurs Carl von Linné 222/ Kalmarsund promotion Coompanion Kalmar Energikontor Sydost IUC 479/ IUC 479/ Allmän kulturverksamhet Driftsbidrag till Folkets hus Budget Bidrag utöver budget 2015 Ung Företagssamhet i Kalmar Län, 3 sommarföretagare UF Folkets hus projektor Sponsring Öland Spirar KSAU 23/ Borgholms Cityförening

13 13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (2) Handläggare Linda Kjellin Controller Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av Ekonomiska styrprinciper Förslag till beslut Föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att föreslå kommunstyrelsen att besluta om revidering av Ekonomiska styrprinciper med följande revideringar. Sammanfattning av ärendet Datum för tertialuppföljning är per 30/4 och för delårsbokslut per 31/8. Detta för att underlätta att kunna uppfylla kraven om en sammanställd redovisning, då Kalmarsunds Gymnasieförbund samt Ölands kommunalförbund upprättar delårsbokslut per 31/8. Kommunen upprättar tertialuppföljning per 30 april samt delårsbokslut per den 31 augusti. För delårsrapporteringen gäller särskilda regler i Föreskrifter för kommunens redovisning. (s.3) Övriga revideringar: Varaktiga tillgångar, som har en teknisk/ekonomisk livslängd överstigande 3 år och uppgår till 0,5 prisbasbelopp, utgör investering (s.2) Revidering: har uppdaterat nivån för investering. I tertialuppföljning och delårsbokslut ska nämnderna lämna en uppföljning som förutom vad som nämnts ovan vad gäller nämndens månadsuppföljning, även innehålla en prognos för helåret. Uppföljningen för april ingår i kommunens tertialuppföljning som redovisas till kommunstyrelsen i juni. Uppföljningen för augusti månad ingår i kommunens delårsbokslut som redovisas till kommunstyrelsen i oktober månad (s.2). Revidering: har ersatt särskild uppföljning med tertialuppföljning, delårsbokslut. För överföring av ej förbrukade investeringsmedel gäller att projektet ska vara påbörjat eller försenat. För tidigareläggning krävs beslut i kommunstyrelsen. Löpande investeringar ska specificeras senast 30/9 innevarande år. I annat fall kan kommunstyrelsen med hjälp av ekonomiavdelningen besluta att omprioritera investeringsbudget (s.3). Revidering. Har lagt till att tidigareläggning krävs beslut i kommunstyrelsen samt att omprioritering kan ske. Postadress Telefon Telefax / www

14 14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2 (2) [Dnr] Ert datum Er beteckning Kommunens kontoplan, attestlistor m m finns dokumenterade i en särskilt upprättad ekonomihandbok. I den finns fastställda reglementen och övriga anvisningar dokumenterade. Ekonomi-avdelningen svarar för bevakning av utvecklingen inom området god redovisningssed. Aktuella attestlistor och gällande kontoplan utgör basen för hur olika ekonomiska transaktioner ska hanteras i ekonomisystemet. Fastställd budget ska registreras i ekonomisystemet på en nivå som stödjer löpande behov av uppföljning. Inregistrering ska göras på ett sätt som återspeglar ansvars-, verksamhets- och kontonivå inom berörd förvaltning (s.3). Revidering: har ersatt interna kodplan och ansvarplan med aktuella attestlistor och gällande kontoplan. Beslut om inrättande av nya tjänster, inom beslutad budgetram, sker inom respektive nämnd. Innan beslut fattas ska anställningsprövning godkännas av personalchef. Beslut om indragning av hel eller del tjänst fattas av respektive nämnd. Tillsättning av vakant tjänst, tidsbegränsad tjänst (vikariat), sammanslagning eller annan förändring av befintliga tjänster beslutas av den som har ett budgetansvar. I samtliga fall ska samråd ske med personalchefen i syfte att öka möjligheterna till disponering av övertalig personal, omplacering och personal med LASföreträde.(s.4) Revidering: Har lagt till att anställningsprövning ska ske innan inrättning av ny tjänst, att tillsättning av vakant tjänst beslutas av den som har budgetansvar samt tagit bort att personalutskottet ska informera tre månader innan vikariat övergår till fast tjänst. Nämnder och styrelser ska i samband med budgetarbetet särskilt beakta arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Se Arbetsmiljöpolicy samt rutin Systematiskt arbetsmiljöarbete - års-planering (s.4) Revidering: reviderat till aktuell policy och rutin. Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i sin verksamhet. Alla förslag till beslut ska granskas ur ett jämställdhetsperspektiv, se riktlinjer/checklista för jämställda beslut. Revidering: reviderat till aktuell riktlinje/checklista. Beslutsunderlag Se bilaga Ekonomiska styrprinciper. Lars-Gunnar Fagerberg Ekonomichef Linda Kjellin Controller

15 15 Antagen av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen och 2015-xx-xx Framtagen av Ekonomiavdelningen Ekonomiska styrprinciper Begreppet ekonomiska styrprinciper används som ett samlingsbegrepp för styrning, uppföljning och utvärdering av verksamheten utifrån ekonomiska hänsyn. Planering, budget, uppföljning och bokslut ska grundas på enhetliga strukturer vilket möjliggör en återkoppling till de beslutade budgetramarna. Föreliggande styrprinciper gäller för Borgholms kommun och i tillämpliga delar för den verksamhet som är överförd till Borgholm Energi och Elnät AB. För Borgholm Energi och Elnät AB finns dessutom särskilda ägardirektiv utformade. Ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige fastställer en rambudget för varje nämnd på nämndsnivå. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de i budgeten beslutade ekonomiska ramarna. Det innebär att nämnd/styrelse förfogar över och har att planera för att bedriva verksamheten inom den ekonomiska ram som beslutas av kommunfullmäktige. Vid indikationer på avvikelser från fastställd budgetram ska nämnden rapportera detta till kommunstyrelsen. Samtidigt ska vidtagna åtgärder av fattade beslut med anledning av avvikelserna rapporteras. Inom beslutad ekonomisk ram kan nämnden göra nödvändiga omprioriteringar så länge det inte står i konflikt med kommunfullmäktiges intentioner med nämndens samlade verksamhet. Verksamheten i Borgholms kommun ska utgå från ett decentraliserat ansvar för ekonomi och verksamhet. Respektive nämnd har att löpande pröva frågan om ändamålsenligheten i respektive organisation med utgångspunkt från att beslut ska fattas på rätt nivå i organisationen. Förvaltningschefen har det direkta ansvaret för verksamhet, organisation och ekonomi i enlighet med fastställd budgetram. I ansvaret ingår att utveckla verksamheten inom tilldelade ekonomiska ramar så att förvaltningens såväl som kommunens samlade resurser utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. Förvaltningschefen har också ansvar för att fastställda ekonomiska ramar är kända i organisationen. Detaljbudget för respektive nämnd ska göras på den nivå som är nödvändig för att en korrekt uppföljning och kontroll ska kunna genomföras under löpande år. Nämnden ansvarar för att alla rapportbehov inom verksamhetsområdet är tillgodosedda. Den av kommunfullmäktige beslutade budgetramen gäller och är referenspunkt för den löpande återrapporteringen. Ekonomi - verksamhet Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten utgör det övergripande styrdokumentet för kommunens olika verksamheter. Budgetbeslutet fattas utifrån vid denna tidpunkt känd information om verksamhetens förutsättningar inför ett budgetår. I de fall förutsättningarna ändras kan åtgärder behöva vidtagas för att styra den löpande verksamheten under budgetåret. I de fall konflikt uppstår mellan verksamhet och ekonomi gäller som huvudregel att ekonomi har företräde. Om en sådan

16 16 Antagen av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen och 2015-xx-xx Framtagen av Ekonomiavdelningen prioritering måste ske ska nämnden göra en konsekvensanalys av vidtagen prioritering som tillställs kommunstyrelsen. Varaktiga tillgångar, som har en teknisk/ekonomisk livslängd överstigande 3 år och uppgår 0,5 prisbasbelopp, utgör en investering. Anslagsbindning Nivån för anslagsbindning i driftbudgeten är nämnd. Omdisponeringar i driftbudgeten kan göras av respektive nämnd. Omdisponering mellan nämnder, som är förenlig med kommunfullmäktiges inriktningsbeslut, och som inte är väsentlig, kan beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Anslagsbindningsnivån för investeringsbudgeten är projektnivå. Omdisponeringar i investeringsbudgeten kan göras av respektive nämnd. Omdisponering av investeringsmedel mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar även om omdisponering av budgetmedel från drift- till investeringsbudget. Medel i investeringsbudgeten får inte omvandlas till driftmedel. Samtliga omdisponeringar ska tillställas ekonomiavdelningen för kännedom och åtgärd. Tilläggsanslag Tilläggsanslag medges med stor restriktivitet. Anmälan med behov om tilläggsanslag sker till kommunfullmäktige. Löpande uppföljning Nämnder och styrelser ska följa Föreskrifter för kommunens redovisning vad gäller rapportering av periodutfall och prognoser för verksamhet och ekonomi, kommentarer m.m. Ekonomiavdelningen ska månadsvis sammanställa nämndens intäkter och kostnader i en driftredovisning. Redovisningen ska innefatta såväl en siffermässig som verbal beskrivning samt. Månadsuppföljningen ska även innehålla en investeringsredovisning som ska innefatta de budgeterade investeringsprojekten, utfall och prognos för färdigställande och huruvida det rör sig om en investering som sträcker sig över flera år. Månadsuppföljningen ska redovisas för nämnden. I tertialuppföljning och delårsbokslut ska nämnderna lämna en uppföljning som förutom vad som nämnts ovan vad gäller nämndens månadsuppföljning, även innehålla en prognos för helåret. Uppföljningen för april ingår i kommunens tertialuppföljning som redovisas till kommunstyrelsen i juni. Uppföljningen för augusti månad ingår i kommunens delårsbokslut som redovisas till kommunstyrelsen i oktober månad.

17 17 Antagen av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen och 2015-xx-xx Framtagen av Ekonomiavdelningen Tertial- och delårsbokslut Kommunen upprättar tertialuppföljning per 30 april samt delårsbokslut per den 31 augusti. För delårsrapporteringen gäller särskilda regler i Föreskrifter för kommunens redovisning. Över- och underskott Det kommunala balanskravet, som medför att kommunen inte får redovisa ett negativt resultat, utgör en yttre restriktion för hanteringen av över- och underskott. Med anledning av ovanstående gäller följande som villkor för att få överföra driftmedel mellan åren: - Medel som kommer från extern finansiering t ex EU-bidrag, statsbidrag mm. - Medel som är en följd av särskilda avtal. - Medel som genom särskilt beslut i kommunstyrelsen får föras över till öronmärkta ändamål. För överföring av ej förbrukade investeringsmedel gäller att projektet ska vara påbörjat eller försenat. För tidigareläggning krävs beslut i kommunstyrelsen. Löpande investeringar ska specificeras senast 30/9 innevarande år. I annat fall kan kommunstyrelsen med hjälp av ekonomiavdelningen besluta att omprioritera investeringsbudget. Behandling av över- och underskott sker i samband med budgetberedningens bokslutsgenomgång och ska föregås av en framställan från nämnd. Beslut fattas av kommunstyrelsen på delegation av kommunfullmäktige. Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller all kommunal verksamhet. Alla som har ett ekonomiskt ansvar eller i övrigt deltar i arbetsuppgifter inom redovisningsområdet bör ha tillräcklig kunskap och insikt i aktuell lagstiftning. Kommunens kontoplan, attestlistor m m finns dokumenterade i en särskilt upprättad ekonomihandbok. I den finns fastställda reglementen och övriga anvisningar dokumenterade. Ekonomiavdelningen svarar för bevakning av utvecklingen inom området god redovisningssed. Aktuella attestlistor och gällande kontoplan utgör basen för hur olika ekonomiska transaktioner ska hanteras i ekonomisystemet. Fastställd budget ska registreras i ekonomisystemet på en nivå som stödjer löpande behov av uppföljning. Inregistrering ska göras på ett sätt som återspeglar ansvars-, verksamhets- och kontonivå inom berörd förvaltning. Intern kontroll Nämnd ansvarar för att tillräcklig intern kontroll föreligger inom nämndens verksamheter. Innebörden av detta ansvar framgår av Reglemente för intern kontroll och tillämpningsanvisningar. Den interna kontrollen ska dokumenteras. Reglementet kräver att en plan ska vara upprättad och löpande följas upp.

18 18 Antagen av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen och 2015-xx-xx Framtagen av Ekonomiavdelningen Interndebitering Interna köp- och säljrelationer ska tillämpas under iakttagande av det underliggande syftet att det ska bidra till en totalt sett effektivare resursanvändning. För att en säljare ska kunna debitera en kund krävs att det finns en överenskommelse mellan köpare och säljare. Internfaktura ska tillsändas kund i direkt anslutning till utförd prestation. Finansiering Likvida medel samt upplåning hanteras enligt kommunens Policy för penninghantering. Leverantörsfakturor ska betalas på förfallodag (normalt 30 dagar) och kundfakturor ska tillsändas kund i direkt anslutning till utförd prestation. Leasingavtal avseende fordon, maskiner och inventarier ska tillställas ekonomiavdelningens inköpssamordnare för kännedom. Inrättande av nya tjänster, tillsättning av vikariat m m Beslut om inrättande av nya tjänster, inom beslutad budgetram, sker inom respektive nämnd. Innan beslut fattas ska anställningsprövning godkännas av personalchef. Beslut om indragning av hel eller del tjänst fattas av respektive nämnd. Tillsättning av vakant tjänst, tidsbegränsad tjänst (vikariat), sammanslagning eller annan förändring av befintliga tjänster beslutas av den som har ett budgetansvar. I samtliga fall ska samråd ske med personalchefen i syfte att öka möjligheterna till disponering av övertalig personal, omplacering och personal med LAS-företräde. Systematiskt arbetsmiljöarbete Nämnder och styrelser ska i samband med budgetarbetet särskilt beakta arbetsmiljölagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete. Se Arbetsmiljöpolicy samt rutin Systematiskt arbetsmiljöarbete - årsplanering. Jämställdhet Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i sin verksamhet. Alla förslag till beslut ska granskas ur ett jämställdhetsperspektiv, se riktlinjer/checklista för jämställda beslut. Inköp All upphandling och inköp ska följa lagen om offentlig upphandling (LOU) och ske i enlighet med kommunens Upphandlingspolicy. Upphandling ska ske i samråd med kommunens inköpssamordnare.

19 19 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 203 Dnr 2015/ KS Skrivelse med begäran om åtgärder Stora Rörs hamn. Stora Rörs Simsällskap hemställer i skrivelse genom ordförande Peter Stenson och vice ordförande Björn Janson att kommunen utför följande åtgärder i hamnen - återställa fasta bryggan på södra pirens utsida. - förankra flytbryggan vid södra pirens insida. - återställa de stenar som tryckts ur piren. - återställa omklädningshytten. Vid dagens sammanträde redogör servicechef Hans Johannesson för ärendet. Det framgår att av upprättat skötselavtal ligger vissa åtgärder inom hamnföreningens ansvar. Dock bör piren åtgärdas innan sommarsäsongen på grund av säkerhetsaspekten. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrar till servicechefen a t t begära in anbud från två företag avseende renoveringsarbeten på piren. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t anvisa maximalt 250 tkr för återställande av piren innan sommarsäsongen 2015 med anledning av kommunens ansvar ur säkerhetssynpunkt. Utdragsbestyrkande ÄNNU INTE JUSTERAT

20 20

21 21

22 22 Sammanställning av fattade beslut gällande drift 2016 Kommunstyrelsen Äskanden (tkr) Utvecklingsplan - Borgholms Slott 700 Resursjobb 400 Underskottstäcking Ölands Gymnasium 200 E-handel 250 Utsmyckning av offentliga grönområden Kulturutskottet, aktivitetsstöd, samarbetsavtal 105 Projektledare 200-års jubileum 200 Kultursekreterare 300 Den framtida organisationen 500 Detaljplan Solberga 3:1, Tings Ene 1: Projektmedel intergration Flyktingguide Leasingbilar Kommunikatör Klimat- & energistrateg Destinationsutveckling Utredningskostnader Kryssningsfartyg Markreserv - strategiska förvärv Exploatering och försäljning av kommunala tomter Detaljplan Östra Stora Rör & Rälla Cyckelled - underhåll Beställda detaljplaner

23 UTBILDNINGSNÄMNDEN 23 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ UN Äskande av tilläggsbudget, rambudget och investeringsbudget för modul till Gärdslösa förskola Ordföranden frågar om ärendet kan tas upp som extra ärende då beslut i frågan är brådskande. Nämnden godkänner tillägg av ärende. I skrivelse framgår att förvaltningen har uppmärksammat behovet av lokaler på Gärdslösa förskola. Förslaget är att införskaffa moduler för att lösa problemet på kort sikt, klara att tas i bruk 1 september 2015 med ett hyresavtal på 24 månader. Med hjälp av kommunen fastighetskonsult och i samarbete med BEAB har förvaltningen gjort en kalkyl på kostnaden för moduler och kostnaden under 2015 med etablering beräknas till 654 tkr. Sedan tillkommer kostnader för drift, investering och hyra. Beslut Utbildningsförvaltningen beslutar a t t a t t a t t a t t ge i uppdrag till förvaltningschefen att via BEABs fastighetsavdelning skyndsam hyra modul till Gärdslösa förskola. äska tilläggsbudget under innevarande budgetår på 645 tkr för modul till Gärdslösa förskola. äska ramökning på 354 tkr inför budget 2016 för modul till Gärdslösa förskola. äska investeringsbudget på 125 tkr för inventarier till Gärdslösa förkola. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Utdragsbestyrkande

24 UTBILDNINGSNÄMNDEN 24 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ UN Äskande av tilläggsbudget för ny förskola i Centrala området Av tjänsteskrivelse framgår att Borgholms kommuns centrala förskoleområde har så många barn inskrivna att ytterligare barn måste hänvisas till andra delar av kommunen. För att möta efterfrågan på barnomsorg i centrum behövs utökade lokalytor och bemanning. Utbildutbildningsnämnden förslår ett tilläggsäskande på 627 tkr i tilläggsbudget för innevarande år till ny förskola och 267 tkr i investeringsbudget för innevarande år till ny förskola. Äskandet utgår från kostnaden för bemanning och lokaler för en verksamhet med start från och med 1 september, innebärande barnomsorg för barn. Tilltänkta lokaler är Höken där utbildningsförvaltningen tidigare bedrivit SFI-Yrkesutveckling. Utbildningsnämndens arbetsutskott föreslog utbildningsnämnden att äska 627 tkr för drift samt 267 tkr som en engångssumma som investering till ny förskola. Beslut Utbildningsnämnden beslutar a t t äska 627 tkr för drift samt 267 tkr som en engångssumma som investering till ny förskola Utdragsbestyrkande

25 25 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Överenskommelse utökat mottagande av nyanlända Vid kommunstyrelsens sammanträde redogjorde handläggare Beatrice Solhjort från Länsstyrelsen i Kalmar län för förslaget att Borgholms kommun under 2015 åtar sig att ta emot 73 nyanlända. Hänsyn har tagits till kommunens storlek, arbetsmarknad, andel utrikesfödda, tillgång till bostäder, anläggningsboende i Migrationsverkets regi samt mottagande av ensamkommande barn. Borgholms kommun har i dag en överenskommelse om att årligen ta emot 30 nyanlända. Under 2014 har kommunen tagit emot över 50 personer nyanlända varav 38 har varit på så kallad anvisning. Till dagens sammanträde finns upprättad överenskommelse avseende mottagande av 73 nyanlända undertecknad av Länsstyrelsen i Kalmar län. Beslut Kommunstyrelsen beslutar a t t remittera ärendet till socialnämnden, utbildningsnämnden, överförmyndarna och arbetsmarknadsavdelningen för synpunkter innan kommunstyrelsens behandling av ärendet vid sammanträde Utdragsbestyrkande

26 Handläggare Eva Karlström Flyktingsamordnare 26 YTTRANDE Datum Beteckning 1 (3) / KS Kommunstyrelsen Överenskommelse utökat mottagande av nyanlända Borgholms kommun har i dag en överenskommelse om att årligen ta emot 30 nyanlända, inklusive ensamkommande barn/unga. Kommunen behöver ökad inflyttning och antalet nyanlända som väljer att bosätta sig här ökar. Vid Länsstyrelsens dragning var inte siffrorna för 2014 klara. Slutligt mottagande för 2014 var 51 nyanlända, varav 43 på så kallad anvisningsbar plats, det vill säga 21 mottagna personer utöver överenskommelsen. Differensen mellan total mottagning och anvisningsbara platser betyder att åtta personer har hittat bostad på egen hand, alternativt har familjen till redan bosatta personer anlänt. Arbetet med att etablera och integrera de nyanlända efter mottagandet i kommunen pågår i två år. Det innebär att antalet personer som flyktingsamordnaren arbetar med på daglig basis är det totala antalet mottagna under två år. I dagsläget innebär det mellan 80 och 90 personer som får hjälp med olika myndighetskontakter, kontakt med SFI, sjukvård, förskola/skola för barnen, lektioner om hur det fungerar i Sverige, lära sig betala räkningar på Internet och ett flertal andra praktiska göromål. Gäller mottagningen KVOT-flyktingar så innefattar arbetet även att inför ankomsten utrusta bostaden med möbler, husgeråd och mat för en-två dagar, resor till Migrationsverket och Skatteverket för olika registreringar. Flyktingsamordnaren är också ansvarig för utredning och utbetalning av ekonomiskt bistånd i det så kallade glappet för alla mottagna, det vill säga försörjningen i perioden mellan inflyttning och egna inkomster. Årsstatistiken visar på ökat mottagande i Borgholms kommun. Innevarande år redovisas nedan i antal mottagna och personer som redan är kända att komma för bosättning innan (KVOT-flyktingar, ensamkommande och anhöriga till redan bosatta): År mottagna Anvisnin g (ABO) Egenbosatta (EBO) Totalt Varav ensamkommande Mottagna Personer på väg innan Postadress Telefon Telefax / www Box 52 eva.karlstrom@borgholm.se Borgholm

27 27 Beteckning 2 (3) Yttrande I dag står det 60 nyanlända i kö på att få bosätta sig i Borgholms kommun, de flesta är barnfamiljer. Ett mottagande omfattande 73 nyanlända kommer troligen att vara genomförbart, under förutsättning att bostäder finns att tillgå. Tillgången på bostäder är begränsad och kön ökar stadigt i takt med att uppehållstillstånd beviljas på Migrationsverkets förläggningar. En förstudie är startad med hjälp av medel från Länsstyrelsen, med syftet att kartlägga tillgången på bostäder och möjligheten till kommunikationer. Resultatet kommer att redovisas under hösten Det ökade mottagandet innebär stora påfrestningar på verksamheten. Arbetsmarknadsavdelningens flyktingmottagning består idag av en heltidstjänst som vid rekryteringen i slutet av 2011 baserades på ett mottagande av ca 25 nyanlända per år. Behov föreligger redan i nuläget av ytterligare en tjänst, då den befintliga heltidstjänsten inte räcker till för att täcka de insatser som krävs i mottagningen och under etableringstiden. Ökat mottagande går därför inte att klara med befintliga resurser. Under 2014 nästan fördubblades mottagandet i kommunen. Verksamheten 2015, med redan mottagna och kända på väg in, är redan idag uppe i mer än mottagandet på helår Det gör att det föreligger ett akut behov av ytterligare en tjänst i verksamheten. Finansieringen av den befintliga tjänsten är helt baserad på den årliga schablonintäkten från Migrationsverket samt den ersättning på kr som betalas extra per anvisad plats. Då anvisade platser ser ut att minska och mottagningen av anhöriga/egenbosatta öka, så finns det en risk att de ekonomiska resurserna till verksamheten då den inte har en fast budget. Verksamheten arbetar aktivt för att så många mottagna som möjligt ska komma via anvisning för att få bästa kostnadstäckning. Under våren har det varit bekymmer med brist på barnomsorgsplatser i kommunen. Ett flertal familjer riskerade att sakna plats på förskola efter fyra månader i kö. Konsekvensen av lång väntetid blir utökade kostnader för ekonomiskt bistånd i det så kallade glappet, då start av etablering och SFI-studier drar ut på tiden. Normal kostnad täcks av schablonersättningen per mottagen person. Dröjsmålet försvårar integrationen då kontakten med det svenska språket dröjer för både barn och vuxen. Vid ökat mottagande behövs ytterligare beredskap när det gäller barnomsorg. Framtida behov av att utveckla arbetsmarknadsavdelningens verksamhet finns. Behovet av platser för introduktion i arbetslivet är stort för våra nyanlända, där praktik, insteg- och nystartsjobb inom kommunal verksamhet kan vara en bra erfarenhet att söka sig vidare till andra arbeten på. Mer arbete med integration behövs generellt, för att öka möjligheten för nyanlända att hitta sysselsättning och social tillhörighet i närsamhället.

28 28 Beteckning 3 (3) Akuta behov gällande dagens mottagande: - Utökning av flyktingmottagningen med en heltidstjänst - Förbättrad tillgång till barnomsorg Att beakta för att klara ett utökat avtal om mottagande (förutsätter att en heltidstjänst redan är tillsatt): - Utveckling av arbetsmarknadsavdelningens verksamhet - Tillgång till fler hyresbostäder - Tillgång till barnomsorg och skola BORGHOLMS KOMMUN Arbetsmarknadsavdelningen Ola Davidsson Tf administrativ chef Eva Karlström Flyktingsamordnare

29 SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT 29 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ SN Remiss; Överenskommelse utökat mottagande av nyanlända. Hillevi Österbo, verksamhetschef för IFO och LSS, redovisar ett förslag till remissvar gällande utökat mottagande av nyanlända. Borgholms kommun har klarat av att ta emot fler nyanlända än vad som idag finns i avtalet vilket är en signal på att Borgholms kommun har kapasitet till att utöka avtalet. Det som är en utmaning i framtiden för att fortsätta att ta emot nyanlända på ett tillfredställande sätt i kommunen är bostadsfrågan. Det är svårt att finna lämpliga lägenheter till både nyanlända och ensamkommande flyktingbarn. Det krävs en långsiktig plan och beslut om att prioritera dessa grupper. Kommunen måste på sikt arbeta på ett bredare plan vad gäller integration och det gäller även i denna fråga både ensamkommande flyktingbarn och nyanlända. Det handlar om att skapa ett fördjupat samarbete med föreningslivet, ideella organisationer och det privata näringslivet. Det är viktigt att kommunen är aktiv även i frågan då det gäller att de nyanlända får arbete eller utbildning vilket leder till att de blir självförsörjande. I annat finns en risk att dessa personer får försörjningsstöd som framtida ersättning. Inom socialförvaltningens verksamhetsområde kommer det inom ett femårsperspektiv vara höga pensionsavgångar. De nyanlända, liksom andra nyinflyttande invånare, kommer på sikt att behövas för att klara kompetens- och bemanningsbehov inom vård och omsorg. Socialnämnden beslutar a t t anta redovisat förslag till remissvar gällande Överenskommelse utökat mottagande av nyanlända. Utdragsbestyrkande

30 UTBILDNINGSNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT 30 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/5-746 UN Remissvar angående utökat mottagande av nyanlända Kommunstyrelsen beslutade den 27 januari att remittera Länsstyrelsens förslag om utökat flyktingmottagande till bland andra utbildningsnämnden. Den överenskommelse som Länsstyrelsen i Kalmar län vill ingå med Borgholms kommun innebär mottagande av 73 nyanlända under Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till arbetsutskottet att lämna synpunkter till kommunstyrelsen innan den 26 maj. Beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott lämnar följande yttrande: Vi ställer oss, likt utbildningsnämnden, positiva till förslaget för utökat mottagande av nyanlända. Beaktas bör dock göras att det kan medföra ökat behov av kapacitet för barnomsorg och skola samt kompetens för bland annat modersmålsundervisning. Utdragsbestyrkande

31 31 Borgholm 1 (2) (Dnr) Kommunstyrelsen i Borgholms kommun Nyanlända till Borgholms kommun Idag är ca 50 miljoner människor på flykt från sina hem! När världen är orolig så märks det även i Sverige och Kalmar län. Folk som flyr till Sverige för att komma undan krig och andra hot ökar. Inför 2015 räknar Migrationsverket med att människor kommer att söka asyl i Sverige. Av dessa kommer ca att få uppehållstillstånd, människor som vill börja sina nya liv i en svensk kommun. Så även i Borgholms kommun. Just nu finns ca människor med uppehållstillstånd på migrationsverkets boenden och väntar på att få en kommunplacering. Väntar på att få starta sitt liv och kunna bygga sig ett hem. Kalmar län har fått ett höjt länstal för 2015, vilket innebära att länet skall ha beredskap att ta emot fler nyanlända. Under 2014 fick många kommuner i Kalmar län ta emot många så kallade egenbosatta, flyktingar som själva har letat boenden. Detta är en följd av att de inte fick någon anvisning till en kommun/det dröjde för lång tid. Fördelningen mellan kommunerna har därför blivit ojämn och några kommuner har haft ett stort mottagande utan att själva kunna styra det, medan andra har haft ett mindre mottagande och då i till största delen på anvisningsbara platser. För att kunna jämna ut detta och för att kommunerna runt om i Sverige bättre ska kunna planera sina mottagningar och förhindra att de nyanlända bor för många i varje lägenhet eller köper ett hyreskontrakt på svarta marknaden, så vill vi att kommunerna hjälper till med att ha fler anvisningsbara platser. Om fler kommuner i Sverige kan bistå med detta behöver inte de nyanlända, i samma utsträckning, leta bostäder själva. Fördelningen blir då också bättre. Idag har Borgholms kommun en överenskommelse på att bosätta 30 personer per år i kommunen. Under 2014 har kommunen tagit emot över 50 personer nyanlända vara av 38 har varit på så kallad anvisning. Fördelningstal för Borgholm gällande anvisningsbara platserna Fördelningstalet för varje kommun är utifrån fördelningsnycklar. I fördelningsnycklarna ingår att väga in antal boende på asylförläggningar, antal mottagna nyanlända det senaste året, ensamkommande barn, arbetslöshet/arbetsmarknad, bostadslöshet, demografi och folkmängd i kommunen. Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

32 32 Borgholm 2 (2) (Dnr) Fördelningstalet för Borgholms kommun är 73 på anvisning. 37 medel till Borgholms kommun Borgholms kommun har inför 2015 tilldelats 37 plus-medel kr för att kunna ta emot fler på anvisningsbara platser. Projektet skulle bidra med 20 nya anvisningsbara platser. Borgholms kommun är även samarbetspartner i projektansökan där Mörbylånga kommun är projektansvarig. Där har kommunerna tillsammans fått kr i bifall till att genomföra en utveckling av flyktingmottagandet vilket även där skulle i måluppfyllelsen generera i flera anvisningsbara platser. För Borgholms kommuns del skulle de anvisningsbara platserna öka med 45 st. Ersättningar Utöver dessa medel får Borgholms kommun kr per person som ni tar emot på anvisning. Om ni tar emot 73 personer blir detta= kr utöver schablonen som är på kr per person * 73= kr Dessutom (om statistiken håller i sig) är ni bland de 145 kommuner som tog emot flest under 2014 i förhållande till er befolkningsmängd, och då får ni ytterligare 5000 kr per nyanlända ni tar emot. Vilket skulle ge 5000 * 73= kr. Malin Almqvist Länsråd Länsstyrelsen i Kalmar län

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 200 Dnr 2014/ KS Förslag till Policy för bidrag till enskilda vägar i Borgholms kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog till ekonomiavdelningen att ta fram förslag på riktlinjer för utbetalning av kommunalt bidrag till enskilda vägar. I tjänsteskrivelse redogör ekonomiavdelningen för förslag till policy för bidrag till enskilda vägar i Borgholms kommun. Av skrivelsen framgår bland annat bakgrunden till policyn och de olika förutsättningar som finns för enskild väghållare att ansöka om bidrag för skötsel av vägarna. I Sverige finns tre olika väghållare. Dessa är Staten, Kommunen och den enskilde väghållaren. Statliga vägar är vägar som har nationell eller regional betydelse, för dessa är Trafikverket väghållare. Kommunala vägar återfinns inom detaljplanelagt område där kommunen som regel är väghållare. Övriga vägar är som regel enskilda varvid mark- och fastighetsägare utmed vägen tillsammans äger vägen och ansvarar för densamma. För den enskilda vägen är det vanligt att en vägförening eller vägsamfällighet inrättas. Syftet är att skapa en tydlig ansvarsfördelning där styrelsen ges mandat att ansvara för vägens drift och skötsel. För mindre enskilda vägar med få boende är det vanligt att vägförening saknas och det är då upp till mark- och fastighetsägare att komma överens om hur vägen ska skötas. För större vägföreningar finns möjlighet att söka om statligt bidrag för skötsel av vägen. Det statliga bidraget söks hos Trafikverket vilka också ansvarar för kriterier och prövning av bidrag. Utöver statligt bidrag kan kommunalt driftbidrag erhållas. Den nya policyn syftar till att tydliggöra kriterierna och nivåerna för bidrag. De krav som ställs på bidragstagaren motiveras främst med att bidragsgivaren har ett ansvar för att säkerställa att utbetalt bidrag används på rätt sätt. Av den anledningen kan besiktningar komma att genomföras och redovisning krävas från bidragstagaren. Ansökningsformuläret är också uppbyggt på så sätt att bidragtagaren ska kunna spåra vart och hur bidraget används. Bidragsnivåerna i policy varierar beroende på vilken längd meter som den sökande rapporterar in. Ju längre väg desto större bidrag tillfaller den sökande. För vägar med statligt bidrag utbetalas det största bidraget. Detta beror dels på att dessa vägar är de största och viktigiste i kommunen men också att Trafikverket sköter besiktning och kontroll enligt de krav som Utdragsbestyrkande ÄNNU INTE JUSTERAT

38 38 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT ställs för statligt bidrag. Detta innebär att kommunen automatiskt erhåller en verifiering på hur vägarna sköts. Konsekvensanalys Nedan beskrivs de effekter som framtagen policy för vägbidrag väntas ge. Effekterna utgår från nuläget som rådde under För bidragstagaren kan främst två effekter identifieras: - Nivån på bidraget förändras vilket för de flesta vägar innebär en för bättring. För vägar som ingår i vägförening samt erhåller statligt bidrag innebär förslaget en förbättring. - För övriga vägar, det vill säga vägar som ingår i vägförening men saknar statliga bidrag samt enskilda vägar innebär de nya nivåerna generellt en höjning av bidraget. För bidragsgivaren kan främst tre effekter identifieras: - Hanteringen av bidragen på enheten förenklas och förbättras. Vissa moment innebär en ökad arbetsbelastning, främst den årliga ansök ningen för enskilda vägar, men samtidigt försvinner en stor osäkerhet i hanteringen av vägbidragen då de nya kriterierna och modellen blir förankrade på enheten. - Den ekonomiska effekten bedöms som ringa. Då endast avsatt budget kan utbetalas till enskilda vägar under året. - Finansieringen av turistvägsbidraget och bidrag för skötsel av grönytor måste ske på bekostnad av den totala budgeten som är avsatt till bidrag för enskilda vägar. Omfattningen kommer att balanseras utifrån ekonomiskt utfall. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t anta utarbetad Policy för bidrag till enskilda vägar i Borgholms kommun. Av policyn framgår även regler för bidrag till turistvägar och för skötsel av vissa kommunala grönytor. Utdragsbestyrkande ÄNNU INTE JUSTERAT

39 39 Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX Framtagen av Ekonomiavdelningen 1 (3) Policy för bidrag till enskilda vägar i Borgholms Kommun Riktlinjer och kriterier Policyn syftar till att tydliggöra kriterierna och nivåerna för bidrag. Policyn ger möjlighet för enskilda vägar att söka tre olika bidrag: Driftsbidrag Turistvägsbidrag Skötselbidrag Driftsbidraget är avsatt att bidra till årlig drift av vägen. Bidraget utbetalas årligen och senast 30 november. Vid ansökan om kommunalt bidrag till drift och underhåll av enskilda vägar ingående i av lantmäterimyndigheten inrättad gemensamhetsanläggning gäller följande: Bidrag utgår procentuellt efter de antal vägmeter samfälligheten förfogar över och sköter. De enskilda vägarna får alltså dela på den årliga beslutade budgeten. För att bidrag ska beviljas måste vägen hållas öppen för allmänheten och vara farbar för trafik med motorfordon under barmarksperioden och underhållas på sådant sätt att erforderliga transporter kan genomföras rationellt och att trafikverksamheten inte äventyras. Kommunen ska beredas tillsyn över verksamheten för att följa upp att väg med beviljat bidrag betjänar den trafik som anges i ansökan och underhåll sker i erforderlig omfattning. Utöver driftsbidraget kan även ett särskilt turistvägsbidrag sökas för enskilda vägar. Bidraget utbetalas årligen och senast 30 november med kronor till de som uppfyller kriterierna. Turistvägsbidraget utbetalas till enskilda vägar som har väsentlig betydelse för det rörliga friluftslivet. Till ansökan anges vägens längd och beskaffenhet samt till vilket turistiskt ändamål vägen används. Ansökan ska även innehålla den årliga kostnaden för vägens drift och underhåll. Förutom de två andra nämnda bidragen finns det möjlighet att ansöka om ett skötselbidrag avseende skötsel av lekplatser och grönytor. Bidraget utbetalas årligen och senast 30 november till de som uppfyller kriterierna. Bidraget fördelas per kvm och syftar till att underhålla grönytor och lekplatser. Ansökan ska inkludera den årliga kostnaden för underhåll av grönytor och lekplatser.

40 Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX Framtagen av ekonomiavdelningen 40 2 ( 3) 1. Modell för bidrag Modellen för bidrag till enskilda vägar syftar till att tydliggöra på vilka grunder bidrag utbetalas i Borgholms kommun. Modellens syfte är att göra det så tydligt och enkelt som möjligt för såväl allmänhet som tjänstemän. 1.2 Driftsbidrag Driftsbidraget syftar till att bidra till kostnader för den dagliga driften av vägen. Som exempel kan nämnas, vinterväghållning, grusning, hyvling m m Kriterier för driftsbidrag Driftsbidrag kan sökas av samtliga enskilda väghållare som är registrerade hos Lantmäteriet. Oberoende organisation och vägens funktion varierar bidragsnivån procentuellt utifrån vägenslängdmeter och årets beslutade budget. Följande krav gäller för driftbidrag: Ansökan ska ske på ändamålsenlig blankett. Samtliga uppgifter ska lämnas för att prövning om bidrag ska kunna ske. Väghållaren ska vara registrerad hos Lantmäteriet och skicka in en kopia på förrättningen. Väghållaren ska tillhandahålla uppgift om antal vägmeter. Årsmötesportokoll med ekonomiskredovisning. Ansökan ska vara inne senast 30 september och betalas ut som senast 30 november. Bidraget betalas ut årsvis då en budget är satt, ej i efterskott. Bidragstagaren ska ange giltigt giro- eller kontonummer till vilket bidrag utbetalas. Vägen ska hållas öppen för allmän trafik under barmarksperioden. Väg som ej erhåller statliga bidrag ska vara minst 200 m lång. Väghållaren ska tillfredsställande underhålla berörda vägar i fråga om drift och underhåll. Kommunen förbehåller sig rätten att kontrollera utförda åtgärder. Bidragstagaren ska utse en eller som mest två kontaktpersoner som ska föra talan med bidragsgivaren. I en vägförening lämpligen ordförande och kassör. Bidragstagaren förbinder sig att var femte år till kommunen inkomma med redovisning av hur vägen skötts. Bidragsgivaren förbehåller sig rätten att kontrollera att lämnade uppgifter är korrekta samt att begära in kompletteringar vid behov. Bidragsgivaren förbehåller sig rätten att hålla inne bidrag om inte vägen sköts i enlighet med trafikförordningen Bidragsnivåer Vid godkänd ansökan utbetalas bidrag enligt nedan angivna beräknings modell. Oberonde på hur organisationen kring vägens drift ser ut samt vilken funktion vägen har utbetalas bidrag av olika storlek. Meter väg Vägföreningens bidrag = Budgeterat bidrag Totalt meter väg

41 Antagen av kommunfullmäktige 2015-XX-XX Framtagen av ekonomiavdelningen 41 3 ( 3) Ansökan och utbetalning För att få driftsbidrag 2015 och framåt måste årlig ansökan på särskild blankett ske. Detta gäller samtliga bidragstagare. Utbetalning sker efter ansökan och prövning av ovanstående kriterier till vägföreningar med eller utan statligt bidrag. Ansökan ska inlämnas till kommunen senast 30 september och bidrag utbetalas senast 30 november. 2. Turistvägsbidrag Vid öppethållande av turistväg finns möjlighet att ansöka om särskilt turistvägsbidrag. Riktlinjerna kring vad som är kvalificerande är följande: Medel ska gå till vägar som har väsentlig betydelse för det rörliga friluftslivet. Kriterier för att erhålla turistvägsbidrag är: Ansökan ska ske hos kommunen på för ändamålet framtagen blankett. Medel ska finnas tillgängliga i budget. Av ansökan ska framgå vägens längd och beskaffenhet. Av ansökan ska även det turistiska ändamålet framgå. Av ansökan ska årliga kostnaden för underhåll framgå. Vid godkänd ansökan utbetalas kronor. Bidraget utbetalas årligen senast 30 november och ansökan ska vara till handa senast 30 september. 3. Skötselbidrag Vid underhåll av grönytor och lekplatser finns möjlighet att ansöka om ett skötselbidrag. Riktlinjerna är följande: Bidraget ska gå till skötsel av grönytor och lekplaster. Kriterierna är följande för att erhålla skötselbidrag: Ansökan ska ske på ändamålsenligt framtagen blankett. Medel ska finnas tillgängliga i budget. Av ansökan ska framgå skötselområdets kvm yta. Av ansökan ska framgå lekplatsens beskaffenhet. Av ansökan ska årliga kostnader för underhåll framgå. Vid godkänd ansökan betalas en budgeteradnivå per kvm ut till de sökande. Bidraget utbetalas årligen senast 30 november och ansökan ska vara till handa senast 30 september. Finansieringen av turistvägsbidraget och skötselbidraget måste ske på bekostnad av den totala budgeten som är avsatt till bidrag för enskilda vägar. Omfattningen kommer att balanseras utifrån ekonomiskt utfall.

42 SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN 42 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr Riktlinjer för alkoholservering, tobaks- och folkölsförsäljning i Borgholms kommun Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar, a t t godkänna redovisat förslag till reviderade riktlinjer för alkoholservering, tobaks- och folkölsförsäljning i Borgholms kommun, och föreslå kommunfullmäktige att anta dessa. Redogörelse för ärendet I riktlinjerna visar kommunen tillämpningen av alkohollagen då beslut tas i ärenden där hänvisning sker till denna lag. Krögare med serveringstillstånd har ett stort ansvar för sina gäster. De ska bedriva sin verksamhet med ordning och säkerhet i fokus och inte orsaka oegentligheter. Ett samhällsmål är att begränsa alkoholens skadeverkningar som till exempel överservering kan orsaka. Samhällsbyggnadsförvaltningen strävar mot en ansvarsfull alkoholservering i samarbete med krögarna. Målet är trevliga och trygga mötesplatser för Borgholms innevånare och turister. För att uppnå detta mål jobbar förvaltningen med olika former av utbildning, information och tillsyn. Förslaget till nya riktlinjer har tagits fram och jämförts med andra närliggande kommuner och andra turistkommuner i landet. Mönsterås kommun har valt att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i Borgholms förtroendet att enligt avtal handlägga ärenden och genomföra tillsyn över alla serveringstillstånd i Mönsterås kommun. Parallellt med att detta förslag tagits fram har ett likadant förslag till riktlinjer tagits fram för Mönsterås. Mönsterås kommun är den länskommun som år efter år ligger högst i rankingen bästa företagsklimat. Lagstöd Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt alkohollagen, anslutande föreskrifter och riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen, 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) samt vad som gäller enligt tobakslagen (1993:581). Motivering av beslutet Väl genomtänkta och utformade riktlinjer skapar goda förutsättningar för en effektiv och rättssäker handläggning av serveringstillstånd. De ger sökande information om alkohollagen och beslutsfattare vägledning till objektiv, tydlig och trovärdig bedömning. Utdragsbestyrkande

43 SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN 43 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Bilaga Riktlinjer för alkoholservering i Borgholms kommun. Utdragsbestyrkande

44 44 Riktlinjer för alkoholservering, tobaks- och folkölsförsäljning i Borgholms kommun

45 45 Kommunens riktlinjer för alkoholservering är en informationskälla. Näringsidkare ska enligt alkohollagen (2010:1622) kunna få upplysningar om vilka krav som ställs, både vid ansökan och efteråt när tillstånd har meddelats. Riktlinjerna går att anpassa med syfte att ge en bättre förståelse för alkohollagen och dess tillämpning. 1 Tillstånd kräver lämplighet För att få och inneha ett tillstånd för alkoholservering krävs följande: Lämpliga personliga och ekonomiska förhållanden Skatter och avgifter ska betalas in på ett skötsamt vis Ingen misstanke om att någon sökande är misstänkt eller dömd för brott Det den sökande som ska visa sin lämplighet, i ett ansökningsärende som serveringstillstånd. Detta innebär att bevisbördan finns hos den som söker tillstånd. 2 Sveriges nationella strategi och kommunens övergripande mål Svensk alkoholpolitik har som mål att minska medicinska och sociala skadeverkningar av alkohol. Borgholms kommun arbetar efter dessa nationellt uppsatta mål. Riksdagen beslutade 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopings- eller tobakspolitiken (ANDT-politiken). Målet är ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Förutom detta övergripande mål finns sju långsiktiga mål för ANDT-politiken: 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. 6. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. 7. En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt. Alkoholpolitik och tillståndsprövning ska genomsyras av dialog och samverkan. I Borgholms kommun är det samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622). Kommunen erbjuder regelbundet krögare och deras anställda utbildning i metoden Ansvarsfull AlkoholServering (AAS). 3 Ansökan om tillstånd Tillståndsgivningen ska präglas av rättsäkerhet, korrekthet, snabbhet och förtroende inom ramen för gällande lagstiftning. Vid tillståndsprövning ska alkoholpolitiska hänsyn ha företräde framför näringspolitiska och företagsekonomiska hänsyn då alkohollagen är en social skyddslag. Ansökan om tillstånd skickas med e-post till sbn@borgholm.se eller med post till Borgholms kommun, Box 52, Borgholm.

46 46 Information och blanketter finns på hemsidan under bygga, bo, miljö. 4 Tillståndsprövning 4.1 Alkoholservering kräver tillstånd Samhällsbyggnadsnämnden har uppdraget i Borgholms kommun att ansvara för alkohollagens tillämpning. Här ingår handläggning av ansökningar om tillstånd, beslut enligt delegation och tillsyn. Tillsynen omfattar serveringsställen med stadigvarande eller tillfälliga tillstånd och detaljhandel eller serveringar med folköl och tobak. Försäljning av alkoholdrycker, det vill säga starköl, spritdrycker, vin och andra jästa alkoholdrycker; kräver tillstånd från den kommun där serveringsstället är beläget. Servering av alkoholdrycker innebär att de fås mot ersättning för att förtäras på plats. Tillstånd och avslag ges och motiveras efter alkohollagens kriterier. 4.2 Handläggningstider Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan inkommit till kommunen. Handläggningstiden kan i vissa fall förlängas med ytterligare fyra månader. Då ska kommunen informera om skälen till förlängningen. En ansökan som inte är komplett inom sex månader från det att den kom in, får avskrivas. Om så inträffar, återbetalas inte ansöknings- eller prövningsavgiften. Handläggningstiden räknas från det att ansökan är helt komplett och ansökningsavgiften är betald. Följande handläggningstider är servicemål i Borgholms kommun: Ansökan om stadigvarande tillstånd (tillsvidare) Ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten Ansökan om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Ansökan om gemensamt serveringsutrymme 4.2 Prövning av tre kriterier 1. Sökandens lämplighet 2. Lokalens beskaffenhet 3. Alkoholpolitiska olägenheter 8 veckor 6 veckor 14 dagar 4 veckor För kontroll av den sökandes lämplighet och eventuella skulder skickas remisser till Polis, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. En remiss kan även skickas till andra kommuner där den sökande haft eller har serveringstillstånd. Den sökande ska ha kunskaper om alkohollagen och därför visa meriter för bedömning. I de flesta fall behöver den sökande avlägga ett kunskapsprov, utformat av Folkhälsomyndigheten hos kommunen där tillstånd söks. Remiss skickas till Räddningstjänst och samråd sker med Miljöavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Brandsäkerheten är en mycket viktig bedömningspunkt som ger upplysningar om lokalens skick. Räddningstjänsten anger hur många personer som maximalt får vistas i lokalen samtidigt. Serveringens kök ska vara en registrerad livsmedelsanläggning hos kommunen. Dessutom ger Miljö synpunkter på risken för störningar för boende eller andra hälsoskyddsaspekter som kan medföra olägenheter.

47 47 En kommun får vägra serveringstillstånd även om alkohollagens övriga krav är uppfyllda. Det gäller när serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap 17 alkohollagen (2010:1622). Stor vikt läggs vid yttranden från Polis och synpunkter från Miljö. Exempel på arrangemang som kan medföra olägenhet eller särskilt ska beaktas är bland annat: Då Polis avstyrker ansökan med hänsyn till ordningsläget på aktuellt serveringsställe eller i dess närmsta omgivning Då Miljö avstyrker ansökan med hänvisning till att närboende utsätts eller riskerar att utsättas för bullerstörningar från aktuellt serveringsställe När Borgholms kommun har kännedom om missförhållanden på serveringsstället eller sökandens lämplighet Vid överetablering av serveringar med serveringstillstånd Vid evenemang som riktar sig till ungdomar Närhet till skola, fritidsgård eller liknande där barn och ungdomar finns Då livsmedelsbutiker/shoppingcentrum ansöker om serveringstillstånd Då sexklubbar, föreställningar med naket inslag eller drogliberala rörelser ansöker om serveringstillstånd Risken för bullerstörningar när en ny restaurang etableras behöver inte alltid medföra att ansökan avslås. Ett alternativ kan istället vara att begränsa serveringstiden. 4.3 De olika serveringstillstånden Restauranger med verksamhet året om eller en återkommande period av året har stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten. De gäller tillsvidare om de inte återkallas som en sanktion eller på grund av ägarbyte. Det går inte att överta ett serveringstillstånd och det gäller enbart för det serveringsställe det är utfärdat för. Ett företag i bolagsform, enskild firma eller förening är juridiskt ansvarig. De viktigaste personerna, eller personer med betydande inflytande, PBI, får sin lämplighet prövad. Verksamheter med stadigvarande serveringstillstånd uppfyller större krav på egen beredning av livsmedel, standard i köket, varierad och omfattande meny med mera. I samråd med polis bedöms behovet av antalet förordnande ordningsvakter. Stadigvarande tillstånd för servering till slutna sällskap kan vara en klubb- eller festvåningsrättighet. En klubbrättighet är för en viss förening eller liknande där medlemmarna är kända och ett gemensamt intresse eller samband finns. Antalet medlemmar ska också vara begränsat. En festvåningsrättighet är för en restaurang som anordnar arrangemang och då serverar åt olika slutna sällskap på beställning. En allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagens bestämmelser kan inte vara ett slutet sällskap i sammanhang rörande alkoholservering. Cateringverksamhet för slutna sällskap kan ges stadigvarande tillstånd om eget kök finns för tillredning. Inför varje tillfälle anmäls den lokal och plats där serveringen ska vara. Slutna sällskap eller allmänhet är en angelägen fråga. Slutna sällskap behöver ha en tydlig organisation med namn, stadgar och styrelse. Medlemmarna ska inte kunna lösa medlemskap vid tillställningen. Utformningen av eventuell annonsering ska vara för det slutna sällskapet, inte för allmänheten.

48 48 Kommunen får begränsa ett stadigvarande tillstånds giltighet om det finns särskilda skäl enligt 8 kapitlet 2 alkohollagen. Tillfälliga serveringstillstånd gäller för en enstaka tidsperiod eller för en eller flera enstaka tillfällen. De kan avse servering till allmänheten eller till slutna sällskap. De ges inte till regelbunden återkommande verksamhet med hänsyn till konkurrensen med etablerade restauranger och deras möjligheter att bedriva verksamhet. En enstaka period är upp till tre månader. Enstaka tillfällen kan vara högst 12 gånger under ett kalenderår. Tillstånd för enstaka perioder kan beviljas under två på varandra efterföljande år, inte mer. Därefter anses verksamheten vara regelbundet återkommande. Även för tillfälliga tillstånd ska alkohol vara ett komplement till serverade maträtter. Minst tre rätter ska kunna erbjudas gästerna under hela serveringstiden. Den sökande ska fått mark- eller lokalupplåtelse beviljad innan serveringstillstånd ges. Endast i undantagsfall ges tillstånd för servering av spritdrycker. I övrigt inga skillnader mot stadigvarande tillstånd. Ett serveringstillstånd, oavsett vilket, kan omfatta en eller flera alkoholdrycker, det vill säga starköl, spritdrycker, vin eller andra jästa alkoholdrycker. 5 Riktlinjer vid servering 5.1 Ansvarsfull alkoholservering Enligt 3 kapitlet 5 alkohollagen ska skador i möjligaste mån förhindras vid försäljning. Den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Enligt 8 kapitlet 20 alkohollagen ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Borgholms kommun strävar efter att all servering av alkoholdrycker ska vara måttfull och ansvarsfull. Serveringspersonal bör ha deltagit vid Ansvarsfull Alkoholservering, en utbildning enligt ett nationellt fastställt koncept. För serveringspersonal som arbetar efter normaltid, efter klockan 01, är denna utbildning ett krav. En alkohol- och drogpolicy bör alla serveringsställen i kommunen arbeta aktivt med. När alkohol serveras ska tillståndshavaren eller en utsedd serveringsansvarig person vara närvarande på serveringsstället. Vilken som är lämpliga att vara serveringsansvariga väljer tillståndshavaren. Dessa anmäls till kommunen. Enda kravet är att de ska ha fyllt 20 år. De serveringsansvariga ska ge stöd till övrig serveringspersonal och verka för att alkohollagen följs. Särskilt viktigt är att begära legitimation och kräva att 18 år har uppnåtts då unga personer beställer och, inte servera den som är märkbart påverkad av alkohol eller andra droger. För ett serveringsställe med tillstånd är det ytterst viktigt att se till att gäster inte tar med sig egna alkoholdrycker. De får heller inte, efter att blivit serverade, ta med sig alkohol ut från serveringsstället. Gäster ska inte uppmanas att beställa alkohol och det ska alltid finnas alkoholfria alternativ. Varken personal eller tillståndshavare får bjuda på eller ge bort alkohol. Ett serveringsställe ska kunna erbjuda tillagad eller på annat sätt tillredd mat vilket innebär förädlade råvaror. Det ska vara ett varierat och tillräckligt stort utbud av förrätter, huvudrätter och varmrätter. Efter klockan 23 kan menyn vara enklare, en så kallad barmeny, till exempel enstaka rätter som värms i mikrovågsugn.

49 49 Serveringsytan ska vara överblickbar för serverande personal. Antalet sittplatser för matgäster bör uppta en stor del av lokalens yta. En drinkbar bör endast utgöra en mindre del av restauranglokalens yta. Återhållsamhet bör iakttas vid försäljning av hela flaskor med spritdryck, brickor med shots och liknande. Sådan typ av servering får endast ske i form bordsservering direkt i gästernas glas och flaskor ska inte lämnas kvar på borden. 5.2 Serveringstider Enligt 8 kapitlet 19 får servering av starköl, spritdrycker, vin och andra jästa alkoholdrycker inte påbörjas tidigare än klockan och inte pågå längre än klockan 01.00, om inte kommunen beslutar annat. Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Dessa bestämmelser gäller inte rumsservering på hotell eller minibar på hotellrum enligt 8 kapitlet 5. Vid bestämmande av serveringstid för ett serveringsställe ska frågan om olägenheter eller risker för människors hälsa beaktas, 8 kapitlet 17 alkohollagen. Normaltiden för alkoholservering, klockan till 01.00, kan utsträckas till klockan Detta gäller för serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd, om inte särskilda skäl finns att begränsa serveringstiden. Vid speciella tillfällen kan förlängning av serveringstiden ske till klockan om Polis och Miljö ställer sig positiva till. För tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten är serveringstiden generellt normaltiden. Vid enstaka speciella tillfällen kan serveringstiden utsträckas en timme till klockan om yttranden från Polis och Miljö är positiva. 5.3 Uteserveringar Enligt 8 kapitlet 14 första stycket alkohollagen ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, till exempel uteservering i direkt anslutning till ett serveringsställe. Inom tätbebyggt område gäller följande: För etablering av en uteservering kan det behövas ett bygglov Uteserveringen ska ha en avgränsning, den fysiska gränsen ska tydligt framgå Uteserveringen ska vara överblickbar Utformningen ska följa kommunens Riktlinjer för uteservering 5.4 Gemensamt serveringsutrymme Flera tillståndshavare kan använda ett serveringsutrymme gemensamt enligt 8 kapitlet 14 andra stycket. Tillståndet omfattar då alla tillståndshavare. Det gemensamma är utöver den serveringsyta som var och en för sin egen verksamhet, knutet till sitt egna serveringstillstånd. Samtliga innehavare av det gemensamma tillståndet är ansvariga för ordning och nykterhet. Uppstår oegentligheter kan tillståndet återkallas för samtliga. 5.5 Villkor Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en kommun meddela olika slags villkor när tillstånd beviljas. Syftet är att motverka alkoholpolitiska skadeverkningar. Exempel på sådana villkor kan vara: Bordsservering på bad och spaanläggningar och liknande Krav på utbildning när serveringtiden är utsträckt till efter klockan 01.00, normaltiden. AAS är för både personal och krögare Förordnande vakter vid tillfälliga tillstånd till allmänheten

50 50 6 Tillsyn Det är kommunen och polismyndigheten som har tillsyn över de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker och över detaljhandeln med folköl. Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen, enligt 9 kapitlet 2 alkohollagen. Det är kommunen som i första hand ansvarar för den löpande tillsynen Dokumentet Tillsynsplan enligt alkohollagen och tobakslagen, antagen av samhällsbyggnadsnämnden, beskriver inriktning, omfattning och uppföljning. Målet är att samtliga serveringsställen med stadigvarande tillstånd ska få minst en årlig kontakt med kommunen. Tillståndshavaren ska få reda på resultat och omdöme från utförd tillsyn. Resultaten av utförd tillsyn kan innebära utredning, förnyade remisser till berörda myndigheter eller att förslag om sanktionsåtgärder tas fram. Inre tillsyn är en administrativ granskning utav tillståndshavarens lämplighet. Även personer med betydande inflytande, PBI-personer, kan ingå i den inre tillsynen. Andra myndigheter kan lämna synpunkter, de som yttrar sig vid ansökningar till exempel. Mellan myndigheterna finns upplysningsskyldighet. Information från andra kommuner, utformning av marknadsföring och liknande är uppgifter som visar om alkohollagen följs. Förebyggande tillsyn innebär kommunalt arbete med information och utbildning. Borgholms kommun har ambitionen att erbjuda utbildningen Ansvarsfull alkoholservering (AAS) en gång per år. Dessutom har kommunen kontakt och möten med olika tillståndshavare, representanter från Ölands Krögarförening, andra myndigheter, länets övriga kommuner och berörda verksamheter inom kommunen. Yttre tillsyn är besök på serveringsställen under pågående verksamhet. En del av denna är samordnad tillsyn, ett fördjupat samarbete tillsammans med Polis, Skatteverket, Räddningstjänst, Miljöavdelningen eller Länsstyrelsen. Framför allt sker tillsynsbesöken kvälls- och nattetid. Den allmänna ordningen, i och utanför serveringslokalen, gästernas berusningsgrad, vilka gäster som serveras/ inte serveras/ inte borde serveras alkohol, menyns karaktär och utformning är viktiga punkter att kontrollera. Uppgifter om brandsäkerheten, eventuell diskriminering och misstanke om narkotikaförekomst noteras också. Serveringen ska överensstämma med gällande tillståndsbevis beträffande område, alkoholdrycker, serveringstid och minst en serveringsansvarig ska finnas på plats. Mest allvarligt är om servering till underåriga och/ eller påverkade gäster förekommer. Dessa överträdelser är förenade med straffansvar för serveringspersonalen. Påkallad tillsyn utförs då misstankar om brister fodrar klarhet om fog för dessa finns. Länsstyrelsen har tillsyn över kommunerna inom länet och ska biträda dessa med råd och stöd enligt 9 kapitlet 1 alkohollagen. Folkhälsomyndigheten är central myndighet. Kommuner har rätt att ta ut avgifter för tillsyn av näringsidkare med serveringstillstånd. Avgifterna ska vara baserade på självkostnads- och likställighetsprincipen. Taxa fastställs av kommunfullmäktige.

51 51 I Borgholms kommun är tillsynsavgiften uppdelad på en fast och en rörlig avgift. Administrativa kostnader för tillsynen täcks av den fasta avgiften. Utifrån varje serveringsställes omsättning av alkoholdrycker tas den rörliga avgiften ut, för att motsvara övriga kostnader för alkoholtillsynen. Tillsynsavgifter är årliga och gäller för serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd. De är dessa som har restaurangnummer och skyldighet att rapportera årlig omsättning av alkoholdrycker. 7 Sanktioner Kommunen får meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran. I allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, är det en varning som meddelas enligt 9 kapitlet 17 alkohollagen. Syftet med både erinran och varning är att uppmärksamma och förmå tillståndshavaren att rätta till brister rörande alkoholserveringen. Om ett serveringstillstånd inte längre brukas är kommunen skyldig att återkalla det. Detsamma gäller om det förekommer brottslig verksamhet på serveringsstället, utan att innehavaren ingripit. Om innehavaren har brutit mot alkohollagen, eller vad som i övrigt gäller för tillståndet, ska kommunen återkalla serveringstillståndet enligt 9 kapitlet 18 alkohollagen. Dessa förseelser anses då har varit på ett sådant sätt att en varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd och därför inte ska tilldelas. Alternativt kan det vara allvarligare förhållanden som upprepas istället för att rättas till, trots en eller flera tidigare varningar, och då är återkallelse den sanktion som bäst markerar allvar. 8 Information om tobaks- och folkölsförsäljning 8.1 Tobak Vid försäljning av tobak gäller bestämmelserna i tobakslagen, TL, (1993:581). Denna lag har kompletterats med tillägg av senare datum. Följande punkter är viktiga att känna till: 1. Innan försäljning av tobaksvaror kan starta ska detta anmälas till kommunen där försäljningsstället finns. Bifoga även ett egenkontrollprogram (12 TL) 2. Verksamhetsutövaren ska ge sin personal information och stöd så att lagen följs 3. Tobak får endast säljas till den som fyllt 18 år. Köparens ålder ska kunna kontrolleras (12 TL) 4. Tobak får inte säljas till en person som kan antas ge tobaken vidare till underårig (12 TL) 5. På varje försäljningsställe ska det finnas en tydlig och klart synbar skylt med information om förbudet att inte sälja eller lämna tobak till underårig (12 TL) 6. Vid försäljning till konsumenter får tobaksvaror inte säljas i form av lösa cigaretter eller i förpackningar om färre än 19 cigaretter (12 TL, lag 2005:369) 7. Tobaksvaror ska vara märkta enligt 9 (TL) med följande * upplysningar om hälsorisker och rökavvänjning (varningstext), * vilka skadliga ämnen de innehåller eller kan ge upphov till (innehållsdeklaration) * identifikation av plats och tid för dess tillverkning 8. Olovlig försäljning kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader (27 TL) 9. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för tillsyn av tobaksförsäljning (19b TL) 10. Marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter är förbjuden, som huvudregel. Kommersiella meddelanden ska i möjligaste mån placeras så att de inte är synliga från utsidan av försäljningsstället (14 TL)

52 52 Marknadsföring är dock tillåten i tryckta skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig eller i överföringar/ tekniska upptagningar då yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig. När marknadsföringen endast består i att erbjuda tobaksvaror för försäljning är den tillåten. Detsamma gäller om den inte är påträngande, uppsökande, eller manar till bruk av tobak och utgörs av kommersiella meddelanden inne på försäljningsställen (lag 2010:727). 8.2 Folköl Vid försäljning av folköl gäller bestämmelserna i alkohollagen (AL) (2010:1622). Följande punkter är viktiga att känna till: 1. Innan försäljning av folköl kan starta ska detta anmälas till kommunen där försäljningsstället finns. Bifoga även ett egenkontrollprogram (5 kap 5 AL) 2. Lokalen där försäljningen sker ska vara registrerad som livsmedelsanläggning enligt Livsmedelverkets föreskrifter om hygien, 11 och 12 (LIVSFS 2005:20) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, artikel 6 punkt 2. Anläggningen ska vara avsedd för stadigvarande försäljning av livsmedel och det ska även bedrivas försäljning av matvaror. För serveringsställen ska mat finnas till försäljning under den tid som folköl serveras (5 kap 5 AL) 3. Folköl får endast säljas till den som fyllt 18 år. Köparens ålder ska kunna kontrolleras (3 kap 7 AL) 4. Folköl får inte säljas till en person som kan antas lämna ut folkölen till en underårig (3 kap 8 AL) 5. Folköl får inte säljas till en kund som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel (3 kap 8 AL) 6. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer folköl till underårig eller till någon som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel kan dömas för olovlig dryckeshantering. Det kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader (10 kap 8 AL) 7. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för tillsyn av folkölsförsäljningen (7 kap 13 AL) Information, blanketter för anmälan och egenkontroll finns på hemsidan för Borgholms kommun.

53 53 Överklagan av komunfullmäktiges i Borgholms kommun beslut att anta detaljplanen Sandwedgen, avseende del av fastigheterna Halltorp 1:7 och 1:10, dnr 2014/ KS Beslut Länsstyrelsen avvisar överklagandena från Robert Wilund, Elisabeth von Tourtchaninoff och Tommy Johannessen, Paul Linner, Åsa Linner, Göran Johansson, Kerstin Mösch Magnusson, Hans Magnusson, Anders Åkerlund, Ulf Davidsson, Tomas Gustavsson, Billerud AB:s Personalstiftelse, Barbro Wall, Krister Wall, Bo Liliequist och Therese Bolmgren, Jan Järlefelt och Margareta Frykman Järlefelt, Lars Sörensson och Britt-Mari Johansson, Lillemor Fürst, Willy Fürst, Inger Kjellin Eriksson, Lennart Eriksson samt Claes Holmberg. Länsstyrelsen bifaller övriga överklaganden och upphäver kommunfullmäktiges beslut av den 28 april 2014, dnr 2014/ KS. Bakgrund och yrkande m.m. Kommunfullmäktige i Borgholms kommun beslutade den 28 april att anta detaljplanen Sandwedgen, avseende del av fastigheterna Halltorp 1:7 och 1:10. Syftet med detaljplanen är att Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

54 54 möjliggöra golf- och naturnära bostadsbebyggelse vid Ekerums Golfbana. Bebyggelsen ska anpassas till närliggande bebyggelse och känslig natur. En Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats eftersom genomförandet av planen bedömts kunna medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade, i egenskap av regional planmyndighet, den 3 juni 2014 att inte överpröva kommunens beslut. Robert Wilund, Elisabeth von Tourtchaninoff och Tommy Johannessen, Paul Linner, Åsa Linner, Göran Johansson, Kerstin Mösch Magnusson, Hans Magnusson, Anders Åkerlund, Ulf Davidsson, Tomas Gustavsson, Billerud AB:s Personalstiftelse, Barbro Wall, Krister Wall, Bo Liliequist och Therese Bolmgren, Jan Järlefelt och Margareta Frykman Järlefelt, Lars Sörensson och Britt-Mari Johansson, Lillemor Fürst samt Willy Fürst har i liknande skrivelser anfört i huvudsak följande: De har inte tidigare under granskningsprocessen avgivit något yttrande. Att så inte skett beror på att kommunens planarkitekt vägrat att tillerkänna dem besvärsrätt något som uppenbart står i strid med 5 kap 11 PBL. På grund av den vilseledande informationen har fullmäktiges beslut kommit att fattas på felaktiga grunder. Kerstin Mösch Magnusson och Hans Magnusson har tillagt att det saknas en redovisning av alternativa lösningar som inte i samma utsträckning skulle skada deras eller allmänhetens intressen. Barbro Wall har tillagt att Länsstyrelsen bör granska ärendets beredning. Jan Järlefelt och Margareta Frykman Järlefelt har tillagt att planen innebär ett ingrepp på Ölands viktigaste miljö- och tursittillgång, dvs. dess unika natur och friluftsliv. Lillemor Fürst och Willy Fürst har tillagt att de motsätter sig en genomfart genom Golfbyn.

55 55 Bengt Rogsäter, Hardy Nilsson och Eva Nilsson, Lars-Göran Lindbeck, Sven Olin, Monica Wennås, Ralph Svensson, Anders Berg, Börje Bellinger och Gunvor Krantz Bellinger, Sigvard Lindster, Roland Rothman, Eva Ohlsson, Åke Stillemar och Karin Stillemark, Rolf Milestad, Anita Sjölin och Thomas Sjölin, Per-Anders Hörlin och Eva Nyberg, Gudrun Gunnebrant, Kenneth Gunnebrant, Ulf Dahlen och Maria Dahlen, Thomas Lindster, Barbro Fischerström och Johan Fischerström, Lena Grahn, Staffan Cedergren och Ebba Cedergren, Margareta Strandberg och Hans Strandberg, Ann-Charlotte Strandberg och Thomas Strandberg, Peter Isaksson och Marie Isaksson, Christel Lindgren samt Jan Jarl har i liknande skrivelser i huvudsak anfört följande: Kommunen nonchalerar utredningens utlåtande om ängens stora natur- och estetisk värden samt dess betydelse som närströvområde får boende. Det är också anmärkningsvärt att kommunen tillåter en större exploatering för ett enskilt intresse i närheten av Natura område och riksintressen för naturvård och friluftsliv. Det framstår som uppenbart att bebyggelsen med 18 trevåningshus kommer att spoliera områdets allmänrättsliga värde. Vidare har kommunen vägrat ta intryck av yttrandena såvitt avser rätten till tillfart till området genom golfbyn. Kommunens planarkitekt har under granskningsperioden vägrat att tillerkänna dem besvärsrätt något som uppenbart står i strid med 5 kap 11 PBL. På grund av den vilseledande informationen har fullmäktiges beslut kommit att fattas på felaktiga grunder. Detta är ett sådant fel i förfarandet att det i sig utgör grund för upphävande. Klagandena har i övrigt hänvisat till yttranden lämnade under planprocessen. Claes Holmberg har anfört följande: Han har inte tidigare under granskningsprocessen avgivit något yttrande. Att så inte skett beror på att kommunens planarkitekt vägrat att tillerkänna dem besvärsrätt något som uppenbart står i strid med 5 kap 11 PBL. På grund av den vilseledande informationen har fullmäktiges beslut kommit att fattas på felaktiga grunder. Dessutom anser han att det torde röra sig om vanligt sunt förnuft att inte tillåta byggnation på ett biologiskt och kulturhistoriskt högintressant strandnära område och där dessutom ledande företrädare för Borgholms kommun genom åren upprepade gånger försäkrat att ingen byggnation någonsin skulle ske. Detta utifrån de samtal vi haft mellan B rf Ekerum nr 1 och 2 - "Golfbyn" och

56 56 kommunen gällande område "Ängen" - i detta sammanhang kallad "Sandwedgen" - ett bland väldigt många människor oerhört uppskattat strövområde där Golfbyn i många år utan ersättning skötte gräsklippning av gångvägar. Om kommunen nu helt plötsligt skulle tillåta byggnation anser han att man kan betrakta det som ett synnerligen stort svek mot sedan många år ingångna avtal och löften. Gertie Engberg och Mats Olsson samt Inger Kjellin Eriksson och Lennart Eriksson har anfört följande: Kommunen fortsätter att nonchalera anlitade experters (Pronatura AB) utlåtande om Ängens stora natur- och estetiska värden samt dess stora betydelse som närströvområde för oss som bor i Golfbyn och på Campingen. Vid högsäsong finns ca 1000 personer i Golfbyn och ca 3000 personer på Campingen. Det måste anses anmärkningsvärt att kommunen inom ett område som berör Natura 2000-område och riksintressen för naturvård och friluftsliv tillåter en större exploatering för enskilt boende. Det är uppenbart att byggandet av 18 trevåningshus på ett område som i nuvarande detaljplan har beteckningen "Parkmark/Natur" (och strandskydd ej avgjort) helt skulle spoliera den aktuella strandängens allmänrättsliga värde och därmed gynna ett enskilt vinstintresse på det allmännas bekostnad. Vid antagandet av dp 0885-P44/201 för Golfbyn (som till en början endast omfattade den av Brf Ekerum 1 ägda fastigheten Halltorp 1:20) tillskapades en gemensamhetsanläggning för tillfart till bebyggelsen. Tillfartsvägen angavs som återvändsgata och skulle i första hand serva de boende på fastigheten Halltorp 1:20. Dock skulle den även i framtiden kunna tjänstgöra som tillfartsväg för tillkommande bebyggelse på fastigheterna Halltorp 1:17 och 1:18 (nuvarande Brf Ekerum 2) och gavs därför beteckningen "Z, marken skall vara tillgänglig för allmän körtrafik". Det var oklart var tillfarterna skulle bli till Halltorp 1:17 och 1;18 och därför markerades hela sträckan. Någon framtida bebyggelse på strandängen var då (1988) överhuvud taget inte påtänkt-tvärtom värden med då gällande utökat strandskydd och med planbeteckningen "Naturmark" helt utesluten. Golfbyn och Golfbyvägen slutbesiktades 1990 och för vägen gjordes en Lantmäteriförrättning, vid vilken vägen betecknades som enskild väg utan statsbidrag,

57 57 utformad som en återvändsgränd inom Golfbyn och som slutar c:a 100 m från fastighetens södra tomtgräns. Innan genomfart till området Sandwedgen kan medges genom Golfbyn måste därför detaljplanen för Golfbyn och gemensamhetsanläggningen ändras. Detta förefaller också vara Länsstyrelsens underförstådda mening i deras granskningsyttrande. De motsätter oss dock all genomfart genom Golfbyn. Kommunens planarkitekt har under granskningsperioden konsekvent (såväl muntligt som skriftligen) vägrat att tillerkänna dem och övriga bostadsrättshavare besvärsrätt - en ståndpunkt som står i uppenbar strid med PBL 5 kap 11. Genom att bostadsrättshavarna i granskningsutlåtandet angetts och behandlats som icke klagoberättigade har fullmäktige uppenbart vilseletts och fullmäktiges beslut vilar därför på en felaktig grund. Detta är ett sådant fel i förfarandet att det i sig utgör grund för upphävande av antagandebeslutet. Vägen genom markområdet söder om Golfbyn inte har redovisats i MKB:n, ej heller i tidigare inlämnad Natura 2000-ansökan. Eftersom det i det övriga planarbetet bedömts som viktigt att stenmurar och ekar bevaras samt att befintliga spridningskorridorer förblir intakta, måste detta uraktlåtande betraktas som en ytterligare brist i det planmaterial, på vilket fullmäktige grundat sitt antagandebeslut. Bostadsrättsföreningarna Ekerum 1 och 2 har anfört följande: 1. Sändningslistan uppger att bostadsrättshavarna i Golfbyn saknar besvärsrätt och ska underrättas genom respektive förening. Även vid kontakt med planarkitekten hävdade denne per att det är bostadsrättsföreningarna som är sakägare, inte bostadsinnehavarna som enskilda personer. Enligt PBL 5 kap 11, 20 och 33 ska alla kända bostadsrättshavare som berörs underrättas av kommunen och alla som bor på en adress som tas upp i fastighetsförteckningen äger rätt att yttra sig och överklaga. När, som i detta fall, gällande plan anger naturmark kan kretsen av sakägare, efter särskild prövning, dessutom utvidgas till att gälla även sakägare vars fastighet inte direkt gränsar till planområdet - däremot kan besvärsrätten aldrig inskränkas! Genom att bostadsrättshavarna i granskningsutlåtandet angetts och behandlats som icke

58 58 klagoberättigade har fullmäktige uppenbart vilseletts och fullmäktiges beslut vilar därför på en felaktig grund. Detta är ett sådant fel i förfarandet att det i sig utgör grund för upphävande av antagandebeslutet och de vill redan nu förutskicka, att skulle så inte ske, tvingas de föra ärendet vidare till Förvaltningsrätten. 2. I planbeskrivningen hänvisas till Regeringens tolkning av länsstyrelsens felaktigt utformade beslut angående översynen av det utökade strandskyddet. Även om ansökan från Ölands Naturskyddsförening om rättsprövning av regeringens beslut den 15 augusti 2013 (mål nr ) har avslagits av Högsta Förvaltningsdomstolen, borde dock Kommunfullmäktige tagit i beaktande att såväl Ölands Naturskyddsförening som Naturskyddsföreningen i Kalmar län även överklagat Länsstyrelsens ovannämnda beslut till Regeringen/Miljödepartementet. 3. MKB:n redovisar, trots tidigare efterlysningar, inga lokaliseringsalternativ, vilket de menar är ett krav enligt PBL. Tilläggas kan att kommunen, trots ett antal påpekanden och inlämnade förslag från lokalt sakkunniga, under planprocessen konsekvent vägrat att seriöst pröva alternativa placeringar av de hus som exploatören genom det upprättade exploateringsavtalet ålagt kommunen att driva igenom för att erhålla kostnadstäckning för sitt planarbete. De har tidigare framfört betänkligheter mot att kommunen ska låta ett civilrättsligt avtal göra våld på gällande lagstiftning, när det gäller prövning av förutsättningarna för markexploatörers utnyttjande av mark för enskilt vinnande på det allmännas bekostnad - i synnerhet som den aktuella marken i gällande detaljplan har beteckningen "Naturområde". De vill än en gång hävda att EGR:s krav i exploateringsavtalet om minst 300 bostäder skulle kunna uppnås utan byggandet av 18 hus på nu utpekade område 5. Ytterligare områden, som kan planläggas för bostäder, finns t.ex. inom fastigheterna Rälla, Halltorp 1:10 och Halltorp 1:2 som ägs av exploatören. 4. I planbeskrivningen nämns att den av kommunen anlitade miljökonsulten Lennart Nilsson i Pronaturas Naturvårdsbedömning har åsatt det aktuella området högsta naturvärdesklass (klass 1), men planförfattaren har underlåtit att redovisa miljökonsultens slutomdöme, nämligen att "området helt bör undantas från exploatering i form av bebyggelse eller dylikt". Istället hänvisar han till den slutsats, som den av exploatören senare inhyrda

59 59 miljökonsulten Calluna kommit till i sin MKB, nämligen att även om område 5 (Sandwedgen) hyser "mycket höga naturvärden", så skulle den föreslagna exploateringens konsekvenser för naturmiljön endast bli "måttliga" tack vare ett planerat "naturanpassat skötselavtal" - ett avtal, vars betydelse Naturvårdsverket och Mark- och Miljööverdomstolen ifrågasätter med hänvisning till dels osäkerheten vad gäller dess långsiktighet, dels att s k. kompensationsåtgärder på egen mark inte ska beaktas vid tillåtlighetsbedömning. 5. Eftersom hela Öland, enligt MB, är av riksintresse för turism och friluftsliv - särskilt det rörliga friluftslivet - är det än mer angeläget att bevara det aktuella området oexploaterat. "Ängen" utgör idag det enda kvarvarande närströvområdet söder om Halltorps hage för Golfbyns c:a och Ekerums Campings c:a sommarinvånare. Det måste därför anses anmärkningsvärt att kommunen inom ett område som berör Natura 2000-område och riksintressen för naturvård och friluftsliv tillåter en större exploatering för enskilt boende. Det torde också vara uppenbart att en byggnation på redan en del av området i praktiken helt skulle spoliera Ängens allmänrättsliga värde och att en byggnation av 18 st 10 m höga 3- våninghus dessutom påtagligt skulle påverka landskapsbilden och de estetiska kvalitéerna för Golfbyns ägare. 6. I det planmaterial, som Kommunfullmäktige baserade sitt antagandebeslut på, förutsattes att trafikförsörjningen går genom Golfbyn, vilket de upprepade gånger påpekat inte är någon juridisk självklarhet. Vid antagandet av dp 0885-P44/201 för Golfbyn (som till en början endast omfattade den av Brf Ekerum 1 ägda fastigheten Halltorp 1:20) tillskapades en gemensamhetsanläggning för tillfart till bebyggelsen. Tillfartsvägen angavs som återvändsgata och skulle i första hand serva de boende på fastigheten Halltorp 1:20. Dock skulle den även i framtiden kunna tjänstgöra som tillfartsväg för eventuellt tillkommande bebyggelse på fastigheterna Halltorp 1:17 och 1:18 (nuvarande Brf Ekerum 2) och gavs därför beteckningen "Z, marken skall vara tillgänglig för allmän körtrafik". Någon framtida bebyggelse på strandängen var då (1988) överhuvud taget

60 60 inte påtänkt-tvärtom var den med då gällande utökat strandskydd och med planbeteckningen "Naturmark" helt utesluten. Golfbyn och Golfbyvägen slutbesiktades 1990 och för vägen gjordes en Lantmäteriförrättning, vid vilken vägen betecknades som enskild väg utan statsbidrag, utformad som en återvändsgränd inom Golfbyn och som slutar c:a 100 m från fastighetens södra tomtgräns. Innan genomfart till området Sandwedgen kan medges genom Golfbyn måste därför detaljplanen för Golfbyn och gemensamhetsanläggningen ändras. Detta förefaller också vara Länsstyrelsens underförstådda mening i deras granskningsyttrande. Vägen genom markområdet söder om Golfbyn inte har redovisats i MKB:n, ej heller i tidigare inlämnad Natura 2000-ansökan. Eftersom det i det övriga planarbetet bedömts som viktigt att stenmurar och ekar bevaras samt att befintliga spridningskorridorer förblir intakta, måste detta uraktlåtande betraktas som en ytterligare brist i det planmaterial, på vilket fullmäktige grundat sitt antagandebeslut. Enligt deras mening är kommunens felaktiga hantering av och inställning till vägfrågan ett tungt skäl för upphävande av antagandebeslutet. Peter Nordwall har anfört följande: Med anledning av Ängens stora natur- och estetiska värden samt dess stora betydelse som närströvområde för dem som bor i Golfbyn och på Ekerums Camping yrkade han i sitt granskningsyttrande , att planprocessen för Sandwedgen skulle avbrytas och att område 5 skulle utgå ur kommunens och EGR:s expansionsplaner. I sitt svar påstår planarkitekten att "eventuellt lämpliga planområden har utretts i planprogrammet och i Natura 2000-prövningen". Han vill hävda att planarkitektens svar inte är med sanningen överensstämmande och att Kommunfullmäktiges ledamöter bl.a. på denna punkt har bibringats vilseledande information samt att antagandebeslutet som följd fattats på felaktig grund. Som stöd för denna min uppfattning vill han peka på följande historiska faktanoteringar: I egenskap av upphovsman/arkitekt för Ekerums golfbanor var han, på kommunens begäran, på våren 2007 närvarande vid det första brainstormingmötet avseende tänkbar lokalisering av

61 61 kompletterande bebyggelse i anslutning till golfbaneområdet. Det var dock helt uppenbart att de nya ägarnas intentioner, som då presenterades av exploatörens konsult (Reenly konsult AB) var nära nog identiska med vad som senare låstes fast genom det upprättade planprogrammet och det tecknade exploateringsavtalet. Det kan noteras att det förslag till lokaliseringsalternativ som han, såsom gedigen kännare av hela Ekerum-området, efter mötet färdigställde och lämnade till exploatörens konsult fvb till kommunens dåvarande planarkitekt aldrig nådde adressaten. Samma öde rönte den illustration av säkerhetszoner vis-á-vis bebyggelse, som han senare sammanställde på kommunens begäran. Vidare kan noteras att de ytterligare förslag till mindre kontroversiella lokaliseringsalternativ, som han framlade för exploatören i en "Konsekvensanalys för Ekerums golfbanor", daterad , inte heller blev vidarebefordrade till kommunens dåvarande Miljö- och Byggnadsförvaltning. Huruvida detta hade något samband med att den planarkitekt, som nu hanterade ärendet på kommunen, hade rekryterats via den av exploatören anlitade konsultbyrån, är oklart. Med beklagande måste också noteras att trots att ovannämnda alternativa lokaliseringsområden rönte positivt mottagande vid visning i fält för ett antal av kommunens tjänstemän och politiker under 2010, visade sig exploatören helt ointresserad av en seriös prövning av några avvikelser från vad som redan hade fastlagts i Planprogrammet. Av bifogade utdrag ur ett examensarbete som 2012 utfördes av en studerande vid Blekinge Tekniska Högskola, framgår vidare att det upprättade exploateringsavtalet, genom vilket kommunen förpliktigat sig att planlägga efter exploatörens önskemål, försvårat för eller kanske t.o.m. hindrat kommunen från att i positiv samrådsanda på ett seriöst sätt pröva olika lokaliseringsalternativ i enlighet med PBL:s riktlinjer. Slutligen vill han hävda att de tre alternativ, som MKB:n för Sandwedgen redovisar ("Huvudalternativet", "Utformningsalternativet" och "Nollalternativet") inte kan anses motsvara PBLs krav på seriösa lokaliseringsalternativ. I MKB:n för den fördjupade översiktsplanen skriver man t.o.m. att "Ekerums plan program ska under alla omständigheter genomföras och

62 62 alltså betraktas som ett nollalternativ". Noteras kan att Naturvårdsverket och Mark- och Miljööverdomstolen i dom nr betraktar detta alternativ som ett "icke-relevant nollalternativ". Exploatörens och - p.g.a. det upprättade exploateringsavtalet - Kommunens ovilja att seriöst pröva en mindre kontroversiell lokalisering av de nu föreslagna 18 husen på Ängen väster om Golfbyn är mycket olycklig, eftersom Ängens höga naturvärde och dess stora betydelse som närströvområde för oss som bor i Golfbyn är obestridlig. Därom vittnar samstämmiga uppgifter från Pronatura, Calluna, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Pronatura i sin naturvärdesbedömning : "Området har bedömts vara av högsta naturvärdesklass. Det innehåller sandiga gräsmarker av en speciell typ och som är mycket skyddsvärda. Området bedöms vara mycket lämplig biotop för ett flertal rödlistade arter som är knutna till sandiga marker och det bör helt undantas exploatering i form av bebyggelse el.dyl." Calluna i sin MKB för Natura : "De sandiga miljöerna har mycket höga naturvärden i Ekerum med flera rödlistade insektsarter". "Område 5 är helt öppet och idag är det inga problem för spridning mellan strandskogen till lövmiljöerna kring område 4 och 3. Ny bebyggelse kommer att innebära en viss barriäreffekt". Länsstyrelsen i sitt beslut ( ): "För Öland i sin helhet gäller hushållningsbestämmelser enligt MB 4 kap.2. Detta innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska bevakas vid bedömningen av tillåtligheten av den planerade bebyggelsen". Naturvårdsverket i sitt överklagande av Mark- och Miljödomstolens Natura 2000-beslut, : "Område 5 har mycket höga naturvärden knutna till torrängsmiljöerna och förekomsten av flera hotade arter bland annat trumgräshoppa. Området används i hög utsträckning som strövområde för boende i närområdet". Att mot bakgrund av det ovanstående tillåta att Ängen, som i gällande detaljplan dessutom har beteckningen "naturområde", upplåts för byggande av 18 st 10 m höga trevåningshus för privat ägande, kan inte anses som ett rimligt och ansvarsfullt beslut av Kommunfullmäktige.

63 63 MKB:ns påstående att en byggnation på Ängen skulle stödja turismens och friluftslivets övernattningsbehov är en vilseledande förvrängning av fakta - sanningen är att byggnationen helt skulle förstöra Ängens värde för det rörliga friluftslivet och endast gynna en enskild exploatörs vinstintresse. Borgholms kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Samråd för detaljplan Sandwedgen avseende del av fastigheterna Halltorp 1:7 och 1:10 genomfördes under november/december Borgholms kommun sände, enligt av Lantmäteriet uppförd fastighetsförteckning, handlingar till berörda myndigheter och verk, remissinstanser samt sakägare i form av bostadsrättsföreningar. Samråd har även annonserats på kommunens anslagstavla samt på kommunens hemsida. Vidare har ett offentligt samrådsmöte, som annonserats på samma sätt, hållits. Kommunen har pga att endast ett mindre antal bostadsrättshavare finns med i fastighetsregistret som skrivna på fastigheterna inte kunnat bedöma samtliga bostadsrättshavare som kända. Kommunen har därför i enlighet med 5 kap. 34 PBL bedömt att det är korrekt att skicka information och handlingar till bostadsrättsföreningarnas styrelser. Bostadsrättsföreningarna har inskrivet i sina stadgar, 33 för Brf 1 och 37 för Brf 2, att information ska vidarebefordras till bostadsrättshavarna och så har varit fallet, då ett flertal yttrande har inkommit till kommunen. I MKB:n beskrivs ängen som ett område med mycket höga naturvärden där den sydöstra delen bedöms som den mest värdefulla för sandlevande insekter. Övriga delar är för igenväxta. Vidare redovisas det på att det för sandorganismer kan en negativ påverkan uppstå lokalt där husen byggs genom att näringsväxter försvinner och sandig mark bebyggs. Med skötsel av övriga ängen samt andra åtgärder innebär sannolikt att vildbin och andra sandorganismer kan gynnas samt även förbättra spridningsstråken söderut. I och med att den östra och sydöstra delen av planområdet är naturmark i planen och en skötselplan finns är det i plan säkrat mot exploatering. Tillsammans med det samarbete som finns mellan Länsstyrelsen, kommunen och Ekerums Golf & Resort vad gäller bevarande av områden med höga naturvärden och restaurerings- och skötselåtgärder kopplade till sand- och ekmiljöer i Ekerumsområdet kommer de spridningsstråk och viktiga

64 64 levnadsmiljöer som krävs för sandorganismer i området att bevaras och utvecklas. Tillsammans med det tillägg till MKB ( ) som togs fram i och med ändringen av planförslaget kommer alltså inte exploateringen ge sådana barriäreffekter som nämns i den ursprungliga MKB:n. Länsstyrelsens naturenhet har yttrat sig gällande planens påverkan på naturmiljön. Inom området för detaljplanen finns en rik insektsfauna i form av vildbin som praktbyxbi (Dasypoda hirtipes), stortapetserabi (Megachile lagopoda), väddsandbi (Andrena hattorfiana), och fjärilaren ängsmetallvinge (Adscita statices). De rödlistade arterna har klassats som missgynnade (NT) respektive sårbara (VU). Arterna är beroende av sandiga torrängar där de har tillgång till pollen av vissa specifika arter. På sandwedgen är den absolut viktigaste värdväxten väddklint, som stortapetserarbiet är beroende av. På sandwedgen finns den största förekomsten av väddklint i hela Ekerumsområdet. För närvarande finns inga andra stora kända förekomster av väddklint i Ekerumsområdet. Det innebär att det är väldigt viktigt att inte förekomsten av väddklint försvinner eller minskar kraftigt. Om de västra delarna av Sandwedgen ska bebyggas bör plantorna av väddklint som finns i den del av området som ska bebyggas flyttas i god tid före byggnationen. Plantorna kan flyttas in i den del som planeras som naturmark/sandmark i detaljplanen och in på de stora ytor med nyrestaurerade sandmarker som nu finns på den södra golfbanan (Långe Jan). Många av vildbina är solitärbin varav flera av dem lever i bohål som de gräver i marken. I dagsläget behövs störning av sandmarkerna på Sandwedgen så att små blottade områden med sand skapas kontinuerligt. Det är viktigt att mängden hårdgjorda ytor begränsas så mycket som möjligt. Promenadstigar genom sandområdet bör inte asfalteras utan även fortsättningsvis bestå av sand. Påverkan på naturmiljön bedöms bli stor när habitat och framtida viktiga områden för de rödlistade arterna försvinner samtidigt som ändå skötsel sker. Området har i och med den torra sandängsmiljö för de rödlistade vildbina en betydande funktion som livsmiljö för dessa arter under längre tid. Området är dessutom den viktigaste spridningsvägen för sand-organismerna mellan sandmiljöerna i Rällaskogen och söderut, Ekerum och Halltorp och de sandiga torrängarna längs Kalmarsund. Konsekvensen av planen blir alltså att viktiga miljöer försvinner för insektsarterna och spridningsmöjligheten försämras

65 65 av ökad exploatering i området även om en skötsel i området ger viss bättring av den negativa effekten. Om skötsel skulle utebli bedöms påverkan bli än större. Natura 2000-området och dess värden påverkas inte av planen i och med det nya förslaget. Den sandlevande insektsfaunan som berörs av kvartersmark för bostäder har ingen koppling till Natura-2000 området. Planarbetet har påbörjats före den 2 maj 2011 och därmed ska plan- och bygglagen (1987:10) (ÄPBL) tillämpas. Motivering till beslutet Tillämpliga bestämmelser Enligt 13:5 ÄPBL får beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan överklagas endast av den som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Om bestämmelserna för enkelt planförfarande har tillämpats, får beslutet överklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Om ett planförslag efter utställningen eller, när bestämmelserna om enkelt planförfarande tillämpats, efter det att underrättelse skett enligt 5 kap. 28 andra stycket ändras till nackdel för någon, får han, utan hinder av bestämmelserna i första stycket av denna paragraf, överklaga beslutet. Bestämmelserna i första stycket utgör inte heller hinder mot att överklaga beslutet på den grunden att det inte har tillkommit i laga ordning. I 5:20 ÄPBL anges att när program utarbetas och när förslag till detaljplan upprättas, skall kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och kommuner som berörs av programmet eller förslaget. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av programmet eller förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av programmet eller förslaget skall beredas tillfälle till samråd. I 2 kap ÄPBL anges vilka allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid planläggning.

66 66 Av 6:11 miljöbalken (1998:808) (MB) Framgår att när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Enligt 6 kap. 12 MB ska inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. Länsstyrelsens bedömning Rätten att överklaga Flera av de klagande har anfört att de fått vilseledande information av kommunen och därför inte lämnat något granskningsyttrande. En förutsättning för talerätt är att den klagande senast under granskningsskedet har lämnat synpunkter på planförslaget som inte har blivit tillgodosedda. Endast om beslutet inte har tillkommit i laga ordning medges talerätt även om några synpunkter inte lämnats tidigare under processen. Det har inte framförts några synpunkter som riktas mot själva beslutsprocessen, exempelvis jävsinvändning, utan de formella brister som påtalats av klagandena är i samtliga fall hänförliga till den planprocess som har föregått kommunfullmäktiges beslut. De klaganden som faktiskt inte har inkommit med några synpunkter har därmed förlorat sin rätt att överklaga beslutet, oaktat vilken information de under ärendets handläggning har erhållit från kommunen. De överklaganden som inte har föregåtts av ett yttrande senast under granskningsskedet ska således avvisas. Ramen för länsstyrelsens prövning Vid planläggning ska enligt 1 kap. 5 ÄPBL både enskilda och allmänna intressen beaktas. Vid en överprövning av kommunens beslut att anta en detaljplan bör beslutet upphävas endast om

67 67 kommunen i sin bedömning har gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen eller om kommunen har förfarit felaktigt vid handläggningen av planärendet. Vissa allmänna intressen, såsom bl.a. riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, bevakas i första hand av länsstyrelsen under planprocessen och vid prövning eller beslut enligt bestämmelserna i 12 kap. ÄPBL. I samband med ett överklagande som berör sådana allmänna intressen som bevakas enligt 12 kap. ÄPBL kan i regel bara prövas om underlaget för länsstyrelsens prövning varit godtagbart, vad som tillförts målet efter länsstyrelsens prövning samt om detaljplanen medför att planen för berörda inte blir acceptabel (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 19 juni 2013 i mål nr P ). Länsstyrelsen kan även pröva om det överklagade beslutet, vad avser allmänna intressen, ligger inom ramen för det handlingsutrymme som plan- och bygglagen ger kommunen. Samråd m.m. Ett flertal av bostadsrättshavarna har anfört att de inte har tillerkänts besvärsrätt under processen hos kommunen. Det krävs för att kommunen ska anses ha uppfyllt skyldigheten att samråda att kommunen har berett kända bostadsrättshavare tillfälle till samråd. Det innebär bl.a. att kommunen i förhållande till denna grupp inte behöver gå ut till var och en av de berörda intressenterna med information. Däremot måste kommunen vara aktiv för att hålla samrådsmöten. Det ankommer därefter på intressenterna att avgöra om de vill utnyttja den möjlighet till påverkan som samrådet kan ge. Några bestämmelser om formerna för samrådet och kallelser till detta har inte meddelats. Enligt departementschefen (prop. 1985/86:1 s. 609) bör det, om många kan ha ett väsentligt intresse i frågan, ordnas ett offentligt möte eller en utställning där synpunkter i ordnade former tas emot. Sådana arrangemang kan utlysas i trakten genom affischering, utdelning av flygblad, masskorsband eller liknande förfarande. Om samrådet berör en större krets som inte med säkerhet kan nås på nu angivet sätt, kan enligt departementschefens mening en kungörelse införas i ortstidning. Kallelser bör naturligtvis sändas ut i sådan tid att det finns goda möjligheter för de berörda att delta i samrådet. Formerna för och omfattningen av samrådet måste anpassas till den planeringsuppgift som ska lösas. Om

68 68 enbart några få personer berörs, torde samrådet t.ex. kunna ske vid ett personligt möte på platsen. Av handlingarna i ärendet framgår att kommunen har sänt samrådshandlingar till bland annat sakägare i form av bostadsrättsföreningar. Samråd har även annonserats på kommunens anslagstavla samt på kommunens hemsida. Vidare har ett offentligt samrådsmöte, som annonserats på samma sätt, hållits. Länsstyrelsen bedömer att kommunen har gjort tillräckligt för att uppfylla samrådsskyldigheten enligt 5:20 ÄPBL. Miljökonsekvensbeskrivning Flera av de klagande har anfört att miljökonsekvensbeskrivningen har brister och att planen kommer att få stora konsekvenser för den värdefulla naturmiljön inom planområdet. Av såväl den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats i ärendet som av det yttrande som har inhämtats från länsstyrelsens naturenhet framgår att de byggnationer som möjliggörs genom detaljplanen Sandwedgen kommer att få stor påverkan på naturmiljön i form av habitatsförluster och barriäreffekter. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen är det skötselavtal som är under framtagande en förutsättning för att detaljplanes effekter på naturmiljön ska bli acceptabla. Det yttrande som har avgivits av Länsstyrelsens naturenhet bekräftar i många delar vad som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen. I yttrandet anförs att de rödlistade arterna på ängen är beroende av sandiga torrängar där de har tillgång till pollen av vissa specifika arter. Väddklint som är en viktig värdväxt för de rödlistade arterna finns inom detaljplaneområdet. Det finns inga andra stora kända förekomster av väddklint i Ekerumsområdet. Det är viktigt att väddklinten inte försvinner eller minskar kraftigt och vid bebyggelse bör plantorna av väddklint som finns i den del av området som ska bebyggas flyttas. Påverkan bedöms bli stor om skötsel av området sker och än större om skötsel uteblir. Av handlingarna i ärendet framgår att intentionen är att ett skötselavtal ska upprätts och länsstyrelsen finner inte anledning att ifrågasätta den uppgiften. Det är dock inte möjligt att genom antagandet av detaljplanen säkerställa att de åtaganden som regleras i avtalet verkligen

69 69 kommer till stånd. Det finns därmed en beaktansvärd risk för att skötseln uteblir. Det är heller inte så att den bebyggelse som möjliggörs genom detaljplanen är en nödvändig förutsättning för att skötsel av området ska kunna genomföras. Utgångspunkten vid prövningen av det överklagade beslutet att anta detaljplanen måste därför vara att planen ska bedömas utan att effekterna av skötselavtalet vägs in, jmf Mark- och miljööverdomstolens resonemang i dom , M (som visserligen behandlade tillstånd inom Natura 2000 område) där domstolen uttalade följande. Enligt Mark- och miljööverdomstolens mening är det detaljplanerna, vilka möjliggör bebyggelse, som ska prövas mot förevarande bestämmelse. Dessa planer kan inte prövas integrerat med skötselplanen. I miljökonsekvensbeskrivningen ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd också identifieras, beskrivas och bedömas. I förarbetena till lagen uttalas att med rimliga alternativ med hänsyn till den geografiska räckvidden menas olika alternativa sätt att uppnå målen med planen eller programmet. När det gäller markanvändningsplaner är uppenbara alternativ att områden som avdelats för en viss typ av verksamheter eller ändamål utnyttjas för annat ändamål, liksom att alternativa områden väljs ut för sådana verksamheter och ändamål. Alternativen kan också handla om alternativ lokalisering av den typ av verksamhet som man planerar för, se prop 2003/04, s 64. I det aktuella ärendet har kommunen, utöver huvudalternativet redovisat ett nollalternativ och ett utformningsalternativ innebärande att delvis samma men ett till ytan större område än huvudalternativet bebyggs med delvis annan utformning av bebyggelsen. Någon alternativ lokalisering av bebyggelsen har inte utretts. I miljökonsekvensbeskrivningen anges att utformningsalternativet inte är ett rimligt alternativ på grund av dess konsekvenser för naturmiljön men att det ändå kommer att användas som ett alternativ i planprocessen. Det utformningsalternativ som har redovisats i MKB:n har alltså redan på förhand varit uteslutet och något nytt alternativ har med anledning av detta inte redovisats. I planhandlingarna har inte redogjorts för några särskilda omständigheter som medför att andra alternativ inte är möjliga, jmf Mark- och miljööverdomstolens dom , P där några rimliga alternativ inte fanns. Länsstyrelsen anser att avsaknaden av realistiska alternativredovisningar i MKB:n utgör en brist i beslutsunderlaget.

70 70 Vidare har utgångspunkten för redovisningen av såväl nollalternativet som utformningsalternativet, till skillnad från redovisningen av huvudalternativet, varit att något skötselavtal inte kommer att upprättas. Det medför vissa svårigheter att jämföra de olika alternativen. Mark- och miljööverdomstolen uttalade dom , P följande. Som framgår av kommissionens handbok är syftet bakom lagstiftningen att de alternativa lösningarna ska kunna bedömas på ett likvärdigt sätt som det valda alternativet. Utgångspunkten är att beslutsfattare och allmänhet ska kunna få en bild av de alternativ som varit aktuella och varför de valts bort. Länsstyrelsen finner att det därmed kan ifrågasättas om redovisningen av alternaiven uppfyller de krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning. Med beaktande av den stora påverkan detaljplanen kommer att ha på naturmiljön anser länsstyrelsen att höga krav bör ställas på den alternativredovisning som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Med hänsyn till kraven i 6 kap. 12 miljöbalken är detta en sådan brist i beslutsunderlaget som inte kan godtas. Länsstyrelsen finner därmed att kommunfullmäktiges beslut ska upphävas. Du kan överklaga beslutet Se bilaga 2. De som deltagit i beslutet Detta beslut har fattats av chefsjuristen Carl Stenberg med jurist Lina Bladfors som föredragande. BESLUTET HAR UNDERTECKNATS DIGITALT Carl Stenberg Lina Bladfors

71 71 Bilaga 2 Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Observera att du ska skicka eller lämna in överklagande till Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till domstolen. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det domstolen som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Ditt överklagande ska innehålla vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter: adress till bostaden telefonnummer där du kan nås eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din mening, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud som kan sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefonnummer Fråga efter den som varit föredragande i beslutet.

72 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 72 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Medborgarförslag (Valborg Elglund) ta tillvara på arbetskraftresursen på flyktingförläggningar. Valborg Elglund, Skogsbygatan 66, Löttorp, föreslår i medborgarförslag att låta flyktingar under professionell ledning hugga ner vassen i Hornsjön. Kommunfullmäktige överlämnade medborgarförslaget till kommunstyrelsen för ställningstagande och beslut. Förslagsställaren ska bjudas in till styrelsens sammanträde då ärendet slutligt avgörs. I tjänsteskrivelse föreslår arbetsmarknadsavdelningen att medborgarförslaget avslås. Av skrivelsen framgår att ansvar för sysselsättning ligger hos Migrationsverket som bl a samarbetar med ideella föreningar, vilket är fallet i den hänvisade artikeln där samarbetet är mellan Torsås Pastorat och verket. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t avslå medborgarförslaget då ansvaret för föreslagen sysselsättning ligger hos Migrationsverket. Utdragsbestyrkande

73 73

74 74

75 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 75 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ KS Motion (Per Lublin ÖP) erbjuda gratis tomt, fritt bygglov och fri VA-anslutning till barnfamiljer på norra Öland. Per Lublin (ÖP) föreslår i motion att kommunfullmäktige beslutar - att uppdra till kommunstyrelsen att låta undersöka möjligheterna att erbjuda unga familjer som förbinder sig att bebygga en kommunal tomt på norra Öland samt bosätta sig på den och vara permanentboende och mantalsskriven där i minst tio år att efter att de tio åren är till ända återfå köpeskillingen och vad som erlagts för bygglov och VA-anslutning Kommunfullmäktige överlämnade motionen till kommunstyrelsen för beredning. I tjänsteskrivelse föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Motivering och konsekvensanalys Förslaget strider mot grundläggande rättsprinciper Förslaget strider mot grundläggande rättsprinciper, bl a likhetsprincipen i 1 kap 9 Regeringsformen och 2 kap 2 Kommunallagen. Där fastslås att den offentliga förvaltningen inte får behandla människor olika. Att särbehandla barnfamiljer utan särskild grund får anses strida mot detta. Förslaget får retroaktiv effekt Förslaget skulle medföra en ofördelaktig inlåsningseffekt vid krav på betalning om boendet inte varar i minst 10 år men det kan finnas skäl och omständigheter bortom individers kontroll som gör att de måste flytta. Att då i efterhand behöva betala för tomt, VA, bygglov mm kan vara oskäligt. Skattekollektivet och understöd Förutom utebliven ersättning för marken skulle kommunen gå miste om avgifter för bygglov etc. Om dessa kostnader efterskänks så flyttas de över på kommunens skattebetalare. Det är inte skäligt att de ska stå kostnader eller gå miste om intäkter för att ge bidrag till hushåll utan skälig individuell prövning av understödsbehov. Strider mot Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (VA-lagen) Vissa av kostnaderna, som t.ex. VA, får inte erbjudas utan ersättning, set ex VA lagen 24. Strider mot Ellagen (1997:857) Elnätet på norra Öland ligger inom E.ON:s koncessionsområde. Möjligheterna att få dem att ansluta fastigheter gratis får anses vara minimala, se t ex Ellagen 4 kap 1. Belåning Om motionen bifalls kan det också att uppstå problem i samband med att bosättare ska låna upp kapital för att uppföra byggnad på tomten. Med tanke på det låga marknadsvärdet för fastigheter på norra Öland så skulle Utdragsbestyrkande

76 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 76 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer det kunna bli mycket svårt att få bankerna att bevilja hypotekslån. Detta främst på grund av det faktum att kostnaderna för att uppföra hus är högre än marknadsvärdet för fastigheten med hus, vilket innebär att det kan bli svårt för bankerna att få fullgod säkerhet för sina lån. Bedömning Det är inte säkert att förslaget skulle innebära skatteintäkter för kommunen. Till exempel finns det ingen garanti för att de som flyttar in är skattebetalare i tio år eller att de inte annars ändå skulle varit bosatta i kommunen. Resultatet kan istället bli att kommunens utgifter ökar t ex i form av försörjningsstöd. Vidare skulle en ökad befolkning på norra Öland kunna kräva avsevärda investeringar, inom t ex skola och förskola, något som också skulle kunna gröpa ur, eller till och med helt sudda ut, eventuella intäkter från ett utökat skatteunderlag. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige a t t avslå motionen. Utdragsbestyrkande

77 77

78 78

79 SOCIALNÄMNDEN 79 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2014/ SN Beredning av motion (Per Lublin) avskaffa de delade turerna bland anställda inom vård och omsorg Motionen behandlades på socialnämndens möte , 120: Efter diskussion i ärendet blev förslag till beslut att socialnämnden ställer sig positiv till motionens andemening men med anledning av socialnämndens ekonomiska förutsättningar och ovan nämnda information bör nämnden ej vidare bereda motionen utan återlämna den till kommunfullmäktige. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enlig a t t a t t ej bereda motionen överlämna ärendet till kommunfullmäktige. Till dagens sammanträde är motionen åter aktuell med ett nytt förslag till svar på motionen: Svar på motion från Per Lublin om avskaffande av delade turer inom vård och omsorg, dnr 2014/ KS Ur ett strikt verksamhetsperspektiv är äldreomsorgen i behov av många medarbetare som har en lägre tjänstgöringsgrad. Det behövs många huvuden för att tacka bemanningsbehov dygnet runt alla dagar i veckan. Ur ett arbetsgivar- och arbetsmiljöperspektiv är detta inte särskilt bra. Ambitionen är att höja tjänstgöringsgrader, vilket också har skett, men antalet delade turer har då ökat. De ekonomiska förutsättningarna ger inte utrymme för att bemanna efter verksamhetens behov utan delade turer. Att ta bort delade turer innebär att fler personer måste rekryteras. Motionen besvaras med att nuvarande socialnämnd har gett socialchef Ewa Ekman i uppdrag att genomföra en medarbetarenkät om önskad tjänstgöringsgrad och delade turer. Enkätresultatet ska utgöra diskussionsunderlag för politiska beslut när det gäller tjänstgöringsgrader och antal delade turer som är acceptabla i verksamheten. Socialnämnden beslutar a t t a t t med detta tillägg ersätta tidigare beslut samt anse motionen besvarad. Utdragsbestyrkande