SJSF14 Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv. Kursansvarig: Maria Johansson. Examinator: Anna Condelius

Transkript

1 SJSF14 Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv Kursansvarig: Maria Johansson Examinator: Anna Condelius Höstterminen

2 Introduktion Kursen Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv handlar om livet och följer livet från starten till slutet. Det börjar med den reproduktiva hälsan och den normala graviditen, du får följa barnet genom barn- och elevhälsovårdens program och verksamhet, förebyggande hälsa för den vuxna människan, ohälsa under ålderdomen och slutligen avslutas kursen med döden och sorgeprocessen. I kursen kopplas den psykosociala utvecklingen och det psykosociala åldrandet till teorier. Du får bland annat lära känna teoretiker som Bowlby, Piaget, Eriksson, Baltes och Tornstam. I kursen ska du reflektera över faktorer som påverkar kvinnor och mäns hälsa genom livet samt reflektera över orsaker till ohälsa i olika åldrar. För den vuxne personen utgår vi från Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller kost, motion, alkohol och tobak. Du kommer också att få redogöra för sjuksköterskans anmälningsplikt vad gäller vård och omsorg för barn, vuxna och äldre. Efter avslutad kurs ska du kunna relatera det normala fysiologiska och psykosociala åldrandet med de vanligaste hälsoproblemen och dödsorsakerna. I kursen ingår fem veckors verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården. Under den tiden kommer du att få medverka vid strukturerade samtal om levnadsvanor. Läraktiviteterna i kursen bygger på enskilda studier, basgruppsarbete, seminarier och föreläsningar. 2

3 Kursinneha ll Reproduktiv och sexuell hälsa, 1 hp Lärandemål Redogöra för normal graviditet och förlossning Redogöra för reproduktiv och sexuell hälsa avseende abort, preventivmedel samt sexuellt överförbara sjukdomar Litteraturstudier Borgfelt,C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U.-B. (senaste upplaga/latest edition). Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 2-6, 15, 23 och 24 Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 15. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga/latest edition). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. Artiklar Vetenskapliga artiklar kan tillkomma Föreläsningar Normal graviditet och förlossning. Ingela Sjöblom barnmorska Abort och preventivmedel. Ingela Sjöblom barnmorska Sexuellt överförbara sjukdomar och Smittskyddsslagen. Ingela Sjöblom, barnmorska Examination Provmoment 1501 Reproduktiv och sexuell hälsa, 1hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell skriftlig salstentamen. Bedömningskriterier För godkänt av individuell skriftlig salstentamen gäller 70 % rätt. 3

4 Barns hälsa och ohälsa, 2hp Lärandemål Förklara faktorer av betydelse för barns normala utveckling och tillväxt Förklara faktorer av betydelse för barns hälsa och ohälsa Redogöra för vanliga sjukdomstillståndbesvär och symptom hos annars friska barn samt föreslå relevanta omvårdnadsåtgärder Litteraturstudier Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 14. Friberg, F., Öhlen, J. (Red). (senaste upplaga/latest edition) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, sid 34-47, kapitel 3, sid samt kapitel 10. Hallström, I. & Lindberg, T. (Red.) (senaste upplaga/ latest edition). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber. Del 1, sid 19-41, Del 2, sid samt sid Artiklar Garmy, P., Clausson, EK., Nyberg, P, Jakobsson, U. (2014). Overweigh and television and computer habits in Swedish school-age children and adolescents: a cross-sectional study. Nurs Health Sci, 16: doi: /nhs Övrig litteratur Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Socialstyrelsen (2008). Vaccination av barn Det svenska vaccinationsprogrammet (för vårdpersonal) WHO (2003). Infant and Young Child Feeding and Nutrition Socialstyrelsen (2008:33) föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. Föreläsningar Psykosocial utveckling. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Barns normala utveckling och tillväxt. Iren Tiberg, universitetsadjunkt Barn- och elevhälsovård. Iren Tiberg, universitetsadjunkt Vanliga sjukdomstillstånd hos annars friska barn. Iren Tiberg, universitetsadjunkt Fetma/övervikt hos barn. Iren Tiberg, universitetsadjunkt 4

5 Examination Provmoment 1502 Barns hälsa och ohälsa, 2,0 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd Individuell skriftlig salstentamen. Bedömningskriterier För godkänt av skriftlig individuell salstentamen gäller 70 % rätt. 5

6 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp Lärandemål Motivera sjukdomsförebyggande åtgärder enligt relevanta styrdokument Förklara levnadsvanors betydelse för vuxnas hälsa och ohälsa Redogöra för relevanta författningar gällande sjuksköterskans anmälningsplikt Reflektera över etiska principer i samband med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete Litteraturstudier: Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 4-7 samt sidan 221. Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1 och 2. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red). (senaste upplaga/latest edition) Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Sida Friberg, F., Öhlen, J. (Red). (senaste upplaga/latest edition) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kapitel samt sid 101. Hallström, I. & Lindberg, T. (Red.) (senaste upplaga/ latest edition). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber. Sid Holm Ivarsson, B. (senaste upplaga/latest edition). Sjukdomsförebyggande metoder. Samtal om levnadsvanor i vården. Stockholm: Natur & Kultur. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga/latest edition). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. Artiklar McGough, G. (2004). Using health psychology to support health education. Nursing Standard 18(39): Blake, H., Malik, S., Mo, P & Pisano, C. Do as I say, but not as I do': Are next generation nurses role models for health? Perspectives in Public Health : 231 6

7 Övrig litteratur Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder SSF: Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete SSF: Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. Hälsofrämjande omvårdnad vid långvarig fysisk sjukdom. Folkhälsan i Sverige - årsrapport. (senaste upplagan). Stockholm; Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten. Livsvillkor och levnadsvanor FN:s konvention om barns rättigheter Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige. (senaste upplagan). A Non Smoking Generation Sjuksköterskor mot tobak Tobaksfakta Folkhälsomyndigheten Avsnitt 1: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Föreläsningar Hälsans determinanter. Maria Johansson, universitetsadjunkt Hälsofrämjande arbete. Maria Johansson, universitetsadjunkt Motiverande samtal. Eva Drevenhorn, universitetslektor, distriktssjuksköterska Avsnitt 2: Kost och motion Föreläsningar Stillasittande livsstil/motion och FYSS. Anita Wisén, universitetslektor Näringsfysiologi och felaktiga kostvanor. Emma Bergman dietist Avsnitt 3: Tobak, alkohol och våld Föreläsningar 12-stegs-metoden. Gustav Magnusson, informatör Anonyma Alkoholister Våldets påverkan på hälsan. Joakim Karlén, polis Lagstiftning & Sjuksköterskans anmälningsplikt. Susanne Leijon medicinskt ansvarig sjuksköterska Omsorgsbrist av barn. Cecilia Ljunggren, universitetsadjunkt Våld i nära relationer. Else-Marie Larsen, Kvinnojouren Äldre som far illa. Susanne Leijon medicinskt ansvarig sjuksköterska 7

8 Läraktivitet enskilt Studera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur sjukvårdspersonal bör arbeta med kost, motion, tobak och alkohol. Utgå från kurslitteratur och föreläsningar och ange hur kost, motion, tobak, alkohol och våld påverkar hälsan. Studera de tre tilldelade fallen (Terese, Bengt och Kenny). Vilken typ av ohälsa kan du identifiera relaterat till kost, motion, tobak och alkohol? Beskriv utifrån lagstiftning (Socialtjänstlagen, lex Maria, lex Sarah) sjuksköterskans anmälningsplikt när det gäller våld för barn, vuxna och äldre. Läraktivitet i grupp Ta ditt enskilda arbete till gruppen och jämför med de andra gruppmedlemmarnas sammanfattning av hur kost, motion, tobak och alkohol påverkar hälsan. För de tre fallen; föreslå och motivera rimliga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder utifrån kurslitteraturen för kost, motion, tobak och alkohol med fokus på sjuksköterskans yrkesroll. Reflektera över etiska principer i samband med hälsofrämjande arbete. Diskutera skillnader mellan riskbruk och missbruk samt riskbrukets konsekvenser för hälsan. För ämnet våld och missförhållanden redogör för aktuell lagstiftning samt sjuksköterskans anmälningsplikt vad gäller barn, vuxna och äldre. Obligatoriskt seminarium i grupp Muntlig redovisning sker i seminarium med tre basgrupper/ seminarium och redovisas utifrån tavelmodellen (laddas ner från kursens hemsida). Beskriv de problem levnadsvanorna medför för patienterna i de tre fallen samt orsaker till att de uppstått förankrat i kurslitteratur. Ge förslag på åtgärder förankrat i nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt kurslitteratur. Beskriv vad som händer om ingen förändring sker hur ser prognosen ut då? Beskriv och reflektera över etiska principer och dilemman med sjukdomsförebyggande arbete i relation till de tre fallen. Integrera lagar och förskrifter i de tre fallen. Förutom kurslitteratur ska en vetenskaplig artikel integreras och sammanfattas i en matris (laddas ner från kursens hemsida) och användas som referenser. Varje grupp lottas till att muntligt redovisa ett av de tre fallen, tid cirka 15 minuter. Varje grupp förbereder två frågor/fall grundade i kurslitteraturen att ställa till övriga grupper. Tillgänglig tid cirka 10 minuter. Lärare ställer kompletterande frågor. Tillgänglig tid ca 5 minuter. 8

9 Skriftlig individuell examination Tillsammans med din handledare på vårdcentralen ska du identifiera en patient som behöver hjälp att förändra sina levadsvanor (kost, motion, tobak eller alkohol). Var tillsammans med en sjuksköterska som har ett rådgivande eller ett motiverande samtal med patient som behöver hjälp att förändra sina levadsvanor. Skriv därefter en skriftlig rapport om ord (exklusive försättsblad och referenser), Rapporten laddas upp i Forum för uppladdning av examinationsuppgift i Moodle. Rapporten ska innehålla en avidentifierad, kortfattad beskrivning av patientfallet. Beskriv de problem levnadsvanorna medför för patienten samt orsaker till att de uppstått förankrat i kurslitteratur. Ge förslag på åtgärder förankrat i nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete samt kurslitteratur. Beskriv vad som händer om ingen förändring sker hur ser prognosen ut då? Beskriv och reflektera över etiska principer och dilemman med sjukdomsförebyggande arbete i relation till ditt patientfall. Integrera lagar och förskrifter i ditt arbete. En vetenskaplig artikel integreras och sammanfattas i en matris för användas som referenser. Beskriv utifrån lagstiftning (Socialtjänstlagen, lex Maria, lex Sarah) sjuksköterskans anmälningsplikt när det gäller våld och missförhållanden för barn, vuxna och äldre (Lagstiftningen behöver ej vara relaterad till ditt patientfall). Uppladdning i Moodle senast den 14/11 för VFU period 1 och senast den 19/12 för VFU period 2. Examination Denna examination utgörs av Provmoment 1503 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp Betygsskala: Underkänd, Godkänd. Skriftlig individuell examination samt Obligatoriskt seminarium i grupp. Bedömningskriterier Bedömning av skriftlig enskild uppgift sker enligt mallen Bedömningskriterier för Vuxnas hälsa och ohälsa (finns på kurshemsidan under tema Vuxnas hälsa och ohälsa). 9

10 Primärvård: Vårdcentral, mödra och barnhälsovård, 7,5 hp (VFU) Lärandemål Medverka i sjukdomsförebyggande och behandlande arbete enligt omvårdnadsprocessen olika steg. Självständigt kommunicera med och bemöta vuxna och äldre personer utifrån ett professionellt förhållningssätt. Visa förmåga till samarbete i sjuksköterskans arbete i primärvården Litteraturstudier Bökberg, C. (Red.) (senaste upplaga/latest edition). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1 och 2. Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red). (senaste upplaga/latest edition) Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur. Sida Friberg, F., Öhlen, J. (Red). (senaste upplaga/latest edition) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 13, 14,18 och 19 samt sid 101. Holm Ivarsson, B. (senaste upplaga/latest edition). Sjukdomsförebyggande metoder. Samtal om levnadsvanor i vården. Stockholm: Natur & Kultur. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga/latest edition). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. Övrig litteratur FASS. (senaste upplagan). Stockholm; Läkemedelsinformation alt Föreläsningar Se föreläsningar under Vuxnas hälsa och ohälsa 10

11 Obligatoriska läraktiviteter enskilt Den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvården höstterminen 2016 pågår för grupp 1 under veckorna 40-44, för grupp 2 under veckorna Du kommer att vara placerad fem veckor på vårdcentral inklusive 32 timmar på distriktssköterskemottagning. Du kontaktar själv barnavårdscentral och mödravårdsenhet för eventuella fältstudier under 1-2 dagar. Heltidsstudier innebär att du ska vara minst 32 timmar/vecka på din utbildningsplats. De resterande 8 timmarna/vecka ska användas som reflektionstid och till ditt teoretiska arbete. Kvälls- och helgtjänstgöring kan förekomma. Kontakt med din verksamhetsförlagda utbildningsplats Dina namnuppgifter, adress, (telefonnummer) och student-e-postadress är vårdcentralen tillhanda ca 3 veckor före placeringens början och de är då informerade om din ankomst. Från vårdcentralen skickas ett välkomstbrev eller mail ut till dig som student. Har du inte fått brev senast en vecka före praktiken börjar så kontaktar du själv vårdcentralen. Det är därför viktigt för dig att folkbokföringsadressen är den adress där du bor under studietiden. Kontakta Skatteverket för ändring av folkbokföringsadress. Ladok hämtar automatiskt ner data från folkbokföringsregistret två gånger om året. Kontakta även utbildningsadministratör Karin Delin karin.delin@med.lu.se om du ändrar folkbokföringsadress. När du fått välkomstbrevet skall du formulera en skriftlig individuell presentation och skicka detta till kontaktsjuksköterskan eller handledare före kursstart. Kursplanens mål samt dina egna nerskrivna mål använder du när du planerar dina veckor tillsammans med din handledare första dagen på din praktikplats. En kontaktperson från varje enhet har varit inbjudna till HCS för information om er utbildning. Hon/han informerar därefter vidare inom sin enhet. Det är obligatoriskt med enhetlig namnskylt vid verksamhetsförlagd utbildning för studerande vid Institutionen för hälsovetenskaper. Du som studerande skriver själv ut din namnskylt från kursens webb-sida/evu:s webb-sida. Tänk på att ringar och klocka inte lämpar sig i vårdarbete av hygieniska skäl. Använd lämplig arbetsklädsel. Om du skulle bli sjuk under din placering, kontakta alltid praktikplatsen. Lärare kommer att besöka vårdcentraler under era fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Om du har frågor eller problem under din verksamhetsförlagda utbildning kontakta kursansvarig Maria Johansson, tel: maria.johansson@med.lu.se 11

12 Bedömningskriterier Provmoment 1505 Primärvård: Vårdcentral, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp (VFU) Den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms med AssCe-formulär. Betygsskala: Underkänd, Godkänd. 12

13 Äldres hälsa och ohälsa, 5 hp Lärandemål Beskriva teorier inom gerontologi, Beskriva människans normala fysiologiska och psykosociala åldrande, Redogöra för vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre samt motivera förbyggande och behandlande åtgärder, Reflektera över sorg och sorgeprocesser i samband med livets slut. Litteraturstudier: Edberg, A-K., & Wijk, H. (Red) (senaste upplaga) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Ekwall, A. (Red.). (senaste upplaga) Äldres hälsa och ohälsa: En introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Friberg, F., Öhlen, J. (Red). (senaste upplaga) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur. Larsson, M. & Rundgren, Å. (senaste upplaga) Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Werner, M., & Leden, I. (senaste upplaga) Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber. Alternativt Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.) (senaste upplaga) Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Artiklar: Boerner, K., Burack, O.R., Jopp, D.S., & Mock, S.E. (2015) Grief After Patient Death: Direct Care Staff in Nursing Homes and Homecare. Journal of Pain and Symptom Managements. Vol. 49 No (2) Bruce, C. A. (2007) Helping Patients, Families, Caregivers, and Physicians, in the Grieving Process. Journal of American Osteopath Association (JAOA) December 2007; Vol 107:ES33- ES40 Givens, J.I., Prigerson, H.G., Kiely, D.K., Shaffer, M.L., & Mitchell, S.L. (2011) Grief Among Family Members of Nursing Home Residents With Advanced Dementia. American Journal of Geriatric Psychiatry 19:6 June

14 Williams, BR., Lewis, D. R., Burgio, K, L., & Good, P. S. (2012). Next-of-kin's perceptions of how hospital nursing staff support family presence before, during, and after the death of a loved one. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 14(8), Övrig litteratur: Socialstyrelsen (2011). Näring för god vård och omsorg- en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Artikelnr SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring. Socialstyrelsens författningssamling. Föreskrifter och allmänna råd. Föreläsningar: Det normala åldrandet. Maria Johansson, universitetsadjunkt Psykosocialt åldrande och teorier om åldrande. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Stroke. Ann Jönsson, universitetslektor Demenssjukdomar. Konfusion. Sebastian Palmquist, leg läkare, docent Urininkontinens. Eva Mouginot, barnmorska Osteoporos och dess konsekvenser. Anne Lundwall, universitetsadjunkt Diabetes I+II hos vuxna och äldre. Ann Jönsson, universitetslektor & Anneli Augustinsson, universitetsadjunkt Undernäring hos äldre. Emma Bergman, dietist Läkemedel och äldre, Patrik Midlöv, leg läkare, docent Långvariga smärttillstånd Gull-Britt Dahlman, universitetsadjunkt Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Lina Behm universitetsadjunkt Döden och sorgen i olika religioner/kulturer. Vanja Berggren universitetslektor, docent Sorg och sorgebearbetning. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Läraktivitet enskilt: Studera litteraturen i de områden som föreläsningarna behandlar, som förberedelse inför enskild skriftlig tentamen. Som förberedelse inför seminariet Sorg och sorgebearbetning: Studera aktuella kapitel om sorg i kurslitteraturen och artiklarna enligt indelningen: 14

15 Alla basgrupper läser artikel: Bruce, C. A. (2007) Helping Patients, Families, Caregivers, and Physicians, in the Grieving Process. Journal of American Osteopath Association (JAOA) December 2007; Vol 107:ES33-ES40 Basgrupp 1, 4, 7,och 10 läser artikel: Boerner, K., Burack, O.R., Jopp, D.S. and Mock, S.E. (2015) Grief After Patient Death: Direct Care Staff in Nursing Homes and Homecare. Basgrupp 2, 5, 8 och 11 läser artikel: Givens, J.I., Prigerson, H.G., Kiely, D.K., Shaffer, M.L. and Mitchell, S.L. (2011) Grief Among Family Members of Nursing Home Residents With Advanced Dementia. American Journal of Geriatric Psychiatry 19:6 June Basgrupp 3, 6, 9 och 12 läser artikel: Williams, BR., Lewis, D. R., Burgio, K, L., & Good, P. S. (2012). Next-of-kin's perceptions of how hospital nursing staff support family presence before, during, and after the death of a loved one. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 14(8), Läraktivitet grupp: lärandeseminarium. Förbered seminariet genom att läsa igenom artikeln av Bruce, C. A. samt den artikel basgruppen blivit tilldelad (se ovan) och förbered en kort sammanfattning av den. På seminariet diskuterar vi sorg och sorgeprocesser vid livets slut utifrån de olika artiklarna och litteraturen. Diskutera era egna reflektioner kring: - hur människor hanterar sorg - olika perspektiv på sorg och sorgebearbetning - hur sjuksköterskan i sin yrkesroll bör möta personer i sorg - anhörigas och patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande - sjuksköterskans behov av stöd för att möta personer i sorg Formulera 1-2 diskussionsfrågor utifrån er artikel till de andra basgrupperna. Examination: Provmoment 1504 Äldres hälsa och ohälsa, 5,0 hp Individuell skriftlig salstentamen. Betygsskala: Underkänd, Godkänd. Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig individuell salstentamen gäller 70 % rätt. 15