SJSD14 Processorienterad omva rdnad i ett livscykelperspektiv, 19 hp. Kursansvarig: Christina Bökberg & Maria Johansson Examinator: Vanja Berggren

Transkript

1 SJSD14 Processorienterad omva rdnad i ett livscykelperspektiv, 19 hp Kursansvarig: Christina Bökberg & Maria Johansson Examinator: Vanja Berggren 1

2 Introduktion Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv handlar om livet och följer livet från befruktningen genom den normala graviditen och den normala förlossningen. Du får följa barnet genom barn- och elevhälsovårdens program och dess verksamhet, den vuxna människan genom livets olika faser, vidare genom ålderdomen och slutligen avslutas kursen med den döden och sorgeprocessen. I kursen kopplas den psykosociala utvecklingen och det psykosociala åldrandet till teorier om utveckling och tillväxt. Du får bland annat lära känna teoretiker som Bowlby, Piaget, Eriksson, Baltes och Tornstam. I kursen ska du reflektera över faktorer som påverkar kvinnor och mäns hälsa genom livet samt systematiskt sammanfatta säkerhetsåtgärder som kan vara lämpliga från nyföddhetsperioden till ålderdomen för att förhindra olyckor. Du kommer även att få reflektera över orsaker till ohälsa i olika åldrar. För den vuxne personen utgår vi från Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller kost, motion, alkohol och tobak. Ett annat tema i kursen är hur missbruk och våld påverkar hälsan i olika åldrar. Du kommer också att få jämföra olika styrdokument för vård och omsorg för barn, vuxna och äldre samt argumentera för sjuksköterskans anmälningsplikt och tillämpning. Efter avslutad kurs ska du kunna relatera det normala fysiologiska och psykosociala åldrandet med de vanligaste hälsoproblemen och dödsorsakerna över 65 år samt kunna identifiera omvårdnadsdiagnoser och föreslå omvårdnadsåtgärder. I kursen ingår fem veckors verksamhetsförlagd utbildning inom primärvården. Under den tiden kommer du att få genomföra strukturerade samtal med vuxna personer och använda bedömningsinstrument för att göra smärtanalys samt föreslå säkerhetsåtgärder för att förhindra olyckor. Läraktiviteterna i kursen bygger på enskilda studier, basgruppsarbete och föreläsningar. Examinationsformerna är varierande från enskilda skiftliga salstentamen till muntlig redovisning i grupp i seminarieform. 2

3 Kursinneha ll Barns hälsa och ohälsa, 2hp Lärandemål: Förklara hur processerna för tillväxt respektive utveckling relateras till varandra. Lärandemål: Kontrastera olika teorier om tillväxt och utveckling genom livscykeln och värdera kritiskt betydelsen för utövandet av omvårdnad. Lärandemål: Systematiskt och strukturerat förklara hur tillväxt och utveckling bedöms hos barn från födseln till adolescensen och motivera hälsofrämjande åtgärder för respektive åldersgrupp Litteraturstudier: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons. Kapitel 20 samt sid och Bökberg, C. (senaste upplagan). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Hagelin, E., Magnusson, M., Sundelin, C. (senaste upplaga). Barnhälsovård. Stockholm: Liber. Lindberg, T & Lagercrantz, H (red). (senaste upplagan) Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. Artiklar: Ina K Borup. The school health nurse s assessment of a successful health dialogue. Health & Social Care in the Community, 2002:10, Janet James, Peter Thomas, David Cavan, David Kerr. Preventing childhood obesity by reducing consumption of carbonated drinks: cluster randomized controlled trial. BMJ, doi: /bmj ee, Övrig littertur: BVC-programmet et/bvc/basprogram.4.2ac9829d108e7756ad html Socialstyrelsens (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Socialstyrelsen (2008). Vaccination av barn Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal Socialstyrelsen (2010). Det svenska vaccinationsprogrammet för barn. Information till föräldrar 3

4 Föreläsningar: * Psykosocial utveckling. Jan-Åke Hansson, universitetslektor * Barns tillväxt och utveckling samt avvikelser och åtgärder. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska * Barn- och elevhälsovård. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska * Barnsjukdomar samt infektionssjukdomar. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska * Fetma/övervikt hos barn. Cecilia Ljunggren, barnsjuksköterska Examination: Provmoment 1 Barns hälsa och ohälsa, 2hp. Skriftlig individuell tentamen Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig individuell tentamen gäller 70 % rätt. 4

5 Reproduktiv och sexuell hälsa, 1,5 hp Lärandemål: Identifiera riskfaktorer för underburenhet eller låg födelsevikt hos fostret och föreslå hälsofrämjande insatser. Lärandemål: Planera åldersadekvat hälsoinformation utifrån människans sexuella och reproduktiva utveckling och hälsa. Lärandemål: Reflektera över vilka faktorer som påverkar kvinnors och mäns hälsa utifrån familjeliv och arbetsliv. Litteraturstudier: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons, kapitel 40 Borgfelt, Åberg, A., Anderberg, E., Andersson, U-B. (senaste upplaga). Obstetrik och gynekologi. Bökberg, C. (senaste upplagan). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Artikel: Li Thies-Lagergren, Ingegerd Hidingsson, Kyllike Christensen, Linda J Kvist. Who decides the position for birth? A fellow -up study of a randomized controlled trial. Women and Birth, 2013:26, Övrig littertur: Socialstyrelsen. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. WHO (2003). Infant and Young Child Feeding and Nutrition Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning Föreläsningar: * Normal graviditet och förlossning. Eva Mouginot, barnmorska * Abort och preventivmedel. Eva Mouginot, barnmorska * Sex och samlevnad genom livscykeln. Eva Mouginot, barnmorska * Sexuell transmitted diseases (STD). Smittskyddsslagen. Säkert sex. Eva Mouginot, barnmorska Examination: Provmoment 3 Reproduktiv och sexuell hälsa, 1,5 hp. Skriftlig individuell tentamen Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig individuell tentamen gäller 70 % rätt. 5

6 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp Lärandemål: Kontrastera riktlinjer för hälsofrämjande insatser för unga respektive medelålders vuxna och relatera dessa till psykosocial utveckling och fysiska förändringar. Lärandemål: Kontrastera riskbruk, missbruk och beroende och dess konsekvenser för hälsan från prenatal fas till ålderdomen. Lärandemål: Jämföra styrdokument för vård och omsorg för barn, vuxna och äldre samt argumentera för sjuksköterskans anmälningsplikt och dess tillämpning Litteraturstudier: Barth, T, Näsholm, C. (senaste upplagan). Motiverande samtal - MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons. Kapitel 20, 22 och 23. Bökberg, C. (senaste upplagan). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Herdeman, T.H. (senaste upplagan). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA-definitioner och klassifikation Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Artiklar: McGough, G. (2004). Using health psychology to support health education. Nursing Standard 18(39): Mueller, M, Boldt, C, Grill, E, Strobl, R & Stucki, G. (2008). Identification of ICF categories relevant for nursing in the situation of acute and early post-acute rehabilitation. BMC Nursing 2008, 7:3 Övrig litteratur: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder SSF: Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport (senaste upplagan). Svenska folkhälsoinstitutet. Levnadsvanor. Lägesrapport (senaste upplagan). Svenska folkhälsoinstitutet. Livsstilsrapport (senaste upplagan). Svenska folkhälsoinstitutet. Övergripande mål för folkhälsan Millenniemålen. FN:s konvention om barns rättigheter Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige. (senaste upplagan). 6

7 Avsnitt 1: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Föreläsningar: * Hälsans determinanter. Maria Johansson, universitetsadjunkt * Hälsofrämjande arbete. Maria Johansson, universitetsadjunkt * Motiverande samtal. Eva Drevenhorn, universitetslektor, distriktssjuksköterska Avsnitt 2: Kost och motion Föreläsningar: * Stillasittande livsstil/motion, FYSS och ICF. Inga-Lill Larsson, universitetslektor * Näringsfysiologi och felaktiga kostvanor. Caroline Johansson, dietist Avsnitt 3: Tobak, alkohol, droger och våld Föreläsningar: * 12-stegs-metoden. Maria Krajnc, Informatör på Nämndemansgården * Våldets påverkan på hälsan, Joakim Karlén, polis * Sjuksköterskans anmälningsplikt, Ingrid Nyman, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Helsingborgs kommun (MAS) * Omsorgsbrist av barn (sjuksköterskans anmälningsplikt) Cecilia Ljunggren, universitetsadjunkt * Kvinnomisshandel. Cecilia Backman, Kvinnojouren * Äldre som far illa. Ingrid Nyman, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Helsingborgs kommun (MAS) 7

8 Läraktivitet enskilt: Utgå från Berman, A. & Snyder, S. Fundamentals of Nursing. Sid 356, tabell 20:1. Ange hur kost, motion, tobak, alkohol och våld påverkar hälsan i olika åldrar (utgå från kurslitteratur och föreläsningar). Vilken typ av ohälsa avseende tillväxt och utveckling kan du identifiera beroende på kost, motion, tobak, alkohol och våld? I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kan du läsa hur sjukvården bör arbeta med kost, motion, tobak och alkohol. Beskriv sjuksköterskans anmälningsplikt när det gäller våld för de olika åldrarna. Samla allt en stor tabell/schema. Läraktivitet i grupp: Ta ditt schema till gruppen och jämför med de andra gruppmedlemmarnas sammanfattning av hur kost, motion, tobak, alkohol och våld påverkar hälsan i olika åldrar. Komplettera tillsammans era scheman med rimliga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. För utvecklingsstadierna unga vuxna fram till den äldre äldre identifierar ni relevanta omvårdnadsdiagnoser utifrån NANDA (se Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA-definitioner och klassifikation ). Föreslå mål och omvårdnadsåtgärder (utifrån kurslitteraturen) för kost, motion, tobak och alkohol som går att genomföra i primärvård med fokus på sjuksköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. För ämnet våld identifierar ni relevanta omvårdnadsdiagnoser utifrån NANDA samt redogör för sjuksköterskans anmälningsplikt vad gäller barn, vuxna och äldre. 8

9 Examination: Denna examination utgörs av Provmoment 5 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp. Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning, kollegial granskning. Redovisa ovanstående gruppuppgift i en skriftlig rapport om max tio sidor exklusive försättsblad och referenser, Times new roman, 12pt, 1,5 radavstånd. Presentera kort er förståelse av respektive ämnes problematik. Hur påverkas hälsan av kost, motion, tobak, alkohol för utvecklingsstadierna unga vuxna till den äldre äldre (>85 år). Ange omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och mål för respektive ämnes problematik och motivera valet av dessa. Hur har ni resonerat för att komma fram till dessa? Sammanfatta er slutsats om sambandet mellan omvårdnadsdiagnoser och hälsofrämjande åtgärder. Ange omvårdnadsdiagnoser för våld samt beskriv sjuksköterskans anmälningsplikt när det gäller våld för barn, vuxna och äldre. En vetenskaplig artikel ska integreras i varje ämne. De fem artiklarna ska sammanfattas i en matris. Muntlig redovisning sker i seminarium med sex basgrupper/ seminarium vilka utgår från gruppens skriftliga rapport. Varje grupp lottas till att muntligt redovisa ett av fem prioriterade ämnen (kost, motion, tobak, alkohol eller våld). Tillgänglig tid cirka 10 minuter. Förbered gärna en power point-presentation. Varje grupp förbereder två frågor/ämne grundade i litteraturen att ställa till övriga grupper. Tillgänglig tid cirka 10 minuter. Examinatorer ställer kompletterande frågor. Tillgänglig tid ca 5 minuter. Bedömningskriterier: Bedömning sker enligt mallen Provmoment 5 Vuxnas hälsa och ohälsa, 3,5 hp. Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning, kollegial granskning. För godkännande vid examinationsseminarium ska samtliga fem prioriterade ämnen vara godkända skriftligt och den muntliga presentationen godkänd av examinatorn. Bedömningen av examinationsseminarium sker utifrån Er beskrivning av Er uppgift, fördjupning, presentation samt aktivt deltagande i diskussioner och resonemang kring de andra fallen som presenteras under seminariet. Seminarium bedöms som övriga examinationer d.v.s. såväl skriftiga sals-tentor som övriga inlämningsuppgifter eller seminarier. Om den inlämnade uppgiften alt. prestationen vid seminariet inte uppfyller kraven för att godkännas så registreras uppgiften som underkänd och gruppen får skriftligt besked om vad som saknas inom max 15 arbetsdagar. Om gruppen får en helt ny uppgift eller uppgift att fördjupa den tidigare bestämmer examinatorn. Den lärare som examinerar vid ordinarie tillfälle ansvarar också för omtentamen. Tiden att fördjupa alt. göra om uppgiften skall som för skriftlig examination vara minst 10 arbetsdagar. För sent inkomna uppgifter kommer inte att behandlas vid seminariet. 9

10 Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp (VFU) Lärandemål: Systematiskt sammanfatta säkerhetsåtgärder från nyföddhetsperioden till ålderdomen Lärandemål: Planera för och dokumentera åldersanpassade strategier för att upprätthålla personens säkerhet såväl inom det egna hemmet som inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård Lärandemål: Jämför åldersrelaterade barriärer för såväl farmakologisk som icke-farmakologisk smärtbehandling och hur dessa påverkar såväl patienten som sjuksköterskan Lärandemål: Genomföra åldersanpassad smärtanalys. Litteraturstudier: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons. Kapitel 32 och 46. Bökberg, C. (senaste upplagan). Omvårdnad i primärvården. Lund: Studentlitteratur. Ekwall, A (red) Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Hagelin, E., Magnusson, M., Sundelin, C. (senaste upplaga). Barnhälsovård. Stockholm: Liber. Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Rundgren, Å & Larsson, ME. (senaste upplagan). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Övrig litteratur: SKL: s material om nationell satsning på patientsäkerhet Barnsäkerhetsinformation till föräldrar på BVC Förebyggande information på vårdcentral Föreläsningar: * Smärta hos barn, vuxna och äldre. Smärtans fysiologi, etiologi, smärtanalys, behandling. Gull-Britt Dahlman, universitetsadjunkt 10

11 Obligatoriska läraktiviteter enskilt Den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvården vårterminen 2014 pågår för grupp 1 under veckorna 9-13, för grupp 2 under veckorna Du kommer att vara placerad fyra veckor på vårdcentral och en vecka på barnavårdscentral. Du kontaktar själv valfri mödravårdsenhet för hospitering under 1-2 dagar. Heltidsstudier innebär att du ska vara minst 32 timmar/vecka på din utbildningsplats. De resterande 8 timmarna/vecka ska användas som reflektionstid och till ditt arbete med teoretiska uppgifter. Kontakt med din verksamhetsförlagda utbildningsplats Dina namnuppgifter, adress, (telefonnummer) och student-e-postadress är vårdcentralen tillhanda ca 3 veckor före placeringens början och de är då informerade om Din ankomst. Från vårdcentralen skickas ett välkomstbrev eller mail ut till Dig som student. Det är därför viktigt för Dig att folkbokföringsadressen är den adress där du bor under studietiden. Ev. ändringar gör Du i Studentportalen När du fått välkomstbrevet skall du formulera en skriftlig presentation med individuella mål och skicka detta till kontaktsjuksköterskan eller handledare före kursstart. Kursplanens mål tillsammans med dina egna nerskrivna mål använder du när du planerar dina veckor tillsammans med din handledare första dagen på din praktikplats. Har du inte fått brev senast en vecka före praktiken börjar så kontaktar du själv kontaktsjuksköterskan. En kontaktperson från varje enhet har varit inbjudna till HCS för information om er utbildning. Hon/han informerar därefter vidare inom sin enhet. Det är obligatoriskt med enhetlig namnskylt vid verksamhetsförlagd utbildning för studerande vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Du som studerande skriver själv ut din namnskylt från kursens webb-sida. Tänk på att ringar och klocka inte lämpar sig i vårdarbete av hygieniska skäl. Piercing mot slemhinna är inte tillåtet. Använd lämplig arbetsklädsel. Om Du skulle bli sjuk under Din placering, kontakta alltid vårdcentral/praktikplats. Lärare kommer att besöka ett antal vårdcentraler under era fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor, men varje student kommer inte få besök. Om ni har frågor eller problem under er verksamhetsförlagda utbildning kontakta kursansvariga Christina Bökberg eller Maria Johansson. Christina Bökberg Tel: christina.bokberg@med.lu.se Maria Johansson Tel: maria.johansson@med.lu.se Bedömningskriterier: Den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms med Ass-Ce-formuläret. 11

12 Obligatoriska teoretiska läraktiviteter Samtal med sjuksköterska på barnavårdscentral om Barnsäkerhet Granska befintliga riktlinjer på barnavårdscentralen för barnsäkerhet kritiskt. Vilka styrkor och svagheter finns det i dessa riktlinjer avseende: a) genomförbarhet b) krav på information till föräldrar c) sjuksköterskans ansvar Diskutera din kritiska granskning med din handledare på barnavårdscentralen. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Barnsäkerhet. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. Samtal med barnmorska om Tillväxt och Utveckling Samtala med barnmorska på mödravården om hur han/hon gör en systematisk och strukturerad bedömning av tillväxt och utveckling samt vilka riktlinjer han/hon grundar sig på. Förbered dig genom att läsa riktlinjer för bedömning av tillväxt och utveckling i: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing Borgfelt, Åberg, A., Anderberg, E., Andersson, U-B. (senaste upplaga). Obstetrik och gynekologi. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Samtal med barnmorska. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. 12

13 Riskbedömning av en vuxen person Du ska samtala med en vuxen person som gör återkommande besök din vårdcentral. Under samtalet genomför du en valfri riskbedömning för antingen fall, risk för undernäring eller risk för trycksår med hjälp av ett evidensbaserat mätinstrument. Gör du en kort avidentifierad beskrivning av patientfallet med fokus på den risk du har identifierat (max 200 ord). Utveckla vilka utmaningar det finns när man ska bedöma en persons hälsotillstånd och omvårdnadsbehov. Basera dina reflektioner på kurslitteraturen, föreläsningar och din egen erfarenhet under VFU. Ge en i kurslitteraturen grundad motivering till valet av risk samt valet av evidensbaserat bedömningsinstrument. Ge förslag på adekvata förebyggande åtgärder relaterat till utfallet av din riskbedömning. Integrera och sammanfatta en artikel i ditt arbete. Rapporten ska omfatta max 6 sidor, exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, 12 pt, 1,5 radavstånd. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Riskbedömning av vuxen person. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. Smärtanalys av en vuxen person: Med stöd av din handledare i primärvården genomför du en smärtanalys av en vuxen person enligt Brief Pain Inventory - Short Form (BPI-SF). Utifrån din smärtanalys med BPI-SF skriver du en rapport omfattande tre sidor exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman 12 pt, enkelt radavstånd. Rapporten ska innehålla följande: a) patientens hälsohistoria och orsak till besök på vårdcentralen (avidentifierad) b) hur påverkar smärtan det dagliga livet c) din smärtbedömning och analys enligt BPI-SF * Avslutningsvis reflekterar du kring följande och grundar din reflektion i kurslitteraturen: a) möjliga behandlingsmetoder och deras användningsområde b) skillnader mellan dessa behandlingsformer c) vilka utmaningar som finns för att lindra patientens smärta d) Integrera och sammanfatta en artikel i ditt arbete. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms efter bedömningsmall: Provmoment 6. Primärvård, mödraoch barnhälsovård, 7,5 hp. Smärtanalys av en vuxen person. Denna granskning och diskussion utgör en del av Provmoment 6. Primärvård, mödra- och barnhälsovård, 7,5 hp. 13

14 Lärandemål: Jämför gerontologi och geriatrik. Äldres hälsa och ohälsa, 3,5 hp Lärandemål: Relatera det normala fysiologiska och psykosociala åldrandet till de vanligaste hälsoproblemen och dödsorsakerna hos personer över 65 år. Lärandemål: Utveckla omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder relaterade till familjens hälsa och funktion. Litteraturstudier: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons. Kapitel 23 Ekwall, A (red) Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund. Studentlitteratur Herdeman, T.H. (senaste upplagan). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA-definitioner och klassifikation Lindh, M. & Sahlqvist, L. (senaste upplaga). Säker vård. Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur&Kultur. Sidorna Raadu, G. (Red.). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso-och sjukvården. Stockholm: Liber. Rundgren, Å & Larsson, ME. (senaste upplagan). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Artiklar: Åkesson, K. & Marsh, D. & Mitchell, P. J. & McLellan, A. R. & Stenmark, J. & Pierroz, D. D. & Kyer, C. & Cooper, C. & IOF Fracture Working Group. Capture the Fracture: a Best Practice Framework and global campaign to break the fragility fracture cycle. Osteoporos Int (2013) 24: Jönsson, A-C. & Lindgren, I. & Hallström, B. & Norrving, B. & Lindgren, A. Determinants of Quality of Life in Stroke Survivors and Their Informal Caregivers. Stroke 2005, 36: : originally published online March 10, Övrig litteratur: Socialstyrelsen. Dödsorsaker (senaste upplagan) SKL: s material om nationell satsning på patientsäkerhet Föreläsningar: Det normala åldrandet. Maria Johansson, universitetsadjunkt Psykosocialt åldrande. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Hjärt-, kärl-sjukdomar. Karin Hermansson, universitetsadjunkt Stroke. Ann Jönsson, universitetslektor Demens/konfusion samt Geriatrisk hälsobedömning. Katarina Nägga, ÖL vid minnesmottagningen, Malmö Urininkontinens. Eva Mouginot, barnmorska Osteoporos och dess konsekvenser. Ami Hommel, universitetslektor Diabetes I+II hos vuxna och äldre. Ann Jönsson, universitetslektor & Anneli Augustinsson, universitetsadjunkt 14

15 Följande läraktiviteter, enskilt och i grupp, går ut på att du ska öva dig i att koppla riskfaktorer (trycksår, fall eller undernäring) hos den äldre människan till såväl det naturliga åldrandet som till sjukdom. Du ska förstå hur processorienterad omvårdnad ska utföras baserat på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) riktlinjer för grundläggande riskförebyggande arbete. Verktyg för sjuksköterskans riskförebyggande arbete är standardiserade vårdplaner (SVP) vilka är ett etablerat arbetssätt i svensk hälso- och sjukvård. Läraktiviteterna utgör en grund för den skriftliga individuella tentamen. Enskild läraktivitet: Du arbetar först med att besvara frågan: Vad är det för skillnad på gerontologi och geriatrik? Gör därefter en mind-map över de centrala skillnaderna mellan gerontologi och geriatrik. Du hittar standardiserade vårdplaner (SVP) i mappen Kursdokument. Dessa är utformade för SKL:s prioriterade områden för riskförebyggande arbete t.ex. risk för trycksår, fall eller undernäring. Vilka omvårdnadsdiagnoser, åtgärder och mål omfattar SVP? Gå till svenska NANDA-boken och leta upp de olika omvårdnadsdiagnoserna som finns i SVP: n och studera kännetecken och relaterade faktorer till dessa. Koppla sedan ihop kännetecknen och de relaterade faktorerna till de olika sjukdomstillstånd du kommit i kontakt med genom föreläsningar och angiven kurslitteratur. Vilka patienter och vilka typer av sjukdomar kan behöva en SVP för riskförebyggande åtgärder? I SKL:s broschyrer som du hittar i mappen Kursdokument anges ett antal evidensbaserade åtgärder. Gå in din SVP och jämför om de vårdåtgärder som anges i SVP: n stämmer med det som anges i SKL:s material. Läraktivitet i grupp: Du tar din SVP till din grupp och redovisar sambandet mellan vårdplanens vårddiagnoser, vårdåtgärder och de sjukdomstillstånd som avhandlas i kursen. Därefter ger du feedback på övriga gruppmedlemmars SVP och deras presentation och får feedback på din egen. Ni sammanfattar därefter en motivering till hur de vårdåtgärder som finns angivna i de olika standardvårdplanerna ni har arbetat med, förhindrar risker eller problem kopplat till ålder och/eller sjukdom. Examination: Provmoment 2: Äldres hälsa och ohälsa, 3,5 hp och examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Bedömningskriterier: För godkänt av skriftlig individuell tentamen gäller 70 % rätt. 15

16 Kris och krisbearbetning, 1 hp Lärandemål: Identifiera omvårdnadsdiagnoser relaterade till vård i livets slutskede, döendet och närståendes sorgeprocess och argumentera för relevanta omvårdnadsåtgärder. Lärandemål: Reflektera över patientens möjlighet till autonomi i samband med vård i livets slutskede. Litteraturstudier: Berman, A. & Snyder, S. (senaste upplagan). Fundamentals of Nursing. Pearsons. Kapitel 43. Ekwall, A (red) Äldres hälsa och ohälsa en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur Föreläsningar: * Döden och sorgen i olika religioner/kulturer. Fonus * Kris och krisbearbetning. Jan-Åke Hansson, universitetslektor Obligatorisk läraktivitet i grupp: Varje basgrupp tilldelas en vetenskaplig artikel (nedan) som varje basgruppsdeltagare läser och analyserar för att få en helhetsuppfattning om artikelns innehåll. Gruppen diskuterar därefter gemensamt artikeln och sammanfattar innehållet enligt bakgrund, syfte, resultat och konklusion respektive kliniska implikationer. Grupp 1 och 7: artikel 1, Grupp 2 och 8: artikel 2, Grupp 3 och 9: artikel 3, Grupp 4 och 10: artikel 4 Grupp 5 och 11: artikel 5, Grupp 6 och 12: artikel 1. Artiklar (du måste vara inloggad på bibliotekets söktjänst för att få fulltext till artiklarna): 1. Stayt, L. C. (2009). Death, empathy and self-preservation: the emotional labor of caring for families of the critically ill in adult intensive care. J Clin Nurs., 18(9), Jackson AC, Stewart H, O'Toole M, Tokatlian N, Enderby K, Miller J, Ashley D. (2007). Pediatric brain tumor patients: their parents perceptions of the hospital experience. J. Pediatr Oncol Nurs., 24(2): Hov, R., Athlin, E., Hedelin, B. (2009). Being a nurse in nursing home for patients on the edge of life. Scand J Caring Scii; 23; Björk, M., Wiebe, T., Hallström, I. (2005). Striving to survive: families & grave; lived experiences when a child is diagnosed with cancer. J Pediatr Oncol Nurs. Sep-Oct; 22(5): Jennifer S. Temel, M.D., Joseph A. Greer,et al (2010). Early Palliative Care for Patients with Metastatic Non Small-Cell Lung Cancer. The New England Journal of Medicine 16

17 Gruppen identifierar omvårdnadsdiagnoser (OVD) enligt NANDA med koppling till sorg och döendet. Förekommer omvårdnadsdiagnoserna eller deras kännetecken och relateradefaktorer tydligt eller underförstått i den artikel ni läst? Vilka omvårdnadsåtgärder menar ni krävs för att hantera de OVD ni har identifierat i artikeln? Avsluta med egna reflektioner kring - sjuksköterskans yrkesroll i mötet med sorg och döendet. - vad kan sjuksköterskor självständigt göra för att behandla de OVD som kan uppstå? - anhörigas och patienters respektive föräldrars och barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande - sjuksköterskans behov av stöd etc. för att klara av sitt arbete Sammanfatta basgruppens reflektioner - Diskutera och formulera - hur familjer i kris hanterar sin situation - vad familjerna anser vara den mest betydande omvårdnaden - vilka OVD som kan förekomma och hur sjuksköterskan bör möta familjer i kris - sjuksköterskans egen syn på sin roll i omvårdnaden av familjer i kris Formulera minst två diskussionsfrågor utifrån er artikel till de andra basgrupperna Examination: Provmoment 4. Kris och krisbearbetning, 1 hp. Muntlig och skriftlig examination i grupp med individuell bedömning, kollegial granskning. Under ett seminarium sammanfattar och diskuterar gruppen enligt följande: Varje grupp gör en kort muntlig sammanfattning av vad artikeln handlar om - presenterar och diskuterar kort bakgrund, syfte, resultat, konklusion etc (10 min) - presenterar basgruppens reflektioner (10 min) avseende a) hur familjer i kris hanterar sin situation b) vad familjerna anser vara den mest betydande omvårdnaden c) hur sjuksköterskan bör bemöta familjer i kris d) sjuksköterskans roll i omvårdnaden av familjer i kris e) Avsluta med egna reflektioner kring sjuksköterskans yrkesroll, anhörigas och patienters respektive föräldrars och barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande samt sjuksköterskans behov av stöd etc. för att klara av sitt arbete. Uppgiften sammanfattas i en skriftlig rapport och lämnas till examinatorn efter avslutat seminarium. Rapporten ska omfatta max 3 sidor, exklusive försättsblad och referenslista, Times New Roman, 12 pt, 1,5 radavstånd. Bedömningskriterier: Uppgiften bedöms enligt bedömningsmall för Provmoment 4: Kris och krisbearbetning. 17