Ärende 6 KTN Miljöredovisning

Transkript

1 Miljöredovisning

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Verksamhetsbeskrivning sid 3 Organisation och ledning sid 5 Kommunikation sid 6 Redovisningsprinciper sid 6 Miljöpolicy och miljömål sid 7 Miljöresultat sid 8 Miljömål och aktiviteter sid 13 Miljöekonomi sid 24 Analys och framåtblick sid 24 2

3 Verksamhetsbeskrivning Skånetrafikens arbetar för att fler ska åka kollektivt och därigenom bidra till en bättre miljö med lägre utsläpp till luft. Resorna ska vara så hållbara ur miljösynpunkt som möjligt. Kollektivtrafiken ska vara ett mer miljöanpassat alternativ än bilen och om fler åker kollektivt är det bättre för miljön än om samma resor utförs med bil. De helt dominerande formerna av miljöpåverkan från Skånetrafikens verksamhet är avgasutsläpp i form av koldioxid, kväveoxider, partiklar mm och buller från bussar och tåg. All el till tågen är dock förnybar el från vattenkraft, vindkraft eller biobränslen. Övrig miljöpåverkan från Skånetrafikens verksamhet är relativt liten i förhållande till trafikverksamheten. Det är miljöpåverkan från trycksaker, tidtabeller mm, och försäljning av biljetter och plastkort samt kontor och tjänstebilar som har identifierats. Skånetrafikens huvudmål är att utsläppen per personkilometer skall vara lägre i kollektivtrafiken än i biltrafiken. Bilarna blir dock bättre och bättre men eftersom många reser ensamma i bilen blir deras utsläpp ändå högre. Bra miljöval märkning finns på pågatågen, Öresundstågen och bussar med reningsgrad EURO IV, V och VI. Miljöledningssystemet Skånetrafiken är miljöcertifierat enligt ISO Miljöledningssystemets delar beslutas enligt följande: Kollektivtrafiknämnden tar beslut om policy och de övergripande miljömålen. Ledningsgruppen tar beslut om de detaljerade miljömålen. Styrgruppen för miljö tar beslut om det löpande miljöarbetet och om olika insatser under året. Målen för miljöarbetet formuleras i övergripande miljömål, som antogs av kollektivtrafiknämnden 2008, samt detaljerade miljömål. De övergripande miljömålen är fossilfri kollektivtrafik, resenär och information samt entreprenörernas medverkan. Beslutet i nämnden för kollektivtrafik om att kollektivtrafiken i Skåne på sikt ska bli fossilfri är ett stort steg i rätt riktning. För stadsbussarna är målet 2015 och tre år senare omfattas även regionbussarna. Alla kollektivfordon ska köras med fossilfria bränslen 2020 är det tänkt. Fossilfri kollektivtrafik är en långsiktig strategi. Miljöfrågorna behandlas i Skånetrafikens ledningsgrupp och i styrgruppen för miljö. I och med Skånetrafikens miljöledningssystem pågår ett arbete med att få miljöfrågorna att genomsyra det dagliga arbetet. Varje vår presenteras en miljöredovisning för föregående år och trafikens utsläpp till miljön redovisas i siffror. På hösten redovisas hittills uppnådda resultat men inte några uppdaterade siffror på utsläppen. Miljöredovisningen är också en del av Region Skånes redovisning. 3

4 Måttuppgift Förvaltning Värde Enhet EnergiförbrukningCO2,Kollektivtrafik Helaregionen ,00 kgco2 EnergiförbrukningCO2,Serviceresor Helaregionen ,00 kgco2 EnergikollektivtrafikenTotalenergiförbrukning Helaregionen ,00 kwh EnergikollektivtrafikenAndelförnybarenergi Helaregionen 83,00% % EnergikollektivtrafikenTotaltkördakm(sträcka) Helaregionen ,00 km EnergikollektivtrafikenTotaltkördapersonkilometer Helaregionen ,00 km EnergikollektivtrafikenTotalmängdbränsle,naturgas Helaregionen ,00 Nm3 EnergikollektivtrafikenTotalmängdbränsle,biogas Helaregionen ,00 Nm3 Energikollektivtrafiken%Andelbiogas Helaregionen 62,70% % EnergikollektivtrafikenCO2perpersonkilometer Helaregionen 12,00 grco2 EnergikollektivtrafikenAndelpersonkilometermed Helaregionen 83,00% % förnybarenergi EnergiserviceresorTotalenergiförbrukning Helaregionen ,00 kwh Energiserviceresor%Förnybarenergi Helaregionen 40,00% % EnergiserviceresorTotaltkördakm(sträcka) Helaregionen ,72 km EnergiserviceresorTotaltkördapersonkilometer Helaregionen ,40 km EnergiserviceresorTotalmängdbränsle,naturgas Helaregionen ,41 Nm3 EnergiserviceresorTotalmängdbränsle,biogas Helaregionen ,41 Nm3 Energiserviceresor%Andelbiogas Helaregionen 40,00% % EnergiserviceresorCO2perpersonkilometer Helaregionen 280,00 grco2 EnergiserviceresorAndelpersonkilometermedförnybar Helaregionen 19,00% % energi EnergiförbrukningkollektivtrafikenochserviceresorEnergi Helaregionen ,00 kwh Emissionerkollektivtrafikenochserviceresor Helaregionen ,00 kgco2 Emissionerkollektivtrafikenochserviceresor Helaregionen ,00 kgnox Emissionerkollektivtrafikenochserviceresor Helaregionen kgstoft Även ett antal andra frågor finns om köldmedia, läkemedel med flera som Skånetrafiken inte rapporterar utan i stället rapporterar utsläpp från trafiken. Ledningens genomgång Ledningens genomgång är en del av miljöledningssystemet och en möjlighet att säkerställa att målen är på väg att uppnås. Vid den fullständiga genomgången av miljöledningssystemet skall följande punkter gås igenom: 4

5 Miljöläget i stort och Skånetrafikens nuvarande miljöprestanda Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång Miljöpolicy Mål Genomgång av avvikelser inom miljöledningssystemet Externa krav från kunder och andra intressenter som kommer till vår kännedom. Vad har förändrats? Externa och interna förändringar i teknik, opinion, marknadsutveckling mm som görs. Hur påverkar de vårt miljöarbete? Senast gjorda externa och interna revisioner Senaste utbildningsprogrammet Förändrade lagkrav och andra krav. Följer vi dessa? Förbättringsförslag Resursbehov för att underhålla ledningssystemet Ledningens genomgång görs enligt rutin 3.2, Rutiner för genomgång av miljöledningssystemet. Organisation och ledning Som en del av Region Skåne rapporterar Skånetrafiken till huvudsakligen miljömål 1 om fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet i miljöprogram för Region Skåne Även när det gäller energisnåla produkter arbetar Skånetrafiken för att minimera energiåtgången. För att minska på kemikalieanvändningen använder Skånetrafiken bisfenolfria papper för kvitton. Det bidrar till Region Skånes miljömål 6 om att kemikalieutsläppen ska minska. Omfattningen på miljöledningssystemet är från huvudkontoret i Hässleholm, kontoren i Lund och Malmö samt ut till kundcenter i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö samt till Serviceresor och beställningscentralen i Helsingborg. Även entreprenörerna omfattas av miljöledningssystemet som en indirekt miljöaspekt och omfattas av de övergripande miljömålen. Skånetrafiken bevakar kontinuerligt gällande lagstiftning och statliga och regionala miljökrav. Någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken bedrivs inte. Våra trafikföretag måste givetvis följa gällande lagstiftning. Skånetrafiken följer kraven i lagar på miljöområdet och strävar också efter att klara de utsläppsminskningar som finns i nationella och regionala miljömål. Vi medverkar också i arbetet med att klara de nya miljökvalitetsnormerna för luften i våra tätorter, främst Malmö och Helsingborg. Det är nödvändigt för Skånetrafiken att uppfattas som trovärdig i miljöfrågor. 5

6 Kommunikation Muntlig och skriftlig information har getts vid åtskilliga tillfällen under året. Fossilfri kollektivtrafik och biogas diskuteras ofta nationellt, regionalt och lokalt.. Skriftlig kommunikation sprids vid behov till bland annat kommuner, via tidningsartiklar och insändare som besvaras men också till andra som är intresserade av Skånetrafikens miljöarbete. Skriftlig och muntlig information ges också till studenter och de som arbetar med olika frågor angående kollektivtrafikens positiva påverkan på miljön och som ett medel att komma tillrätta med klimatpåverkan. Rapporter sprids till Länsstyrelsen om kväveoxidhalterna i Helsingborg och Malmö. Skånetrafikens miljöredovisning sprids via externa webben och föredrag. Skånetrafiken har ett miljöledningssystem som leds via miljöstrategen och omfattar hela Skånetrafiken. Spridningen av information sker via avdelningscheferna. Information internt sprids också via introduktion av nyanställda. Miljöhandboken finns på det interna nätet och alla kan läsa och ta del av den. Studiebesök från Stockholm Läns Landstings miljönätverk med drygt 30 personer som lyssnade och diskuterade kollektivtrafik på förmiddagen. Eftermiddagen ägnades åt studiebesök. Redovisningsprinciper Det sker två uppföljningar av miljöarbetet per år genom miljöredovisning till ledningsgruppen och till kollektivtrafiknämnden. Se beskrivning under rubriken verksamhetsbeskrivning. Beräkningar av utsläppsmängder görs i januari varje år. Beräkningsgrunder, avgränsningar och definitioner har arbetats fram och en utveckling pågår för att underlätta inrapportering och att kvalitetssäkra siffrorna. Miljöredovisning i form av siffror har lämnats för verksamheten Skånetrafikens tjänstebilars tankning följs också upp och de tankas huvudsakligen med fordonsgas. Förbrukningen av el för 2012 var 190 GWh för Öresundståg och Pågatåg. Serviceresor har en redovisning över körda km och utsläpp i samma format som trafiken med bussar och tåg. De redovisas separat för att underlätta jämförelsen med tidigare år. För Skånetrafikens bussar och tåg finns utsläppen beräknade sedan 1999 och för Serviceresor sedan Serviceresors tjänstebilar tankas också med gas och följs upp. De är tre i Helsingborg och tre i Hässleholm. Miljöpolicy och miljömål 6

7 Skånetrafikens miljöpolicy visar inriktningen på miljöarbetet och har inte ändrats under året. Miljöpolicy Skånetrafiken skall upprätthålla och utveckla en trafik som ger ökade marknadsandelar och är det mest miljöanpassade persontransportalternativet i Skåne (utöver gång och cykel). Skånetrafiken skall verka för ett bra samspel mellan bebyggelse, transportinfrastruktur och kollektivtrafik, så att trafikarbetet minimeras. Därigenom bidrar Skånetrafiken till en bättre miljö och en långsiktigt hållbar utveckling genom ständig förbättring. En långsiktig vision är att alla fordon successivt ska minska sina utsläpp och drivas med ökande andel förnybar energi. Skånetrafikens miljöarbete skall vara en integrerad del av verksamheten, och utgår från gällande miljölagstiftning och andra tillämpliga krav. Miljöarbetet inriktas på att: Öka resandet och marknadsandelarna Arbeta för Fossilfri kollektivtrafik Ställa lämpliga miljökrav vid upphandling av trafik och andra tjänster samt teknisk utrustning och produkter. Driva en trafik med god beläggning i fordonen, gena körvägar och hög framkomlighet. Miljöanpassa den egna verksamheten. Vidareutbilda våra medarbetare för att säkerställa delaktighet och engagemang i arbetet. Miljöpolicyn har antagits av nämnden för kollektivtrafik

8 Miljöresultat Miljöredovisning 2012 Exklusive Serviceresor: (Exklusive Serviceresor.. forts) Körd sträcka Pågatåg (km) Öresundståg (km) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (km) Stadsbussar naturgas (km) Stadsbussar biogas (km) Stadsbussar el (km) Totalt körd sträcka (km) ,1% 8

9 El- och bränsleförbrukning Omräknat i GWh Elförbrukning för pågatåg (kwh) ,47 Elförbrukning för Öresundståg (kwh) ,00 Dieselförbrukning för regionbussar (liter) ,40 Naturgasförbrukning för regionbussar (Nm3) ,40 Biogasförbrukning för regionbussar (Nm3) ,04 Dieselförbrukning för stadsbussar (liter) ,18 Naturgasförbrukning för stadsbussar (Nm3) ,94 Biogasförbrukning för stadsbussar (Nm3) ,35 Stadsbussar el (GWh) 0,3 0,42 0,42 Total energiförbrukning (GWh) ,7% Andel förnybar energi (%) 59,1% 68,2% 15,4% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% PM (ton) 5 3 Resor Pågatåg (st) Öresundståg (st) Öresundståg Bron (st) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (st) Regionbussar naturgas (st) Regionbussar biogas (st) Stadsbussar diesel (st) Stadsbussar naturgas (st) Stadsbussar biogas (st) Stadsbussar el (st) Total resor (st) ,1% Trafikarbete (personkm) Pågatåg (personkm) Öresundståg (personkm) Öresundståg Bron (personkm) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (personkm) Regionbussar naturgas (personkm) Regionbussar biogas (personkm) Stadsbussar diesel (personkm) Stadsbussar naturgas (personkm) Stadsbussar biogas (personkm) Stadsbussar el (personkm) Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 14,94 12,02-19,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% PM (gram/personkm) 0,0021 0,0015 Andel personkm med förnybar energi 78% 83% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,6% Mängd biogas (Nm3) ,7% Andel Biogas (%) 54,5% 62,7% 14,9% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,1893 0,2067 9,2% 9

10 Miljöredovisning 2012 Inklusive Serviceresor: Körd sträcka Pågatåg (km) Öresundståg (km) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (km) Stadsbussar naturgas (km) Stadsbussar biogas (km) Stadsbussar el (km) Personbil - diesel (km) Personbil - bensin (km) 0 0 Personbil - etanol (km) 0 0 Personbil - naturgas (km) Personbil - biogas (km) Specialfordon - diesel (km) Specialfordon - bensin (km) 0 0 Specialfordon - etanol (km) 0 0 Specialfordon - naturgas (km) 0 0 Specialfordon - biogas (km) 0 0 Totalt körd sträcka (km) ,4% El- och bränsleförbrukning Omräknat i GWh Elförbrukning för pågatåg (kwh) ,47 Elförbrukning för Öresundståg (kwh) ,00 Dieselförbrukning för regionbussar (liter) ,40 Naturgasförbrukning för regionbussar (Nm 3 ) ,40 Biogasförbrukning för regionbussar (Nm 3 ) ,04 Dieselförbrukning för stadsbussar (liter) ,18 Naturgasförbrukning för stadsbussar (Nm 3 ) ,94 Biogasförbrukning för stadsbussar (Nm 3 ) ,35 Stadsbussar el (GWh) 0,3 0,3 0,30 Personbil - diesel (liter) ,5876 3,9 Personbil - bensin (liter) Personbil - etanol (liter) Personbil - naturgas (Nm3) ,47 Personbil - biogas (Nm3) ,6 Specialfordon - diesel (liter) ,8 Specialfordon - bensin (liter) Specialfordon - etanol (liter) Specialfordon - naturgas (Nm3) Specialfordon - biogas (Nm3) Total energiförbrukning (GWh) ,0% Andel förnyelsebar energi (%) 55,5% 64,7% 16,6% Utsläpp i samband med trafik CO 2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% 10

11 Resor Pågatåg (st) Öresundståg (st) Öresundståg Bron (st) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (st) Regionbussar naturgas (st) Regionbussar biogas (st) Stadsbussar diesel (st) Stadsbussar naturgas (st) Stadsbussar biogas (st) Stadsbussar el (st) Total resor (st) ,1% Trafikarbete (personkm) Pågatåg (personkm) Öresundståg (personkm) Öresundståg Bron (personkm) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (personkm) Regionbussar naturgas (personkm) Regionbussar biogas (personkm) Stadsbussar diesel (personkm) Stadsbussar naturgas (personkm) Stadsbussar biogas (personkm) Stadsbussar el (personkm) Personbil - diesel (pkm) Personbil - bensin (pkm) 0 0 Personbil - etanol (pkm) 0 0 Personbil - naturgas (pkm) Personbil - biogas (pkm) Specialfordon - diesel (pkm) Specialfordon - bensin (pkm) 0 0 Specialfordon - etanol (pkm) 0 0 Specialfordon - naturgas (pkm) 0 0 Specialfordon - biogas (pkm) 0 0 Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO 2 (gram/personkm) 17,88 14,57-18,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% Andel personkm med förnybar energi 77% 82% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm 3 ) ,8% Mängd biogas (Nm3) ,8% Andel Biogas (%) 50,8% 61,0% 20,0% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,2013 0,2204 9,5% 11

12 Miljöredovisning Exklusive Serviceresor 2012 Nyckeltal: Ändring (%) Totalt körd sträcka (km) ,1% Total energiförbrukning (GWh) ,7% Andel förnybar energi (%) 59,1% 68,2% 15,4% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% PM (ton) ,2% Total resor (st) ,1% Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 14,94 12,02-19,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% PM (gram/personkm) 0,0021 0, ,5% Andel personkm med förnybar energi 78% 83% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,6% Mängd biogas (Nm3) ,7% Andel Biogas (%) 54,5% 62,7% 14,9% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,1893 0,2067 9,2% I princip samtliga nyckeltal pekar i rätt riktning här kommer ett sammandrag: Antal personkilometer har ökat med 0,4 % mellan 2011 och 2012 Antal vagnkilometer har ökat med 3,1 % mellan 2011 och 2012 Koldioxidutsläppen har samtidigt totalt minskat med 19,5 % mellan 2011 och 2012 Utsläpp av NOx är konstant Andelen persontrafik med förnybar energi har ökat Biogasanvändningen har ökat PM = partiklar (totalt och per pkm) har minskat 12

13 Miljöredovisning Inklusive Serviceresor 2012 Nyckeltal: Ändring (%) Totalt körd sträcka (km) ,4% Total energiförbrukning (GWh) ,0% Andel förnyelsebar energi (%) 55,5% 64,7% 16,6% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% Total resor (st) ,1% Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 17,88 14,57-18,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% Andel personkm med förnybar energi 77% 82% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,8% Mängd biogas (Nm3) ,8% Andel Biogas (%) 50,8% 61,0% 20,0% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,2013 0,2204 9,5% Miljömål och aktiviteter Övergripande miljömål Skånetrafiken: Fossilfri kollektivtrafik För att nå miljömålet Fossilfri kollektivtrafik pågår flertalet aktiviteter. Aktiviteterna som pågår kan, tillsammans med Region Skånes ambition att vara fossilfria 2020, göra att produktion och användning av biogas ökar. Det är viktigt att Skånetrafiken fortsätter att driva utvecklingen av ökad produktion av biogas genom att visa på behovet av gas. Miljöfrågorna beaktas vid alla trafikupphandlingar genom att miljökraven finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och bränsle i en för miljön positiv riktning sker främst i våra upphandlingar och återfinns i vår miljöpolicy. Där står bland annat att en långsiktig vision är att alla fordon successivt ska minska sina utsläpp och drivas av en ökande andel förnybar energi. Riktlinjer och branschgemensamma krav finns. Arbetet med att fråga efter gasfordon i upphandlingen har gett resultat. Antalet regionbussar som drivs med gas ökar. Stadsbussarna är sedan årsskiftet 2011 och 2012 gasbussar. 13

14 Ängelholm har fått tankställe för gas och nya bussar. En omflyttning av gasbussar har gjorts och Ystad har fått två stadsbussar med gas ytterligare. Målåren 2015, 2018 och 2020 har hittills uppnåtts enligt följande. Uppdaterad GIS-karta över regionbusslinjer som drivs med gas. De blå punkterna är depåer och de har gas enligt följande. Lund Malmö Lund Ja Lund Öster Ja Lund Sjöbo Nej Trelleborg Arriva Söderslätt Blandat/Nej Veolia Ja Anderslöv och anropsstyrt Nej Landskrona Ja Ystad 1 blandat och resten Nej Eslöv Ja Helsingborg Ja Hässleholm Ja/Nej Kristianstad 4 blandat och 1 nej Ja Ängelholm Nordväst Nej/blandat Ängelholm/Klippan Ja/blandat 14

15 Malmö Stadsbuss och största förbrukaren av gas. Använder följande mängder bränsle Stadsbussardiesel Stadsbussarnaturgas Stadsbussarbiogas Rötningsanläggning för framställning av biogas byggs på Jordberga. Anläggningen kommer att producera 110 GWh biogas. Utsläppen av koldioxid kan minska med ton per år. Sysavs styrelse har fattat beslut om att bygga en biogasanläggning i Malmö. Kapaciteten kommer att bli ton varav cirka hälften kommer från matavfall. Resten av avfallet som ska användas i anläggningen väntas komma från livsmedelsavfall och gödsel. Anläggningen väntas stå färdig Den planerade Dalbyanläggningen ska ge 60 GWh, som ska matas in på Lunds Energis befintliga naturgasnät. Tillståndsansökan är lämnad och produktionen väntas starta Med Serviceresors fordons behov av biogas genom de upphandlingar som görs, ökar behovet av biogas på mindre orter. Fler aktörer som använder fordonsgas behövs för att kunna hitta lösningar som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Serviceresor har behov av biogas på fler platser än depåerna och i mindre mängd. Utbyggnad av tankstationer är angeläget och ingår i det arbete som Skånetrafiken deltar i. Utpekade platser med behov av tankning för personbil är Tomelilla och Simrishamn. Trafikarbete (personkm) Personbil - diesel (pkm) Personbil - naturgas (pkm) Personbil - biogas (pkm) Specialfordon - diesel (pkm) Totalt personkilometer Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 281 Nox (gram/personkm) 0,35 Andel personkm med förnybar energi 19 % Antal pkm med förnybar energi Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) Mängd biogas (Nm3) Andel Biogas (%) 39,8% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 1,66 el gas Miljönyttan är stor i hela Skåne och ett inhemskt, förnybart bränsle som har en stabil prisbild kan gynna kollektivtrafiken men har också stora värden för havsmiljö och minskning av 15

16 kväveläckage. Biogasen släpper inte ut mer koldioxid än vad råvarorna som biogasen gjorts av har tagit upp. Gödselbaserad biogas bidrar till den största minskningen av utsläpp. Ersättandet av handelsgödsel i jordbruket bidrar till ytterligare minskning. Skånetrafiken deltar i flera projekt som handlar om biogas i Skåne. Skånetrafiken deltar i följande grupper och bidrar med underlag för behov av gas. Styrgrupp för utveckling av Region Skånes klimatstrategi, styrgrupp för Biogas Syd, arbetsgruppsmöten kring insatsområden i färdplan för Biogas och referensgrupp för biogasdoktoranden på Campus Helsingborg, Lunds universitet. Klimatsamverkan Skåne har en åtgärdsplan där Skånetrafiken deltar i en arbetsgrupp och projekt. Skåne är också pilotlän för biogas Färdplan för biogas i Skåne Beviljade ansökningar till Region Skånes utvecklingsmedel. Nätstudie för ökad biogasproduktion och distribution i sydöstra Skåne. BioMil AB leder projektet och arbete görs även i Infrastrukturgruppen i Färdplanen för biogas i Skåne. Studien har beviljats kr. Syftet med nätstudien är att ta fram ett koncept för nätuppbyggnad och affärsmodell för gasnät från Österlen till Öresund. Den ska visa ledningsdragningen och hur detta kan driva biogasutbyggnaden i sydöstra Skåne. Fossilfri fordonsflotta, det nationella målet 2050 Skånetrafikens miljöstrateg deltar i en referensgrupp till fossilfri fordonsflotta som Energigas Sverige har startat. De huvudområden som identifierades för inspel till utredningen för fossiloberoende fordonsflotta är följande: Biogaspotential Energimyndighetens potential för biogas används generellt och denna stämmer inte överens med branschens uppfattning om mängder. Potentialen från jordbruket och förgasningen skiljer sig mest åt. En ny studie är på gång där potentialen kopplas till kostnaden och den samhällsekonomiska nyttan. Underlag som redan har tagits fram ska användas. Kostnader för produktion och distribution av fordonsgas tas fram inom ett projekt med Svenskt gastekniskt centrum, SGC, och Energigas Sverige. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Miljö och hälsa. Infrastruktur Det diskuteras att naturgasen är en inlåsning i fossilt beroende. Detta och andra inlåsningseffekter behöver arbetas om. T.ex. har naturgasnätet fungerat i Skåne som transportör av stora mängder biogas. Fordonsutveckling 16

17 Nya fordonstyper med gasdrift och t.ex. låggolv behöver tas fram. Skåneexpressen är ett annat exempel. En sammanställning av gashybridsatsningar i olika delar av världen tas fram av Energigas Sverige. Styrmedel Fortsatt energiskattebefrielse för biogas. Lägre energiskatt för naturgas än för oljeprodukter. Metanreduceringsstödet. Den åtstramade Miljöbilsdefinitionen som gäller från och med Fortsatt incitament för tjänstebilar. En förmånsreduktion som är kopplad till miljöbilsdefinitionen för att uppnå teknikneutralitet. Energigas Sveriges Klimatbonus arbetas in i utredningen som ett förslag till stimulans. Klimatcertifikat, feed-in tariff och kvotplikt är andra styrmedel som diskuteras. Användarperspektivet Var gör gasen mest nytta? Material till den nationella utredningen lämnas under Utredningen var tänkt att presentera resultat under Utredningens sakkunniggrupp för fossiloberoende fordonsflotta, FFF, träffas under våren och arbetet kan följas på nedanstående adress. Länsstyrelsen Länsstyrelsens miljömålsarbete för de nationella miljömålen. Bland annat följs nivåerna av kväveoxider i Malmö och Helsingborg. Skånetrafikens bussdepåer har lagts in kan ingå som ett lager i GIS-verktyget. Verktyget ska kunna användas av kommuner med flera för att kunna planera för biogasanläggningar. Nytt GIS-verktyg avslöjar Skånes biogaspotential Publicerad 29 juni

18 Det nya GIS-verktyget lanserades sommaren 2012 och har utvecklats inom projektet Biogassys, Biogas Syd och Länsstyrelsen. Potentialen för skånsk biogas framträder tydligt och varannan skånsk privatbil skulle kunna drivas med biogas. Verktyget kan användas för strategisk biogasplanering på kommunal nivå. Restprodukterna som kartlagts är avloppsslam, matavfall, industriavfall, gödsel och odlingsrester som halm och potatisblast. Totalt blir det 3 TWh vilket är en tiodubbling av den produktion som sker idag GIS-verktyget finns på Länsstyrelsens hemsida. Klimatsamverkan Skåne Den så kallade Monoliten som har en skärm där förbipasserande kan trycka och svara på frågor om sitt beteende när det gäller resvanor. Det går också att få tips på förbättringar att göra som har positiv inverkan på klimatet. Monoliten har tagits fram som ett projekt inom Klimatsamverkan Skånes transportgrupp. I samma grupp har också en rapport tagits fram som visar på bland annat potentialen för fossilfria drivmedel i Skåne. Sweco har fått i uppdrag att utifrån befintliga rapporter skapa en helhetssyn över potential och incitament för införandet av fossilfria drivmedel i Skåne. Rapporten kan fungera på både nationell, regional och lokal nivå. Det som behövs är bland 18

19 annat ökat och fortsatt stöd för biogasproduktion och konsumtion, FOU för ny teknik, ökad stöd för utveckling av kollektivtrafik och system för bra och dåligt alternativ. Transporterna i framtiden tros öka väsentligt. Det tre delar som rapporten har undersökt och knutit samman är systemgränser (substrat/råvaror), fordonstyper och fordonsutveckling (worst case/konservativ). Potentialen för produktionen av förnybara drivmedel är 6 TWh. Trots avgränsningsproblematik visar rapporten vikten av att ett helhetstänk är nödvändigt. Fortsatt samarbete och stöd för ny produktion är viktigt. Citat ur SWECO rapport framtagen i Klimatsamverkan Skåne Skånetrafikens strategi, att öka antalet bussar som drivs av biogas varje år, bedöms efter resultaten i denna rapport som en bra och möjlig strategi. Bedömd potential av biogas överstiger uppskattat drivmedelsbehov för Skånetrafikens bussar med marginal. Enligt Skånetrafikens prognos behövs ca 430 GWh biogas till 2020 och ca 700 GWh biogas till I båda fallen understiger efterfrågan bedömd potential för biogas. 19

20 Rapporten i sin helhet finns på ovanstående adress. Skånetrafikens behov av energi kommer enligt denna rapport inte att använda allt som är möjligt att producera. 20

21 Koldioxidbesparingen ger följande lättnader i utsläpp av koldioxid och kväveoxider. Skånetrafikens CO2 Utsläpp (g/pkm) CO2 (g/pkm) Årtal Skånetrafikens koldioxidutsläpp minskar varje år tack vare byte till större andel biogas. Kväveoxiderna visar också på nedåtgående utsläpp men inte lika mycket. Från 2011 finns siffror om utsläppen av partiklar i huvudsak genererat av dieselbussarna. Skånetrafikens NOx Utsläpp (g/pkm) 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 NOx Årtal Skånetrafikens utsläpp av kväveoxider, NOX, minskar för varje år också tack vare att drivmedlet är naturgas och biogas. 21

22 Projekt med Svenskt Gastekniskt centrum, SGC Skånetrafiken deltar i två projekt angående att undersöka utsläpp från gasmotorer. Mer information kommer om projektens resultat. Det som heter Test of unregulated emissions in heavy duty gas vehicles kommer att lämna en rapport våren Det andra projektet håller på att starta. Det gäller projekt som handlar om metod för att säkerställa testmetoder för förnybar CNG. En utrustning för att mäta ska tas fram för att kunna följa renheten och energiinnehållet i CNG. Olja som smutsat ner gasen samt vatteninnehåll ska också mätas. Övergripande miljömål: Entreprenörernas medverkan Tillsammans med trafikföreetagen diskuterar vi miljöarbetet och försöker förbättra. Energileverantörerna deltar i grupper och vi diskuterar hur vi kan öka biogasproduktionen. Skånetrafikens behov av biogas till 2030 med 5 % resandeökning Skånetrafikens biogasbehov har förlängts till 2030 i enlighet med de år som projektet Klimatsamverkan Skåne omfattar. Bilden nedan visar Skånetrafikens behov av gas till 2030 med 5 % resandeökning. Biogasbehov*** , 2015, 2018, 2020 & 2030 Årtal 2012 Biogas Biogas Biogas Biogas Biogas 2030 (Nm 3 ) (Nm 3 ) (Nm 3 ) (Nm 3 ) (Nm 3 ) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (vkm) Stadsbussar naturgas (vkm) Stadsbussar biogas (vkm) Personbil - biogas (vkm) Specialfordon - biogas (vkm) Summa körd sträcka (vkm) Summa volym biogas (Nm 3 ) ***) Förutsättningar för beräkninge* Körd sträcka med alla fordo r 5 % /år * Vid ovanstående årtal antar vi att all körning sker med biogas * Därvid flyttas körsträcka från diesel över till biogasbuss Övergripande miljömål: Resenär och information Licens för Bra Miljöval, , har Skånetrafiken fått för pågatågen och den har utökats för att gälla även Öresundståg och bussar med hög reningsgrad under Naturskyddsföreningens märkning kan användas i större utsträckning än tidigare. Skånetrafiken har märkt bussar med hög reningsgrad, EURO IV, V, VI med Bra Miljöval dekaler. Dessa fordon är gasdrivna och kan med sina låga utsläpp av koldioxid, kväveoxid och partiklar klara 22

23 kraven. Den 7 juni 2011 lanserades de nya kriterierna för Bra Miljöval persontransporter. De nya kriterierna förändras från att ställa krav på andel icke förnybar energi till att ställa krav på energieffektivitetet för all energi som används i transporterna. Kraven på miljöfarliga utsläpp skärps och krav ställs på utsläpp av koldioxidekvivalenter för hela livscykeln. Licenstagaren måste ha en ökad kännedom om drivmedlets ursprung och spårbarhet. Det finns också en fond som pengar kan sökas ur för att ytterligare minska persontransporters påverkan på miljön. Utbyte av kemikalier För att skydda både kunder och anställda använder Skånetrafiken bisfenolfria kassakvitton. Ämnet har visat sig vara hormonsstörande och bör inte användas. Information till kunder Miljöfrågan har fortsatt att belysas i texter i tidningen METRO. Skånetrafikens reseplanerare Skånetrafikens reseplanerare visar flertalet resor med grön pil. Buller Omkring svenskar utsätts för vägtrafikbuller som överstiger 55 dba utomhus vid bostaden, visar en undersökning för 2006 som levererades till Naturvårdsverket i slutet av Nästa kartläggning påbörjas 2013 och förväntas klar Gasbussar har en nivå på 77 dba. Buller och ljud ingår i med preciseringar i fem av de nationella miljökvalitetsmålen. 23

24 Preciseringar ska förtydliga målen och vad de innebär och användas vid uppföljning. God bebyggd miljö, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Myllrande våtmarker. Miljöekonomi För miljön regionalt betyder användningen av biogas förbättringar i form av minskade utsläpp och lägre buller. Avgaserna innehåller inte lika många föroreningar som vid bensin- och dieseldrift. Emissionerna av kolmonoxid, kolväten, svavelföreningar och kväveoxider är lägre än vid bensin- och dieseldrift. Skånetrafikens miljömål är som tidigare påpekats att trafiken ska bedrivas med 100 % fossilfritt år Detta innebär i dagsläget att färre drivmedelsalternativ finns till förfogande än om målet är att bli 90 % fossilfria. Denna skillnad innebär att bränslen som RME är otänkbara med Skånetrafikens målsättning. I dagsläget är gas det alternativet som uppfyller kraven för fossilfritt. Naturskyddsföreningens krav på alternativa bränslen har använts som utgångspunkt. Även märkningen Bra Miljöval är, när det gäller bussarna, beroende av att biogasens låga utsläpp finns med i den beräkning över Skånetrafikens totala utsläpp som görs för att uppfylla kraven för märkningen Klimp Skånetrafiken har fått klimatinvesteringspengar, KLIMP, från Naturvårdsverket för att täcka en del av merkostnaden för de nya gasbussarna. I år, 2012, har den andra och sista omgången av KLIMP avslutas. Naturskyddsföreningen har godkänt de rapporter som har skickats in och revisorns kontroll av lämnade uppgifter har också godkänts. Beloppet kronor har betalats ut till Skånetrafiken. Analys och framåtblick Miljörevisioner i miljöledningssystemet kommer att genomföras i slutet av Skånetrafiken har använt SP Science partner som certifieringsorgan för den externa revisionen. Skånetrafiken räknar med ett fortsatt ökat resande och ökade marknadsandelar. Fortsatt arbete behövs för att en ökning av biogasanvändningen ska ske och mycket arbete pågår. Miljözoner och dess efterlevnad kan vara ett sätt att understryka behovet av fortsatt användning av gasfordon i städerna för att minska skadliga utsläpp till luften. Den betydande miljöpåverkan som övervakas är: Utsläpp till luft i form av koldioxid och kväveoxid. Energiförbrukningen genom Skånetrafikens trafikarbete 24

25 Användningen av råvaror och resurser samt fossila bränslen i fordon Reducering av koldioxid till följd av transportarbetet Samhällsnyttan Fossilfri kollektivtrafik, andelen förnybara bränslen Omvärldsbevakning Alla beslutsfattare bör sträva mot transportsystem som ger förutsättningar för att minska klimatpåverkan säger Catharina Elmsäter-Svärd. Uttalandet finns i en annonsbilaga till Dagens Industri, tisdagen den 5 februari, I samma artikel står det att utsläppen från vägtrafiken inte har ökat i samma takt som trafiken. Från 2006 till 2011 har koldioxidutsläppen minskat genom fordonsteknisk utveckling och ökad andel biodrivmedel. I 2012 års ranking flyttas Sverige ner från första till fjärde plats som främsta klimatnation i OECDs rapport. I en undersökning som görs vart femte år av International Energy Agency, IEA, granskas energipolitiken i varje land. IEA, International Energy Agency, är en energiorganisation som OECD-länderna bildat. Sverige får högt betyg för sin energipolitik är en rubrik i Dagens Industri den 5 februari, 2013, på debattsidan. Energipolitiken håller på att nå koldioxidmålet och Sverige har fått effektivare energianvändning. Målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 bör följas av en handlingsplan för hur målet ska nås på ett kostnadseffektivt sätt, säger Anna-Karin Hatt, it- och energiminister i debattartikeln. När det gäller biogas kan EU besluta om att endast 5 % odlad gröda kan ingå i förnybara drivmedel. Detta påverkar i mindre omfattning biogas men har stor påverkan på RME, rapsmetylester. Synpunkter på tomgångskörning dyker upp då och då och bör kommuniceras med alla trafikoperatörer. Sammanfattning trafiksäkerhet, miljö och vägslitage Utifrån ovan gjorda antaganden och övrig indata värderas Skånetrafikens samhällsnytta i form av minskade trafikolyckor, förbättrad luftmiljö och minskat vägslitage enligt tabellen. Miljoner kronor år 2011 Trafikslag Trafiksäkerhet Miljö Vägslitage Tåg Regionbuss Stadsbuss Skånetrafiken totalt Tack vare Skånetrafiken har alltså återigen samhället tjänat en dryg miljard kronor år 2011, jämfört med om resenärerna skulle ha använt bil, cyklat eller gått för att nå sina resmål. Det bör påpekas att beräkningarna och beräkningsmetoden bygger på många antaganden. Det är också värt att notera att vi har antagit att alla resor skulle ha utförts även om det inte fanns någon kollektivtrafik. Det är mer sannolikt att en del av resorna inte skulle ha gjorts, det vill säga en del hade stannat hemma eller rest till andra resmål. För att värdera effekten av att invånarna har 25

26 möjlighet att resa mellan orter i olika kommuner o.s.v. brukar man prata om regionförstoringseffekter. Dessa effekter är än så länge svåra att värdera. Att miljönyttan inte blir lika stor som föregående år beror på de indata som används i beräkningarna. I dessa beräkningar har för biltrafiken använts emissionsfaktorer från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar (Trafikverkets hemsida) för Nyare emissionsfaktorer har ansetts viktiga och har använts. Nya riktlinjer för hur de olika utsläppen ska värderas (ASEK 5, Trafikverket, 2012) finns för kväveoxider, kolväten och koldioxid som värderas lägre än föregående år. Däremot värderas partiklar högre. En annan förändring i indata är förändring av bilars utsläpp i gram/km. Dessa data hämtas från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar (Trafikverket, 2011). För en genomsnittlig bil har utsläpp av ett par ämnen ökat, medan utsläppen minskat för ett par andra och det ger en skillnad i resultatet. Det finns samhällseffekter som inte har kvantifierats och värderats i dessa beräkningar. Exempel är trängsel, buller, ytanvändning, arbetsmarknadseffekter och hälsoeffekter. För några av dessa finns numera beräkningsmetoder, som inte fanns för några år sedan. Även för trafiksäkerhet, miljö och slitage finns andra sätt att beräkna de samhällsekonomiska effekterna, än de som använts i denna rapport. Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång Inga nya tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång finns. Genomgång av avvikelser inom miljöledningssystemet samt senaste interna revisionen Avvikelserna 2012 var mindre. De var ett organisationsschema som inte var ersatt med den nya organisation som skulle träda i kraft men som inte hade beskrivits ännu. Den andra var att beslut angående kommunikation av betydande miljöaspekt måste enligt ISO standarden fattas. Den tredje var att rutin ska uppdateras med att en utvärdering av legala och andra krav följs. Ny extern revision genomförs i slutet av 2013 för att kunna få ett nytt certifikat avseende ISO Externa krav från kunder och andra intressenter. Vad har förändrats? De externa kraven från kunder och andra intressenter har beaktats. Önskemål om beräkningar avseende Skånetrafikens gasdrift efterfrågas allt mer. Externa och interna förändringar i teknik, opinion, marknadsutveckling mm. Hur påverkar de vårt miljöarbete? 26

27 Intresset för kollektivtrafikresor ökar och många företag är intresserade av ett hållbart resande. Antal bussar och serviceresefordons behov av tankning har visats för att ingå som underlag för planerad produktion av biogas. Senaste utbildningsprogrammet Introduktioner för nyanställda samt enskilda introduktioner hålls regelbundet. Ny miljöutbildning ska planeras in. Förändrade lagkrav och andra krav. Följer vi dessa? Uppdatering av lagkrav har gjorts och dessa följs. En genomgång av varje separat lagkrav görs av miljöstrategen inför nästa revision. Förbättringsförslag Mail till miljöstrategen samt kontakt under pågående daglig verksamhet ger förbättringsförslag. Dessa förslag sammanställs efter förra miljörevisionen i dokument hos miljöstrategen. Förbättringsförslag diskuteras ofta. Pappersmuggar i köket, är det nödvändigt? Tidtabellsutskick ger det fler resenärer? Miljönyttan kommer att försöka beräknas. Återvinna sommarkort Resursbehov för att underhålla ledningssystemet Resursbehovet för att underhålla ledningssystemet anses tillräckliga. Hör gärna av er om ni har frågor till: Kristina Christensson Miljöstrateg