DETALJPLAN FÖR Härvstaområdet DP 344 Heby tätort Heby kommun SAMRÅDSTID Standardförfarande SAMRÅDSHANDLING 1 (15)

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING 1 (15) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID Antagen Laga kraft - - Härvstaområdet, planområde 1 och 2 DETALJPLAN FÖR Härvstaområdet Heby tätort Heby kommun Standardförfarande

2 2 (15)

3 3 (15) INNEHÅLL PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planprocessen... 4 PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Översiktsplan... 5 Detaljplan... 6 Bostadspolitiskt program för Heby kommun... 7 Miljöbedömning... 7 Kommunala beslut i övrigt... 7 Riksintresse... 7 PLANDATA... 7 Geografiskt läge... 7 Areal... 8 Markägoförhållanden... 8 Allmän områdes-beskrivning samt landskaps/stadsbild... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 8 Natur och friytor... 8 Bebyggelse Tillgänglighet Gator och trafik TEKNISKA FRÅGOR.13 Vatten och avlopp Dagvatten Avfall Värme, el och bredband GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Kostnader FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning... 14

4 4 (15) PLANBESKRIVNING Handlingar - Plankarta - Plan- och genomförandebeskrivning - Fastighetsförteckning Planprocessen En detaljplan krävs när områden ska bebyggas och när användningen av en fastighet eller ett område avses att förändras. Kommunens planläggning fastslår användning av mark- och vattenområden samt reglerar bebyggelse, gator, parker och friluftsområden. Initiativet till att upprätta en detaljplan kan komma från markägare och exploatörer men även från politiskt håll när frågor som exempelvis ledningsförsörjning, vägdragningar eller byggnationer av allmännyttiga verksamheter kräver en förändrad markanvändning. I en detaljplan är plankartan den juridiskt bindande handlingen som ligger till grund för bygglovsprövning. Den anger bland annat hur bebyggelse ska regleras, vad som ska vara allmän platsmark eller kvartersmark. Planbeskrivningen syftar till att beskriva de förändringar som planen innebär för en plats, samt områdets förutsättningar. Planbeskrivningen är också ett stöd för att underlätta tolkning av plankartan. Genomförandebeskrivningen syftar till att säkerställa ett genomförande av detaljplanen. Den tillämpas som stöd vid fastighetsbildning, avtalsskrivning för fördelning av kostnader mellan berörda parter m.m. efter planens antagande. En detaljplanprocess kan genomföras med standardförfarande eller med ett utökat förfarande. Ett standardförfarande tillämpas om detaljplaneförslaget är förenligt med översiktsplanen och inte är av betydande intresse för allmänheten och inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan. Processpilen nedan illustrerar vart i planprocessen den aktuella detaljplanen befinner sig.

5 5 (15) PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Heby kommun genomförde under 2013 en kommunövergripande detaljplaneöversyn vars syfte var att identifiera befintliga detaljplaner med föråldrade planbestämmelser. Översynen anger att de delar som återstår av detaljplanerna DP 14 från 1955 och DP 18 från 1960 tillhör de som är mest angelägna att ändra då de två detaljplanerna är hårt reglerade vilket gör det svårt för fastighetsägare att bygga ut och uppföra komplementbyggnader. Byggrätten på de båda detaljplanerna är relativt sett liten, då huvudbyggnadens byggnadsyta inte får överstiga 120 kvm. För DP 14 anges att byggnadsytan för komplementbyggnader inte får överstiga 20 kvm medan DP 18 inte medger några komplementbyggnader. Den nya detaljplanens syfte är att underlätta för de fastighetsägare som vill bygga ut och uppföra komplementbyggnader. Bestämmelsen friliggande hus tas bort och en planbestämmelse som medger att 25 % av fastigheten får bebyggas införs. Planområde 1 avgränsas i norr av Dalabanan, i söder av riksväg 72, i öst av Norrgårdsgatan och i väst av Brogatan och Gamla Starforsvägen. Planområde 2 avgränsas i norr av Verkstadsgatan, i söder och öst av jordbruksmark och i väst av Länsväg 254. Då syftet med detaljplanen är en utbyggnadsmöjlighet av befintliga bostäder uppstår inte situationer där fler hushåll utsätts för risk jämfört med ett nollalternativ (gällande plan). På fastigheterna som gränsar till järnvägen får inom 30 meter från järnvägsmitt endast bullerskydd uppföras. På fastigheter som gränsar till Länsväg 254 eller Riksväg 72, som är transportvägar för farligt gods, får byggnad inte uppföras inom 25 meter från vägkant. Detaljplanen föreslås genomföras med standardförfarande då den bekräftar befintlig markanvändning. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande Översiktsplan, Kommunplan 2013, för Heby kommun beskrivs riktlinjer för framtida markanvändning. Där anges att ny bostadsbebyggelse bör förläggas till befintliga planområden. Utöver dessa bör ny bostadsbebyggelse förläggas till lägen för förtätning inom ortens befintliga struktur. Planens syfte överensstämmer med översiktsplanens intentioner.

6 6 (15) Översiktsplanen anger att vid exploatering inom 150 meter från väg och järnväg med farligt gods bör risksituationen bedömas och att en riskanalys bör utgöra ett av underlagen i planhandlingarna. Då syftet med detaljplanen är en utbyggnadsmöjlighet av befintliga bostäder uppstår inte situationer där fler hushåll utsätts för risk jämfört med ett nollalternativ (gällande plan). Detaljplan Dp 14 (motsvarar delvis av planområde 1, se framsida) DP 18 (motsvarar delvis planområde 2, se framsida) Gällande detaljplaner, DP 14 och DP 18 fastställdes 1955 respektive DP 14 anger att en huvudbyggnad och ett uthus får uppföras. Huvudbyggnad får uppta en areal av högst 120 m² och uthus högst

7 7 (15) Bostadspolitiskt program för Heby kommun Miljöbedömning Kommunala beslut i övrigt Riksintresse 20 m². Detaljplanen anger vidare att huvudbyggnaden ska uppföras som ett friliggande envåningshus med en hushöjd som inte överstiger 4,4 m. Den nordvästra delen av planen har senare planlagts i en annan plan varför det området har utgått ur planområdet. DP 18 anger att område får bebyggas endast med fristående hus. Endast en huvudbyggnad får uppföras, byggnadsytan får inte överstiga 120 m². Detaljplanen anger vidare att huvudbyggnaden ska uppföras som en friliggande villa med en hushöjd som inte överstiger 4 m. Området planlades för bostadsbebyggelse av egnahemstyp. Den norra delen som planlades för mindre industrioch serviceföretag har senare planlagts i en annan plan varför det området har utgått ur planområdet. Genomförandetiden för båda planerna har gått ut. I kommunens aktuella bostadspolitiska program, antaget 2010, behandlas kommunens behov av bostadsförsörjning under en tioårsperiod. I programmet föreslås en framtida nyproduktion av bostäder i form av flerfamiljshus i, eller nära, centrum i kommunens tätorter, däribland Heby. En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt PBL 4:34 och 6 kap MB. Planändringen bedöms inte medföra sådana förändringar att den fordrar en miljökonsekvensbeskrivning enligt MB 6:11. Länsstyrelsen tar ställning till behovsbedömningen under samrådet. Planförslaget bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt kap 3 MB, planområdet ingår inte i något av de områden som omnämns i kap 4 MB. Förslagets genomförande bedöms inte heller medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt MB kap 5 överskrids. Detaljplanen är initierad av Heby kommun med bakgrund av slutsatser i Planöversynen från Trafikverket beslutar om kommunikationsanläggningar av riksintresse enligt 3 kap 8 MB. Väg 72 samt järnvägen Dalabanan är utpekade som riksintressen. Båda passerar i planområdenas utkant. Vid planläggning och lovgivning ska hänsyn till riksintresse för kommunikationer tas så att riksintresset inte riskerar att skadas. PLANDATA Geografiskt läge Härvsta är beläget i den östra delen av Heby tätort. För planområde 1 (se bild på framsidan) utgörs den södra gränsen av

8 8 (15) riksväg 72. I norr och nordväst angränsar Dalabanan, Härvstavägen och Gamla Starforsvägen. I väster Brogatan och i öster utgör Skiljevägens nordsydliga sträckning gräns. För planområde 2 utgörs den södra gränsen av jordbruksmark. I norr angränsar Verkstadsgatan, i väster väg 254 och i öster tar jordbruksmarken vid. Areal Planområde 1 omfattar ett 60-tal fastigheter som är mellan 721 och m² stora. Hela området omfattar omkring m². Markägoförhållanden Planområde 2 omfattar drygt 40 fastigheter som är mellan 800 och 1000 m² stora. Hela området omfattar knappt m². Planerna omfattar sammanlagt m². Större delen av planområdet utgörs av kvartersmark för friliggande bostäder och är i enskild ägo. Allmän plats för park och gata ägs av Heby kommun. Allmän områdesbeskrivning samt landskaps/stadsbild Områdena är utlagda efter en lätt organisk rutnätsplan och lågt exploaterade med friliggande villor. Det mer framträdande landmärket i närområdet är Lantmännens silo ca 400 meter åt väster. Den norra och södra delen skiljs åt av riksväg 72. Bebyggelsen utgör Heby tätorts gräns i nordost och sydost. Landskapet är tydligt avläsbart i sin flacka utbredning och bostadsmarken övergår i norr, söder och öster till öppen jordbruksmark. Gällande detaljplan har skapat ett gatunät som huvudsakligen löper i nordsydlig/östvästlig riktning och ger tydliga möjligheter för bebyggelsen att utvidgas söder- och österut. Villabebyggelsen kopplar till ett något kraftigare exploaterat område med flerbostadshus i nordväst men är mer löst relaterad till verksamhetsområden i nordöst och sydväst. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och friytor Mark och vegetation Förorenad mark Vatten Större delen av områdena utgörs av villatomter med tillhörande trädgårdar med gräsmattor och uppvuxna träd. Ett parkområde finns i respektive planområde. Parkmarken är huvudsakligen gräsbevuxen men har mindre områden grusytor. Inga kända föroreningar finns inom området. Inga vattendrag finns inom planområdet.

9 9 (15) Lek och rekreation Lekplatsen i planområde 1 Lekplatsen i planområde 2 I bägge områdena finns centralt belägna lekplatser. Den inom planområde 1 har nyligen rustats upp och försetts med ny växtlighet, ett flertal bänkar samt en lekmiljö med äventyrstema. På lekplatsen i planområde 2 finns gunga, rutschkana och sandlåda.

10 10 (15) Kulturmiljö Gamla Starforsvägen mot norr. Milstolpen daterar till På Gamla Starforsvägen i höjd med parken finns en milstolpe daterad till år Gamla Starforsvägen är den gamla vägen nordost ut från Heby. Vägen längst i öster inom planområde 1 är en nordsydlig sträckning av Skiljevägen. Vägen skilde tidigare Heby med landsbygden, därav namnet. Området väster om Skiljevägens nordsydliga sträckning var tidigare det egentliga Heby men centrum har med tiden förflyttats västerut mot kyrkan och järnvägsstationen. Trädallén som leder upp till den äldre gården Inom planområde 1 finns en trädallé, Allévägen, som leder upp till ett hus, Heby gård, uppfört kring förra sekelskiftet. Huset har flera fina snickeridetaljer som bör värnas vid eventuella ombyggnationer. Alléplanteringen och Heby gård har stora värden då de vittnar om Hebys historia och en äldre bebyggelsestruktur.

11 11 (15) Bebyggelse Befintlig bebyggelse Bebyggelse inom planområde 1 i en respektive en och en halv våning Bebyggelse inom planområde 2 med pulpettak resp. förändrad fasad Bebyggelsen i de båda områdena har i huvudsak uppförts under och 60-talet och utgörs av friliggande villor i en eller en och en halv våning. Merparten av husen har sadeltak i tegel och fasader i träpanel eller i gult och rött tegel. Ett par av husen som tillkommit under 1960-talet har uppförts med pulpettak. Då takmaterialet har förändrats på många hus och andra har fått tillägg till den ursprungliga fasaden är bostadsbebyggelsen inte

12 12 (15) Ny bebyggelse Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet lika enhetlig som vid tillblivelsen av områdena. Merparten av bebyggelsen ligger indragen från gatan i enlighet med den angivna prickmarken i tidigare detaljplaner. För att bibehålla denna enhetlighet behålls en prickmark om ca tre meter i den nya detaljplanen. Planen skapar rättigheter att bygga till befintliga hus och uppföra komplementbyggnader. Även fortsättningsvis kommer endast användningen bostad att vara tillåten. I planen medges en högsta tomtexploatering på 25 % där bebyggelsehöjden begränsas till en våning inklusive inredd vind- och källarvåning. I orten Heby finns en stor del av kommunens arbetstillfällen samlade. Orten utgör kommunens administrativa centrum och här finns en stor del av den offentliga servicen. Heby fungerar genom sitt läge i anslutning till två riksvägar samt järnvägen som ett infrastrukturnav, men är genom sitt serviceutbud också en målpunkt i sig. Två vård- och omsorgboenden finns i södra kommundelen, Tegelbacken i Heby samt Rungården i Morgongåva. Sammanlagt finns på de båda boendena 54 platser. Fram till 2030 bedöms behovet av platser på särskilt boende öka även utan en ökning av befolkningen. Skola med undervisning från årskurs 1 till och med årskurs 9 finns på orten. Öster om planområde 1 finns ett område med småindustri med verksamhet inom bl. a. bilreparationer och elektronik. Planen förväntas inte ställa några krav på ökad offentlig eller kommersiell service. Tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning ska behandlas i samband med detaljprojektering och bygglovsskede. Gator och trafik Gatunät, gång och cykelvägar Mellan planområdena löper riksväg 72. Den är betydelsefull för regional pendling och har särskild regional betydelse genom att den sammanbinder Borlänge/Falun och Uppsala. Diagonalt väster om planområdena går länsväg 254 och Brogatan. Denna väg förbinder de båda planområdena med biltrafik och är försedd med gång- och cykelväg. Inom övriga gator inom planområdet sker gång- och cykeltrafik på lokalgatorna. Skiljevägen och Brogatan är klassade som genomfartsgator. Lokalgatunätet i område 1 kopplar till båda genomfartsgatorna och utgörs av bland annat Härvstavägen, Gamla Starforsvägen och

13 13 (15) Kollektivtrafik Parkering Farligt gods Norrgårdsgatan. I område 2 består lokalgatunätet bland annat av Verkstadsgatan, Södergatan och Horrstagatan. Lokalgatunätet i område 2 kopplar till Brogatan. Hastigheten på både genomfartsgator och lokalgator är begränsad till 50 km/tim. Planen ställer inga krav på ökad kapacitet på gatunät, gång och cykelvägar. I öst-västlig riktning sträcker sig järnvägen Dalabanan mellan Uppsala och Mora genom Heby kommun. Banan är av nationell betydelse, men är också mycket viktig för arbetspendling i regionen. I den nationella planen för transportsystemet finns Dalabanan med. Den nationella planen innehåller hastighetshöjande åtgärder och åtgärder för ökad kapacitet längs sträckan Borlänge Uppsala. Inom 400 meter radie från de båda områden finns en busshållplats som trafikeras av busslinjenummer 225 och 848. Linjerna sammanstrålar i centrum vid busstorget. Planen tillskapar i jämförelse med ett nollaternativ (gällande plan) inte något ökat behov av kollektivtrafik. Parkering löses inom den egna fastigheten. Planen förväntas inte medföra ett ökat behov av parkeringsplatser. Väg 72 är av Länsstyrelsen utsedd som primär transportled för farligt gods. I gällande plan är avståndet mellan fastighetsgräns till befintliga bostadsfastigheter och vägbanekant för väg 72 som kortast ca 7 meter. Motsvarande avstånd till befintlig bostadsbyggnad är som kortast ca 13 meter. Länsstyrelsen förordar att 25 meter närmast transportleden bör lämnas bebyggelsefritt och att vid en exploatering inom 150 meter så bör risksituationen bedömas. Då syftet med detaljplanen är en utbyggnadsmöjlighet av befintliga bostäder uppstår inte situationer där fler hushåll utsätts för risk jämfört med ett nollalternativ (gällande plan). Detaljplanen säkerställer att 25 meter lämnas bebyggelsefritt genom att marken punktprickas. Någon djupare riskutredning bedöms därför inte krävas för planen. Bebyggelsefritt område För Dalabanan gäller att ett område på 30 meter kring järnvägen bör vara bebyggelsefritt. Detta innebär att inom det bebyggelsefria området medges ej någon möjlighet att bygga till huvudbyggnad eller uppföra komplementbyggnad med bostadsändamål. Avståndet ger utrymme för eventuella räddningsinsatser om det skulle ske en olycka och det medger komplettering av riskreducerande åtgärder vid en förändrad risksituation.

14 14 (15) Buller TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Dagvatten Avfall Värme, el och bredband Tågtrafiken på Dalabanan kan ge upphov till buller. För att tillgodose att bebyggelsen klarar riktvärden för buller och att det är möjligt att skapa en god boendemiljö reglerar planen att bullerskydd får uppföras inom berörda fastigheter. Bullerskyddet bör uppföras så nära bullerkälla som möjligt. Vattenverket i Heby försörjer även orterna Morgongåva och Vittinge. Kapaciteten är god och möjlighet att ansluta abonnenter utifrån planerad utbyggnad finns. Reningsverket i Heby har en kapacitet på 4500 personenheter (pe). Dagvattnet från hårdgjorda ytor ska i första hand avledas till vegetationsytor för att infiltreras. Under gatumark leds dagvatten i befintliga dagvattenledningar till vegetationsytor. En fungerande sophantering enligt den regionala avfallsplanen. Idag finns fjärrvärme-, el-, bredband- och telenät i området, många hushåll är också anslutna till nätet. Planen tillskapar i jämförelse med ett nollalternativ (gällande plan) inte några nya hushåll. Belastningen på befintliga nät förväntas därför inte öka nämnvärt. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samrådsskedet beräknas pågå 4 25 maj 2015 Granskningsskede beräknas ske 3-4 kvartalet 2015 Antagandeskede beräknas ske 4 kvartalet 2015 Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Kostnader Genomförandetid för planändringen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Detaljplanen genomförs med standardförfarande. Plankostnaderna bärs av Heby kommun. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning För planens genomförande krävs ingen ny fastighetsbildning.

15 15 (15) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Lina Kumlin, ETTELVA Arkitekter i samråd med Sofie Fröbom med flera på Heby kommun. För mark- och planeringsenheten Sofie Fröbom Samhällsplanerare, Heby kommun Lina Kumlin Planarkitekt, ETTELVA Arkitekter