En ny grupp missbrukare eller en ny fråga för äldreomsorgen?
|
|
- Helena Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En ny grupp missbrukare eller en ny fråga för äldreomsorgen? EN R A P P O R T O M O R G A N I S E R I N G E N A V I N S A T S E R T I L L Ä L D R E M E D M I S S B R U K / S A M S J U K L I G H E T I E K E R Ö O C H S U N D B Y B E R G
2 Bakgrund Forskning om missbruk Ökat missbruk i åldrar över 65 år Ökad del av befolkningen kommer att vara äldre Fler kvinnor missbrukar Hemlöshet över 65 år Samsjukligheten ökar bland äldre Missbruk kan uppstå efter 65
3 Bakgrund- Socialpolitiska förändringar Fur 1: En modell av variationerna av marknadens principer inom äldreomsorgen (Conceptualising marketization) Marknadsprinciper Konkurrens Ej marknadsprinciper Med privata aktörer 1. Upphandling med konkurrens: kundval 3. Upphandling utan konkurrens Utan privata aktörer 2. Import av marknadsprinciper från den privata sektorn 4. Traditionell modell: Offentlig sektor
4 Bakgrund- Organisation Sjukvård ( Landsting) Psykiatri (Landsting) Primärvård ( Landsting) Beroendevård ( Landsting och Kommun) Socialtjänst (Kommun) - Äldreomsorg - Missbruk - Socialpsykiatri - LSS
5 Behovet av kombinerade insatser Kommun LOV (Lagen Om Valfrihet) Kommunal omsorg - Individ- och Familjeomsorg - Äldreomsorg Landsting Vårdval Primärvård - Medicinsk vård Specialistvård - Beroendevård - Psykiatrisk vård
6 och familjeomsorgen i nordvästkommunerna Kommun Politisk nämnd Förvaltning Ekerö Socialnämnd Socialkontor Järfälla Socialnämnd Socialförvaltning Sigtuna Äldre- och omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Socialförvaltning Upplands-Bro Socialnämnd Socialkontor Upplands Väsby Social- och äldrenämnd Väsby Välfärd Sollentuna Vård och Omsorgsnämnd Vård- och omsorgskontor Socialnämnd Socialkontor Solna Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Sundbyberg Äldrenämnd Äldreförvaltning Individ- och omsorgsnämnd Individ- och omsorgsförvaltning
7 Ekerö och Sundbybergs kommuner Ekerö Sundbyberg Invånare Utrikes födda 12,7% 26,9% Enpersonshushåll 23,3% 42,9% Egen företagare 11,2% 6% Ohälsotalet 19,3% 23,8% Ekerö: Hög förvärvsfrekvens, småskaligt näringsliv och bebyggelse. En tillväxtkommun. Sundbyberg: Landets till ytan minsta, mest tätbefolkade, kommunikationstätaste och snabbast växande kommun
8 Syfte med rapporten Att utifrån en fördjupningstudie av två kommuner lyfta frågan om samverkan kring äldre med missbruk/samsjuklighet Undersöka hur professionella och brukare resonerar kring specialisering och samverkan
9 Frågor Hur fungerar samverkan inom och mellan de organisationer som ger vård och omsorg till äldre med komplexa behov? Vilken betydelse har valfrihet (LOV) för omsorgen av äldre med komplexa behov?
10 Hur gjorde vi för att få svar på frågorna? Urval och metod: Dokumentation av organisationsformer i kommunerna Intervjuer med enhetschefer och förvaltningschefer Fokusgrupp med Musketörerna Ekerö och Sundbyberg
11 Kvalitetsområden enligt Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Socialtjänsten styrs av lagstiftning och nationella styrdokument. Som komplement finns kvalitetsområden, som prioriteras i utvecklingsarbetet för trygg och säker vård på nationell och lokal nivå. Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet
12 1. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Bor man i sitt egna hem har man också en självklar rätt att hävda sin egen integritet och självbestämmanderätt även om det är på ett för den enskilde självdestruktivt sätt. Hamnar man som äldre missbrukare/samsjuklig på ett särskilt boende, finns strukturer och regler att anpassa sig till. Ett särskilt boende är också en institution och en arbetsplats för personalen. Här kan man också kräva av den enskilde att man tar hänsyn till andra vårdtagare.
13 Några röster: Vi kan nog ge insatser - om de bara ville ta emot. Hemtjänsten går inte dit. I värsta fall blir det ett arbetsmiljöproblem. Jag har ganska mycket respekt för att det inte är enkelt det där, för det blir lätt en "kvart", vi försöker ju se till, men de är så förmögna att de kan öppna dörren själva när polarna kommer och har köpt ut. Så kommer hemtjänsten och då är det party där - och de (hemtjänsten) drar... Vi hade slagsmål på korttids förra helgen, då var det demens inblandat också, och han kastade stolar och vi fick försöka rädda undan alla andra. Det var jätteförskräckligt.
14 2. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från brukarens samlade livssituation. Då man har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Samverkan kring brukaren Samverkan inom och mellan kommunens förvaltningar Samverkan mellan leverantör och kommun Samverkan mellan kommun och landsting
15 Några röster: Det är pengar inblandat, man känner att ingen hoppar jämfota vid tanken på att ändra. Alla vet att det här kommer att öka också, vilken kompensation får man i budgetförhandlingarna? Ett hinder är de delade penningpåsarna, som dessutom blir allt mindre. Individ och omsorg och äldreomsorgen hade ingen framgång i äskandet och situationen har inte blivit lättare. Förvaltningscheferna säger att vi ska lösa det här. De trycker ner det på enheterna - ni får lösa ut det här! Men det är svårt utan verktyg, utan klara former för samverkan och man behöver ställen att placera på. Vi har varit osams och sedan varit sams, men det blir frustrerande, det påverkar personalen. I mina "suckstunder" så säger jag; det är inga problem, jag tar alltihop, så går jag över budget. Men det är inte gångbart.
16 Landstinget är en förfärlig organisation att samarbeta med. Jag är inte så hoppfull när det gäller samarbetet med landstinget. En kommunal hemsjukvård skapar bättre förutsättningar att arbeta teaminriktat. Men nu är vi ju inte där. Det blir först 2016/17. De lägger inget krut på dem som är på väg ut ur livet. Så tror jag att det är.
17 3. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta, vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. För att säkra trygghet och säkerhet för brukaren har kommunerna tydliga, reglerade, skyldigheter när det gäller dokumentation, klagomål och synpunkter samt en ovillkorlig rapporteringsskyldighet när det gäller missförhållanden. Slutligen finns även en rapporteringsskyldighet Lex Sarah som reglerar rapportering av missförhållanden i socialtjänsten. kvalitet.
18 Några röster: Man försöker göra det nödvändigaste, försöker komma in någon gång i veckan, men de far illa helt klart. Jag tror att vi tar väldigt dåligt hand om dem och att många säkert far ganska illa. Idag är gruppen ett B-lag, man får inte samma stöd som andra i behov av äldreomsorg, man passar inte in i rutorna. Jag tycker att de har väldigt få möjligheter att få tillgång till bra insatser, som är anpassade till deras livssituation. Nej jag tycker inte att de har det, faktiskt. Vi bryr oss inte riktigt.
19 4. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att brukarens erfarenheter och önskemål ska tillmötesgås i valet av insats. Personalens kompetens och kompetensutveckling
20 Några röster: Om vi sitter på kunskap som man inte har, eller tankar och erfarenhet. Det är klart att vi ska dela med oss av det. Frågan om handledning i äldreomsorgen upplever jag har varit uppe jämt. Handledning, på utförarsidan. Hemtjänstpersonalen behöver stöd och hjälp och kanske få hjälp från socialsekreterare för att kunna hantera problemen. Inte får du något LOV-företag som vill specialisera sig på det här. Och vem skulle vilja välja dem om man är normal så att säga. Det här är jättesvåra kunder. De vill inte ha hemtjänst överhuvudtaget. Man får tvinga sig på. Det finns rätt så mycket social misär, otroligt tragiska öden.
21 5. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation ska vara begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen ska präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna ska vara fysiskt tillgängliga.
22 Några röster: Fortfarande år 2013 så ramlar man på dem som man undrar; hur i hela friden har du kunnat leva i ett inackorderingsrum utan ens en kokplatta och värmt mat på elementet i alla år, ingen dusch. Men är inte känd på något sätt hos missbruksenheterna och inte känd på vårdcentralen, utan personerna har hankat sig fram, men uppenbarligen har de tagit till alkohol för att döva. När vi hittar dem, både män och kvinnor, det går så långt som att grannar eller primärvården börjar reagera, då har de utvecklat ganska kraftig minnesproblematik och är undernärda. Alltså fortfarande tänker jag; det kan inte vara möjligt att de finns, hur folk faktiskt har det, utan att någon känner till dem. Han som jag tänker på nu, som vi hittade för ett och ett halvt år sedan, har ju ändå haft en hyresvärd i över 30 års tid som borde ha reagerat, sett hur han har det, men har istället tagit ut en ockerhyra för det där lilla "skitrummet". Man bryr sig inte. Var och en lever sitt eget lilla liv.
23 6. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Effektivitet innebär både att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. Samverkan är ett sätt att öka effektiviteten. Samverkan med andra kan göra det möjligt att kraftsamla och avsätta resurser gemensamt för att förebygga eller komma till rätta med problem. Det kan också innebära rationaliseringsvinster.
24 Några röster: Allt är specialiserat nu, det funkar inte för den som har en komplex problematik. Vi behöver tänka nytt och då är det inte bara ekonomi, men ett sätt att slippa bråka om pengar är investeringsfonder. De här stuprören har gjort att människorna hamnar emellan och det här är en grupp som verkligen gör det. I det här fallet en grupp, som hos oss, hamnar mellan två förvaltningar men i vissa kommuner mellan tre, om man har socialpsykiatrin i en egen förvaltning, vilket inte är så ovanligt. Då måste man jobba annorlunda och ha en gemensam pott pengar. Sedan, om vi kan lösa det internt i en kommun, sedan är nästa steg att få ihop det med landstinget och det är betydligt svårare och har man dessutom en massa utförare så blir det ännu mer komplext.
25 En ny grupp missbrukare? Ingen ny grupp däremot en ökande grupp Gruppen 65+ ökar Andelen äldre kvinnor med missbruk ökar Andelen samsjukliga ökar Många använder missbruket som självmedicinering
26 Fragmentariseringen av vård och omsorg? Ökad specialisering inom såväl kommunal- som landstingsstyrd verksamhet Införande av utförar- och beställarorganisationer Pågående konkurrensutsättning/valfrihet En organisatorisk samverkan samt ett konkret samarbete i utförarledet behövs för att bra missbruksvård, beroendevård, medicinsk vård, psykiatrisk vård och god äldreomsorg samtidigt ska uppnås.
27 Budskapet från Musketörerna: Det här är en grupp som faller mellan stolarna. Det funkar inte när man blir gammal. När man blir gammal då tar missbruksvården sin hand ifrån en och säger att: är man över 65 år då är det äldreomsorgen som ska sköta det här, och då säger äldreomsorgen, det här är missbrukare, dem vill inte vi ha något med att göra och då hamnar man mitt emellan de här två. Vi behöver hjälp med alla de tre bitarna. Det är ju så det ser det ut för många av oss idag, när vi ska reda ut vårt liv, få ordning på grejorna, då är det både missbruk och psykiatri och äldrevård. Människorna kommer alltid i kläm. De här människorna passar inte in i de här strukturerna eller rutinerna som man har, om man inte har "deg" då, och kan betala för sig.
28 Slutsatser Brist på samverkan De äldre i målgruppen ramlar mellan stolarna Det behövs fler specialiserade utförare få möjligheter att få tillgång till insatser som är anpassade till deras livssituation Det behövs utbildningsinsatser Hemtjänstpersonalen behöver stöd och hjälp och handledning
29 Diskussion Vilka planer finns för framtiden angående denna grupp? SIP? Anhörigstöd?
Enhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Ledningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Kvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård
RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den
Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015
SOLNA STAD 2015-08-17 Socialförvaltningen SID 1 (6) Christina Enocson SN/2015:164 TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 Sammanfattning Årets öppna jämförelser
Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018
Öppna jämförelser Ekonomiskt 2018 Resultatet i nordvästra Stockholms län HENRIK KARLSSON Rapport 2018:2 FoU Nordväst är ett kunskapscentrum för socialtjänsten i de nordvästra kommunerna i Stockholms län.
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet:
Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet: Kommunen har ett underlag för uppföljning och kvalitetssäkring av utförare oavsett om det sker av den egna kommunala verksamheten eller av privata
Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.
Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning
Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård
RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning Varje år genomför SKL och Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Missbruks
Södermalms stadsdelsförvaltning. Tjänsteutlåtande Dnr Sida 0 (25) Sociala avdelningen. Sociala avdelningen. stockholm.
Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen Dnr 249-2016-1.2.1. Sida 0 (25) 2017-01-09 Södermalms stadsdelsförvaltning Sociala avdelningen stockholm.se Sida 1 (25) Innehåll Verksamhetsuppföljning
Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det
Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016
Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016 - I Nordvästkommunerna i Stockholms län Henrik Karlsson Rapport 2016:4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Indikatorer i Öppna
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-07 AN-2016/322.731 1 (2) HANDLÄGGARE Sofia Nenzelius 08-535 378 41 sofia.nenzelius@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsuppföljning av
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Man slutar inte dricka för att man får städat
Man slutar inte dricka för att man får städat om bistånd, hemtjänst och äldre personer med alkoholproblem Evy Gunnarsson Forskardag om äldre och äldreomsorg 6 mars 2013 Äldre och alkohol Äldre 65 80 dricker
Program. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun
2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer
Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Årsrapport 2018 Funktionshinderinspektörer
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2019-01-18 Handläggare Lotta Hedstad Telefon: 08-508 25 123 Linda Lantz Telefon: 08-508 25 611 Till Socialnämnden 2019-02-19
Policys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Program för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; SOSFS 2011:5
1 Ledningssystem för kvalitet Äldreförvaltningen Ronneby Kommun Ansvarig: Förvaltningsschef Ärende: Rutiner för identifiering och anmälan Lex Sarah Handläggare: Kvalitetsutvecklare Datum: 2014-04-15 Ersätter
SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016
KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Stina Forsberg Socialkontoret Datum Vår beteckning Er beteckning 2018-
Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 18 oktober 2018 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Stina Forsberg Socialkontoret stina.forsberg@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning
Vuxna i missbruk - tillämpningen av LVM
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2018-12-04 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Carolina Morales 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2019-01-22 Vuxna i
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm
Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden 2016-2019 Birgitta Björndahl Maria Granholm 2018-02-20 Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP) Dem vi är till för - Hur kan vi göra den enskildes röst mer tydlig? - Hur kan vi underlätta för den enskilde och dennes anhöriga? - Hur kan vi bidra till att öka den enskildes
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Självbestämmande och inflytande
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-05-09 Handläggare Lotta Hedstad Telefon: 08 50825123 Linda Lantz Telefon: 08 50825611 Till Socialnämnden
Resultat av Öppna jämförelser inom barn- och ungdomsvården 2016
Resultat av Öppna jämförelser inom barn- och ungdomsvården 2016 - I Nordvästkommunerna i Stockholms län Anna Svennblad Henrik Karlsson Rapport Innehåll Inledning... 1 Indikatorer i Öppna jämförelser...
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser
Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning
2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte
Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n
Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Syftet men handlingsplanen
för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen
Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna
Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Kvalitet i LSS Version 1.0
Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Stockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa Hinder eller möjlighet? Socialchefsdagarna i Östersund 27-29 september 2017 2017-09-28 Avdelningen för vård och omsorg 1
Internbudget 2019 med handlingsplan för Socialnämnden i Gävle
B i l a g a 1 2019-04-16 Sid 1 (7) Dnr 18SON148 Handläggare Ulf Häggberg Internbudget 2019 med handlingsplan för Socialnämnden i Gävle G Ä V L E K O M M U N Gävle kommun, Socialtjänst Gävle. Tfn 026-17
-Klockan är det enda som har vett att gå!
-Klockan är det enda som har vett att gå! Tid, alkohol och hemtjänst Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Forskardag om äldre och äldreomsorg 21 mars 2018 Äldreomsorgens förändringar och arbetet med
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Awilja Management AB 556872-5864 Kvalitetsdeklaration gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är en
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015 Innehåll
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016
www.pwc.se Riskbedömning Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016 Ansvarsområden för nämnderna Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd
Lagstiftning och samverkan
Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning
Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah
Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för
Dialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk
Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Missbruk Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2017
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2017 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, Enheten för hälsa och välfärd Oktober 2017 2 INNEHÅLL Inledning...
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.
RIKTLINJE FÖR LEX SARAH inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Socialt ansvarig Beslutsdatum: 2018-10-01 samordnare (SAS) Enhet: Central administration Reviderad: Beslutad av SAS Inledning Lex
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625
1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Handlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah
Godkänd av (Namn,, Enhet ) Utfärdat av (Namn,, Enhet) RIKTLINJE 1(5) Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Bakgrund Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt
Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah
Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som
Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden