Karlstads universitet Genusvetenskap II, 15hp VT2012. Kursen examineras genom en individuell inlämningsuppgift och två gruppdiskussionsuppgifter.

Transkript

1 Karlstads universitet Genusvetenskap II, 15hp VT2012 Examinationsplan Kursen examineras genom en individuell inlämningsuppgift och två gruppdiskussionsuppgifter. Inlämningsuppgiften examineras med betygsgraderna Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Diskussionsuppgifterna är obligatoriska men betygssätts inte. Studenter som eventuellt inte kan närvara vid gruppdiskussionerna får i stället en skriftlig inlämningsuppgift. För att få VG på hela 15-poängskursen krävs VG på den individuella inlämningsuppgiften, samt genomförda gruppdiskussioner, alternativt skriftlig ersättningsuppgift. För studenter som läst 30 högskolepoäng vägs samtliga betyg samman efter avslutad 30 poängskurs. Uppgifter Individuell inlämningsuppgift: Observationsuppgift Den individuella inlämningsuppgiften består av observation och tillämpning av genusvetenskaplig analys. Utförlig beskrivning av uppgiften följer nedan. Handledning av observationsuppgift 26 april Inlämning av observationsuppgift senast 4 maj Gruppdiskussionsuppgift: Intersektionalitet Till lektionstillfället 8 maj 2012 skall du ha läst texterna av Lykke (2003) och De los Reyes (2007) i kompendiet. Utförlig seminariebeskrivning kommer att lämnas i samband med föreläsningen intersektionalitet den 3 maj 2012 och kommer då också att läggas ut på kurstorget. Gruppdiskussionsuppgift: Maskulinitetsforskning Till lektionstillfället 16 maj 2012 skall du ha läst texterna av Connell (2005) och Nordberg (2005) samt den tidningsartikel om Ernst Kirchsteiger som du finner bifogad sist i detta dokument. Du funderar över hur teorierna skulle kunna förklara de dilemman som Ernst drabbas av. Hur kan tidningsartikeln exemplifiera teorierna? Vilka begrepp tycker du är användbara för att beskriva tidningsartikeln? När vi ses diskuterar vi dessa frågor i grupp. Förbered dig på att vara aktiv i diskussionen, skriv därför ner några rader att ta med som stöd under gruppdiskussionen. 1

2 GVGA20/GVGAA2 Genus II Helfart VT2012 Examinationsuppgift; Observation och tillämpning av genusvetenskaplig analys I den här uppgiften skall du med hjälp av observation skapa ett (mycket litet) forskningsmaterial som du sedan analyserar och reflekterar över genom att tillämpa några av de teorier som behandlats i litteratur och föreläsningar. Uppgiften och den efterföljande examinationen sker enligt följande: 1. Val av observationsplats Välj någon form av social miljö (kan vara "vad som helst", t.ex: ett torg, en tågcentral, ett café, en krogmiljö, en familjesituation, en kösituation, en bussresa osv) där människor interagerar. Du kan alltså inte välja att ensam titta på t.ex ett tv-program (däremot kan du beskriva hur flera människor agerar tillsammans i och utanför tv-soffan ). 2. Observation Observera under cirka 30 minuter 1 timme var människorna befinner sig, vad de säger och gör, hur de är klädda, vilka frisyrer eller utsmyckning de har och hur de använder kroppsspråk. Iaktta noga vad som händer och gör anteckningar. Var noga med detaljerna, försök till exempel att skriva ned samtal så ordagrant som möjligt. Undvik att kategorisera människor, skriv tex inte "Han är en punkare", utan beskriv hur personen i fråga ser ut, hur han eller hon för sig och klär sig. Försök alltså att i görligaste mån lämna dina egna förutfattade meningar om människorna åt sidan. Använd alla dina sinnen och anteckna syn-, hörsel- smak-, lukt och känselupplevelser. Beskriv lokalen, människors placering, ordval, blickar etc. Direkt efter att du avslutat observationen renskriver du. Beskriv situationen så "levande" som möjligt så att läsaren får en fyllig känsla av vad som pågått. Du ska enbart beskriva, inte värdera händelserna. Undvik alltså att väva in egna åsikter i beskrivningen (men reflektera gärna över varför du noterat just det du noterat, eller om det hänt något särskilt som fångat ditt intresse). 3. Analys Ta hjälp av de teoretiska verktyg som du fått via föreläsningar och litteratur för att analysera den situation du observerat och beskrivit. Börja med att kortfattat beskriva teorierna genussystemet, kärlekskraftsteorin och queerteori. Det skall tydligt framgå att du förstått och kan förklara huvuddragen i teorierna och att du läst kurslitteraturen. Det står dig sedan fritt att välja ett eller flera teoretiska perspektiv för analysen, men du måste motivera ditt teorival. Försök argumentera för varför det sätt som du valt teori/er passar för just den situation du beskrivit. Att analysera innebär att föra ihop din observation (eller snarare din beskrivning av en observation) med de teorier du mött under kursen, och att med hjälp av dessa beskriva hur kön kommer till uttryck eller konstrueras i den situation du beskrivit. Det är viktigt att du med hjälp av exempel pekar ut vad i din beskrivning som kan förklaras med vilken teori och med vilken del av teorin. 2

3 4. Reflektion När du avslutat din analys ska du reflektera över de teorier som du använt och var kritisk. Finns det något problem med använda teorierna? Fungerar de som analysredskap? Hur påverkar teoriernas utgångspunkter ditt seende? På vilket sätt har du arbetat vetenskapligt med begrepp, teori och metod? 5. Färdigställande av rapporten Rapporten ordnas utifrån punkterna 1-4 ovan. Börja med att berätta om varför du valt den miljö som du valt, och låt därefter din beskrivning av observationen följa (punkt 1 o 2). Därefter övergår du till analysera situationen med hjälp av de teorier du valt och utifrån de anvisningar som givits ovan (punkt 3). Avsluta rapporten med en kritisk reflektion kring de teorier du valt och hur du arbetat (punkt 4). Var noga med att referera till den litteratur du använder (se nästa sida för mer info om hur detta görs). Rapporten bör totalt omfatta mellan 6-8 sidor (Times New Roman, 12 p, 1,5 radavstånd), varav beskrivningen av observationen inte bör överstiga två sidor. 6. Inlämning, lektionsdiskussion och bedömning Du väljer själv när du vill göra observationen, men den skall vara klar och tas med till handledningstillfället den 26 april. Då skall du även ha påbörjat din analys. Vid handledningstillfället kommer vi tillsammans att diskutera observationerna och hjälpa varandra med analyserna. Observationen med färdig analysdel lämnas sedan in i inlämningslådan i 5 A korridoren för bedömning och betygssättning senast 4 maj. Det är återgivandet av teoriernas teser och hur dessa appliceras på den observerade situationen samt den kritiska reflektionen kring teoriernas användbarhet och metod som bedöms. Vid bedömningen tas hänsyn till om den observerade situationen är svår eller enkel att göra en genusanalys av. Observationen som sådan bedöms alltså inte. Examinationsuppgiften bedöms och kommenteras av kursansvarig lärare, Ulrika Jansson. Glöm inte att använda försättsblad samt att skriva namn på samtliga papper som lämnas in. Lycka till! Ulrika ulrika.jansson@kau.se 3

4 Referenser i texten Referens i texten anges på följande sätt: (Författarens/författarnas efternamn och utgivningsår) t ex (Beauvoir 1995). Om det handlar om direkta citat bör också hänvisning till sidnummer finnas t ex (Beauvoir 1995:256). i referenslistan I referenslistan skall den litteratur finnas med som du refererar till i din text. Den ska vara uppställd i bokstavsordning efter författarens efternamn. Vi rekommenderar referenssystemet enligt nedan. Har du ett annat inarbetat sätt, använd det, huvudsaken är att du är konsekvent i ditt sätt att referera. Referens till böcker/rapporter och liknande: Efternamn, Förnamn (utgivningsår). Titeln på publikationen med kursiv stil. Förlagsort: förlag Referens till antologibidrag eller artikel i tidskrift: Artikelförfattarens efternamn, Förnamn (utgivningsår). "Artikelrubrik". I. Namn på redaktörer (red.) Titeln på publikationen med kursiv stil. Förlagsort: förlag Några exempel: Beauvoir, Simone de (1995). Det andra könet. Stockholm: PAN/Norstedt Holmberg, Carin (1999). Det kallas kärlek. Göteborg: Anamma Johansson, Thomas (1998). "Från mansroll till maskulinitet: en inledning" I. Claes Ekenstam m.fl (red.) Rädd att falla. Stockholm: Gidlunds Nordborg, Gudrun (1999). "Kärlek och ekonomi juridiskt undantagstillstånd?" I. Kvinnovetenskaplig tidskrift 1999:1 LYCKA TILL!!! Önskar lärarna på kursen! 4

5 Ernst Kirchsteiger om hatet och att våga vara annorlunda FAKTA "Sommar med Ernst" I kväll sänds det första av åtta avsnitt av "Sommar med Ernst". Programmet, som startade när Ernst Kirchsteiger lämnade SVT och "Sommartorpet", är nu inne på tredje säsongen. Nytt för i år är att man befinner sig på ett enda ställe hela sommaren - Lindesbyhyttan i Järnboås i Bergslagen. Tillsammans med snickarna Per "Pirre" Starrin och Marcus Nylén ska Ernst Kirchsteiger omvandla den 20 meter höga hyttan, som tidigare fungerat som masugn, till ett smakfullt hem. "Min pappa kom till Sverige från Österrike för att jobba på järnbruk. Därför känns det häftigt att göra om ett järnverk, den industrin är ju anledningen till att jag finns här". JÄRNBOÅS. Folk kommer fram till honom på krogen och vill starta bråk. Nu berättar programledaren Ernst Kirchsteiger om hatet mot sin person. - Folk stör sig på mig för att jag är annorlunda, säger han. I kväll är det premiär i TV4 för en ny säsong av "Sommar med Ernst". Och som vanligt kommer programledaren Ernst Kirchsteiger att dela publiken i två delar - de som älskar honom och de som hatar honom. - Jag har rört till det för många, "Här kommer han och är man och kan sy på maskin och så är han barfota också", säger programledaren. Vill bråka på krogen Under sina år som tv-stjärna har han flera gånger varit med om att folk kommit fram på krogen och vill starta bråk. - De säger åt mig "Hörru du, du ska sluta hålla på sådär, min kärring har blivit helt tokig sen hon började titta och ska ha mig att göra en massa grejer". Och han är van vid att väcka känslor. Ändå sedan uppväxten i Degerfors har han varit annorlunda - sprit och fotboll fick stå åt sidan för det estetiska. - Man skulle vara tuff, men jag gillade aldrig den vägen. Andra kunde nog tycka "Varför är inte han med?", men det var aldrig något problem för mig. Jag har alltid haft ett förtroende i mig själv och vetat att jag vill göra något kreativt, säger Ernst. Näthat och konfrontationer tillhör hans vardag. - Man kan inte vara älskad av alla, att vara människa är att väcka känslor åt olika håll. Skillnaden är bara att jag får reda på att folk stör sig på mig, säger Ernst Kirchsteiger. Förändrat mansbilden Han tror att män som påstår sig tycka illa om honom egentligen är intresserade. - Det går ofta över snabbt när någon kommer fram, de vill bara få ur sig det där lilla. När vi har pratat ett tag säger de: "Hörru, du verkar vara en bra grabb, ska du ha en öl". Sedan han slog igenom har också mansbilden förändrats - delvis tack vare honom själv, hoppas Ernst Kirchsteiger. - Det är Kirchsteiger-varning på nästa generation. Nu är det okej för killar att bry sig om sin lägenhet och sina kläder, förr var det lite skambelagt. Av Linus Brännström linus.brannstrom@expressen.se 5

6 6