Karlstads universitet Genusvetenskap I, 15hp Vt Kursen examineras genom två individuella inlämningsuppgifter och en gruppdiskussionsuppgift.

Transkript

1 Karlstads universitet Genusvetenskap I, 15hp Vt 2012 Examinationsplan Kursen examineras genom två individuella inlämningsuppgifter och en gruppdiskussionsuppgift. Inlämningsuppgifterna examineras med betygsgraderna Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Diskussionsuppgiften är obligatorisk men betygssätts inte. Studenter som eventuellt inte kan närvara vid gruppdiskussionen får i stället en skriftlig inlämningsuppgift. För att få VG på hela 15-poängskursen krävs VG på de två individuella inlämningsuppgifterna, samt genomförd gruppdiskussion, alternativt skriftlig ersättningsuppgift. För studenter som läser vidare till 30 högskolepoäng vägs samtliga betyg samman efter avslutad 30 poängskurs. Uppgifter Individuella inlämningsuppgifter: Varje uppgift skall omfatta cirka fyra till sex A4-sidor (typsnitt Times New Roman 12 punkter, radavstånd 1,5) och vara försedd med litteraturreferenser enligt nedan. Varje uppgift skall ha ett försättsblad som finns att skriva ut från kurstorget, alternativt att hämta ut från studentexpeditionen. Besvarade uppgifter lämnas i två exemplar till kurssekreterare Helena Larsson rum 5A 411, eller i inlämningslådan i korridor 5A 400. Uppgifterna bedöms av kursansvarig Ulrika Jansson. Bedömda uppgifter hämtas på studentexpeditionen. Det skall framgå av din examination att du läst och tillgodogjort dig litteraturen och att du kan föra ett resonemang med egna ord omkring innehållet. Använd kurslitteraturen, gör egna reflektioner, var kritisk och försök att dra egna slutsatser, men glöm inte att underbygga dina påståenden. Det gör du genom att i den text du skriver hänvisa till referenser som talar om var i kurslitteratur och annan litteratur du hämtar uppgifterna. Du ska också bifoga en referenslista. Hur du arbetar med referenser samt tips om konsten att skriva vetenskapligt framgår nedan. Tänk också på att följa svenska skrivregler och korrekturläs alltid din text innan du lämnar in den. OBS! Uppgifterna är individuella. Detta innebär att ni (gärna) får diskutera uppgiften med varandra, men att ni i skrift måste formulera er självständigt. Alla försök till plagiering eller fusk anmäls till universitetets disciplinnämnd. Uppgifter för gruppdiskussion: Till gruppuppgiften skall varje student formulera en fråga med utgångspunkt i den litteratur som anges, se vidare nedan! Studenter som eventuellt inte deltagit i gruppdiskussionen får en skriftlig uppgift omfattande max två A4-sidor (typsnitt Times New Roman 12 punkter, radavstånd 1, 5).

2 1. Gruppdiskussionsuppgift Att göra kön Till lektionstillfället 2/2 skall du ha läst Elvin Novak, Ylva & Thomsson, Heléne (2003). Att göra kön om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män, och förberett en fråga att ta upp till diskussion. Utifrån läsningen formulerar du alltså en fråga som handlar om den sociala konstruktionen av kön. Du utgår från tankar som boken väcker hos dig kring egna erfarenheter; antingen hemma, på arbetet, på fritiden, eller i studiesammanhang, och anknyter till teorierna och diskussionen om social konstruktion av kön. Frågan ska alltså koppla samman din egen erfarenhet med någon del av boken du finner intressant. 2. Individuell inlämningsuppgift Jämställdhet och konstruktion av kön Uppgiften består av två delar: a) Jämställdhet är ett politiskt mål som ofta diskuteras på flera olika sätt. Diskutera vad begreppet jämställdhet står för och vilka olika aspekter det består av. Diskutera vidare hur verkligheten ser ut i förhållande till de politiska jämställdhetsmål som finns i Sverige och jämför med de problem som finns i andra delar av världen. Litteratur som skall användas till denna uppgift är: SCB, På tal om kvinnor och män (2010). Franzén Christina, Sjölander Sabina & Borgström Jack (2009) Jämställdhet, Människovärde och mänskliga rättigheter (s 10-45). Wahl, Anna, Charlotte Holgersson &. Pia Höök, Sophie Linghag (2001) Det ordnar sig teorier om organisation och kön. Lutz, Helma (2002) At your service madam! The globalization of domestic service. b) Beauvoir (2004), Blomqvist (2005), Gothlin (1999) och Holmberg (1993) behandlar alla den sociala konstruktionen av kön/genus. Hur framställs relationen mellan biologi och socialt kön? Hur menar man att makt påverkar den sociala konstruktionen av kön? Diskutera texterna i relation till varandra! Vilka styrkor och brister finner du i respektive författares sätt att förstå kön som social konstruktion? Du rekommenderas att lämna in denna uppgift senast tisdagen den 14/2!

3 3. Individuell inlämningsuppgift - Kvinnohistoria, feminism, mansforskning och queer Uppgiften består av fyra delar: Kursen har på olika sätt tagit upp den sociala ojämlikhet mellan könen som är synlig inom alla samhällsområden och som innebär att kvinnor som grupp tenderar att vara underordnade män som grupp. a) Diskutera utifrån olika exempel hur denna segregering och maktordning mellan könen har upprätthållits/förändras över århundradena och fram till vår tid. b) Feminism är en ståndpunkt som intas av personer som dels ser att denna underordning existerar, dels anser att detta förhållande bör ändras. Det finns emellertid flera olika riktningar inom feminismen, där man har olika idéer om vad underordningen beror på och om vad man bör göra för att upphäva den. Beskriv liberalfeminism och socialistisk radikalfeminism och föreställ dig att du är en representant för respektive inriktning. Vilka konkreta åtgärder lagstiftning, reformer eller något annat - skulle du vilja föreslå och varför? Vad för slags problem/motstånd tror du att du skulle stöta på och varför? Litteratur som skall användas till ovanstående uppgifter är: Esseveld, Johanna och Lisbeth Larsson (red) (1996) Kvinnopolitiska nyckeltexter (sid. 7-97). Gemzöe, Lena (2002) Feminism. Ohlander, Ann-Sofie & Ulla-Britt Bergström (2008) Tusen svenska kvinnoår. c) Connell (2005), Kimmel (1996) och Nordberg (2004) skriver om mansforskning och om hur män/det manliga görs till norm. Diskutera texterna i relation till varandra! Vilka styrkor och brister tycker du finns i denna forskning om konstruktion av manligt kön? d) Vad verkar vara kärnan i det queerpolitiska/teoretiska projektet? Hur ska vi förstå relationen mellan genusordningen och heteronormativitet? Litteratur som skall användas till denna uppgift är: Ambjörnsson, Fanny (2006)Vad är queer? samt Dahl, Ulrika (2005) Scener ur ett äktenskap: jämställdhet och heteronormativitet. Senaste inlämningsdag för denna uppgift är fredagen den 16 mars!

4 Hur man skriver referenser Referenser i texten Referens i texten anges på följande sätt: (författarens efternamn och utgivningsår) t ex (Beauvoir 1995). Vid två författare (Olsson & Nilsson 1998) eller flera författare (Ekenstam med fl 1998). i referenslistan I referenslistan ska den litteratur finnas med som du refererat till i din text. Referenslistan ska vara uppställd i bokstavsordning efter författarens efternamn. Vi rekommenderar referenssystemet enligt nedan. Skulle du ha inarbetat ett annat så är du välkommen att fortsätta med det. Huvudsaken är att du är konsekvent i ditt sätt att referera. En referens till en bok/rapport el liknande anges på följande sätt: författarens efternamn, hela förnamnet. (Utgivningsår) Titeln på publikationen med kursiv stil. Förlagsort: förlag. Nedan ser du också exempel (Johansson) på hur man skriver när referensen är ett kapitel i en antologi eller artikel i en tidskrift (Nordborg). Se i övrigt t ex Studentens skrivhandbok (Schött m fl. 1998). Holmberg, Carin (1999) Det kallas kärlek. Göteborg: Anamma. Johansson, Thomas (1998) Från mansroll till maskulinitet: en inledning i Ekenstam, Claes m fl. (red), Rädd att falla. Stockholm: Gidlunds. Nordborg, Gudrun (1999) Kärlek och ekonomi juridiskt undantagstillstånd? i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1999:1, sid Några tips om konsten att skriva vetenskaplig text Texten bör ha en tydlig inledning, besvara frågan/frågorna, samt ha ett tydligt avslut där du kan reflektera och diskutera. Hur dessa tre delar utformas för att bli bra eller mycket bra varierar. Omfånget på de tre delarna kan också variera, men besvarandet av frågan/frågorna brukar kräva hälften av utrymmet. Inledningen bör innehålla frågeställningen (bl.a. som en påminnelse till dig själv om att hålla dig till saken). Den kan också innehålla en presentation av uppgiftens övriga delar. När frågan besvaras är det viktigt att en kritisk distans till läsningen av källtexten markeras. Det kan göras genom tydliga referenser: Anderson kommer till sin slutsats genom att eller Enligt Jakobsen. När källtextens författare lutar sig mot en annan källa och du vill använda den referensen måste detta markeras genom ett Ekenstam stöder sig här på Mosse eller liknande. Referat är oftast svårare att göra, men intressantare att läsa än citat. Används citat ska dessa tydligt markeras, käll- och sidhänvisning göras. Hur man refererar kan du läsa om i examinationsplanen. Tips kan också inhämtas från t.ex. Studentens skrivhandbok.

5 I den avslutande delen finns utrymme för egna reflektioner kring frågan och texten. Dessa kan handla om synpunkter på litteraturen, forskarens frågeställning, material eller resultat. Du kan t ex reflektera över om forskningsresultatet skulle ha sett annorlunda ut om ett annat material använts eller om någon annan viktig fråga hade kunnat ställas till materialet. Här kan du även referera till annan forskning inom området som du kommit i kontakt med. Tipsen ovan kan betraktas som råd. Den som vill skriva på annat sätt gör det men gör samtidigt klokt i att titta igenom sin egen text gentemot tipsen ovan. Om exempelvis den tredje punkten saknas helt och hållet är risken stor att uppgiften inte behandlats på ett sätt som kan ge mer än godkänt. Det gäller att skriva så att läsaren av texten kan följa tankegångar och argument och att texten verkligen ägnar sig åt den fråga/frågor som du har i uppgift att diskutera. Vänd dig till kursansvarig Ulrika Jansson (ulrika.jansson@kau) om du har frågor under arbetets gång! LYCKA TILL!!