Att främja gott åldrande Hanna Falk leg.ssk Fil dr

Transkript

1 Att främja gott åldrande leg.ssk Fil dr Forskningsstrateg Tre Stiftelser Forskare Neuropsykiatrisk epidemiologi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, GÖTEBORGS UNIVERSITET

2

3 TRE STIFTELSER GÖTEBORG VEGAHUSEN ÄNGGÅRDSBACKEN OTIUM Kommunfullmäktige utser styrelsen Kommunen köper alla platser Samma förutsättningar som de andra äldreboendena i staden 360 boende och 350 personal Somatik, demens, yngre med neurologiska skador

4 De flesta av oss vet att en viktig förutsättning för gott åldrande är förmågan att upprätthålla självständighet och oberoende, men trots det brukar problem och begränsningar betonas i samband med vård och omsorg av äldre personer.

5

6 Liknelsen mellan flygplanet och vård- och omsorgsboendet. Du bestämmer inte vem du kommer att hamna bredvid Dina få personliga tillhörigheter måste du stoppa undan så att de inte är i vägen Måltiderna serveras på fasta tider och du har liten möjlighet att bestämma vad du ska äta Du måste vänta för att få gå på toa tills det blir ledigt eller att du kan ta dig dit TV står på även om du inte har lust att titta Du måste ha säkerhetsbälte på om utifall du skulle ramla ur sätet Du har inget att sysselsätta dig med och ingen annanstans att ta vägen

7 Andra Andra bestämmer bestämmer Anpassa sig till Anpassa sig till andra andra Ha lite eller ingen kontroll över situationen Ingen möjlighet Ingen möjlighet att få vara privat att få vara privat Långtråkigt... Vänta Vänta Begränsat utrymme...

8 Regeringens värdegrund; ses som individer med skilda intressen och bakgrunder Riktlinjer för äldreomsorgen i Göteborgs kommun; enskildes önskemål skall så långt möjligt tillmötesgås för framtidens äldreomsorg är målet att den enskildes inflytande över insatserna skall öka

9 Nationella indikatorer för God vård (SOSFS 2005:12; jämlik och inom rimlig tid... Vård och omsorg vid demenssjudom (SOSF 2010);

10 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjudom (SOSF 2010): Personcentrerad omvårdnad Multiprofessionellt teamarbete Kontinuerlig kompetensutveckling av omsorgs personal Indikator 2: Behandling med antipsykosmedel? Indikator 4: Fall? Indikator 5: Trycksår? Indikator 6: Undernäring?

11 Vad händer om man fokuserar på hälsa och resurser snarare än sjukdom och funktionsnedsätting, med grund i Aaron Antonovskys teori om salutogenesen eller hälsans ursprung?

12 Salutogenes och hälsans ursprung

13 SALUS = hälsa eller hälsans gudinna i den romerska mytologin. GENESIS = ursprung (grekiska). Hälsa och ohälsa är två skilda utgångspunkter för att bedriva hälso- och sjukvård. Fokus på människors resurser och möjligheter ELLER brister och hinder. Motsatta OCH komplementära. Utreda, diagnosticera, behandla och bota för att undvika ohälsa och sjukdom samt lindra och trösta när ingen bot finns. God hälsa i bemärkelsen fri från sjukdom Hälso- och sjukvårdens yttersta mål. En rörelse från att må dåligt i riktning mot att må bra oavsett om personen är frisk eller sjuk. Lite går att bota i ett särskilt boende.

14 KÄNSLA AV SAMMANHANG En stabil, varaktig och generell hållning till världen som utmärker en person genom hela vuxenlivet, såvida det inte sker genomgripande bestående förändringar i hans eller hennes livssituation Krav och utmaningar är värda engagemang Livet upplevs som strukturerat, förutsägbart och begripligt Jag har de resurser som krävs för att möta kraven

15 Ett salutogent perspektiv bör utgöra teoretisk bas för omsorg och vård av äldre. Maslow tenderar att stycka upp, prioritetsordna och arbetsfördela. KASAM lyfter fram helheten och odelbarheten i tillmötesgåendet av de äldres behov. Bristen på meningsfullhet är det största hotet mot äldres hälsa. En stark känsla av meningsfullhet kan öka känslan av begriplighet och hanterbarhet. Från överbelastning, negativ lagom belastning. Från resursöverskott, passivitet och inlärd hjälplöshet lagom belastning.

16 MENINGSFULLHET? BEGRIPLIGHET? HANTERBARHET?

17 MENINGSFULLHET Den känslomässiga och motivationella delen av livet. Att se en mening i det som händer. Engagemang. Svårigheter i livet ses som utmaningar och hinder att övervinna. Nätverk som delar värden och övertygelser. Utveckling av konsensus genom komplex delaktighetsskapande process.

18 BEGRIPLIGHET Struktur och regler. Förändring är normalt. Att kunna förutsäga hur livet och dess händelser gestaltar sig. Om man överaskas av oväntade händelser kan man ändå förstå varför det hände och inordna det i ett begriplighetsmönster. Att förstå helheten och att se mönstret. Klarhet, organisation och konsistens.

19 HANTERBARHET En känsla över att förfoga över resurser att hantera sin situation. Inre kontroll- lokus, låg maktlöshet. Upplevelse av självet som kompetent och pålitligt. Optimism, bemästrande och problemlösande.

20 Att ha möjlighet att själv bestämma hur man vill ha det. Att ens integritet och personliga utrymme respekteras. Att det man säger tas på allvar. Att det man fortfarande klarar

21

22 TERAPEUTISK FÖNSTER En stabil, varaktig och generell hållning till världen. Utmärker en person genom hela det inte sker genomgripande bestående förändringar i hans eller hennes livssituation. Tillfälliga påfrestningar kan medföra förändringar i en eller flera av de tre komponenterna. Organisation Bemötande Vårdmiljö

23 Vad händer med KASAM vid demenssjukdom? Korttidsminnet försvinner Semantiska minnet försvinner Episodiska minnet försvinner Procedurminnet försvinner Obegriplighet Hjälplöshet Meningslöshet Aggressivitet Oro och ångest person som ingenting vill, som inte känner sig viktig och betydelsefull för någon eller något, är en person som har förlorat sin identitet

24 Vi menar att personcentrerad vård- och omsorg till stor del bygger på ett salutogent synsätt genom att den utgår ifrån vad den enskilde äldre personen vill göra och kan göra.

25

26 Personcentrerad vård- och omsorg vid demenssjukdom Personen (inte demenssjukdomen) sätts i fokus utgångspunkt personens upplevelse av sin verklighet. Att förstå beteenden och psykiska symtom ur den drabbades perspektiv utifrån hans/hennes livsmönster, värderingar och preferenser. Ser personen med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner. Värnar självbestämmande och valfrihet. Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av världen.

27 LIVSKVALITET?

28 Livskvalitet? w w w. t r e s t i f t e l s e r. s e

29 w w w. t r e s t i f t e l s e r. s e

30 Det egna känslolivet De närmaste relationerna Arbetet och sysselsättningen Existentiella frågor om liv och död BEGRIPLIGHET HANTERBARHET Figur 2. Livssektorer (Antonovsky, 2005)

31 EMIC EPIC Psychological wellbeing Psykologiskt välbefinnande External environment Miljö QoL Percieved quality of life Upplevd livskvalitet Behavioral competence Agerande Figur 1. Livskvalitet (QoL) vid demenssjukdom (Lawton, 1991)

32 huvuduppgifter som vårdgivare att organisera omsorgen så att varje unik individs egna vilja, resurser och behov identifieras och kommuniceras, vilket kan stärka hans eller hennes känsla av självständighet, oberoende och

33

34 BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH BOENDE SG AT EC KP SSK ANH

35 Multiproffesionalism? Delaktighet? Uppföljning? Meningsfullhet? Kontinuitet? HUR? Nationella riktlinjer Kvalitetsindikatorer? Hanterbarhet Livskvalitet?

36 IDA IDA modellen utgör ett unikt och konkret förslag på hur personcentrerad och salutogen omvårdnad kan praktiseras i det dagliga omhändertagandet av äldre. IDA modellen erbjuder en struktur för kontinuelig planering och uppföljning, där olika yrkesgrupper samarbetar för att ta vara på varje enskild boendes resurser och vilja.

37

38

39 GBS Intellektuell funktionsförmåga Emotionell funktionsförmåga Instrumentell funktionsförmåga

40

41 0 p 1 p 2 p 3 p 4 p 5 p 6 p

42

43 Resursdiagnoser Tar sin utgångspunkt i vad boende VILL och KAN. Syftar till att stärka KASAM MÅL Vilja, kunna, göra och må. ÅTGÄRDER Vad, hur, när, hur ofta, var och av vem?

44

45

46

47 KP/SSK Presentera den boende. Vem är han eller hon? CHECKLISTA TEAMTRÄFF Sammanfatta vad boende VILL göra och KAN göra. Plats för Dina anteckningar... KP/SSK Vad har hänt sedan sist? Statusförändring? Förändringar i HÄLSA och/eller allmänstatus? KP Har nytt uppföljningssamtal gjorts? Sammanfatta vad som sades på uppföljningssamtalet. SSK Har ny GBS skattning gjorts? Sammanfatta resultatet. Har nya RESURSER identifierats? KP KP Hur ser de nya rutinerna ut i det dagliga arbetet? Hur fungerar de beslutade målen? Beskriv HUR åtgärderna utförs. Vad behöver justeras för att målet i RESURSDIAGNOSEN ska uppfyllas? Arbetar ALLA på det sätt vi beslutat? Vad behöver justeras för att målet i RESURSDIAGNOSEN ska uppfyllas? KP Hur fungerar hjälpmedlen? Vad behöver justeras för att målet i RESURSDIAGNOSEN ska uppfyllas? SSK Risker enligt Senior Alert? Vad säger riskbedömningen? Vilka RISKER måste vi ta hänsyn till när vi belutar MÅL och ÅTGÄRDER? KP Är genomförandeplanen uppdaterad? JA/NEJ? SSK Är omvårdnadsplanen uppdaterad? JA/NEJ?

48 DIAGNOS: MÅL: ÅTGÄRD: UPPFÖLJNING: Potential att aktiv delta i samtal med andra R/T gott fjärrminne god vakenhetsgrad, och god koncentrationsförmåga. Ökat välbefinnande och social interaktion med boende från andra enheter. tisdagar 10:00-14:00-15:30, eftermiddagsfika 15:00 på enhet 3 måndag och onsdag. Samtal bokat med boende och dotter Tas ånyo upp vid teamträff

49 DIAGNOS: MÅL: ÅTGÄRD: UPPFÖLJNING: Potential att aktiv delta i morgonrutinerna R/T god förmåga att självständig äta frukost och klä sig. Ökat välbefinnande, känsla av kontroll och autonomi. Väckning vid kl. 8 måndag- fredag. Sovmorgon lördag och söndag till Erbjud att frukost serveras ute i köket vid kl. 9 där boende själv rostar sina smörgåsar och läser Göteborgs Posten. Möte bokat av med boende och anhörig Tas ånyo upp vid teamträff

50 EMIC EPIC Psychological wellbeing Psykologiskt välbefinnande External environment Miljö QoL Percieved quality of life Upplevd livskvalitet Behavioral competence Agerande Figur 1. Livskvalitet (QoL) vid demenssjukdom (Lawton, 1991)

51

52 Återkoppling, utvärdering och dokumentation Uppföljningssamtal Team träff Livskvalitet (QUALID) Senior Alert Fall Undernärding Trycksår Vårdplan (HSL) Genomförandeplan (SOL)

53 KONTAKTPERSONEN?

54 Vilka vinster ser vi i IDA? Tydlighet och struktur Effektiv tidsanvändning Säkerställa att alla blir sedda och hörda Personalen blir lugnare och tryggare i sitt arbete genom tydliga mål Mer begripligt ökad arbetstillfredsställelse Ökad egentid med boende

55

56