Populations-struktur (kap. 13) Populationers. Fördelningsmönster
|
|
- Erik Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Populationers Struktur Täthet och fördelning Tillväxt och reglering Populationsökning, åldersstruktur, demografi, täthetsberoende Populations-struktur (kap. 13) Habitat- fragmentering Fördelning Metapopulationer Idealt fri fördelning Populationsstorlek Dynamik i tid och rum Förändringar, tidsförskjutningar, metapopulationsdynamik, utdöenden Högre risk för boparasitism vid kanten Fördelningsmönster Brunhuvad kostare Kentuckyskogssångare
2 Jämn fördelning p.g.a. vattenkonkurrens Aspträdskloner; klumpad fördelning Populationsstruktur habitatkvalité & omgivning Stora barriärrevet
3 Skalberoende fördelningsmönster? Från sektor rev lokal replikat En idealt fri fördelning? Hur många räcker resursen till? Europeiska starens spridning i USA
4 Blåmesens fortplantning i olika habitat Hur stor är populationen? Icke-rörliga räkna en viss yta x hela (transekter) Små populationer individmärkning Fångst återfångst N=populationens storlek (okänd) M=antalet märkta... Proportion märkta M/N Ny fångst (n) av dem x märkta... x/n = M/N N = nm / x (n=antal fångade; M=antalet märkta; x=antal återfångade märkta) Sammanfattning Populationers tillväxt och reglering Populationstäthet - habitatkvalité Fördelning Heterogenitet; subpopulation, metapopulation source sink population Idealt fri fördelning Populationsberäkning (fångst återfångst)
5 Exponentiell tillväxt Böldpest r = tillväxthastigheten (expontentiella) Beskriver populationens ökning per individ Exponentiell tillväxt Geometrisk tillväxt diskret fortplantning Förändringshastighet i populationsstorlek vaktel dn = rn dt Pop.storlek r = tillväxthastigheten (expontentiella) Beskriver populationens ökning per individ
6 Exponential λ = B-D r = b-d Life-table med olika åldersklasser Ålder Pop t=0 Sx Ölev nästa säsong # avk (bx)/vux Tot # avk Pop t= Total
7 λ Olika åldersstrukturer Darwinfinkar Grants på Daphne
8 Kaktusfinken (Geospiza scandens) Cohortanalys (= or); åldersberoende överlevnad + omgivningspåverkad överlevnad Dall mountain sheep 608 åldersbestämda döda får (statisk livstabell) Livstabell (baklänges) från åldersuppskattning av döda får Omgivningsfaktorer påverkar λ (den inneboende ökningstakten); högt λ optimala förh. Thomas Malthus (1798) Charles Darwin (1859) As more individuals are produced than can possibly survive, there must in every case be a struggle of existence...
9 Populationstillväxtshastigheten minskar med ökande populationsstorlek Den logistiska ekvationen Från den exp. ekv. dn = rn dt Bananflugor på lab. Täthetsberoende faktorer
10 Täthetsberoende faktorer & fortplantningen Hos sångsparvar på ön Mandarte Vitsvanshjort NY state Efter avskjutning; minskad populationstäthet Hög tid att gallra dina plantor!
11 Kanadabinka Ökad biomassa men färre individer Självgallringslagen (lutn. -1,5) The self-thinning curve -3/2 Svinamarant Svinmålla Sammanfattning Exponentiell populationstillväxt N(t)=N(0)e rt r=b-d Geometrisk populationstillväxt N(t+1)=N(t)λ Åldersberoende; cohort, livstabell Täthetsberoende populationstillväxt beskrivs av den logistiska ekvationen Men om... positivt täthetsberoende? Populationstillväxt (r) som ökar med populationens storlek/täthet? Allee-effekten (lättare att hitta partners +) Större genetisk variation (minskad negativ inavelseffekt)
12 Populationsdynamik i tid & rum Får på Tasmanien Små, kortlivade t.ex. växtplankton stor variation - kort tidsperiod Oberoende variation i samma habitat (tallbarr) Panolis Dendrolimus Hyloicus Bupalis
13 Sorkcykler i norra Finland - synkroni Åkersork Mellansork Rödsork Fjällemmel Gråsiding Kanadasik (Coregonus clupeaformis) Tidsmässig variation i rekrytering goda år syns Sillperioder t.ex talet 330 salterier Kanadasik (Coregonus clupeaformis) I lake Erie Antal år mellan god tillväxt i årsringar varierar slumpmässigt (liksom omgivningsfaktorer)
14 Tiden mellan rävens populationstoppar är inte slumpmässigt fördelat Populationssvängningar Utan svängning r<1 Dämpad svängning r =1-2 Ökade svängningar (kaos) r>2 Logistiska ekvationen Diskret tidsmodell, inkl. tidsförskjutning Populationstillväxt i samband med fortplantnings-säsonger Populationscykler på lab. Vattenloppor (Daphnia magna) Varmt mer diskreta generationer med tidsförskjutning Snabb ökning, låg fekunditet pga hög täthet, gammal population Fårspyflugan Grön linje antal vuxna flugor Gula staplar antal flugor som kläcks Föda för larverna begränsades - cykler Kallt mer kontinuerligt utan tidsförskjutning Begränsning av födan För vuxna flugor också
15 Metapopulationsdynamik jämvikt när p eq = 1 e/c Större öar oftare bebodda av näbbmöss (Finland) P=proportionen koloniserade lämpliga habitat e=subpopulations sannolikhet för utdöende c=kolonisering Mindre örtpopulationer dör oftare ut Sannolikheten för utdöende ökar med tiden, men minskar med populationens storlek (N) b = d = 0.5; stokastiskt utdöende utan täthetsberoende + mer närliggande populationer hade lägre utdöenderisk
16 Korridorer mellan habitat ett bevarandebiologiskt trick? Sammanfattning Populationer fluktuerar Åldersstruktur rekrytering Populations-svängningar (dämpad.. kaos) Cykliska populationsändringar pga tidsförskjutning Metapopulationsdynamik Populationsstorlek & utdöenderisk
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av
Kapitel 9 Populationsparametrar
Kapitel 9 Populationsparametrar Individerna är inte lika, utan varierar bl.a. med avseende på storlek, ålder och (oftast) kön Vad är en population? Tid t 1 till t 2 En möjlig definition: Individer av samma
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet
Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör
Aktuell forskning om björn
Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan
Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige
VILDSVIN 2010 Vildsvinets populationsstorlek, utbredning och tillväxt i Sverige April 2011 Arbetet är beställt av Naturvårdsverket Produktion: Svensk Naturförvaltning AB Omslagsfoto: Andreas Nyström info@naturforvaltning.se
Metapopulationsekologi i naturvården. Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU
Metapopulationsekologi i naturvården Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU Metapopulation en grupp närliggande lokala populationer av en art, där individer kan sprida sig mellan dessa lokaler då och då Vanlig
Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP BIO214 Dynamik i naturliga populationer - från individ till ekosystem, 15 högskolepoäng Dynamics of natural populations - from individuals to ecosystems, 15
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5 högskolepoäng Basic principles in Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden
Björnstammens storlek i Norrbottens län 2016
Björnstammens storlek i Norrbottens län 2016 Rapport 2017-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av en björnstam är det
Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.
Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Björnstammens storlek i Västerbotten 2014
Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Rapport 2015-6 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info English summary: The bear scat survey in Västerbotten
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker 5 GeoGebraexempel Till läsaren I elevböckerna i serien Matematik Origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av
Innehåll: 3.4 Parametriskt eller ej 3.5 Life Table 3.6 Kaplan Meier 4. Cox Regression 4.1 Hazard Function 4.2 Estimering (PL)
Innehåll: 1. Risk & Odds 1.1 Risk Ratio 1.2 Odds Ratio 2. Logistisk Regression 2.1 Ln Odds 2.2 SPSS Output 2.3 Estimering (ML) 2.4 Multipel 3. Survival Analys 3.1 vs. Logistisk 3.2 Censurerade data 3.3
DNA-analys av spillning NRM
DNA-analys av spillning NRM 22. November 2017 Jonas Kindberg Rovdata ROVDATA Det nasjonale overvåkingsprogrammet (2000) for rovvilt skal sikre at kartlegging og overvåking av rovvilt blir utført på best
Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2008 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
2008-02-28 OBS: Preliminärt - ändringar kan bli aktuella Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2008 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker
Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker Föreläsning 9 Johan Lindström 16 oktober 2018 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F9 1/26 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Veckans teman. Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3
Veckans teman Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3 Ekvationstyper Första ordningen Separabla Högre ordning System Autonoma Linjära med konstanta koefficienter
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:
Matematisk Statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TT091A TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 30 Maj Tid: 9-13 Hjälpmedel: Miniräknare (nollställd) samt allmänspråklig
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-
Älghemområden, förvaltningsområden och inventering
Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Hur stora är Älgskötselområdena idag? 49 000 ha (93) Norrland
Hur kan organismer påverka varandra? S 57 (55) Predation i vidsträckt betydelse - olika typer
1 Populationsekologi s 56 (55) Population Alla individer av en art inom ett område Ekologi Läran om de levande organismernas samspel med sin miljö och med varandra Populationsekologi Hur en population
Modeller för dynamiska förlopp
Föreläsning 3 Modeller för dynamiska förlopp 3.1 Aktuella avsnitt i läroboken (.1) Population Models. (.) Equilibrium Solutions and Stability. (.3) Acceleration-Velocity Models. 19 FÖRELÄSNING 3. MODELLER
Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel
Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel Stas Volkov 2017-09-05 Stanislav Volkov s.volkov@maths.lth.se FMSF45 F2: Slumpvariabel 1/23 Begrepp Samband Grundläggande begrepp och beteckningar Utfall resultatet
Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet
Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil
1 Stokastiska processer. 2 Poissonprocessen
1 Stokastiska processer En stokastisk process är en stokastisk variabel X(t), som beror på en parameter t, kallad tiden. Tiden kan vara kontinuerlig, eller diskret (i vilket fall man brukar beteckna processen
Dåligt beslutande - Varg
Dåligt beslutande - Varg Några lätt överdrivna generaliseringar och överhoppade detaljer i det följande. De viktigaste av mina egna reflektioner framförs här. De har vanligen inte accepterats av vargetablissemanget
Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010
Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010 Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2011:6 www.bearproject.info Bakgrund Ingen inventering baserad på björnspillning
Tillämpning av populationsekologisk teori i åtgärdsprogram för hotade kärlväxter
Tillämpning av populationsekologisk teori i åtgärdsprogram för hotade kärlväxter rapport 6419 mars 2011 Tillämpning av populationsekologisk teori i åtgärdsprogram för hotade kärlväxter Programmet har författats
1. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population?
Problemlösning : Gener i populationer. Vilka faktorer kan påverka frekvensen av en allel i en population? 2. Beräkna allelfrekvenser och den observerade och förväntade heterozygotigraden i de följande
Matematisk modellering - Projekt. djurförflyttningar. Viktor Griph Anders Jonsson
Matematisk modellering - Projekt djurförflyttningar Viktor Griph Anders Jonsson juni Bakgrund Detta projekt är tänkt att simulera hur en population djur förflyttar sig över ett geografiskt område beroende
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
2009-02-20 OBS: Ändringar kan bli aktuella Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Lärare: Linda
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Kinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler
Föreläsning 2 4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler Stokastiskavariabler Stokastisk variabel (eng: random variable) En variabel vars värde
BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Övning 1. Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A
Övning 1 Vad du ska kunna efter denna övning Redogöra för begreppen diskret och kontinuerlig stokastisk variabel. Definiera fördelningsfunktionen för en stokastisk variabel. Definiera frekvensfunktionen
Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Föreläsning 4: Konfidensintervall (forts.)
Föreläsning 4: Konfidensintervall forts. Johan Thim johan.thim@liu.se 3 september 8 Skillnad mellan parametrar Vi kommer nu fortsätta med att konstruera konfidensintervall och vi kommer betrakta lite olika
Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13
Matematisk Statistik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13 Hjälpmedel: Miniräknare
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker
Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker Föreläsning 8 Johan Lindström 9 oktober 218 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB3 F8 1/26 process Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB3
Stokastiska processer och simulering I 24 maj
STOCKHOLMS UNIVERSITET LÖSNINGAR MATEMATISKA INSTITUTIONEN Stokastiska processer och simulering I Avd. Matematisk statistik 24 maj 2016 Lösningar Stokastiska processer och simulering I 24 maj 2016 9 14
S0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula
Mykola Shykula LTU Mykola Shykula (LTU) 1 / 18 Föreläsning 2 4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler Mykola Shykula (LTU) 2 / 18 Stokastiska
Åldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Gölgrodans popula onsdynamik och rela on ll vissa omvärldsfaktorer
RAPPORT 1 2013 Gölgrodans popula onsdynamik och rela on ll vissa omvärldsfaktorer Analys av data från inventeringar av gölar i Forsmark Arbetet är beställt av SKB Produk on: Svensk Naturförvaltning AB
Detta formelblad får användas under både KS2T och KS2D, samt ordinarie tentamen. x = 1 n. x i. with(stats): describe[mean]([3,5]); 4.
Formelblad Detta formelblad får användas under både KST och KSD, samt ordinarie tentamen. Medelvärde x = 1 n x i with(stats): describe[mean]([3,5]); 4 Varians s = 1 (x i x) n 1 ( s = 1 x i n 1 1 n ) x
Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3
Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3 Kontinuerliga sannolikhetsfördelningar (LLL Kap 7 & 9) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
2. Vad menas med en livshistorietabell (life history table)? Vilken information kan man få ur en sådan? Vilka olika typer finns?
Ekologi och populationsgenetik. Exempel på tentamen ** Besvara varje fråga på nytt papper, och skriv namn eller kod på alla papper. ** Räknedosa och populationsgenetisk formelsamling får användas. ** Ange
Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel
Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel Anna Lindgren 6+7 september 2016 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F2: Slumpvariabel 1/23 Begrepp Samband Grundläggande begrepp Utfall
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö
Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö
S0005M, Föreläsning 2
S0005M, Föreläsning 2 Mykola Shykula LTU Mykola Shykula (LTU) S0005M, Föreläsning 2 1 / 18 Föreläsning 2 4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler
Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 8: Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess
Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 8: Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess Anna Lindgren 4+5 oktober 216 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS12/MASB3 F8: Binomial och Poisson 1/18 N(μ, σ)
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016
Institutionen för vilt, fisk och miljö Generellt låga smågnagarbestånd, med bottennivå på våren, väntas 2016 Birger Hörnfeldt, 2016-04-12 Resultat från smågnagarövervakningen 2015 Kontakt birger.hornfeldt@slu.se
Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler
Stokastisk variabel ( slumpvariabel) Sannolikhet och statistik Stokastiska variabler HT 2008 Uwe.Menzel@math.uu.se http://www.math.uu.se/ uwe/ Stokastisk variabel, slumpvariabel (s.v.): Funktion: Resultat
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
SF1901: Sannolikhetslära och statistik
SF9: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 3. Stokastiska variabler, diskreta och kontinuerliga Jan Grandell & Timo Koski 8.9.28 Jan Grandell & Timo Koski () Matematisk statistik 8.9.28 / 45 Stokastiska
TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor
TAMS79: Föreläsning 0 Markovkedjor Johan Thim december 08 0. Markovkedjor Vi ska nu betrakta en speciell tidsdiskret diskret stokastisk process, nämligen Markovkedjan. Vi börjar med en definition Definition.
Gös en presentation?... Lars Ljunggren
Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?
Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017
Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 2017-11-25 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75
Logaritmer. Joakim Östlund Patrik Lindegrén Andreas Lillqvist Carlos
Logaritmer Joakim Östlund Patrik Lindegrén Andreas Lillqvist Carlos 24 september 2003 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Naturliga logaritmer 3 2.1 Talet e................................. 3 2.2 Den naturliga
Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10
Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Jätte-stora röda sammetskvalstret Förutsättningar för naturligt urval som leder till evolution: * Avkommeproduktion >
Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret stokastisk variabel.
Övning 1 Vad du ska kunna efter denna övning Diskret och kontinuerlig stokastisk variabel. Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret
Finansiell statistik FÖRELÄSNING 11
Finansiell statistik FÖRELÄSNING 11 Slumpvandring Brownsk rörelse 4 maj 2011 14:52 Pär och Pål Pär och Pål spelar ett hasardspel mot varandra upprepade gånger. Pär vinner = Pål betalar en krona. Pål vinner
Den logistiska avbildningen
Den logistiska avbildningen eller hur jag slutade oroa mig och lärde mig älska kaos Jonas Gustafsson gsson@kth.se Linnea Rullgård f01lru@kth.se 15 maj 2002 Sammanfattning Vi har undersökt beteendet hos
Regressionsmodellering inom sjukförsäkring
Matematisk Statistik, KTH / SHB Capital Markets Aktuarieföreningen 4 februari 2014 Problembeskrivning Vi utgår från Försäkringsförbundets sjuklighetsundersökning och betraktar en portfölj av sjukförsäkringskontrakt.
ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.
ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelord och innehåll Potensserielösningar Analytiska funktioner Konvergensradie Rot- och
Tentamen LMA 200 Matematisk statistik, data/elektro
Tentamen LMA 00 Matematisk statistik, data/elektro 039 Tentamen består av åtta uppgiter motsvarande totalt 50 poäng. Det krävs minst 0 poäng ör betyg 3, minst 30 poäng ör 4 och minst 40 ör 5. Examinator:
Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010
211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Beskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,
Kapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
TENTAMEN Tillämpad systemanalys 5hp
På sista sidan av tentamen finns ett försättsblad, som ska fyllas i och lämnas in tillsammans med dina lösningar. TENTAMEN Tillämpad systemanalys 5hp Tid: 2010-12-10, 08.00-11.00. Plats: Gimogatan 4, Sal
ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED.
ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED. 1 Innehåll»Presentation av Per och Mårten och Aditro (superkort vi
Trafikdöden. Pilotstudie. Andreas Seiler, Christiane Seiler, J-O Helldin och Tina Eckersten
Andreas Seiler, Christiane Seiler, J-O Helldin och Tina Eckersten V arje år dör flera miljoner djur i trafiken. Döda djur längs vägar har blivit en allt vanligare syn i Sverige och antalet trafikoffer
Befolkningsprognos 2013
Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1
Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?
Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.
Kap 3: Diskreta fördelningar
Kap 3: Diskreta fördelningar Sannolikhetsfördelningar Slumpvariabler Fördelningsfunktion Diskreta fördelningar Likformiga fördelningen Binomialfördelningen Hypergeometriska fördelningen Poisson fördelningen
RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter