Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro Norrtälje kommun, Stockholms län Vägplan Projektnummer: Yta för bild

2 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Sundbyberg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådsunderlag, vägplan väg 282, ny gång- och cykelväg i Edsbro, Norrtälje kommun, Stockholms län Författare: Sara Hård, WSP Dokumentdatum: Ärendenummer: 2014/88762 Version: 1 Kontaktperson: Åsa Dolk, tel: , e-post: asa.dolk@trafikverket.se

3 Innehåll 1. BAKGRUND OCH INLEDNING 5 2. PROJEKTMÅL 5 3. ÅTGÄRDSVALSSTUDIE (ELLER MOTSVARANDE) 5 4. PLANPROCESSEN 6 5. FUNKTIONSANALYS Befintligt gång- och cykelvägnät Målpunkter Tillgänglighet Trafik Problembild 8 6. ÅTGÄRDSFÖRSLAG 8 7. UTVECKLING OCH KOMMUNALA MARKANVÄNDNINGS- OCH INFRASTRUKTURPLANER EDSBRO Detaljplaner eller liknande Program för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Norrtälje kommun Program för utbyggnad av cykelvägar i Norrtälje kommun FÖRUTSÄTTNINGAR Service och bebyggelse Kulturmiljö Vatten Grundvatten Ytvatten Strandskydd Markavvattningsföretag Förorenade områden Byggnadstekniska förutsättningar 15

4 9. TÄNKBARA KONSEKVENSER OCH EFFEKTER Trafik Miljö, hälsa och övrigt Gemensamt för båda alternativen Alternativ södra sidan Alternativ norra sidan SAMRÅD OCH FORTSATT ARBETE Steg 1 (här befinner vi oss) Steg REFERENSER 18

5 1. Bakgrund och inledning Denna vägplan upprättas på grund av att det finns ett behov för barn och ungdomar att på ett säkert sätt röra sig mellan tätorten Edsbro och idrottsanläggningen vid Lummevi, i Norrtälje kommun, Stockholms län. I Figur 1 syns Edsbro samhälle och Lummevi idrottsplats. Idag saknar fotgängare och cyklister ett avgränsat utrymme längs med väg 282. En gång- och cykelbana ska ge oskyddade trafikanter bättre tillgänglighet och öka trafiksäkerheten för gående, cyklister och bilister. Lummevi idrottsplats Väg 282 Edsbro samhälle Figur 1. I figuren syns Edsbro samhälle, Lummevi idrottsplats och väg Projektmål Målet med projektet är: - Främja den regionala utvecklingen - Förbättra förutsättningar för att gå eller cykla - Medverka till nollvisionen genom god trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. - Barn och ungdomar ska på ett säkert sätt kunna röra sig mellan tätorten Edsbro och idrottsanläggningen vid Lummevi 3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier. Syftet med en förberedande studie är att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. Förslag till åtgärder i transportsystemet analyseras enligt den s.k. fyrstegs-

6 principen som är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Fyrstegsprincipen omfattar följande steg: 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt. 2. Optimera Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I det här fallet kan kravet på åtgärdsvalsstudie anses vara tillgodosett genom att Trafikverket valt att ta fram en vägplan för utbyggnad av gång- och cykelväg i enlighet med kommunens program för utbyggnad av cykelvägar i Norrtälje kommun. Detta projekt omfattar åtgärder enligt steg 3 eller 4 i fyrstegsprincipen, d.v.s. att en ny gång- och cykelväg byggs längs med befintlig väg Planprocessen Den 1 januari 2013 infördes ändringar i Väglagen (1971:948) och Lag om byggande av järnväg (1995:1649). Det innebär bland annat att den fysiska planeringen av transportinfrastruktur sker i en sammanhållen planeringsprocess. Planläggning av väg- och järnvägsbyggande följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:954) och lag (1995:1649) om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och till miljölagstiftningen. Processen innebär att planläggningen av vägar och järnvägar förankras bland annat i kommunernas planering och att de som berörs i olika processteg får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under processen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och utformning. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. De handlingar som ska tas fram kommer successivt att bli mer detaljerade. För att underlätta kommunikationen och för att man ska veta var i processen man befinner sig, har Trafikverket identifierat fyra statusbegrepp för väg- och järnvägsplanen. Statusbegreppen är: Samrådsunderlag (denna vägplan har för närvarande denna status) Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling

7 I Figur 2 beskrivs kortfattat vilket arbete varje statusbegrepp omfattar. Här befinner vi oss nu Vägplan Samrådsunderlag Underlag tas fram, bearbetas analyseras och leder fram till länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Samrådshandling** Planen utformas, MKB och lokaliseringsalternativ vid behov. Pågår fram till att planen ska kungöras och granskas. Granskningshandling* Planförslaget kungörs och möjliggörs för granskning. Fastställelsehandling Planen skickas för fastställelse. Figur 2. I figuren syns hur en vägplan går från statusbegreppet samrådsunderlag till fastställelsehandling. I figuren beskrivs kortfattat vilket arbete respektive underlag/handling omfattar (Trafikverket 2014). Möjlighet att påverka vägplanens innehåll finns under hela planprocessen. Samråd genomförs parallellt med framtagandet av samrådsunderlag och samrådshandling. Granskningshandlingen kungörs och möjliggörs för granskning och under granskningstiden finns möjlighet att lämna synpunkter. När fastställelsebeslut meddelats finns möjlighet att överklaga beslutet (Trafikverket 2014). 5. Funktionsanalys 5.1. Befintligt gång- och cykelvägnät Gång- och cykelväg finns längs med väg 282 från Brokullavägens anslutning till väg 282 och in mot centrum. Gång- och cykelvägen fortsätter längs med väg 280 och genom centrum finns en separat gång- och cykelbana. Från rondellen fram till skolan och från skolan söderut mot bruksbebyggelsen finns cykelstråk som delvis går på lokalgatunätet. Den gamla banvallen söderut från rondellen används även som promenad- och cykelstråk, främst för det rörliga friluftslivet (Norrtälje kommun 2004). Se Figur Målpunkter Målpunkter inom utredningsområdet bedöms vara: - Bostadsområden - Lummevi idrottsplats - Edsbro skola och samhälle Målpunkterna syns i Figur 3.

8 Lummevi idrottsplats Väg 282 Edsbro samhälle och skola Figur 3. I figuren syns Lummevi idrottsplats, bostadsområden, Edsbro samhälle och skola, väg 282 och dess närområde Tillgänglighet Tillgängligheten mellan målpunkterna Edsbro skola och samhälle, bostadsområden och Lummevi idrottsplats är mindre god eftersom gång- och cykelväg saknas från Brokullavägen till idrottsplatsen. Gång- och cykeltrafik på denna sträcka blandas med biltrafiken på väg Trafik Trafikmängden uppgår enligt Trafikverkets mätningar till 2260 ÅDT (årsmedelsdygnstrafik), varav 230 var lastbilar Problembild Fotgängare och cyklister saknar ett avgränsat utrymme längs med väg 282 från Brokullavägen till Lummevi idrottsplats. Gång- och cykeltrafik blandas med biltrafik på vägen vilket leder till brister i trafiksäkerhet för både gång- och cykeltrafik och biltrafik. 6. Åtgärdsförslag Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg från Brokullavägen fram till Lummevi idrottsplats. Trafikverket föreslår att den nya gång- och cykelvägen dras längs med väg 282 på den södra eller norra sidan av väg 282. Åtgärdsförslagen syns i Figur 4. Detaljerat förslag på utformning kommer i ett senare skede efter att beslut om att fortsätta utreda södra eller norra sidan tagits.

9 Figur 4. I figuren syns de två alternativ till ny gång- och cykelväg som föreslås. 7. Utveckling och kommunala markanvändningsoch infrastrukturplaner i Edsbro Edsbro är en tätort med en mantalsskriven befolkning på 550 personer. Samhället omfattar 160 bebodda fastigheter, både flerbostadshus och villabebyggelse. Fördjupning av översiktsplanen antogs 1995 och möjliggör utbyggnad med ytterligare 120 bostäder (Norrtälje kommun 2011). Kommunens översiktsplan anger att Edsbro ligger inom ett utvecklingsstråk med goda pendlingsmöjligheter. Kommunen anger även i översiktsplanen att med utgångspunkt i olika stråk ska mindre orter och livskraftig landsbygd göras mer tillgängliga och förutsättningarna för tillväxt stärkas (Norrtälje kommun 2013) Detaljplaner eller liknande Flera detaljplaner finns i Edsbro. En byggnadsplan från 1968 kan komma att beröras av denna vägplan. Byggnadsplanen omfattar ett område norr om och i direkt anslutning till väg 282, runt Brokullavägen. Området närmast väg 282 från Brokullavägen västerut anges i byggnadsplanen som park eller plantering. En byggnadsplan är en äldre typ av plan som tillkom före plan- och bygglagens tillkomst (1987). Byggnadsplaner gäller idag som planoch bygglagens detaljplan. Se byggnadsplanekarta i Figur 5.

10 Figur 5. I figuren syns den byggnadsplan från 1968 som kan komma att beröras av denna vägplan Program för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Norrtälje kommun Kommunens program för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp anger en utbyggnad av verksamhetsområden i två etapper i Edsbro, varav den första etappen avsågs genomföras år 2014, se Figur 6 (Norrtälje kommun 2011). I nuläget informerar kommunen dock om att expansionen i Edsbro inte är tillräckligt aktuellt för att prioriteras. Utbyggnaden kommer att ske i den takt exploateringar tillkommer i området (Norrtälje kommun 2014). Figur 6. I figuren syns kommunens plan för utbyggnad av VA i två etapper (Norrtälje kommun 2011).

11 7.3. Program för utbyggnad av cykelvägar i Norrtälje kommun I Norrtälje kommuns program för utbyggnad av cykelvägar inom kommunen anges att de viktigaste behoven i Edsbro är en cykelbana utmed väg 282 från Brogärde till idrottsplatsen Lummevi samt en förlängning av cykelbanan österut utmed väg 280. På lite längre sikt, när det tänkta bostadsområdet mellan väg 280 och Kyrksjön byggs ut, bör banvallen österut från skolan utnyttjas som cykelstråk. I Figur 7 syns befintliga gång- och cykelvägar/stråk samt behov av nya cykelstråk (Norrtälje kommun 2004). Figur 7. I figuren syns ett utdrag ur Norrtälje kommuns program för utbyggnad av cykelvägar. Befintliga huvudstråk för cykeltrafik är markerade med grön linje, sekundära cykelvägar med gul linje och behov av cykelstråk med röd linje. 8. Förutsättningar 8.1. Service och bebyggelse I Edsbro finns följande service (Norrtälje kommun 2013): - Två förskolor - Grundskola - Vårdcentral - Bibliotek - Post - Livsmedel - Apotek - Systembolag Från Brokullavägen längs med väg 282 och västerut till Lummevi idrottsplats finns befintligt bostadsområde på norra sidan väg 282 runt Brokullavägen och Lötenvägen. Mellan Brokullavägens anslutning till väg 282 och Lummevi idrottsplats finns bostadshus på båda sidor väg 282. Befintlig bebyggelse syns i Figur 3 och Figur 4.

12 8.2. Kulturmiljö Edsbro är ett industrisamhälle med anor från 1600-talet. En masugnsruin och andra bruksbyggnader vittnar om en svunnen storhetstid. Till miljön hör också en medeltidskyrka med ovanliga väggmålningar (Stockholms läns museum 2014). I närheten av de båda alternativa åtgärdsförslagen finns flera kända kulturhistoriska lämningar. Se Figur 8. Slut Start Figur 8. I figuren syns kända kulturhistoriska lämningar i närheten av berörd sträcka av väg Vatten Grundvatten En grundvattenförekomst finns i närheten av utredningsområdet. Grundvattenförekomsten, Edsbroåsen, omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten beslutade år 2009 (Vatteninformationssytem Sverige 2014). Edsbroåsens MKN Kemisk status: God kemisk status 2015 Kvantitativ status: God kvantitativ status Ett kommunalt vattenverk finns i Edsbro som tar sitt vatten från grundvattenförekomsten Edsbroåsen. Åtgärdsförslagen ligger delvis inom grundvattentäkternas vattenskyddsområde. Se Figur Ytvatten Inom eller i närheten av utredningsområdet finns sjön Sottern och dess utlopp för vilka det finns miljökvalitetsnormer (MKN) beslutade år Ett vattendrag som ansluter till Sotterns utlopp korsar väg 282 inom utredningsområdet. Sotterns utlopp mynnar Edsbro

13 kyrksjö för vilken det finns preliminära miljökvalitetsnormer för år 2015 (Vatteninformationssytem Sverige 2014) Sotterns (SE ) beslutade MKN Ekologisk status: Måttlig Kemisk status (exklusive kvicksilver): God Sottern har enligt Länsstyrelsen en hög totalkväve- och totalfosforhalt (Norrtälje kommun 2011). Edsbro kyrksjös (SE ) preliminära MKN Ekologisk status: Måttlig Kemisk status (exklusive kvicksilver): God 8.4. Strandskydd Sottern och dess utlopp samt det vattendrag som korsar väg 282 omfattas av generellt strandskydd på 100 meter. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten Markavvattningsföretag Ett markavvattningsföretag finns söder om väg 282 (AB_23_0119). Markavvattningsföretaget bildades år 1911 och dess syfte är att sänka vattennivån i sjöarna Närdingen, Sottern och Lillsjön. Ett markavvattningsföretag är en vattensamfällighet som bildats genom förrättning och är rättsligt gällande. Det innebär att de sträckningar, djup och vattennivåer som angivits för exempelvis diken gäller med samma rätt som en vattendom. Vid förrättningen fastslogs även vilka fastigheter som skulle delta i företaget och med hur stor andel (båtnadsområde). Denna andel motsvarar den förbättring i brukningsbarhet som fastigheten har fått genom dikningen. Fastigheterna i torrläggningsföretaget har ett gemensamt ansvar för att underhålla de diken som omfattas av företaget. Kostnaderna för underhåll och dylikt fördelas i enlighet med andelstalen. Torrläggningsföretaget kan ställas till svars för eventuella skador orsakat av bristande underhåll (Länsstyrelsen Stockholm 2014). Markavvattningsföretagets båtnadsområde syns i Figur 9.

14 Slut Start Figur 9. I figuren syns sjön Sottern och dess utlopp, vattendraget som korsar väg 282, vattenskyddsområdet för Edsbro vattentäkt och båtnadsområdet för ett markavvattningsföretag Förorenade områden Söder om och i direkt anslutning till väg 282 finns ett potentiellt förorenat område, en industrideponi. Se Figur 10. Figur 10. I figuren syns ett identifierat potentiellt förorenat område som finns i direkt anslutning till väg 282 inom utredningsområdet.

15 8.7. Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska undersökningar pågår för närvarande. 9. Tänkbara konsekvenser och effekter 9.1. Trafik En ny gång- och cykelväg på sträckan bedöms inte påverka biltrafikmängden på väg 282 i större utsträckning. En liten minskning kan antas om denna vägplan genomförs, eftersom barn- och ungdomar kan tänkas cykla till Lummevi idrottsplats istället för att bli skjutsade med bil. Gång- och cykeltrafiken bedöms kunna öka i större utsträckning längs med sträckan. Trafiksäkerheten, framkomligheten och trafikantkomforten bedöms öka för gång- och cykeltrafik och biltrafik om denna vägplan genomförs eftersom gång- och cykeltrafik längs med sträckan då inte längre blandas med biltrafiken på väg 282. Trafikanternas fordonskostnader blir i princip oförändrade. Möjligen kan enstaka trafikanter, som övergår till att gå eller cykla, minska sina kostnader då användning av cykel är betydligt billigare än användning av bil. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Det krävs också andra typer av arbetsmaskiner för att sköta driften av en gång-och cykelväg. Tänkbara konsekvenser och effekter för trafiken bedöms vara de samma för alternativ södra och norra sidan Miljö, hälsa och övrigt Gemensamt för båda alternativen Genomförandet av denna vägplan ger förutsättningar för en ökad andel gång- och cykeltrafik mellan Edsbro samhälle och Lummevi idrottsplats. Biltrafiken kan minska något vilket ger mindre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Det ger även förutsättningar för ökad vardagsmotion vilket är bra för den allmänna folkhälsan. Den östra delen av både det södra och det norra alternativet ligger inom vattenskyddsområdet för Edsbro vattentäkt. Anläggande av ny gång- och cykelväg bedöms kunna ske utan påverkan på vattentäkten om nödvändiga anpassningar och skyddsåtgärder vidtas. Planerad ny gång- och cykelväg korsar ett vattendrag. Anläggande av vägar över vattendrag innebär alltid att det finns risk för grumling i det vattendrag som korsas. Grumling kan påverka livsvillkoren för växter och djur i vattnet. Anpassningar och skyddsåtgärder ska genomföras under byggtiden för att undvika grumling, varvid risken för påverkan på vattenlevande växter och djur minskar. Planerad gång- och cykelväg berör strandskyddat område. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Anläggande av gång- och cykelväg längs med väg 282 bedöms inte påverka strandskyddets syften om nödvändiga anpassningar och åtgärder genomförs (t.ex. att trumma under väg läggs så att vandringshinder för vattenlevande växter och djur inte uppstår och arbetena utförs så att risk för grumling minimeras).

16 Byggarbetet medför störningar för närboende i form av vibrationer, buller, damning och utsläpp av avgaser från arbetsmaskiner och fordon. Anpassningar och skyddsåtgärder ska vidtas under byggarbetet för att undvika eller minska störningarna för närboende Alternativ södra sidan Konsekvenser eller effekter som bedöms kunna uppkomma i samband med genomförandet av alternativ södra sidan är: - Risk för spridning av föroreningar till mark och grundvatten vid schaktning i det potentiellt förorenade området söder om vägen. Det finns också risk för spridning av föroreningar i samband med hantering av eventuellt förorenade schaktmassor. - En fornlämning i form av en stensättning söder om vägen kan komma att påverkas av planerad gång- och cykelväg om beslut tas om att gång- och cykelvägen ska planeras till södra sidan av väg 282. Eventuell påverkan beror på detaljutformning av gång- och cykelvägen samt fornlämningens exakta läge. - Alternativ södra sidan ligger inom ett båtnadsområde för ett markavvattningsföretag. Utredning av markavvattningsföretaget och påverkan av planerad ny gång- och cykelväg krävs om alternativ södra sidan väljs. Eventuellt kan omprövning av markavvattningsföretaget komma att krävas i mark- och miljödomstolen Alternativ norra sidan Konsekvenser eller effekter som bedöms kunna uppkomma i samband med genomförandet av alternativ norra sidan är: - På den norra sidan av väg 282 finns en byggnadsplan som berörs av åtgärdsförslaget norra sidan, marken närmast väg 282 är i planen angiven som park eller plantering. En ny gång- och cykelväg längs med norra sidan av väg 282 kan komma att kräva ändring av planen eller ses som en mindre avvikelse från byggnadsplanen. 10. Samråd och fortsatt arbete Samråd planeras genomföras i två steg under processen med att ta fram vägplanen: Steg 1 (här befinner vi oss) - Länsstyrelsen - Kommunen - Enskilda särskilt berörda (markägare som kan bli berörda) Beslut om betydande miljöpåverkan Steg 2 - Länsstyrelsen - Kommunen - Enskilda särskilt berörda (markägare som kan bli berörda)

17 - Barnkonsekvensanalys (Edsbro skola och Idrottsföreningar som nyttjar Lummevi idrottsplats) - Kollektivtrafiken - Berörd allmänhet Samråd steg 1 (nov, 2014) Samråd steg 2 (våren, 2015) Fastställelseprövning (våren, 2016) Beslut om betydande miljöpåverkan (våren, 2015) Granskning (hösten, 2015) Detta samrådsunderlag kommer att skickas till länsstyrelsen som fattar beslut om de föreslagna åtgärderna kan medföra betydande miljöpåverkan. Synpunkter som inkommer under samrådstiden kommer att bifogas samrådsunderlaget. Ett beslut om betydande miljöpåverkan betyder att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Om länsstyrelsen beslutar att projektet inte kan medföra betydande miljöpåverkan ska inte någon formell MKB upprättas. I nästa skede ska då istället en miljöbeskrivning innehållande uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljö upprättas. Parallellt med miljöarbetet görs en mer detaljerad utformning av förslaget. Miljöbeskrivningen och detaljutformningen ställs sedan samman till en samrådshandling och samråd genomförs med enskilda särskilt berörda, Norrtälje kommun, Länsstyrelsen Stockholm, kollektivtrafiken, och berörd allmänhet. En barnkonsekvensanalys kommer även att genomföras i detta skede. Efter dessa ytterligare samråd kompletteras vägplanen med inkomna synpunkter och eventuella ändringar genomförs. Samrådshandlingen ändrar sedan status till granskningshandling. Granskningshandlingen kungörs och möjliggörs för granskning och under granskningstiden finns möjlighet att lämna synpunkter. Efter granskningen kompletteras vägplanen med inkomna synpunkter och eventuella ändringar. Vägplanen ändrar därefter status till fastställelsehandling och sänds in för fastställelseprövning. När fastställelsebeslut meddelats finns möjlighet att överklaga beslutet. Se även Figur 2.

18 11. Referenser Länsstyrelsen Stockholm 2014, Norrtälje kommun 2004, Program för utbyggnad av cykelvägar i Norrtälje kommun, antagen av kommunfullmäktige Norrtälje kommun 2011, Uppdatering av cykelvägsprogram, diarienr , diarieplanbeteckn. 312 Norrtälje kommun 2011, Program för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp Norrtälje kommun 2013, Översiktsplan 2040 Norrtälje kommun 2014, Vatteninformationssystem Sverige 2014, Trafikverket 2014, Planläggning av vägar och järnvägar Stockholms läns museum 2014,

19 Trafikverket, Sundbyberg TELEFON: , TEXTTELEFON: