Väg 282 ny gång- och cykelväg Edsbro GRANSKNINGSHANDLING. Norrtälje kommun, Stockholms län

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 282 ny gång- och cykelväg Edsbro Norrtälje kommun, Stockholms län Vägplanbeskrivning Rev Projektnummer: Yta för bild OBS!! denna mall är urklippt ur rapporten för Planläggning av vägar och järnvägar avsnitt 9.3 Vägplan och järnvägsplan och beskrivningen måste anpassas till projektet

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Sundbyberg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Granskningshandling, Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro, Norrtälje kommun, Stockholms län Författare: Lina Westerlund, WSP Dokumentdatum: Ärendenummer: 2014/88762 Version: 1 Kontaktperson: Åsa Dolk, tel: , e-post: asa.dolk@trafikverket.se

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Planläggningsprocessen Bakgrund Mål Tidigare utredningar MILJÖBESKRIVNING Avgränsningar Metoder, osäkerheter och miljökompetens FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet och staden Miljö och hälsa Markanvändning Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Övriga beslutade hänsyns- och försiktighetsmått 27

4 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Åtgärder som undantas från förbud eller skyldigheter Samhällsekonomisk bedömning Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Möjligheter att nå miljökvalitetsmålen ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN Hänsynsregler Bedömning av påverkan på möjligheten att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas Hushållning med mark- och vattenresurser MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE Tillstånd och dispenser 37 Miljöbalken 37 Kulturminneslagen Uppföljning och kontroll GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 41

5

6 1. Sammanfattning Edsbro samhälle är beläget inom Norrtälje kommuns geografiska område. Det finns ett behov för barn och ungdomar att på ett säkert sätt röra sig mellan tätorten Edsbro och idrottsanläggningen vid Lummevi. Idag saknar fotgängare och cyklister ett avgränsat utrymme längs den aktuella sträckan. Vägen trafikeras av i genomsnitt cirka 2500 fordon per dygn. Utredningsområdet berör en ca 1,8 kilometer lång sträcka av väg 282 och sträcker sig från Lummevi idrottsplats till anslutningen med Brokullavägen. Den planerade gång- och cykelvägen förläggs längs väg 282s södra sida och sträcker sig över jordbruksmark, skogsmark och tomter och mindre vägar. Jorden består av mulljord underlagrad av lera och sand inom den största delen av sträckan. På den östra delen av sträckan förekommer partier (totalt ca m) där jorden på ca 0,5-5 m består av mycket lös lera. En miljöbeskrivningen har tagits fram för projektet vilken är inriktad på de miljökonsekvenser som vägplanen kan ge upphov till och som bedöms vara av störst betydelse. De miljöaspekter som har beaktats i det här projektet är vattenmiljö, rekreation och friluftsliv, boendemiljö och hälsa, kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö samt föroreningar i mark. Trafiksäkerheten, framkomligheten och trafikantkomforten bedöms öka för gång- och cykeltrafik och biltrafik om denna vägplan genomförs eftersom gång- och cykeltrafik längs med sträckan då inte längre blandas med biltrafiken på väg 282. Tillgängligheten till målpunkter såsom bostäder, förskola, busshållsplatser och Lummevi idrottsplats ökar. Föreslagen gång- och cykelväg bedöms ligga i linje med det Norrtälje kommuns program för utbyggnad av cykelvägar inom kommunen där det anges att en cykelbana utmed väg 282 från Brogärde till idrottsplatsen Lummevi är proiriterad. Gång- och cykelvägen blir 3 m bred och läggs med en avgränsning ifrån väg 282 i form av ett avvattningsdike där så är möjligt längs med hela sträckan. För att undvika alltför stora markintrång läggs den dock dikt an vägen, avskiljd endast med kantsten, på vissa sträckor. Plan och profilstandard följer Trafikverkets och Sveriges Kommuner och Landstings regler Vägar och gators utformning (VGU) från Gång- och cykelvägen beläggs med asfalt. Korsningar och anslutningar anpassas till befintliga förhållanden. Dagvatten från gång- och cykelbanan planeras omhändertas i diken på samma sätt som det dagvatten som uppstår på väg 282 tas om hand idag. Med implementering av föreslagna skyddsåtgärder samt vidtagande av rekommenderade försiktighetsmått bedöms planförslaget medföra en förbättring avseende boendemiljö och hälsa samt rekreation och friluftsliv. Fortsatta undersökningar respektive uppföljning under byggskedet krävs för att se till att minimera risker som kan uppkomma avseende vattenmiljö, förorenade områden, landskapsbild och kulturmiljö.

7 Planerade åtgärder bedöms medverka till det transportpolitiska målet avseende funktion eftersom den nya gång- och cykelvägens utformning och funktion bidrar till en ökad tillgänglighet. Sammantaget bedöms planerade åtgärder även ligga i linje med hänsynsmålet. För miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bedöms förutsättningarna för att tätorten ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö bli större med planerade åtgärder. Förslaget ligger även i linje med målen avseende Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft eftersom planerade åtgärder bedöms medföra en viss minskning av biltrafiken längs aktuell sträcka. För målen Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt växt- och djurliv bedöms möjligheten att nå målen inte påverkas varken positivt eller negativt i och med att planförslaget genomförs eftersom aktuell utveckling sker längs en befintlig vägsträcka och planerade åtgärder ska genomföras med vissa skyddsåtgärder och försiktighetsmått.

8 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Planläggningsprocessen Allmänt Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen, se figur 1, utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Här befinner vi oss nu Figur 1. Planläggningsprocessen. Denna vägplanebeskrivning är en del av granskningshandlingen Projektets planläggning Ett samrådsunderlag togs fram under hösten 2014 av Trafikverket. Länsstyrelsens beslutade med samrådsunderlaget som grund att detta projekt inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan

9 Under våren 2015 togs en samrådshandling fram och samråd hölls med allmänheten och myndigheter. Samtliga samråd som hållits framgår av samrådsredogörelsen tillhörande projektet Bakgrund Det finns ett behov för barn och ungdomar att på ett säkert sätt röra sig mellan tätorten Edsbro och idrottsanläggningen vid Lummevi. Idag saknar fotgängare och cyklister ett avgränsat utrymme längs den aktuella sträckan. Vägen trafikeras av i genomsnitt cirka 2500 fordon per dygn. En gång- och cykelbana ska ge oskyddade trafikanter bättre tillgänglighet och öka trafiksäkerheten för gående, cyklister och bilister. Edsbro samhälle är beläget inom Norrtälje kommuns geografiska område. Orten ligger ca 2 mil nordväst om Norrtälje tätort och har en folkmängd på cirka 500 invånare. Utredningsområdet berör en ca 1,8 kilometer lång sträcka av väg 282 och sträcker sig från Lummevi idrottsplats till anslutningen med Brokullavägen, se figur 2. Vägens omgivning utgörs av landsbygdsmiljö. Planförslaget omfattar en ny gång- och cykelväg från Lummevi idrottsplats fram till Brokullavägen. Lummevi idrottsplats Brokullavägen Figur 2. Utredningsområdet för planerade åtgärder 2.3. Mål Transportpolitiska mål I maj 2009 antog riksdagen regeringens förslag i proposition (2008/09:93) Mål för framtidens resor och transporter. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

10 utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa Projektmål Målen med projektet är: - Främja den regionala utvecklingen - Förbättra förutsättningar för att gå eller cykla - Medverka till nollvisionen genom god trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. - Barn och ungdomar ska på ett säkert sätt kunna röra sig mellan tätorten Edsbro och idrottsanläggningen vid Lummevi - Trafiksäkra anläggningen för rekreation och turism cykling Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. Arbete för att nå målen bedrivs främst inom offentlig sektor, näringsliv och intresseorganisationer. Generationsmålet inom miljömålssystemet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation. Länsstyrelsen i Stokholms län har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. De arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och miljön ska bli bättre. De följer också upp hur miljöarbetet går. De miljömål som bedöms vara relevanta i miljöbedömningen av planerad gång- och cykelväg är framför allt Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet, Frisk luft, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv Tidigare utredningar Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier. Syftet med en förberedande studie är att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. Förslag till åtgärder i transportsystemet analyseras enligt den s.k. fyrstegs-

11 principen som är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Fyrstegsprincipen omfattar följande steg: 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt. 2. Optimera Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I det här fallet kan kravet på åtgärdsvalsstudie anses vara tillgodosett genom att Trafikverket valt att ta fram en vägplan för utbyggnad av gång- och cykelväg i enlighet med kommunens program för utbyggnad av cykelvägar i Norrtälje kommun. Detta projekt omfattar åtgärder enligt steg 3 eller 4 i fyrstegsprincipen, d.v.s. att en ny gång- och cykelväg byggs längs med befintlig väg Miljöbeskrivning Länsstyrelsen i Stockholm beslutade att projektet inte medför betydande miljöpåverkan, och därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Vägplanen omfattar istället en miljöbeskrivning som beskriver förutsebar påverkan på människors hälsa och miljön. Under kapitel 3 framgår hur omfattningen av miljöbeskrivningen gjorts samt metoder för genomförandet av bedömningen. Under kapitel 4 finns de förutsättningar som bedömningen utgått ifrån. I kapitel 5 görs en sammanställning av vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som miljöbedömningen kommit fram till behövs för genomförande av föreslagna åtgärder ska minimera negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Vissa effekter och konsekvenser kommer, trots vidtagande av föreslagna åtgärder, att uppstå på grund av de åtgärder som föreslås, dessa framgår av kapitel 6.

12 3.1. Avgränsningar Miljöbeskrivningen är inriktad på de miljökonsekvenser som vägplanen kan ge upphov till och som bedöms vara av störst betydelse. De miljöaspekter som har beaktats i det här projektet är: Vattenmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö och hälsa Kulturmiljö Landskapsbild Naturmiljö Föroreningar i mark En aspekt beskrivs i de flesta fall som en händelsekedja: förutsättningar (nuläge) effekter (en neutral bedömning av vilken följd för respektive område som förväntad påverkan kan leda till) och konsekvenser (verksamhetsutövarens värdering av de effekter som förväntas uppstå) skadeförebyggande åtgärder (i förekommande fall förslag till möjliga/rimliga åtgärder som kan begränsa störningen). Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Miljöbeskrivningen beskriver konsekvenserna på miljön när föreslagna åtgärder är genomförda från öppningsår till prognosåret Miljöbedömningen behandlar de aspekter som bedöms viktigast utifrån de värden som finns och de åtgärder som planeras. För den planerade gång- och cykelvägen har avgränsningar gjorts vad gäller utredningar av buller, detta på grund av att gc-vägen inte medför högre bullernivåer utan istället kan medföra mindre biltrafik och mindre buller. Buller kan dock uppkomma under byggtiden Metoder, osäkerheter och miljökompetens Miljöbeskrivningen avser att belysa de positiva samt negativa effekter som den planerade gång- och cykelvägen kan medföra. Arbetet med att ta fram miljöbeskrivningen har genomförts i enlighet med befintlig lagstiftning. Framtagande av denna miljöbeskrivning har skett i en projektgrupp av konsulter med kunskap om miljöfrågor, planering och projektering av vägar samt i samråd med beställare och teknikstöd hos Trafikverket. Miljöfrågor är också diskuterade vid informationsmöte med allmänheten och samråd med länsstyrelsen. För bedömning av effekter och konsekvenser har befintligt underlag använts. Några projektspecifika utredningar har också genomförts i syfte att bedöma planerade åtgärders påverkan på människors hälsa och miljön. I de fall då bedömningen har kunnat baseras på gällande riktvärden eller normer har en sådan jämförelse gjorts. Miljöbeskriviningen genomförs utifrån bedömningar om en framtida situation. Eftersom framtiden är okänd

13 finns det i bedömningarna en viss osäkerhet. Det är också osäkert om all information som behövs för en korrekt bedömning av konsekvenser har varit tillgänglig. 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 282, mellan Edsbro samhälle och idrottsplatsen i Lummevi, löper genom landsbygdsmiljö med direktutfarter från fastigheter och korsningar med anslutning till Brokullavägen och den enskilda vägen till Bro. Väg 282 har en total vägbredd på ca 6,5 meter, uppdelat på två körbanor på ca 3 meter per körbana, två vägrenar och stödremsor på 0,25 meter. Väg 282 har målade vägmarkeringar såsom kantlinjer som anger körbanans yttre gräns och varningslinjer, vilket tyder på otillfredsställande sikt-/trafikförhållanden och det är olämpligt att överskrida linjen. Belysningstolpar finns på vägens norra sida från korsningen med Brokullavägen och öster ut mot Edsbro samhälle. Vid korsningen med Brokullavägen är väg 282 breddad och försedd med mittrefug och övergångsställe. Hastighetsbegränsningen på del av väg 282, mellan Lummevi och till strax före anslutningen med Brokullavägen är 60 km/h. Målpunkter inom utredningsområdet bedöms vara bostadsområden, Lummevi idrottsplats samt Edsbro skola och samhälle. Tillgängligheten mellan målpunkterna är mindre god eftersom gång- och cykelväg saknas från Brokullavägen till idrottsplatsen. Fotgängare och cyklister saknar ett avgränsat utrymme längs med väg 282 från Brokullavägen till Lummevi idrottsplats. Gång- och cykeltrafik blandas med biltrafik på vägen vilket leder till brister i trafiksäkerhet för både gång- och cykeltrafik och biltrafik. Vägutrymmet är smalt och bilisterna håller hög hastighet, ofta högre än den tillåtna. Flera busshållplatser ligger utmed sträckan där både bussar i linjetrafik och skolskjutsar angör. Hållplatserna används av barn och ungdomar vilket medför att de vistas på och intill vägbanan samt dike/slänt inom vägområdet Trafik och användargrupper Trafikmängder Trafikmängden på väg 282 uppgår enligt Trafikverkets mätningar år 2014 till 2491 fordon/dygn (årsmedelsdygnstrafik), varav 248 utgörs av tung trafik. 1 Vägen angörs även av lantbruksfordon som kan vara både breda och tunga, exempelvis skördetröska på väg till och från åkermarker Oskyddade trafikanter Gång- och cykeltrafik på aktuell sträcka blandas med biltrafiken på väg 282. Österut från korsningen med Brokullavägen fram till cirkulationsplatsen väg 282/väg 280 löper en gång- och cykelbana på vägens norra sida. Banan har kantstöd, är belyst och 1 Uppgift hämtad från den nationella vägdatabasen NVDB

14 sträcker sig sammanhängande vidare genom Edsbro centrum. Banan är gemensam för gående och cyklister. Den gamla banvallen söderut från rondellen används även som promenad- och cykelstråk, främst för det rörliga friluftslivet. Barnkonsekvensanalys Inom projektet har en Barnkonsekvensanalys (BKA) genomförts under Nedan sammanfattas information som framkommit i BKAn. BKAn finns bifogad till denna planbeskrivning och i den framgår ytterligare kring hur analysen genomförts m.m. Inom analysen har en enkät fyllts i av barn i årskurs 3-6 på Edsbro skola. Av den framkom bland annat följande: Få elever rör sig på egen hand längs den del av väg 282 som saknar trottoar på väg till och från skolan. På fritiden är det lite mer oklart hur många som går eller cyklar längs väg 282. I de lägre årskurserna är det troligen så att barnen på egen hand tar sig till aktiviteter som ligger nära hemmet eller skolan och blir skjutsade eller tar bussen om de ska förflytta sig längre sträckor. När barnen fritt får beskriva om det är några platser som känns otrygga vid väg 282 så är beskrivningarna samstämmiga; bilisterna kör för fort, vägen är smal, det saknas trottoar och belysning. Barnen har en tydlig uppfattning av hur trafikmiljön är längs vägen, trots att få verkar röra sig där dagligen. Tydligt är att många av barnen uppfattar trafikmiljön längs väg 282 som farlig och troligt är att de hindras i sin rörelsefrihet av detta. Många blir skjutsade eller åker buss längs vägen istället för att gå eller cykla. Gruppintervjuer genomfördes också inom BKAn och en sammantagen bedömning utifrån intervjuerna är att en ny belyst gång- och cykelväg önskas i Edsbro. En gång- och cykelväg skulle upplevas tryggt och säkert samt bidra till att fler väljer att gå och cykla mellan samhället i Edsbro och Lummevi Kollektivtrafik Inom utredningsområdet finns fyra busshållplatser längs väg 282; Idrottsplatsen Edsbro, Billsta, Gärsta och Edsbro Skogsvägen. Ingen av dessa hållplatser är väderskyddade. Bussfickor saknas vid vissa hållplatser. Hållplatserna trafikeras av linje 808 (Norrtälje Knutby) samt av skolbusstrafik Farligt gods Väg 282 är föreskriven som en väg med bärighetsklass 1 (BK1) och tung trafik får föras på vägen i genomfart. Mellan Edsbro och Knutby i Uppsala län är väg 282 en sekundär transportväg för farligt gods, vilket innebär att transporter med farligt gods inte ska använda vägen för genomfart Olycksstatisktik längs väg 282 Underlag för olycksrapporterad statistik för väg 282, mellan Uppsala läns gräns och väg 280 i Edsbro, har tagits fram för tiden från STRADA 2. Uttagen har 2 Swedish Traffic Accident Data Acquisition, STRADA är ett nationellt informationssystem om skador

15 tagits från hela databasen och avser polis- och/eller sjukvårdsrapporterade olyckor. Totalt är sex olyckor rapporterade, varav fem har inträffat på vägsträckan mellan cirkulationplatsen väg 282/väg 280 i Edsbro och idrottsplatsen i Lummevi. Olyckorna inträffade under år 2006 (1 st), 2007 (1 st), 2012 (1 st) och 2014 (2 st). Olyckornas svårighetsgrad har inrapporterats som en dödsolycka (2007), en måttlig olycka 3 vid busshållplats (2014) och tre stycken lindriga olyckor. I två av totalt fem inrapporterade olyckor på sträckan var barn och ungdom inblandade som oskyddade trafikanter. Antal olyckor är inte detsamma som antal personer som är inblandade. I de fem registrerade olyckorna var det totalt åtta personer inblandade. Två av dessa olyckor bedöms, enligt uppgift från STRADA, ge permanent medicinsk invaliditet på minst 1% för inblandade personer Lokalsamhälle och regional utveckling Detaljplaner Flera detaljplaner finns i Edsbros samhälle vilka inte berörs av aktuellt planområde. En byggnadsplan från 1968 omfattar ett område norr om och i direkt anslutning till väg 282, runt Brokullavägen. Området närmast väg 282 från Brokullavägen västerut anges i byggnadsplanen som park eller plantering. En byggnadsplan är en äldre typ av plan som tillkom före plan- och bygglagens tillkomst (1987). Byggnadsplaner gäller idag som planoch bygglagens detaljplan. Se byggnadsplanekarta i figur 3. Föreslagen dragning av gång- och cykelväg Figur 3. I figuren syns den byggnadsplan från 1968 som finns i anslutning till denna vägplan. och olyckor inom hela vägtransportsystemet som bygger på inrapportering från polis och sjukvård. Syftet med systemet är att skapa ett bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet genom att minska bortfallet av antalet skadade. Detta gäller framförallt oskyddade trafikanter som inte alltid kommer till polisens kännedom. 3 Måttlig olycka är detsamma som av polisen tidigare rapporterade som svårt skadad

16 Program för utbyggnad av kommunal vatten och avlopp i Norrtälje kommun Kommunens program för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp anger en utbyggnad av verksamhetsområden i två etapper i Edsbro, varav den första etappen avsågs genomföras år 2014, se figur 4 (Norrtälje kommun 2011). I nuläget informerar kommunen dock om att expansionen i Edsbro inte är tillräckligt aktuellt för att prioriteras. Utbyggnaden kommer att ske i den takt exploateringar tillkommer i området (Norrtälje kommun 2014). Föreslagen dragning av gång- och cykelväg Figur 4. I figuren syns kommunens plan för utbyggnad av VA i två etapper (Norrtälje kommun 2011) Program för utbyggnad av cykelvägar i Norrtälje kommun I Norrtälje kommuns program för utbyggnad av cykelvägar inom kommunen anges att de viktigaste behoven i Edsbro är en cykelbana utmed väg 282 från Brogärde till idrottsplatsen Lummevi (här avsedd plan) samt en förlängning av cykelbanan österut utmed väg 280. På lite längre sikt, när det tänkta bostadsområdet mellan väg 280 och Kyrksjön byggs ut, bör banvallen österut från skolan utnyttjas som cykelstråk. I Figur 5 syns befintliga gång- och cykelvägar/stråk samt behov av nya cykelstråk (Norrtälje kommun 2004) och placering av nu föreslagen gång- och cykelväg.

17 Föreslagen dragning av gång- och cykelväg Figur 5. I figuren syns ett utdrag ur Norrtälje kommuns program för utbyggnad av cykelvägar. Befintliga huvudstråk för cykeltrafik är markerade med grön linje, sekundära cykelvägar med gul linje och behov av cykelstråk med röd linje Landskapet och staden Edsbro ligger nordväst om Norrtälje inom Stockholms län. Den föreslagna gång- och cykelvägen ligger norr om sjön Sottern väster om samhället Edsbro. Edsbro samhälle omgärdas av skogsmark med inslag av åkermark. Omgivningen utgörs av en jämn till småkullig dalgång. Sotterns vattendrag löper västerut genom Kyrkviken och vidare ut i sjön Närdingen. Söder om Edsbro finns sjöarna Fansjön och Gisen belägna. Norra delarna av Edsbro tillhör ett område av stora sammanhängande skogsarealer, som inom Norrtälje kommun sträcker sig genom samhällena Ununge och Edebo i anslutning till Uppsala län. Skogsområdet innehar många värdekärnor med betydelse för den biologiska mångfalden och ekologiska funktioner. Landskapet består huvudsakligen av barrskog med inslag av myrmark, åar och sjöar. Området är utpekat som regionalt intresse för friluftsliv och lämpar sig bra för fritt strövande, bär- och svampplockning, fritidsfiske, skidåkning och kanotturer. Avsaknad av större vägar och bebyggelseområden gör att området erbjuder tystnad och får en karaktär av vildmark Miljö och hälsa Vattenmiljö Grundvatten Ett kommunalt vattenverk finns i Edsbro som tar sitt vatten från grundvattenförekomsten Edsbroåsen. Den planerade gång- och cykelvägen ligger delvis inom grundvattentäktens vattenskyddsområde, se figur 6 (Länsstyrelsen Stockholm och Norrtälje kommun 2015).

18 Föreslagen dragning av gång- och cykelväg Figur 6. Primär och sekundär skyddszon för vattentäkt. Planerad gång- och cykelväg berör den sekundära skyddszonens västra del (blå markering i figuren). Bilden är hämtad från Länsstyrelsen i Stockholms beslut angående vattentäkten 1982 I beslutet för vattenskyddsområdet (Länsstyrelsen Stockholms län, daterat ) framgår bland annat hur förvaring, transport och hantering av kemikalier får ske, åtgärder vid spill eller läckage som kan utgöra risk för vattenförorening, hantering av avloppsvatten (vilket dagvatten klassas som), hur avfall får lagras samt hur större schaktningsarbeten får bedrivas. Aktuellt förslag för åtgfärder ligger inom yttre skyddsområde för vattentäktens västra område med en ca 300 meter lång sträckning. Ytvatten Cirka 100 meter söder om den planerade nya gång- och cykelvägen finns sjön Sottern. Ett vattendrag som ansluter till Sotterns utlopp korsar den planerade gång- och cykelvägen. Sotterns utlopp mynnar i Edsbro kyrksjö genom Skeboån-Vagnboströmmen-Edsbro. Miljökvalitetsnormer finns för Sottern och Skeboån-Vagnboströmmen-Edsbro.

19 Sottern har problem med höga kvicksilverhalter, övergödning och syrefattiga förhållanden. Urban markanvändning, jordbruk och enskilda avlopp bedöms ha en betydande påverkan på sjöns status. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt beslutades den 16 december Miljökvalitetsnormerna (MKN) anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom distriktet, avseende ytvatten och grundvatten. Syftet är att uppnå God status i alla vattenförekomster senast den 22 december Andra kvalitetskrav har fastställts där det finns särskilda skäl. Den planerade gång och cykelvägen ligger enligt VISS (Vatteninformationssytem Sverige 2015) inom två delavrinningsområden (Ovan söderängsån och Utloppet av Sottern), båda inom huvudavrinningsområdet Skeboån. Det finns två ytvattenförekomster strax söder om planområdet som omfattas av miljökvalitetsnormer, se figur 6 och tabell 1. Sottern (SE ) har måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver) och Skeboån-Vagnboströmmen-Edsbro (SE ) har måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Sottern har enligt Länsstyrelsen en hög totalkväve- och totalfosforhalt (Norrtälje kommun 2011). En grundvattenförekomst finns i närheten av utredningsområdet enligt VISS. Grundvattenförekomsten finns i ett isälvssediment som kallas Edsbroåsen (SE ) som har god kemisk status och god kvantitativ status, se figur 7 och tabell 1. Figur 7. Vattenförekomster inom och i närheten av utredningsområdet (VISS)

20 Tabell 1. Vattenförekomster inom aktuellt område enligt VISS (vatteninformationssystem Sverige) Vattenförekomster ytvatten Ekologisk status Kemisk status (exklusive kvicksilver) Sottern (SE ) Måttlig God Skeboån-Vagnsboströmmen- Edsbro (SE ) Måttlig God Vattenförekomster grundvatten Kemisk status 2015 Kvantitativ status Edsbroåsen (SE SE God God Markavvattning Ett markavvattningsföretag finns söder om väg 282 (AB_23_0119). Markavvattningsföretaget bildades år 1911 och dess syfte är att sänka vattennivån i sjöarna Närdingen, Sottern och Lillsjön. Ett markavvattningsföretag är en vattensamfällighet som bildats genom förrättning och är rättsligt gällande. Det innebär att de sträckningar, djup och vattennivåer som angivits för exempelvis diken gäller med samma rätt som en vattendom. Vid förrättningen fastslogs även vilka fastigheter som skulle delta i företaget och med hur stor andel (båtnadsområde). Denna andel motsvarar den förbättring i brukningsbarhet som fastigheten har fått genom dikningen. Fastigheterna i torrläggningsföretaget har ett gemensamt ansvar för att underhålla de diken som omfattas av företaget. Kostnaderna för underhåll och dylikt fördelas i enlighet med andelstalen. Torrläggningsföretaget kan ställas till svars för eventuella skador orsakat av bristande underhåll (Länsstyrelsen Stockholm 2014). Markavvattningsföretagets båtnadsområde framgår av 8. Figur 8. I figuren syns sjön Sottern och dess utlopp, vattendraget som korsar väg 282, vattenskyddsområdet för Edsbro vattentäkt och båtnadsområdet för ett markavvattningsföretag.

21 Strandskydd Sottern och dess utlopp samt det vattendrag som korsar väg 282 omfattas av generellt strandskydd på 100 meter. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten Rekreation och friluftsliv Området är utpekat som regionalt intresse för friluftsliv och lämpar sig bra för fritt strövande, bär- och svampplockning, fritidsfiske, skidåkning och kanotturer. Avsaknad av större vägar och bebyggelseområden gör att området erbjuder tystnad och får en karaktär av vildmark. Den gamla banvallen söderut från cirkulationsplatsen i Edsbro används som promenadoch cykelstråk, främst för det rörliga friluftslivet. Lummevi idrottsplats ligger i nära anslutning till väg 282. Anläggningen nyttjas bland annat av Edsbro IF Boendemiljö och hälsa Buller uppkommer framförallt från biltrafiken på väg 282. I övrigt finns inga bullrande verksamheter inom utredningsområdet. Fastigheter med egen infart finns i direkt anslutning till väg Kulturmiljö Edsbro är ett industrisamhälle med anor från 1600-talet. En masugnsruin och andra bruksbyggnader finns i området och till miljön hör också en medeltidskyrka med ovanliga väggmålningar (Stockholms läns museum 2014). I närheten av den planerade nya gång- och cykelvägen finns enligt Riksantikvarieämbetet flera kända kulturhistoriska lämningar. Med anledning av den rika förekomsten av kända kulturhistoriska lämningar har en arkeologisk utredning genomförts under 2015 inom ramen för denna vägplan; Gång- och cykelväg utmed väg 282 mellan Edsbro och Lummevi (Breja Arkeologi). I den arkeologiska utredningens första utredningsfas (arkivsök etc) påträffades totalt 7 kulturhistoriska lämningar, se figur 9. Figur 9. Identifierade kulturhistoriska lämnaingar i den första fasen i genomförd arkeologisk utredning

22 Den antikvariska statusen på de tre objekt (Objekt 1-3) som utgjort Möjlig fornlämning fastställdes i det efterföljande fältarbetet. Inga av dessa tre kom att bedömas som Fornlämning eller Övrig kulturhistorisk lämning. Den arkeologiska utredningen kan därför sammanfatts enligt nedan: - en ny fornlämning; en färdväg/äldre vägsträckning (Objekt 5) - tre kulturhistoriska lämningar; en träindustri/såglämning (Objekt 4), en fossil åker (Objekt 6) och ett vägmärke/rågångssten (Objekt 7). Inom planområdet för föreslagen gång- och cykelväg finns enligt ovanstående utredning två kulturhistoriska lämningar, Objekt 4 och 7, vilka berörs av projektet. Inga arkeologiska fynd påträffades vid fältarbeten genomförda i samband med utredningen Förorenad mark Den planerade gång- och cykelvägen sträcker sig över ett potentiellt förorenat område. Området finns söder om och i direkt anslutning till väg 282 på fastigheten Gärsta 1:15. De verksamheter som förekommit tidigare på fastigheten är dels en industrideponi med avfallsupplag från såg, verkstäder m.m. och dels en ångsåg samt skrothantering. En miljöteknisk markundersökning har genomförts inom ramen för denna vägplan. Denna visade att inga analyserade prover innehöll halter över Natruvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturårdsverket 2009). I två prover påträffades kadmium i halter som ligger på gränsen över nivån för ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsbranschen (Naturårdsverket 2010). Beskrivning av genomförande samt samtliga resultat framgår av PM Miljöteknisk markundersökning Gärsta 1:15 (2015) Naturmiljö Generellt biotopskydd Åkerholmar, allér och stenmurar omfattas av det generella biotopskyddet. Utmed den södra sidan av väg 282 finns i höjd med busshållplatsen Billsta, en trädsamling som skulle kunna klassas som åkerholme, se figur 10. Enligt Länsstyrelsen bedöms denna inte omfattas av det generella biotopskyddet eftersom den ligger i direkt anslutning till bilvägen.

23 Figur 10. Möjlig åkerholme Alleér kan möjligtvis finnas inom någon bostadsfastighet inom området. Stensamlingar, vilka skulle kunna klassas som stenmurar, bedöms inte finns inom området efter de översiktliga studier som gjorts i detta skede. Hotade och skyddade arter Uppgifter finns om att sandnejlika, som är en fridlyst och rödlistad art i kategorin starkt hotad, påträffats år 2010 vid den västra cirkulationsplatsen i de centrala delarna av Edsbro (Artportalen, Artdatabanken SLU 2015). Enligt Norrtälje kommuns översiktsplan är sjöarna Sottern-Edsbro Kyrksjö ett område med höga naturvärden. De viktigaste naturvärdena beskrivs vara de sällsynta fladdermössarter som finns i området. Ihåliga träd utgör främst fladdermössens boplatser. Utter finns även i vattensystemet. Kända naturvärden och skyddsvärda trädmiljöer Cirka 100 meter söder om den planerade gång- och cykelvägen finns tre områden med naturvärden (Skogsstyrelsen 2015). Söder om Lummevi idrottsplats finns en utpekad lövskog på en yta av 3,2 hektar. Vid sjön Sotterns östra vik söder om Skeboån finns två utpekade lövskogar, den ena till en yta av 0,4 hektar och den andra 1,5 hektar. Dessa tre naturomården ligger alla i ett åker-och hagmarkslandskap, se figur 11. Vid Lummevi fotbollsplan finns en stor ek som är identifierad som bevarandevärd (Länsstyrelsen 2015). Enligt uppgift omgärdas eken av tallar som växer in i trädkronan, vilket gör att det finns ett vårdbehov denna. Väster om Lummevi fotbollsplan finns enligt uppgift även enstaka bevarandevärda ekar på båda sidor om väg 282 i höjd med korsningen mot till Ytterby.

24 Figur 11. Naturmiljövärden i utredningsområdets närhet enligt Skogsstyrelsen. Åkerholmen längs med väg 282, vilken inte bedöms omfattas av det generella biotopskyddet, framgår av bilden Markanvändning Den planerade gång- och cykelvägen sträcker sig över jordbruksmark, skogsmark, tomter och mindre vägar Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Geotekniska fältundersökningar har utförts under 2014 och Undersökningen visade att jorden inom den största delen av sträckan består av mulljord underlagrad av lera och sand. På den östra halvan av sträckan förekommer partier (totalt ca m) där jorden på ca 0,5-5 m består av mycket lös lera Ledningar Inom området finns ett flertal ledningar. Ledningar både korsar och löper parallellt med planerad gång- och cykelväg. En förteckning av dessa samt uppgifter om den samordning med ledningsägare som ägt rum inom projektet framgår av PM Avvattning och ledningssamordning tillhörande denna vägplan. 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg från Brokullavägen fram till Lummevi idrottsplats. Trafikverket föreslår att den nya gång- och cykelvägen dras längs med väg 282 på den södra sidan av väg 282. Att förlägga gång- och cykelvägen på den södra sidan motiveras främst utifrån trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl.

25 Även en placering av gång- och cykelvägen längs den norra sidan av väg 282 har studerats. Åtgärdsförslagen syns i figur 12. Även ett förslag där gång- och cykelvägen från Lummevi sett först placerats längs med väg 282s södra sida för att efter ungefär halva sträckan via en passage gå längs med vägens norra sida har studerats. Detta alternativ innebär en sträckning av gång- och cykelbanan längs väg 282:s södra sida från Lummevi fram till Gärsta. Här anläggs en passage och gångoch cykelbanan fortsätter sedan på norra sidan av väg 282 fram till den befintliga gång- och cykelbanan vid Brokullavägen. Figur 12. Studerade alternativ Motiv för val av alternativ Sträckning längs södra sidan av väg 282 En gång- och cykelbana längs väg 282:s södra sida från Lummevi fram till Brokullavägen är en god lösning då den är sammanhängade längs ena sidan av vägen, utan passager av väg 282 på sträckan där hastighetsbegränsningen är 60 km/h. Den skulle ansluta väl till den målpunkt som idrottsplatsen utgör, då denna också ligger söder om vägen. Barnen behöver således inte passera vägen när de besöker Lummevi. En gång- och cykelbanan längs södra sidan av väg 282 skulle fånga upp väsentligt många fler barn än om banan skulle läggas på den norra sidan. Enligt kommunens beräkningar är det cirka ett hundratal invånare som har anslutning söder om vägen jämfört med cirka ett tjugotal norr om vägen. Den tryckledning som finns på södra sidan berörs av detta förslag varvid man måste ta hänsyn till denna under byggskedet. Förslaget att lägga gång- och cykelvägen på den södra sidan av väg 282 innebär större intrång på bostadsfastigheter men bedöms trots detta på ett bättre sätt uppfylla projektmålen. Sträckning längs norra sidan av väg 282 En gång- och cykelbana längs väg 282:s norra sida från Lummevi fram till den befintliga gång- och cykelbanan vid Brokullavägen skulle medföra att barn och ungdomar måste passera vägen när de ska besöka idrottsplatsen, då denna ligger söder om väg 282. Här

26 håller bilisterna en hastighet på 60 km/h eller mer, vilket gör att passager skulle innebära mycket stora trafiksäkerhetsrisker för barnen. En hastighetssäkring av passagen så att bilisternas hastighet dämpas till 30 km/h skulle i så fall krävas, vilket inte är realistiskt för bilisternas framkomlighet på denna typ av väg. En gång- och cykelbana på norra sidan skulle heller inte fånga upp lika många barn som om den läggs på vägens södra sida. Många barn skulle behöva passera väg 282 där bilisterna håller en hastighet på 60 km/h eller mer, för att nå gång- och cykelbanan. Barnen har svårt att bedöma bilisternas hastighet när de ska passera vägen och därför är olycksrisken överhängande. Denna dragning är därför inte ett trafiksäkert alternativ. Att förlägga gång- och cykelvägen på den norra sidan innebär mindre intrång på bostadsfastigheter än den södra sidan. Att välja att förlägga gång- och cykelvägen på den norra sidan medför också risk för intrång i byggnadsplanen för området runt Brokullavägen varvid en ny detaljplan kan komma att behöva upprättas. Sträckning längs södra sidan av väg 282 från Lummevi med GC-passage vid Gärsta och fortsättning på norra sidan Denna dragning medför att många barn måste passera väg 282 på en plats där bilisterna håller en hastighet på 60 km/h eller mer, vilket skulle innebära stora olycksrisker för dem och är därför inte trafiksäker. En hastighetssäkring av passagen så att bilisternas hastighet dämpas till 30 km/h skulle i så fall krävas, vilket inte är realistiskt för bilisternas framkomlighet på denna typ av väg. Denna dragning skulle i och för sig fånga upp fler barn än med en sträckning enbart på norra sidan, men eftersom barnen måste korsa väg 282 i en osäker punkt är detta alternativ inte trafiksäkert. Alternativet skulle också medföra ett minskat intrång på bostadsmark Samlad bedömning De övergripande transportpolitiska målen, projektmålen samt synpunkter som framkommit i samrådet samt i den Barnkonsekvensanalys som tagits fram i samband med samrådshandlingen uppfylls i högst grad genom att gång- och cykelvägen försläggs på den södra sidan av väg 282. Att lägga gång- och cykelvägen på den norra sidan av väg 282, alternativt både på den södra och den norra sidan, bedöms inte bidra till ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet i tillräckligt hög grad varvid förslaget inte bidrar till att uppnå de övergripande transportpolitiska målen eller de mål som satts upp för projektet Val av utformning Gång- och cykelvägen blir 3 m bred och läggs med en avgränsning ifrån väg 282 i form av ett avvattningsdike där så är möjligt längs med hela sträckan. För att undvika alltför stora markintrång läggs den dock dikt an vägen, avskiljd endast med kantsten, på vissa sträckor.exempel på typsektion för gång- och cykelvägen framgår av figur 13.

27 Figur 13. Typsektion för gång- och cykelvägen där skåldike anläggs Plan och profilstandard följer Trafikverkets och Sveriges Kommuner och Landstings regler Vägar och gators utformning (VGU) från Gång- och cykelvägen beläggs med asfalt. Korsningar och anslutningar anpassas till befintliga förhållanden. En passage över väg 282 finns i anslutning till aktuell gång- och cykelväg, direkt där den nya gång- och cykelvägen ansluter till befintlig gångväg i öster vid Brokullavägen. Inga åtgärder föreslås för denna passage. I väster ansluts gång- och cykelvägen till infarten till idrottsplatsen och i öster ansluts den till befintliga gångvägen höjd med Brokullavägen. Busshållplatserna längs sträckan förändras inte, gång- och cykelvägen läggs mot hållplatserna för att tillgängligheten ska bli god. En barnkonsekvensanalys har tagits fram i samband med projektet. Barnkonsekvensanalysen förespråkar belysning längs sträckan för att öka säkerheten och trygghetskänslan. Belysning föreslås dock inte med motiveringen att gång- och cykelvägen främst används under vår, sommar och höst när det är ljust på morgnar och kvällar. Frågan har samråtts med Norrtälje kommun vilka är eniga med Trafikverket. Dagvatten från gång- och cykelbanan planeras omhändertas i diken på samma sätt som det dagvatten som uppstår på väg 282 tas om hand idag. Längs sträckorna km 0/000-0/230 och 1/720-1/810 kommer dock avvattningen att påverkas av kantsten. Detta eftersom befintlig väg lutar mot kantstenen. Vid sträckan km 0/000-0/230 kan avvattningen lösas genom att vattnet avleds via infarter ned i vägdiken. För sträcka 1/720-1/810 krävs installation av dagvattenbrunnar som leder vattnet till diket inom det nya vägområdet. Utförligare redovisning av hur dagvatten föreslås hanteras framgår av PM Avvattning och ledningssamordning tillhörande denna vägplan Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Vattenmiljö För att minimera påverkan på nedströms liggande vattendrag och markavvattningsföretaget ska dagvattnet från gång- och cykelvägen fördröjas i vägdiken innan det avleds. Förlängningen av den befintliga trumman under väg 282 ska förläggas så att det inte uppstår vandringshinder för vattenlevande växter och djur Övriga beslutade hänsyns- och försiktighetsmått

28 Vattenmiljö I skyddsföreskrifterna för grundvattentäkten anges flera krav på utförande som måste beaktas. Där framgår att den planerade gång- och cykelvägen går delvis inom yttre skyddszon för vattentäkten och där gäller bland annat att det inte är tillåtet att schakta till djupare nivå än 1 m över grundvattenytan inom den yttre skyddszonen. Spill eller läckage som utgör risk för vattenförorening ska omedelbart anmälas. För att minimera påverkan på vattenmiljön i diken ska torrläggning göras under period under året som är mindre känslig för flora och fauna i vattendraget. Installation av nya vägtrummor ska ske så tidseffektivt som möjligt för att inte störa eventuella livsmiljöer eller vandringsvägar i vattendraget Kulturmiljö Innan byggarbetena påbörjas ska gränsmärket (rågångsstenen?) märkas ut för att undvika att den skadas av arbetsmaskinerna. Eventuellt kan stenen behöva flyttas om det visar sig att den ligger inom eller väldigt nära vägområdet. Detta görs i sådana fall i samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet Naturmiljö Innan byggarbetena påbörjas ska eken vid idrottsplatsen märkas ut för att undvika att den skadas av arbetsmaskinerna. Om ytterligare exemplar av den fridlysta arten sandnejlika påträffas ska detta rapporteras bygg- och miljökontoret i Norrtälje kommun Landskapsbild Längs två sträckor 1/160-1/250 och 1/710-1/810 krävs tryckbanker för att stödja gång- och cykelväg samt väg 282 på grund av att den lösa lera som finns inom området kräver stabilitetsåtgärder. Bankerna ska minimeras samt anpassas efter landskapet och omgivningarna för att minimera påverkan på landskapsbilden Allmänna åtgärder I publikation TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling redovisar Trafikverkets gemensamma grundkrav på omgivningsmiljö vid upphandling av entreprenadtjänster. Av publikationen framgår bland annat att entreprenören ska upprätta en entreprenadanpassad miljöplan. I publikationen framgår även krav på olika fordon och arbetsmaskiner samt skärpta krav för känsliga områden. Krav ställs även på drivmedel, kemiska produkter samt val av material och varor. 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper En ny gång- och cykelväg på sträckan bedöms inte påverka biltrafikmängden på väg 282 i större utsträckning. En liten minskning kan antas om denna vägplan genomförs, eftersom barn- och ungdomar kan tänkas cykla till Lummevi idrottsplats istället för att bli skjutsade med bil. Gång- och cykeltrafiken bedöms kunna öka längs med sträckan.

29 Gång- och cykelvägen är placerad så att de busshållplatser som finns utmed aktuell sträcka inte påverkas negativt Framkomlighet I och med att oskyddad trafikanter kan färdas via den nya gång- och cykelvägen blir framkomligheten för dessa oskydda trafikanter bättre liksom för den trafik som även i fortsättningen färdas längs väg Trafiksäkerhet och tillgänglighet Trafiksäkerheten, framkomligheten och trafikantkomforten bedöms öka för gång- och cykeltrafik och biltrafik om denna vägplan genomförs eftersom gång- och cykeltrafik längs med sträckan då inte längre blandas med biltrafiken på väg 282. Tillgängligheten till målpunkter såsom bostäder, förskola, busshållsplatser och Lummevi idrottsplats ökar Kostnader De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Det kan också komma att krävas andra typer av arbetsmaskiner för att sköta driften av en gång- och cykelvägen Lokalsamhälle och regional utveckling Föreslagen gång- och cykelväg bedöms ligga i linje med det Norrtälje kommuns program för utbyggnad av cykelvägar inom kommunen där det anges att en cykelbana utmed väg 282 från Brogärde till idrottsplatsen Lummevi är proiriterad. Den byggnadsplan från 1968, som omfattar ett område norr om och i direkt anslutning till väg 282, runt Brokullavägen, påverkas inte av föreslagna åtgärder. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Norrtälje kommun har en osäker tidplan och beror av hur Edsbro utvecklas i framtiden. Aktuella åtgärder bedöms inte påverka liggande planer negativt Miljö och hälsa Vattenmiljö Den östra delen av den nya gång- och cykelbanan ligger inom vattenskyddsområdet för Edsbro vattentäkt. Anläggande av ny gång- och cykelväg bedöms kunna ske utan påverkan på vattentäkten om nödvändiga anpassningar och skyddsåtgärder till vattenskyddsföreskrifterna vidtas. Ytvattenförekomsterna inom området bedöms inte påverkas i någon betydande omfattning vid byggnationen av ny gång- och cykelväg. Bäcken som korsar väg 282 och även sträckningen för den planerade gång- och cykelbanan vid 1/089 berörs av anläggning av vägtrumma, vilket tillfälligt kan åstadkomma grumling i vattendraget. Grumling kan påverka livsvillkoren för växter och djur i vattnet.